Dissertations / Theses: 'Språkutveckling och miljö'

1

Avdiu, Sanije, and Laleh Hayatdavoudi. "Betydelsen av lek och pedagogisk miljö för språkutvecklingen hos tvåspråkiga förskolebarn." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-18187.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Karlsson, Monica, and Therese Bengtsson. "Lekens betydelse för barns språkutveckling." Thesis, Växjö University, School of Humanities, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-5906.

Full text

Abstract:

Syftet med examensarbetet är att undersöka vilken roll leken spelar i barns språkliga utveckling och på vilket sätt pedagoger kan stimulera barns språkutveckling genom lek. Undersökningen handlar även om förskolans pedagogiska miljö har någon betydelse för barns lek- och språkutveckling. I litteraturen har studier gjorts kring teorier om lekens betydelse för barn, om barns språkutveckling samt om den pedagogiska miljöns inverkan på barns lek- och språkutveckling. En kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger som arbetar på förskola har använts. I litteraturen och i intervjuerna har det framkommit att den pedagogiska miljön påverkar både lek- och språkutvecklingen samt att leken är oerhört viktig för barns språkutveckling. Denna studie har stimulerat oss till ett fortsatt arbete inom lek- och språkutveckling med barn på förskola.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Magnusson, Frida, and Emma Sandahl. "Högläsningens påverkan på barns språkutveckling i förskolan : En kvalitativ studie om förskollärares uppfattningar om högläsningens påverkan på barns språkutveckling." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-81574.

Full text

Abstract:

Syftet med vår studie är att bidra med kunskap om hur förskollärare uppfattar att högläsning påverkar barns språkutveckling genom att undersöka hur förskollärare resonerar kring högläsning i förskolan. Ämnet högläsningens påverkan på barns språkutveckling var intressant att undersöka eftersom tidigare studier har visat att högläsning är av betydelse för barns språkutveckling samt att vårdnadshavare läser allt mindre för sina barn i hemmet. Utifrån syftet formulerades två frågeställningar: På vilka sätt arbetar förskollärare med högläsning för att främja barns språkutveckling? Vilka resurser har förskollärare för att främja barns språkutveckling i samband med högläsning? För att kunna undersöka och få ta del av förskollärarnas uppfattningar valde vi att utgå från en kvalitativ ansats med semistrukturerade personliga intervjuer med fyra verksamma förskollärare. Vi lyssnade på de inspelade intervjuerna, sammanställde och kategoriserade intervjusvaren utifrån olika mönster och fick fram ett resultat som vi därefter analyserade utifrån tidigare forskning och teoretiskt ramverk. Slutligen diskuterades resultatet och analysen i relation till våra tolkningar och uppfattningar. Resultatet visade att samtliga intervjuade förskollärare i studien hade en uppfattning om att högläsning är ett betydelsefullt verktyg för att främja barns språkutveckling. Det framhölls att det är genom utvecklande samtal om böcker och texter i samband med högläsning där barn får inflytande och delaktighet som är avgörande för att barns språk ska kunna utvecklas. Förskollärarna nämnde dessutom att en lugn miljö är en förutsättning för att samtalen vid högläsning ska bli av god kvalité.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Nurman, Almas. "Språkutveckling i det projekterandearbetssätt - pedagogens roll." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-43792.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Lysmo, Jesper. ""Språket är grunden till allt lärande" - Språkutveckling i förskolan." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27715.

Full text

Abstract:

Detta arbete handlar om språkutveckling och hur de medverkande pedagogerna i studien agerat i olika situationer, samt om deras tankar och åsikter om språkutveckling. Studien blev genomförd med observationer och intervjuer ur en kvalitativ forskningsinriktning. I analysen jämförs empirimaterialet med tidigare forskning inom språkutveckling för att avslutas med en diskussion utifrån studiens slutsatser. Analysen visar hur barns språkliga utveckling framförallt sker i spontana och mindre planerade aktiviteter, men även hur pedagogiken avtar i olika situationer. En kort beskrivning av studiens resultat kan liknas med att pedagogerna belyser språket som nyckeln till allt lärande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Andersson, Elin, and Elina Vestermark. "TAKK och dess betydelse för barns språkutveckling : en enkätstudie om hur TAKK används i förskolans utbildning för att stötta barns språkutveckling." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-85821.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare säger sig arbeta med TAKK i förskolan för att skapa en språkstimulerande miljö. Utifrån detta genomfördes studien genom att samla information kring tidigare forskning samt litteratur för att skapa en förståelse för hur tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) bör användas för att stimulera barns språkutveckling. Studien utformades med en onlineenkät där yrkesverksamma förskollärare gavs möjlighet att besvara både slutna och öppna frågor kring deras användande av TAKK i förskolan. Analysen gjordes på ett sådant sätt att det insamlade materialet sammanställdes för att synliggöra mönster som framkom i respondenternas svar. Det som synliggjordes i studien var främst förskollärares vilja att nyttja TAKK i förskolans utbildning, men att det finns en variation hur kompetensen ser ut beroende på om förskollärarna genomgått någon form av kurs. I studien angav alla förskollärare att TAKK används i viss mån, men det synliggörs en viss variation i vilken utsträckning TAKK används beroende på teckenförråd samt kunskaper kring hur detta bör användas. Detta ledde oss fram till de slutsatser som tagits, den första slutsatsen berör vikten av att erbjuda alla barn en funktionell kommunikationsmetod. Den andra slutsatsen som studien resulterat i är att användningen av TAKK bidrar till alla barns möjlighet till delaktighet i förskolans utbildning och den tredje slutsatsen handlar om att TAKK är av nytta för alla barn språkutveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Papadopoulou, Yoshiko. "Samhällets syn på modersmål i förskolan : Betydelsen, nuläget och tillvägagångssättet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-22172.

Full text

Abstract:

Arbetet avser att skapa en uppfattning om den samhälleliga synen på förskolans arbete med modersmål och icke-svenskhet i förskolan. Ett syfte är att ta reda på hur olika yrkeskategorier, som har koppling till förskolan, ser på betydelsen av att barn får utveckla sitt modersmål i förskolan. Ett annat är att belysa hur dessa yrkeskategorier uppfattar förskolans arbete med modersmål, och ett tredje är att studera hur dessa yrkeskategorier anser att man konkret kan gå till väga för att utveckla barns modersmål. Eftersom syftena innebär att undersöka människors uppfattningar om en företeelse, har en fenomenologisk metod med kvalitativa forskningsintervjuer valts som instrument. Det empiriska arbetet omfattar personer som yrkesmässigt kommer i kontakt med utlandsfödda barn och föräldrar. I motsats till tidigare forskningar visar studien inte någon tydlig negativ bild av modersmål i samhället, emellertid åskådliggörs att bristande insikter i verksamheten och den nära omgivningens känsla av uppgivenhet utgör starka hinder för att arbeta med modersmål. I samhället finns det främst bristande insikter i att modersmålsutvecklingen avgör barnens utveckling i det svenska språket. Personerna som står de flerspråkiga barnen närmast anser att arbetet med modersmål kräver förbättrade förutsättningar, men denna studie synliggör att det i själva verket handlar om pedagogernas prioriteringar och förhållningssätt. Den synliggör även att en tidig insats, föräldrasamverkan och ett ämnesövergripande arbetssätt utgör förbättringsområden i förskolans arbete med modermål.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Granero, Frida, and Caroline Udén. "Dynamiska förskollärare i en odynamisk miljö : En kvalitativ studie av förskollärares erfarenheter och tankar om sitt arbete med de yngre barnens språkutveckling." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-49102.

Full text

Abstract:

Studiens fokus är att ta reda på hur förskollärare förstår uppdraget att stimulera de yngsta barnens språk. Datamaterialet har samlats in genom kvalitativa metoder med hjälp av semistrukturerade intervjuer av förskollärare. De teoretiska utgångspunkter som vi valt att utgå från i studien är den sociokulturella teorin utifrån Säljö (2014) och Hundeide (2006) men också ramfaktorteorin. Av studien framkom att förskollärarna hade ett sociokulturellt förhållningssätt till barns språkutveckling och hur de använder pedagogiska metoder i arbetet för att främja barns språkutveckling. Dock har det visat sig att det finns olika faktorer som hindrar eller begränsar förutsättningarna för förskollärares arbete. Barngruppens storlek är en yttre ram som är svår att påverka men som förskollärare måste förhålla sig till. Detta medför en risk att inte kunna följa läroplanen som betonar att förskollärare ska stimulera varje barns språk, när barngruppen är för stor. Vi kan utifrån resultatet i studien dra slutsatsen att oavsett hur förskollärare tänjer på ramar behöver förutsättningarna förbättras för att de ska ges möjlighet att genomföra ett gott arbete.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Peroti, Shawnam, and Zeinab Morad. "Flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan : En intervjustudie med åtta verksamma förskollärare." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-93045.

Full text

Abstract:

I läroplanen Lpfö 18 står det att ” Utbildningen i förskolan ska lägga grunden för barnens förståelse för olika språk och kulturer, inklusive de nationella minoriteternas språk och kulturer” (Skolverket, 2018, s. 6). För att kunna arbeta framgångsrikt med språkutvecklingen hos flerspråkiga barn måste förskolan förbättra kartläggningen av barns språkliga och kognitiva bakgrund, och till stor del informera sig själva och vara intresserade av deras upplevelser och deras livsmiljö. Detta behövs för att kunna planera och skapa en verksamhet som utgår från och anpassar sig till varje barn och som ger bästa möjliga förutsättningar för barnets språkutveckling. Språkutvecklingsarbetet måste utvecklas så att det fullständigt uppfyller alla aktiviteter i förskolan. Språkutveckling är något som barn gör ständigt, inte bara genom vissa faser (Skolinspektion, 2010).Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare beskriver sin planering i arbetslaget för att främja språkutvecklingen hos flerspråkiga barn, och vilken roll förskollärare anser sig ha i språkutvecklande möten med flerspråkiga barn. Studiens teoretiska perspektiv baseras på sociokulturella begrepp hämtade ur Säljö (2014) och Smidt (2010), som mediering, den närmaste utvecklingszonen och scaffolding, som används som ett analytiskt verktyg. Studien utgörs av intervjuer med åtta förskollärare.Resultatet har granskats i relation till våra teoretiska perspektiv och vi har kommit fram till att förskolans uppdrag är att arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling. Språkutveckling i förskolan bygger på förskollärarnas planer och organiserade miljö, och kan även förstås som en pedagogisk process som lägger grunden för barns växande. Resultatet tyder även på att förskollärare har viktiga och omfattande uppdrag för att främja språkutvecklingen hos flerspråkiga barn. Vi har identifierat fyra strategier som förskollärare kan inta som stöd för flerspråkiga barns språkutveckling; bild- och teckenstöd, planering av aktiviteter, miljöns betydelse och lekens betydelse. Dessa strategier är sammanflätade och kan dessutom som teoretiska konstruktioner främja flerspråkiga barns språkutveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Eliasson, Gabriella. "Högläsning i förskolan : En studie om pedagogers insikt och kunskap kring effekterna på barns språkutveckling." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-73200.

Full text

Abstract:

The aim of this study is to shed light on the educators´ insight and knowledge about the effects on children`s language development in a selection of Swedish preschools. The reason is that reading is done in different ways depending on what kind of preschool you visit. In this sense the study seeks to give an overview on differences and similarities among the selected Swedish preschools. The method that has been used in this study is a survey which has been sent out to the preschools in the chosen region. The theoretical starting point is the socio-cultural perspective and, in this sense, Vygotskijs thoughts about mind and language is highlighted. The results show that preschool teachers have insight and knowledge about the effects on children´s language development and that the environment is an important part of the reading procedure. All the preschool teachers pointed out the need of more pedagogical resources to make the reading as adapted to learning as possible based on the individual needs and conditions of all children.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Olsson, Karin, and Jenny Stävegård. "Är miljön av betydelse? Kan den verkligen stimulera barn till att språka? : -En undersökning om hur förskolans atmosfär och fysiska miljö används i förskolan för att stimulera barns verbala språkutveckling." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-44639.

Full text

Abstract:

Syftet med undersökningen var att synliggöra förskollärares tankar och arbete gällande förskolans atmosfär och fysiska miljö, i förhållande till barns verbala språkutveckling. En flermetodsforskning med enkätstudier som hade kvalitativ inriktning ledde oss till resultatet att båda faktorerna tas i beaktande av förskollärare. I resultatet tyds även att det ständigt sker samspel mellan förskolans atmosfär och fysiska miljö samt mellan dessa och individen. Genom samspelet i båda faktorerna påverkas individen av dem, men de påverkas även av individen. Slutsatsen som dras är att ramfaktorer styr förskollärarnas möjlighet till viss utveckling av förskolans atmosfär och fysiska miljö som kan gynna barns verbala språkutveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Gustavsson, Jennianne, and Josefine Konrad. "Det är skönt att fly till sagans värld - en kvalitativ studie om bokens och högläsningens betydelse för barns språkutveckling ur ett förskollärarperspektiv." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31181.

Full text

Abstract:

Syftet med studien har varit att synliggöra och analysera bokens och högläsningens betydelse för barns språkutveckling ur ett förskollärarperspektiv. Frågeställningarna har varit hur förskollärare ser på användning av böcker samt hur högläsning blir en del av förskolans vardag. Problemområdet har grundats i att vi av olika erfarenheter har upplevt att boken ofta ses och används som en tidsutfyllnad. Den teoretiska utgångspunkten har grundats i literacy som är ett brett begrepp som traditionellt genomsyrats av barns läs- och skrivutveckling. Literacy som begrepp har utvecklats till att inkludera bilder, språk samt symboler. Fokus har i denna studie lagts på barns språkutveckling genom användning av böcker. Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer av sex förskollärare som arbetar på olika förskolor. I resultatet framgår det att samtliga förskollärare anser att böcker alltid ska vara en del av barns vardag, att de ska finnas synliga och tillgängliga för barn. Vidare framkom det att miljön på de olika förskolorna utformats så att böckerna var i barnens nivå, synliga och tillgängliga. Samtliga förskollärare hade en positiv syn på böcker och anser att högläsning kan ha en språkutvecklande effekt för barnen. Utifrån resultatet har slutsatsen dragits att boken kan användas i mer än ett syfte, den kan användas till mer än enbart högläsning och en stunds avkoppling. Boken kan användas till att stimulera barns lek och fantasi samt att utbyta tankar och idéer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Shemesani, Louise. "Möjligheter för barn med annat modersmål än svenska att i förskola utveckla både sitt modersmål och svenska." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31876.

Full text

Abstract:

Syftet med denna undersökning är att studera vilka möjligheter barn med annat modersmål än svenska får för att utveckla sina språk i förskolan. Jag har observerat verksamheten på förskolan och sedan utifrån min observation gjort kvalitativa intervjuer med två pedagoger och en barnskötare i förskolan i en invandrartät stadsdel i en större stad i södra Sverige.Resultatet visar att språkutvecklande aktiviteter genomsyrar barnens dagliga samvaro i förskolan. Detta sker både indirekt genom den dagliga löpande verksamheten och direkt genom planerade och organiserade aktiviteter. Observationerna och intervjuerna visar att modersmålet är det som lägger grunden för en god språkutveckling och detta arbetar personalen dagligen med.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Ladstätter, Adelina, and Adelisa Karic. "“Det är både vuxna och barn som är viktiga för att utveckla språket “ : En diskurspsykologisk studie om förskollärares tal kring barns språkutveckling." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-45491.

Full text

Abstract:

Syftet med föreliggande studie är att utifrån diskurser undersöka hur förskollärare talar om deras arbete när det kommer till barns språkutveckling i förskolan. Studien har följande forskningsfrågor: Hur talar förskollärare om sitt arbete för att främja barns språkutveckling i förskolans miljö? Hur resonerar förskollärare över sin kompetens kring barns språkutveckling? Studien grundar sig i socialkonstruktionismen, i studien används diskursanalys som ett verktyg, för att analysera förskollärares tal kring barns språkutveckling. Studien utgår utifrån åtta intervjuer med förskollärare, på åtta olika förskolor i två kommuner. Utifrån diskurserna i resultatet framkommer det att förskollärare behöver kompetens men att det framkommer inte vilka kompetenser som behövs, vilket påverkar deras arbetssätt med barnens språkutveckling. Utifrån förskollärarnas sätt att tala framkommer det att tiden samt personaltätheten påverkar förskollärarnas arbete, då det blir svårt för förskollärarna att hinna samtala och reflektera med barnen när det inte finns tid eller personal. I tidigare forskning lyfts det fram vikten av inkludering för barnen i förskolan, vilket resulterar i att barnen inte är delaktiga i miljöns utformning, utan att fokuset ligger på hur förskollärarna ska utforma miljön för att gynna barnens språkutveckling. Därför är våra förhoppningar att vår studie ska kunna att synliggöra hur förskollärare samtalar om en inkluderande verksamhet och på så vis väcka diskussioner på andra förskolor.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Lindberg, Sofia. "Från sagor och högläsning till samtal och estetik." Thesis, Karlstad University, Faculty of Arts and Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-516.

Full text

Abstract:

Sammanfattning

Det här är en tur i sagans land, där jag visar er vad pedagogerna använder högläsning av sagor till och vilka syften som är bakomliggande. Genom litteraturen får ni en bild av vad högläsning av sagor skapar, hur sagoarbete bör ske enligt författarna och arbetets syfte. Jag har valt att använda metoden intervju med två pedagoger i en förstaklass. Resultatet i min metod d.v.s. mina intervjuer visar de två pedagogernas arbete med högläsning av sagor och deras åsikt om vad högläsning av sagor kan ge till barnens utveckling. Arbetet har gett mig stora kunskaper om arbete med högläsning av sagor och jag har fått många svar på frågorna om hur arbetet bör ske och i vilket syfte. De två pedagogerna jag intervjuat i dagens skola använder arbete med högläsning av sagor för bl.a. språkutveckling, motivation, fantasi, gemenskap och vidarearbete. Deras arbetssätt skiljer sig en aning, men grundtanken är densamma, att högläsning av sagor är bra och ger mycket för eleverna, både i hemmet och i undervisningen.

Abstract

This is a journey to the land of tales, where I will show you what teachers use reading tales aloud for as well as the purpose of reading the tale aloud. Through the litterature you will get an idea of what reading tales aloud creates, how working with tales should occur according to the writers and the purpouse of the work. I have used interviews as a method in my essay and two teathers have bin interviewed. The result of my method in other words my interviews show the two teachers work with reading tales aloud and their views on how reading tales aloud benifits development in children. The essay has given me deep knowledge about the work of reading tales aloud and I have received answers to the questions about how you should work with this, and to what purpose reading tales aloud is used for. The two teachers I met in present day school use the reading of tales aloud for the benifit of, lingual development, motivation, emagination, togetherness and further work. There are some differncies between the two teachers way of working with tales, but they have the same basic idea, that the reading of tales aloud is good and benifits the pupils a lot, both at home as well as in teaching.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Kastemar, Ulrika. ""Förskolemiljön är en bra miljö i sig" : En undersökning av pedagogers syn på barn med annat modersmål än svenska och deras möjligheter att utveckla det svenska språket i förskolan. Ulrika." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-13148.

Full text

Abstract:

Syftet med följande examensarbete har varit att undersöka vilka möjligheter som ges till barn i förskolan med annat modersmål än svenska att utveckla det svenska språket. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer som gjorts av pedagoger på en mångkulturell förskola. Genom intervjuerna ville jag ta del av hur pedagogerna enligt dem själva, går till väga för att stimulera dessa barns språk. Samt hur pedagogerna tror att verksamheten främjar det svenska språket hos barn med annat modersmål. Jag ville även ta del av deras tankar kring de svensktalande barnens påverkan men också deras inställning till modersmålets betydelse för att det andra språket ska utvecklas. Resultatet visar på att pedagogerna finner förskolemiljön som en bra miljö i sig och att barnen dagligen i verksamheten ges möjlighet att träna det svenska språket vid en rad olika tillfällen. Dels vid styrda lärtillfällen men också under den fria leken. De vardagliga situationerna är ytterligare ett sådant tillfälle som pedagogerna nämner. Det kan tillexempel vara då pedagoger och barn dukar tillsammans och under själva måltiden då barnen får tillfälle till glosträning men också då pedagog och barn spontant samtalar med varandra under dagen. Pedagogerna menar att de själva bidrar genom att arbeta så konkret som möjligt och hela tiden tydliggöra saker för barnen. Dels genom konkret material men även genom att själva vara så tydliga som möjligt för att barnen lättare ska lära. De menar även att de svensktalande barnen och modersmålet har en viktig roll för barn med annat modersmål än svenska och för att de ska utveckla sitt andraspråk.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Hedlund, Johanna, and Sofia Lundqvist. "Att lära och utvecklas med hjälp av skönlitteratur." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-20285.

Full text

Abstract:

BakgrundVi utgår från litteratur som beskriver skönlitteraturens roll i undervisningen. Forskningen påvisar att skönlitteraturen har en stor betydelse för lärandet. Detta betonas även i styrdo-kumenten. Den teoretiska utgångspunkt vi utgått ifrån är Vygotskij och Säljö.SyfteSyftet är att få förståelse för och kunskaper om hur ett antal lärare resonerar kring sitt sätt att arbeta med skönlitteratur i undervisningen.MetodEn kvalitativ studie har gjorts med intervju som redskap för att se hur lärare resonerar kring användandet av skönlitteratur i undervisningen. Vi har använt oss av öppna intervjufrågor för att få innehållsrika svar.ResultatAv resultatet framkommer det att respondenterna arbetar på en mängd olika sätt med skön-litteratur. Genom att arbeta med skönlitteratur menar flera av respondenterna att eleverna utvecklar färdigheter inom både det språkliga och det kunskapsmässiga men de lär sig även om sig själva och om omvärlden. Respondenterna beskrev flera olika arbetsmetoder som utgår från en skönlitterär bok.
Program: Lärarutbildningen

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Rydström, Emma, and Gussman Emelie Tapper. "Förskollärares arbete med barns fysiska aktivitet och rörelse i förskolan." Thesis, Högskolan i Gävle, Pedagogik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-34730.

Full text

Abstract:

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare arbetar med och skapar förutsättningar för barns fysiska aktivitet och rörelse i den dagliga verksamheten. Forskning visar att barn blir alltmer stillasittande och inaktiva då förskolans verksamhet blir med inriktad på undervisning samt ett ökat införande av digitala verktyg. Detta kan leda till att barnfetman och psykisk ohälsa ökar. Förskollärarna har en alltmer viktig roll att ge barn förutsättningar för fysisk aktivitet och rörelse, samt att skapa ett intresse hos barn att vilja röra sig och att förstå vikten av god hälsa i framtiden. Genom semistrukturerade intervjuer med 10 av 11 utfrågade förskollärare visar resultatet att förskollärares förhållningssätt har stor betydelse och att deras tidigare kunskaper om fysisk aktivitet och rörelse är bristande. Eftersom styrdokumenten kan tolkas på olika sätt ser arbetet med barns fysiska aktivitet och rörelse olika ut i förskolor. Då fokus i styrdokumenten ofta hamnar mer på undervisningen, så faller den fysiska aktiviteten och rörelsen bort i förmån för de teoretiska ämnena som till exempel språk och matematik. Resultatet visar att det krävs mer forskning inom området samt mer kunskap och fokus om ämnet i förskollärarutbildningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Glaas, Emma, Maria Hall, and Yvonne Nakimbugwe. "Flerspråkiga barns språkutveckling i förskolans praktik : Hur förskolan arbetar genom förskollärares uppfattningar, val av metoder och utformningen av den fysiska miljön." Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-11082.

Full text

Abstract:

Abstract The Swedish society has always been monolingual, but has for the past decades transformed into a multicultural and multilingual society. The aim of this study is to investigate if and in that case how preschool teachers work with language development in bilingual and multicultural preschools. The concept of linguistic and cultural diversity includes several different components, not least the social interactions that are of great importance to every individual's development, learning and participation in the world. By understanding the importance of language, language development and the role of mother tongue in second language acquisition, we look into various researches done concerning the effects of the preschool teachers’ opinions, methods used to language developmental primarily for children who are multilingual and how the physical environment is shaped to promote language in multicultural and multilingual preschools. The method used in this study is semi-structured interviews with preschool teacher working in multicultural or bilingual preschool settings. The questions concerns opinions on multilingualism, which methods are used to promote children´s second language acquisition and development, and also how the physical environment is shaped to influence children´s cultural and lingual backgrounds in the preschools. The results are analyzed through the socio-cultural perspective, the curriculum for preschool, language acquisition theories, language and second language development and prior research in the studies three areas, opinions, methods and the physical environment. Regarding the preschool teachers opinions about multilingualism the results shows that knowledge of the child’s mother tongue, culture and background is of importance when working with children from a multicultural and multilingual background. The preschool teachers express a need for further education and knowledge of multilingual children’s language acquisition and development. Furthermore the results shows that preschool teachers point out that literature conversations is the most common methods as well as TAKK (sign as a complement for communication). Concerning how the preschools physical environment is shaped the results shows that such is not the case. The children's different experiences often get little or no space in the preschools physical environment primarily in terms of creating an environment that is recognizable for children from a linguistic and cultural diverse background. The discussion about the results stresses the need of further research and deeper knowledge among the preschool teachers concerning methods used and the importance of ensuring that the preschools physical environment reflects the children’s different cultures and languages. Keywords: Multilingualism, Second language acquisition/ development, Place identity Socio-culture perspective, Preschool Nyckelord: Flerspråkighet, Andraspråks inlärning/ utveckling, Platsidentitet Sociokulturellt perspektiv, Förskola

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Mosten, Linn, and Ebba Stenberg. "LENA - upptäcker den språkliga miljön : Den tidiga lyssnings- och talspråksmiljön hos en grupp svenska barn vid 12 till 18 månaders ålder." Thesis, Uppsala universitet, Logopedi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-338662.

Full text

Abstract:

It has been shown that the amount of words known by a child may vary greatly, even as early as in their preschool years. This may have later consequences on their abilities in reading and writing. Language development of a child is, to a large extent, based on its interaction with its environment. By speaking with a child, in addition to speaking to it, one may support its language development considerably. There are tools to map a child’s early listening environment and colloquial language environment, in this case, Language ENvironment Analysis (LENA). In relation to the parents’ levels of education, potential connections between the amount of adult words, conversational turns and child vocalization were investigated. Additionally, the child’s expressive vocabulary was also investigated (measured with the parent report SE-CDI). A smaller validation regarding adult words and child vocalizations were done on LENA. 10 children between the ages of 12 to 18 months with normal hearing ability, swedish as their only language and no known disabilities participated in the study. A daylong recording was done with a recording device, which was worn by the child in a vest. After a completed recording the data were analyzed by LENA. No significant correlations could be reported between adult words and child vocalizations as well as between conversational turns and child vocalizations. The level of education of the participating mothers correlated with conversational turns (r = .66, p = .05), electronic sounds (r = .66, p = .05) and a higher score on the parent report Developmental Snapshot (DS) (r = .87, p = < .001). The result of the validation between the test leaders’ average results and LENA’s calculation had a congruence of 76% for adult words and 69% for child vocalizations. In conclusion, the LENA method could be used to get an overall picture of a child’s language environment. However, further validation of LENA in swedish is required. Det har visat sig finnas stora skillnader i antal ord barn kan redan i förskoleålder, vilket kan ge konsekvenser i senare skolår, gällande till exempel läsförståelse. Barns språkutveckling bygger till stor del på interaktion med omgivningen. Genom att prata med barnet, och inte bara till barnet, kan omgivningen stötta barnets språkliga utveckling i större utsträckning. För att kartlägga den viktiga tidiga lyssnings- och talspråksmiljön hos barn finns nu analysverktyget Language ENvironment Analysis (LENA), som användes i föreliggande studie. Eventuella samband mellan antal vuxenord, turtagningar och barnyttranden samt barnens tidiga expressiva ordförråd undersöktes (mätt med föräldraskattningsformuläret SE-CDI), i relation till föräldrarnas utbildningsnivå. En mindre validering avseende antal vuxenord och barnyttranden utfördes även på analysverktyget LENA. I studien deltog 10 svensktalande normalhörande barn i åldrarna 12 till 18 månader, utan kända funktionsnedsättningar. En dagslång ljudinspelning genomfördes med hjälp av en inspelningsdosa, vilken bars av barnet i en väst. Efter färdig ljudinspelning analyserades datamaterialet av LENA. Inga signifikanta samband kunde rapporteras gällande antal vuxenord och barnyttranden eller mellan antal turtagningar och barnyttranden. Utbildningsnivån hos de deltagande mammorna korrelerade med turtagningar (r = 0,66, p = 0,05), skärmtid (r = -0,63, p = 0,1) och högre poäng på föräldraskattningsformuläret Developmental Snapshot (DS) (r = 0,87, p = <0,001). Resultatet från valideringen mellan testledarnas genomsnittliga resultat och LENAs beräkning hade en överenstämmelse på 76 % för vuxenord och 69 % för barnyttranden. Slutsatsen är att LENA-metoden kan användas för att ge en övergripande bild av barns språkliga miljö men att mer validering av LENA behövs på svenska.
Ord gör skillnad, Karolinska Institutet

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Språkutveckling och miljö'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles