Dissertations / Theses: 'Språkstörning hos barn'

1

Shoubaki, Dalal. "Språkstörning & Språksvårigheter hos barn i förskoleåldern." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-253948.

Full text

Abstract:

Denna studie syftar till att undersöka sex förskollärares syn på arbetet med barn med språkstörningar och språksvårigheter. Jag valde att intervjua förskollärare från två olika verksamheter: traditionella förskolor samt språkförskolor. Det som intresserade mig är vilka arbetssätt och hjälpmedel som erbjuds för barn med språksvårigheter i de olika verksamheterna. Jag ville även ta reda på vad som var utmärkande för en språkförskola enligt förskollärare som arbetar där och om barnen som går på språkförskolor erbjuds större möjligheter till språkutveckling än barn på traditionella förskolor. För att få svar på studiens frågeställningar har jag genomfört kvalitativa intervjuer med sex verksamma förskollärare. Resultatet visar att det finns vissa likheter men även skillnader i förskollärares arbetssätt med barn med språksvårigheter och språkstörningar på traditionella förskolor samt språkförskolor. Det som framgår tydligt utifrån intervjuerna är att förskollärarna anser att språket ska stimuleras hos alla barn oavsett svårigheter eftersom barn alltid behöver utmanas för att utvecklas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Jonasson, Camilla, and Isberg Zandra Nilsson. "Språkstörningar hos barn : -Om pedagogiskt arbetssätt i förskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-17885.

Full text

Abstract:

I förskolan möts ofta barn med språkstörningar och pedagogerna har ett ansvar att arbeta förebyggande med språket för att motverka språkstörning. Genom rätt stimulans kan barnets utveckling förbättras. Syftet med detta arbete är att synliggöra vilka möjligheter och svårigheter det finns i arbetet med barn med språkstörningar. Vi har genom kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger försökt undersöka dessa barns situation i förskolan. För att kunna avläsa barns situation behöver man se vilka kunskaper pedagogerna har om språket och dess betydelse. Därmed har vi valt att synliggöra den ”normala” språkutvecklingen följt utav språkstörning som är vårt huvudsyfte med detta arbete. I arbetet belyser informanterna betydelsen av ett samarbete mellan förskolan och hemmet för att förebygga språkstörning och stötta barnet i sin utveckling. Det är betydelsefullt att arbeta med språket på ett lekfullt sätt för att fånga barnens intresse genom att ta tillvara på vardagssituationer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Bengtsson, Helén, and Helen Runald. "Språkstörning hos barn i förskoleåldern : ur ett sociokulturellt perspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-58937.

Full text

Abstract:

Syftet med vår studie är att få en kännedom om och förståelse för hur olika professioner förhåller sig till och arbetar kring språkstörning hos barn i förskoleåldern. Att i denna kvalitativa studie undersöka om det finns någon skillnad mellan olika områden i den kommun vi valt för våra intervjuer och om det visar sig någon ökning av dessa barn. Vi skriver om hur språkstörning upptäcks och vilka metoder som används av de olika professionerna för att stödja ett barn med språkstörning. Vi framhåller även historiken kring språkstörning men mycket fokus ligger på språkets utveckling och dess betydelse i sociala sammanhang. Hur vi lär oss och tar till oss språk där pedagoger och miljön har betydelse för utvecklingen. Vi funderade om ett barns språkutveckling påverkas om barnet är flerspråkigt, då vi lyfter tidigare forskning kring detta och där flera myter cirkulerar enligt Lindberg (2002) och Hallin (2016). Vi valde att intervjua fyra specialpedagoger, två BHV-sköterskor och en logoped. Specialpedagogerna representerade olika socioekonomiska områden då vi använde en budgetmall som underlag vid val av områden vilket var av intresse i vårt arbete. Resultatet visar att det inte var någon nämnvärd skillnad mellan områden som vi hade en viss förförståelse kring. Hemförhållanden och kulturella förhållningssätt kunde ha en viss inverkan enligt informanterna hur barnets språkutveckling stimulerades. Utifrån vårt resultat, tidigare forskning och litteratur drar vi slutsatsen att en tidig upptäckt och ett gott samarbete mellan olika professioner och vårdnadshavare är en god förutsättning för att stödja barnet. Genom dessa insatser upptäcks barn tidigare men det är inte lika med att fler barn har språkstörning och en ökning är inte trolig enligt informanterna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Adolfsson, Elin, and Hanna Persson. "Prosodiska aspekter av nonordsproduktion hos barn med cochleaimplantat och barn med språkstörning." Thesis, Linköping University, Speech and Language Pathology, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-55106.

Full text

Abstract:

Prosodi kan sammanfattas som talets rytmiska, dynamiska och melodiska aspekter. Utan prosodi skulle talet förefalla monotont och kommunikationen kunna kompliceras. Syftet med föreliggande studie var att undersöka prosodiska aspekter av nonordsproduktion hos barn med cochleaimplantat och barn med språkstörning. Tidigare studier av prosodi hos nämnda grupper har inte i detalj beskrivit vilka typer av fel som förekommer varför detta var intressant att undersöka.

Föreliggande studie baseras på redan insamlat material av nonordsrepetition av sammanlagt 41 barn vilka deltagit i tidigare studier. Av dessa var 27 stycken barn med språkstörning i åldrarna 4:6-7:6 år och fjorton var barn med CI i åldrarna 3:0-13:4. Det inspelade materialet transkriberades och felanalyserades gruppvis och medelvärden för grupperna räknades ut.

Barnen med CI uppvisade större prosodiska problem vid nonordsrepetition än barnen med språkstörning. Såväl barnen med språkstörning som barnen med CI uppvisade svårigheter med stavelseproduktion, betoningsplacering, ordaccent och vokalkvantitet. Dock gjorde barnen med CI generellt större antal fel samt fler olika typer av fel jämfört med barnen med språkstörning. Alla barnen med CI gjorde någon typ av prosodiskt fel medan 11 av 27 de barnen med språkstörning producerade korrekt prosodi på samtliga nonord. Barn som hade en högre ålder vid implantation uppvisade större prosodiska svårigheter än barn som implanterats vid en lägre ålder

Prosody can be defined as the rythmic, dynamic and melodic aspects of speech. Without prosody, speech would sound monotonous and communication could be obstructed. The aim of the present study was to examine prosodic aspects of nonword repetition by children with cochlear implants and children with language impairment. Previous studies of prosody in these groups have not in detail described what kinds of errors that occur and therefore this is interesting to investigate.

The present study is based on previously collected data of nonword repetition among a total of 41 children, all participating in previous studies. Of these children, 27 were children with language impairment aged between 4:6-7:6 years. Fourteen were children with CI aged between 3:0-13:4. The recorded data was transcribed and analyzed group wise and the mean value of the groups were calculated.

Children with CI showed prosodic problems in nonword repetition to a greater extent than children with language impairment did. Both children with language impairment and children with CI had difficulties with number of syllables, stress, tonal word accent and quantity of vowel. However, the children with CI generally made errors to a greater extent as well as more types of errors, compared to the children with language impairment. All children with CI made some type of prosodic error whilst 11 out of 27 of the language impaired children produced all the words prosodically correct. Children who were implanted at an older age showed greater difficulties with prosody than children who were implanted at a younger age.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Forsberg, Larsson Johanna, and Maria Lilja. "Förståelighet hos ett barn med språkstörning : En jämförelse mellan barns och vuxnas lyssnarbedömningar." Thesis, Linköpings universitet, Logopedi, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-76571.

Full text

Abstract:

Förståelighet innebär hur väl lyssnaren förstår vad talaren menar (Hartelius & Lohmander, 2008). Barn med språkstörning har ofta en nedsatt förståelighet (Nettelbladt, 2007). Föreliggande studie syftar till att undersöka huruvida det föreligger någon skillnad mellan jämnåriga barns och vuxnas förståelse av ett svårförståeligt barn med språkstörning. Icke-familjära lyssnare genomförde lyssnarbedömningar i form av ordidentifiering. Lyssnarna bestod av tio vuxna (22-67 år) samt elva förskolebarn (4;1-5;6 år). Materialet de bedömde utgjordes av 23 ord, yttrade av en pojke (4;9 år) med diagnosen generell språkförsening (F80.2B). Materialet härrörde från spontantal och benämning av bilder från testet ”OrdRacet” (Eklund, 1996). De vuxna bedöarna fick äenskatta, på en skala från ett till fem, hur säkra de var i sin bedömning. Barnen uppfattade i genomsnitt 2,0±0,9 (8,7 %) ord korrekt och de vuxna 3,7±1,2 (16 %) ord korrekt. Denna skillnad var signifikant, p=.004. Skattning av säkerhet i bedömning för vuxna lyssnare gav ett genomsnittligt värde på 2,5±0,9. Studiens resultat visade att barn med språkstörning kan ha stora svårigheter att göra sig förstådda, särskilt bland jämnåriga barn. Därför är det av yttersta vikt att logopedisk intervention har målsättningen att förbättra barnens förståelighet.
The definition of intelligibility is how well listeners understand what speakers intend to say (Hartelius & Lohmander, 2008). Children with language impairment often have a reduced intelligibility (Nettelbladt, 2007). The aim of the present study was to investigate whether there is any difference between peers and adults in the understanding of an unintelligible child. 21 non-familiar listeners, ten adults (22-67 years) and eleven preschool children (4;1-5;6 years), carried out intelligibility assessments in terms of word recognition. The material consisted of 23 words uttered by a boy (4;9 years) diagnosed with language impairment, with both expressive and receptive difficulties. The material was derived from spontaneous speech and picture naming from the test "OrdRacet" (Eklund, 1996). The adult listeners were asked to rate their degree of confidence in judgement, on a five point scale. The children recognized at average 2.0±0.9 (8.7%) words correct and the adults 3.7±1.2 (16 %) words correct. This difference was statistically significant, p=.004. The adults’ listenerassessment of how sure they were in their word recognition gave a mean value of 2.5±0.9. The results indicated that children with language impairment may have great difficulties making themselves understood especially among peers. It is therefore important that intervention targets the intelligibility of their speech.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Englund, Axvallen Ewa, and Margareta Bergqvist. "Språkstörning hos barn : vilka konsekvenser medför det för den sociala samvaron." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för språk och litteratur, SOL, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-8970.

Full text

Abstract:

Syftet med vår undersökning är att se om en språkstörning hos barn kan få konsekvenser i samspelet med andra barn i deras omgivning. I studien har vi observerat tre barn på förskolan med olika former av språkstörning samt intervjuat sex personer med olika erfarenheter av barn med språkstörningar för att få deras synpunkter. Informanterna bestod av en logoped, en specialpedagog med inriktning kommunikation, språk och tal (talpedagog), två specialpedagoger samt två förskollärare. Resultatet av undersökningen stämmer överens med tidigare forskning som presenterats. Det visar att barnen får problem med det sociala samspelet när inte kommunikationen fungerar. Vi konstaterar att problemen yttrar sig på olika sätt; följden kan bli att barnen blir utåtagerande eller tysta och inåtvända. Ett delsyfte med vår undersökning är också att undersöka pedagogernas uppfattning om varför det är angeläget att upptäcka barn med språkstörningar. Flertalet av informanterna betonar hur viktigt det är att tidigt sätta in åtgärder då barnet visar tecken på att ha en språkstörning eller problem med uttalet. I litteraturgenomgången tas olika metoder upp om hur barn med språkstörningar ska kunna upptäckas och metoder som kan användas för att stötta dessa barn. Metoderna beskrivs också av informanterna i intervjuerna. Undersökningen visar även betydelsen av att sprida kunskap om barn med språkstörningar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Arbman, Helena, and Sofia Wederbrand. "Bedömning för identifiering av språkstörning hos flerspråkiga barn : En systematisk litteraturstudie." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-166338.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Mård, Ingela. "Språkstörning och läsförmåga : En studie i hur läsförmågan utvecklas hos barn och ungdomar med språkstörnig. Svårigheter och möjligheter." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-59003.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Lindström, Caroline, and Rad Sara Sepehri. "Emotionellt och psykosocialt välbefinnande hos barn med läpp-käk-gomspalt och barn med språkstörning. : Ett föräldraperspektiv." Thesis, Linköping University, Department of Clinical and Experimental Medicine, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-57134.

Full text

Abstract:

Children with cleft lip and palate (CLP) and children with specific language impairment (SLI) may be affected emotionally and psychosocially by their disorders. Thus, it is important to investigate the psychosocial risk factors that these children are exposed to. The aim of this study was to examine how parents assess the emotional and psychosocial well-being of children with CLP and children with SLI, and if the two parental groups differ in their assessments using the standardized instrument Child Behaviour Checklist (CBCL). Participants in the study were the parents of ten children with unilateral and bilateral CLP between ages 6;7-9;0 (mean age 7;5) and the parents of 13 children between ages 6;4-8;8 (mean age 7;3) who are attending preschools and schools for children with SLI. These parents were asked to complete the questionnaires CBCL and Child Health Questionnaire (CHQ).

The children with CLP had lower scores than the children with SLI in all domains of the CBCL, indicating that these children with CLP had better emotional and psychosocial well-being. The scores in the domains "withdrawn" and "delinquent behaviour" were significantly lower for the group of children with CLP who also had lower total mean scores of CBCL compared to the standardization group. The children with SLI had significantly higher mean scores for all domains compared to this group, indicating that these children with SLI were more emotionally and psychosocially affected than the other groups. Correlations between CBCL and CHQ were found for the children with CLP and the children with SLI.

Barn med läpp-käk-gomspalt (LKG) och barn med språkstörning kan påverkas emotionellt och psykosocialt på grund av sina avvikelser. Det föreligger därför ett behov av att undersöka vilka aspekter som kan utgöra psykosociala riskfaktorer hos dessa grupper. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur föräldrar skattar emotionellt och psykosocialt välbefinnande hos barn med LKG och barn med språkstörning samt om dessa föräldragruppers skattningar skiljer sig åt. Vidare var syftet att undersöka hur studiens skattningar är relaterat till skattningarna i standardiseringen av instrumentet Child Behaviour Checklist (CBCL). Föräldrar till tio barn med unilateral och bilateral spalt mellan 6;7-9;0 år (medelålder 7;5) samt föräldrar till 13 barn på språkförskola eller språkskola mellan 6;4-8;8 år (medelålder 7;3) fick fylla i frågeformulären CBCL samt Child Health Questionnaire (CHQ).

Resultaten visade att gruppen barn med LKG hade lägre medelvärden än gruppen barn med språkstörning för samtliga domäner i CBCL, vilket indikerar att gruppen barn med LKG hade större emotionellt och psykosocialt välbefinnande. Medelvärdena för domänerna ”tillbakadragenhet” och ”asocialt beteende” var signifikant lägre för gruppen barn med LKG som också hade lägre totalt medelvärde jämfört med aktuella normeringsvärden för CBCL. Medelvärdena för gruppen barn med språkstörning var högre än normeringsvärdena för samtliga domäner, vilket indikerar att gruppen barn med språkstörning hade sämre emotionellt och psykosocialt välbefinnande än de andra grupperna. Slutligen visade korrelationsberäkningar ett signifikant samband mellan CBCL och CHQ för båda deltagargrupperna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Ekmark, Therese. "Kommunikativa initiativ hos barn med språkstörning och barn med typisk språkutveckling i styrd och fri aktivitet." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32285.

Full text

Abstract:

Ekmark, Therese (2018). Kommunikativa initiativ hos barn med språkstörning och barn med typisk språkutveckling i styrd och fri aktivitet. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Syftet med studien är att undersöka hur barn i förskoleklass med språkstörning tar kommunikativa initiativ i en styrd och två fria aktiviteter, jämfört med barn med typisk språkutveckling. Videoobservationer av två fria och en styrd aktivitet har tillämpats för att i så naturliga sammanhang som möjligt kunna urskilja vilka kommunikativa initiativ barnen tar. Materialet har transkriberats och analyserats med initiativ-responsanalys (IR) och samtalsanalys (CA). Resultaten visar att barnen med språkstörning tar fler initiativ vid styrd aktivitet och gärna söker sig till en vuxen i närheten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Emanuelsson, Gabriella, and Johanna Håkansson. "Barn med språkstörning interagerar : -en samtalsanalytisk studie av samtal mellan barn och barn samt barn och logoped." Thesis, Linköping University, Department of Neuroscience and Locomotion, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-10287.

Full text

Abstract:

This paper explores the interaction of children with language impairment (LI). The present essay is a conversation analytic study of child-child and child-therapist dyads. The aim was to explore in what ways children with LI reach common understanding. Another purpose was to investigate if there are differences in interaction between dyads with children with LI and dyads with children with LI and speech language therapist. Seven children, three girls and four boys, with LI participated in the study. All the children are enrolled at a language unit. The dialogues were recorded, transcribed and analysed. The results revealed no differences in the children’s length of utterance between the child-child dyads and the child-SLT dyads. Another important finding was that it became more of a course of event in the play between child and SLT in contrast to the child-child dyads, where the communication more concerned one or a couple of objects. In general, the children managed to initiate, respond, give feedback, negotiate and make requests of clarification and repair utterances in conversation with each other. One important conclusion is that conversation analysis could be used in identification of strengths and weaknesses in children’s communication. The knowledge from the analyses ought to be applicable in intervention with children with LI.

Föreliggande studie behandlar hur barn med språkstörning interagerar. Vidare är den en samtalsanalytisk studie av samtal barn-barn och barn-logoped. Syftet var att studera hur gemensam förståelse uppnås i kommunikation samt att undersöka om skillnader förelåg mellan de två samtalstyperna. Sju barn, tre flickor och fyra pojkar, med generell språkstörning deltog i studien. Samtliga går på språkförskola i södra Sverige. Samtalen spelades in, transkriberades samt analyserades. Resultaten visade att barnen initierade och responderade, återkopplade, förhandlade, begärde förtydligande samt reparerade yttranden relativt väl. Vidare framkom ingen skillnad i yttrandelängd hos barnen beroende på vem de kommunicerade med. Barnen upprätthöll ett samtalsämne tämligen adekvat. I logopedbarnsamtalen utvecklades samspelet mer till ett längre händelseförlopp, till skillnad från barnbarnsamtalen, där samtalen centrerades kring ett eller ett par föremål. Samtalsanalys förefaller vara ett bra verktyg vid bedömning av kommunikation. Metoden visar barns språkliga styrkor och svagheter i vardagligt samspel. Samtalsanalysens resultat kan därefter användas för att träna social interaktion i vardagen, och där torde logopeden ha en betydande roll gällande handledning av kommunikativ träning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Eriksson, Arlene, and Anna-Karin Oscarsson. "Beteende hos barn på språkskola : Jämförelser med normdata från barn med typisk språkutveckling." Thesis, Linköping University, Department of Clinical and Experimental Medicine, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-57968.

Full text

Abstract:

Grav språkstörning hos barn kan orsaka beteendeproblem. För barn med primärt grava språksvårigheter finns specialskola att tillgå, så kallad språkskola. Syftet med föreliggande studie var att mäta beteende hos barn på språkskola med hjälp av föräldraenkäten Child Behavior Checklist, CBCL, samt Child Health Questionnaire, CHQ, för att utesluta hälsopåverkan på svarsresultaten.

En specifik språkskola valdes ut och målsmännen till barnen kontaktades. Elva av dessa godkände deltagande i studien. Barnen var i åldrarna 6:11 till 15:5 år. Svaren från enkäterna sammanställdes, analyserades och jämfördes med normaldata. Problemområden och dess underkategorier som redovisades var inåtagerande och utåtagerande beteende samt en blandad kategori innehållande bland annat social problematik. Resultatet redovisades deskriptivt.

Resultatet i föreliggande studie visade att fem barn av elva överskred normvärdet av totalpoängen i CBCL. Vissa av barnen föreföll ha social problematik samt uppmärksamhetssvårigheter. Ingen generell beteendemässig problematik kunde dock påvisas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Grandin, Karin. "Talperceptionsförmåga i olika ljudmiljöer hos barn med språkstörning i åldrarna 7 – 9 år." Thesis, Uppsala universitet, Logopedi, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-274989.

Full text

Abstract:

Talperception avser förmågan att uppfatta och känna igen talat språk. Nedsatt talperception förekommer hos flera grupper barn som besöker audiologisk och logopedisk klinik och i synnerhet hos barn med språkstörning. I förevarande studie testades talperceptionsförmåga i ljudmiljöerna tyst och babbel hos tio barn med språkstörning i åldrarna 7 – 9 år. Som kontrollgrupp tjänade tjugoen jämnåriga barn med typisk utveckling. För bedömning användes talperceptionstestet Lyssna-Säg, vilket är ett datorbaserat test, som mäter diskrimination, identifikation och produktion av konsonantkontraster i minimala ordpar. Studiens resultat visar att barn med språkstörning hade proportionerligt svårare än typiskt utvecklade barn att uppfatta tal i babbel och att förmågan att uppfatta skillnad i artikulationsställe var särskilt nedsatt hos dem. Viss försämring från tyst till babbel kunde även observeras på ordproduktionen, vilket kan indikera att babbelmiljön hade en negativ påverkan på barnens arbetsminne. Studien har bidragit med insikter kring hur barn med språkstörning uppfattar tal i olika ljudmiljöer och har även bidragit till utvecklingsarbetet med Lyssna-Säg-testet.
Speech perception refers to the ability to perceive and recognize spoken language. Impaired speech perception occurs in several groups of children visiting the audiological and speech language pathology clinic, and particularly in children with language impairment. In the present study, speech perception was tested in ten children with language impairment aged 7 – 9 years in silent and in babble. Twenty-one children with typical development of the same age served as control group. The Listen-Say test, which is a computer-assisted speech perception test that assesses discrimination, identification and production of consonant contrasts, was used as assessment tool. The study showed that children with language impairment had proportionally greater difficulty to perceive speech in babble compared to typically developing children and that place of articulation was particularly difficult to distinguish for them. A slight decrease in word production in babble may indicate that this condition had a negative impact on the children's working memory. The study has provided insight into how children with language impairment perceive speech in different auditory backgrounds, and has contributed to the development of the Listen-Say test.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Elfverson, Cajsa, Sand Susanna Hilton, and Anna Loskog. "Relationen mellan kommunikativa behov i vardagen hos barn med språkstörning och mål med logopedisk intervention." Thesis, Linköpings universitet, Logopedi, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-78118.

Full text

Abstract:

Samtalsanalys har tidigare använts som ett komplement till traditionellt använda standardiserade tester för att undersöka mer funktionella aspekter av kommunikation (Wells & Local, 1992; Yont, Hewitt & Miccio, 2002; Samuelsson 2009). Syftet med föreliggande studie är att utifrån sytematiska analyser av vardagliga samtal och logopedisk intervention utforska relationen mellan kommunikativa behov i vardagen och mål med intervention för barn med språkstörning. Tre barn med språkstörning filmades i vardagliga samtal hemma och på förskolan samt vid ett behandlingsbesök hos logopeden. Materialet transkriberades och analyserades enligt samtalsanalytiska principer. Intervjuer och retrospektioner genomfördes med föräldrar, förskolepersonal samt behandlande logoped för att ytterligare belysa barnens kommunikativa situation. I föreliggande studie framkommer att de kommunikativa behov barnen har relaterar till de mål som sätts upp i logopedisk behandling. På grund av deras fonologiska svårigheter påverkas barnens kommunikation då det ofta uppstår problemkällor, deras yttranden ignoreras och deras talutrymme inskränks. Reparationsstrategier används av både vuxna och barn för att reda ut de situationer där missförstånd uppstår. Dessa strategier kan, med hjälp av retrospektioner, uppmärksammas och diskuteras i logopedisk intervention i syfte att undvika framtida situationer där barnens svårförståeliga yttranden inte reds ut.
Conversation analysis has been used as a complement to traditional standardized testing to evaluate the functional aspect of communication (Wells & Local, 1992; Yont, Hewitt & Miccio, 2002; Samuelsson 2009). The purpose of the present study is to explore the relationship between everyday communicative needs and objectives set in speech and language intervention through systematic analysis of everyday conversations and speech and language intervention. Three children with language impairment were video recorded during everyday interaction at home, at the preschool and during one speech and language therapy session. The material was transcribed and analyzed according to principles of conversation analysis. Interviews and retrospections were conducted with parents, preschool teachers and the treating speech and language pathologists in order to further illustrate the participating children’s communicational situation. The results in the present study show that the communicational needs does relate to the objectives set up in speech and language intervention for the children in the current study. The children’s communication is primarily afflicted by their phonological difficulties in the way that it fuels for sources of communicational breakdowns, the children’s utterances become ignored and it restrains their participation in conversation. Repair strategies are used by both adults and children to solve sequences where mutual understanding is not achieved. These strategies may, through retrospections, be identified and discussed in speech and language intervention in order to avoid future situations where unintelligible utterances are not solved.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Alfredsson, Stina. "Undervisning och intervention för lexikal och pragmatisk utveckling hos barn med språkstörning i språkförskolan." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för skolutveckling och ledarskap (SOL), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-43594.

Full text

Abstract:

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att bidra med kunskap kring ordförrådsutvecklande undervisning i en svensk förskolekontext. Syftet är också att beskriva språkutvecklande undervisning med fokus på utveckling av ordförrådet hos barn med språkstörning på några språkförskolor. De preciserade frågeställningarna är: Hur beskriver förskollärare sitt medvetna arbete med ordförrådsutvecklande undervisning för barn med språkstörning i förskoleåldern? Hur motiveras valet av ord i undervisningssammanhang för 3-5-åriga barn med språkstörning i språkförskolan? Teori De teoretiska utgångspunkterna för uppsatsen är sociokulturell teori och specialpedagogiska perspektiv; de kategoriska och relationella perspektiven samt det kompensatoriska perspektivet och dilemmaperspektivet. Metod Studien utgår ifrån en fenomenologisk ansats. Semistrukturerade intervjuer med fem förskollärare som arbetar på språkförskola genomfördes via Zoom. För att bearbeta och kategorisera empirin gjordes en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Resultatet visar att de lexikala och pragmatiska delarna av språket ligger mycket nära varandra i den ordförrådsutvecklande undervisningen för barn med språkstörning i språkförskolan. Förskollärarna motiverar val av ord som utvecklar barnens samspel och kommunikation, kategorier av ord som utgår ifrån ett tema samt ord som anses nödvändiga i vardagen. I undervisningssammanhang lyfts språkförskolans organisation, tydlighet i miljön, konkretisering och repetition samt aspekter som tid och koncentration som avgörande faktorer för barns lärande. Språkförskolans uppdrag handlar dels om erbjuda barnen intervention som riktar sig till enskilda barns specifika språkliga svårigheter och dels ska de erbjudas undervisning med utgångspunkt i förskolans läroplan. Specialpedagogiska implikationer Som ett komplement till de internationella studier som finns om ordförrådsutveckling för barn med språkstörning i förskoleåldern bidrar denna studie med kunskap kring ordförrådsutvecklande undervisning för barn med språkstörning i en svensk kontext. Den svenska kontexten gäller inte bara språkförskolor utan förskolor i allmänhet. En speciallärare med inriktning grav språkstörning kan, exempelvis genom handledning, bidra med att kunskapen kring språkstörning och språkutvecklande undervisning sprids i förskolan.Det finns många barn med språkstörning eller i annan språklig sårbarhet som gynnas av ett medvetet arbetssätt kring utvecklandet av ordförråd och socialt samspel. Barn med språkstörning gynnas av arbete i små grupper, närvarande och stöttande vuxna, en strukturerad lärmiljö samt explicit ordinlärning genom repetition och variation. De behöver träna på ord som utvecklar kommunikationen i lek och andra sociala sammanhang samt olika kategorier av ord som de möter och har nytta av i sin vardag.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Olsson, Nelly, and Darlin Maria Norström. "En studie av lexikon och gestproduktion hos barn med respektive utan språkstörning genom utförandet av ordförrådstestet PiNG." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-148798.

Full text

Abstract:

The aim of the present study was to examine receptive and expressive lexicon, as well as gesture production among children with and without developmental language disorder (DLD), using the Swedish translation of the Picture Naming Game (PiNG). The parental evaluation Swedish Communicative Development Inventory III (SCDI III) was used to determine whether the results from PiNG and SCDI III were consistent. In this study, 10 children with DLD (study group) and 11 age-matched children with typical language development (control group) between 52 and 70 months of age participated. The participants were tested with PiNG, which is a test that examines reception and production of single nouns, verbs, adjectives, adverbs and prepositions. The guardians then completed SCDI III, which contains questions about the language abilities of the child. Gesture production in the form of deictic, iconic and conventional gestures was examined in conjunction with the use of PiNG. The results showed lower results for the study group on PiNG and SCDI III in comparison with the control group. The study group displayed a higher number of gestures than the control group, and in the former group, the use of gestures was positively correlated with the results from PiNG. In the study group, iconic gestures were used to compensate for language difficulties. The results from PiNG and SCDI III were not consistent. The age of the participants problably did not affect any results. The results from the present study indicate that PiNG may be useful when examining lexicon and gesture production among children with DLD. Both groups achieved high results on PiNG which may have affected the use of gestures and also possible correlations. For future studies, it is therefore recommended to apply PiNG on a group of younger children with DLD.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Harbe, Linda, and Erika Windh. "Fonologiska svårigheter hos barn : En studie om hur olika yrkesgrupper kan arbeta med detta." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-26812.

Full text

Abstract:

Sammanfattning I dagens samhälle är det viktigt att kunna kommunicera verbalt med olika personer i olika situationer och sammanhang. För de flesta så är detta inget större problem, men om man har svårigheter med talet som exempelvis stamning, pratar otydligt eller inte kan säga vissa språkljud, så kan det vara ett hinder för att föra ett samtal. Vi har fått intresse för fonologiska svårigheter genom verksamhetsförlagd utbildning och i vardagen där vi mött barn som på olika sätt har haft problem med sitt språkande. Där av har vi intresserat oss för hur olika yrkesgrupper i en viss kommun arbetar för att hjälpa barn som har fonologiska svårigheter. Vi vill undersöka hur termen språkstörning definieras och om respondenterna upplever att det finns en "vänta och se – mentalitet" gällande språksvårigheter. Med detta menar vi att pedagoger kan arbeta förebyggande eller vänta in barnets mognad, för att se om svårigheterna försvinner av sig självt. Denna inväntningsstrategi visade sig vara vanligare för 10-15 år sedan medan man idag arbetar man mer förebyggande. För att nå fram till våra resultat så har vi intervjuat sju personer som är verksamma inom yrken där man jobbar med barn som har språksvårigheter. Vi har delvis inspirerats av ett fenomenologiskt synsätt, då om hur olika personer i specifika yrkesgrupper uppfattar fenomenet fonologiska svårigheter. Vi vill även ta del av våra respondenters praktiska och teoretiska erfarenheter i ämnet. Genom intervjuerna har vi fått insikt i hur komplext fenomenet språksvårigheter är, eftersom barnet utvecklas och mognar olika snabbt i olika åldrar. Likaså har vi sett hur arbetet och samarbetet ser ut i denna kommun, då respondenternas utsagor stämmer väl överens med varandras och de fyller i varandras berättelser om hur arbetsgången fungerar dem emellan. Vi har också fått insikt i hur de olika yrkesgrupperna jobbar med barn som har fonologiska svårigheter. Vi har även fått reda på att det finns olika benämningar beroende på vilken språksvårighet barnet har. Med denna examinationsuppgift önskar vi kunna bidra med kunskap om fonologiska svårigheter till personer inom olika yrkeskategorier, som arbetar med barn.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Enfält, Josefin, and Susanne Ågren. "Språkstörning och samspel hos barn i åldrarna 8 till 12 år : Fallbeskrivningar utifrån kända och okända miljöer och relationer." Thesis, Umeå universitet, Logopedi, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-146007.

Full text

Abstract:

Sökandet efter en definition av specifika läs- och skrivsvårigheter, dyslexi, har lett den språkligt inriktade forskningen fram till den senaste i raden av definitioner: diskrepansteorin mellan läsförståelse och hörförståelse. Studier har dock visat att även hörförståelsen kan vara nedsatt hos personer med dyslexi. Orsaken tros vara för få lästa texter och därmed ovana vid den skrivna textens struktur. Eftersom de tillgängliga studier som gjorts gällande dyslexi och hörförståelse alla använt sig av uppläst, skriven text uppvisade dyslektikerna i dessa studier en nedsatt hörförståelse orsakad av lässvårigheterna. En av konsekvenserna till att hörförståelsen kan vara nedsatt hos personer med dyslexi är att åtgärder som läromedelskassetter inte får den effekt man önskat. Syftet med denna studie var att undersöka dyslektikers hörförståelse av spontantal och jämföra dyslektikers resultat med en grupp normalläsares. Hypotesen var att skillnaden mellan dyslektikers och normalläsares resultat vid hörförståelse av uppläst text skulle vara större än vid hörförståelse av spontantal. Återberättande av texter ur läromedel skulle då resultera i högre grad av förståelse vid kunskapsinhämtning för personer med dyslexi än uppläst text. Försökspersonerna var 20 folkhögskoleelever i åldrarna 18-50 år med jämförbar utbildningsnivå. 10 var diagnostiserade dyslektiker och 10 var normalläsare. Studien bestod av tre delmoment: Läsförståelseprov, Hörförståelseprov med uppläst text och Hörförståelseprov med spontantal. Materialet för de två första delproven var hämtat ur ”Läsförståelseprovet LS”. Det tredje delprovet baserades på två episoder av spontant berättande. Studien visade att skillnaden mellan gruppernas resultat vid hörförståelse av uppläst text var mindre än vid hörförståelse av spontantal och därmed måste hypotesen förkastas. Kvalitativa skillnader visade sig dock finnas mellan grupperna gällande typ av felsvar som gjorts vid de tre delmomenten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Frisk, Ingela, and Sofia Karlstein. "Språkutveckling - för alla? : En studie i hur didaktiska metoder i det pedagogiska arbetet kan påverka språkutvecklingen hos barn med avvikande språkutveckling." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-87767.

Full text

Abstract:

Studiens syfte var att undersöka vilka metoder som används i det didaktiska arbetet med barns språkutveckling i förskola och skola, vilka metoder som rekommenderas för barn med avvikande språkutveckling, samt hur arbetet med språkutveckling kan läggas upp i en barngrupp. Metoden som användes var en kvalitativ forskningsansats där intervjuer gjordes med sex verksamma pedagoger. Urvalet av informanter gjordes med utgångspunkt i deras arbetsuppgifter; tre specialpedagoger, en logoped och två pedagoger verksamma i förskoleklass. De viktigaste resultaten som framkom var vikten av att pedagoger som arbetar med barns språkutveckling inte bara har kunskap om metoderna för att arbeta med denna, utan att de även har kunskap om hur barn utvecklar språk. De måste dessutom känna till tidiga tecken på avvikande språkutveckling, samt på vilka sätt de kan stödja barn i behov av särskilt stöd för att tidigt sätta in rätt insatser.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Persson, Annica. "Språkstörning i förskolan : En intervjustudie med förskollärare och specialpedagoger om att upptäcka språklig sårbarhet hos små barn och ge stöd i tidig ålder." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-147784.

Full text

Abstract:

Syftet med den här studien är att få djupare kunskap om förskolans arbete med språkligt sårbara barn och hur de kan upptäckas i tidig ålder. Genom intervjuer med specialpedagoger och legitimerade förskollärare har jag besvarat frågorna om vilka möjligheter förskollärare har att upptäcka språkstörning, hur förskollärare arbetar och kan arbeta med barn i språklig sårbarhet, samt på vilket sätt specialpedagoger och förskollärare kan samarbeta för att främja språkutvecklingen hos barnen. I studien beskrivs tidigare forskning om barns tidiga språkutveckling och vad som kännetecknar språkstörning, samt hur forskare anser att förskollärare bör arbeta med barn för att främja språkutveckling. Resultatet visade att det fanns en stor medvetenhet bland pedagogerna ute på förskolorna där intervjuerna genomfördes och att arbeta med språk och kommunikation var hos de flesta ett prioriterat mål i verksamheten. Specialpedagogerna framhåller den medvetna närvaron hos förskollärare för att vara ett stöd i den språkliga utvecklingen hos barnen, samt att ha möjlighet att upptäcka de barn som befinner sig i språklig sårbarhet där det kan handla om språkstörning. I undersökningen framkom att tid, kunskap, lyhördhet, närvaro, tillgång till specialpedagog och ett medvetet förhållningssätt utgör de förutsättningar som förskollärare behöver för att upptäcka barn med språkstörning.
The purpose of this study is to gain in-depth knowledge about preschool work with children in linguistic vulnerability and how they can be discovered at an early age. Through interviews with special educators and legitimate preschool teachers, I have answered the questions about what possibilities preschool teachers have to detect language disorder, how preschool teachers work and can work with children in linguistic vulnerability, and how special educators and preschool teachers can collaborate to promote language development in the children. The study describes previous research on children's early language development and what characterize developmental language disorders, as well as how researchers think preschool teachers should work with children to promote language development. The result showed that there was a high level of awareness among the educators at the preschools where the interviews were conducted, and working with language and communication was at most a priority objective in the preschool. Special educators emphasize the conscious presence of preschool teachers to be a support in the linguistic development of the children, as well as being able to discover the children who are in linguistic vulnerability where language disturbance is concerned. The study found that time, knowledge, responsiveness, attendance, access to a special educator and a conscious attitude constitute the prerequisites for pre-school teachers to detect children with language disabilities.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Fandén, Anna, Julia McTaggart, and Åsa Hellstadius. "Prosodisk förmåga hos svenska grundskolebarn med cochleaimplantat." Thesis, Linköping University, Department of Clinical and Experimental Medicine, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-15634.

Full text

Abstract:

Prosody can be characterized as the rhythm and the melody of speech. Prosodic features convey emotions, thoughts and geographic origins of each individual. Spoken language without prosody would be monotonous, without variations in loudness and rate. Children with cochlear implants perceive speech in a different way than children with normal hearing. Consequently the speech produced by a child with cochlear implants may sound different.

The purpose of this study was to examine prosodic skills in Swedish children with cochlear implants and to compare them with the prosodic skills in Swedish children with normal hearing. The purpose of the study was also to examine differences between these two groups and to characterize those differences.

Eight children with cochlear implants and eight controls matched to age, sex and regional accent were included in the study. The children’s production and perception of prosody was tested.

The results show that there are differences in prosodic skills between the children with cochlear implants and their matched controls at word, phrase and discourse levels. The differences were significant in production but not in perception. Observed differences in the speech of the children with cochlear implants included omission of unstressed syllables and function words, difficulties producing contrast of tonal word accents and pro-longed maintenance of phonological processes.

The study contributes to the knowledge about prosodic and linguistic skills in Swedish children with cochlear implants.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Karlman, Stina, and Johanna Sundin. "Språkstörningar hos flerspråkiga barn : Förskollärares upptäckt och arbete med misstänkta språkstörningar hos flerspråkiga barn." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-25513.

Full text

Abstract:

Inledning Studien är en undersökning av hur förskollärare kan upptäcka språkstörningar hos flerspråkiga barn. Detta även om förskollärarna inte talar de olika modersmål som barnen talar. Studien behandlar även förskollärares arbetssätt med och upptäckten av språkstörningar hos flerspråkiga barn. Syfte Syftet med studien är att erhålla kunskap om förskollärares erfarenheter om arbetet med och upptäckten av språkstörningar hos flerspråkiga barn i förskolan. Ytterligare områden som belyses är de olika arbetssätt som kan tillföras arbetet med språkstörningar och vilka dilemman som kan uppstå i upptäckandet av språkstörningar. Metod En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer har använts som metod för insamling av data. I undersökningen deltog fem förskollärare från fyra förskolor i samma kommun. Samtliga intervjuer skedde digitalt via Zoom. Resultat Studiens resultat kunde delas in i två rubriker; den ena är upptäckandet av språkstörning hos flerspråkiga barn och den andra är arbetssätt. Under upptäckandet av språkstörning beskriver förskollärarna att det kan vara problematiskt att upptäcka språkstörningar hos flerspråkiga barn. Uttal, tystnad och stamning är svårigheter som förskollärarna talar om hos barnen. Förskollärare menar även att hjälp av modersmålsstödjare är en viktig del i upptäckandet av språkstörningar hos flerspråkiga barn. Under arbetssätt visas olika metoder förskollärare använder i upptäckandet. Bland annat beskrivs TRAS, AKK och användandet av modersmålsstödjare i utbildningen. I resultatet framkommer även att samverkan med hemmet har en avgörande roll för den hjälp barn kan behöva och att denna relation kan vara komplex

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Ode, Carina, and Cattu Alves Mirjam Öster. "Pingu och PSC: språkljudsproduktion hos barn med språkljudsstörning vid fyra olika taluppgifter : Analys av träffsäkerhet och avvikelsetyper samt utvärdering av en ny eliciteringsmetod och ett nytt träffsäkerhetsmått." Thesis, Uppsala universitet, Logopedi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-339948.

Full text

Abstract:

ABSTRACT The purpose of the current study was to compare speech samples elicited with four different methods regarding speech sound production errors. Nine Swedish-speaking children with SSD (Speech Sound Disorder) participated. A new method of speech elicitation was introduced, a narrative task using a silent short film as a prompt. Severity of involvement of the speech sound production was measured using PCC-R (Percentage of Consonants Correct-Revised), as well as a new severity metric, PSC (Percentage of Syllables Correct). Speech error patterns were also analyzed. All four methods of speech elicitation are suggested to be useful clinical tools for phonological assessment. The elicitation methods yielded similar results. However, the results indicated that a higher degree of control and phonological complexity in a task generally yield lower severity measures and more types of speech error patterns. The definition of SSD used in this study includes several clinical diagnoses used by speech and language pathologists. The participants’ results were therefore analyzed regarding clinical diagnosis. No difference was found. This first evaluation of PSC shows that it is a promising new severity metric, and that its strength lies first and foremost in the possibility to include unintelligible speech. The evaluation of the new elicitation task shows that narration of a silent short film as a prompt is promising as well. The results yielded indicate a gain in degree of control combined with a preserved high ecological validity associated with speech elicitation methods yielding conversational speech. SAMMANFATTNING Syftet med den här studien var att undersöka variation av avvikelser i språkljudsproduktionen hos nio svensktalande barn med språkljudsstörning vid fyra olika taluppgifter. En av de fyra uppgifterna innefattade en ny eliciteringsstrategi: berättande till ljudlös film. Grad av avvikelse undersöktes genom beräkning av PCC-R (Percentage of Consonants Correct-Revised), samt ett nytt mått, PSC (Percentage of Syllables Correct). Även avvikelsetyper undersöktes. Resultatet tyder på att samtliga undersökta taluppgifter kan vara användbara kliniska verktyg. Även om ingen skillnad kunde påvisas mellan deltagarnas grad av avvikelse vid de fyra taluppgifterna, sågs en tendens till att en hög styrningsgrad och fonologisk komplexitet av målorden ger upphov till en lägre träffsäkerhet i språkljudsproduktionen och ökar antalet olika avvikelsetyper som förekommer. Definitionen av språkljudsstörning inkluderar olika logopediska diagnoser. I denna studie kunde barnens diagnostillhörighet inte förklara variationer i resultaten. Den första utvärderingen av PSC visar att det är ett lovande nytt mått på träffsäkerhet i språkljudsproduktionen, och att dess styrka framför allt ligger i möjligheten att inkludera oförståeligt tal. Även denna första utvärdering av den nya eliciteringsmetoden berättande till ljudlös film är lovande. Resultaten tyder på en högre styrningsgrad samtidigt som den ekologiska validiteten i sammanhängande tal till stor del bibehållits.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Språkstörning hos barn'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles