To see the other types of publications on this topic, follow the link: Språkutveckling.
Dissertations / Theses on the topic 'Språkutveckling'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Språkutveckling.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Vu, Malin, and Linda Mati. "Språkutveckling hos flerspråkiga elever : Faktorer som kan främja språkutvecklingen." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-27402.
Full textAbstract:
Människans främsta redskap för att kunna lära, tänka och kommunicera är språket. Läroplanen för grundskolan (Skolverket, 2011b) betonar därför att alla elever genom skolundervisningen ska ges förutsättningar till att utveckla kunskaper i och om det svenska språket. Utgångspunkten för denna studie är inspirerad av Skolinspektionens granskning (2010) och rapporter från Skolverket (2006; 2011c) som tyder på att flerspråkiga elever forsätter att uppnå sämre skolresultat jämfört med elever som har svenska som sitt modersmål. Orsaken till skillnaderna i skolresultaten anses vara individernas kunskaper i det svenska språket. Syftet med studien är därför att belysa faktorer i svenskundervisningen som kan gynna språkutvecklingen för flerspråkiga elever. Frågeställningarna som studien har utgått ifrån är följande: Hur påverkar modersmålet en elevs språkutveckling i ett andraspråk? På vilka sätt kan läraren påverka språkutvecklingen hos flerspråkiga elever? Metoden för denna litteraturstudie har bestått av en informationssökning följt av en materialanalys. Det analyserade materialet utgörs av sju vetenskapliga artiklar, tre forskningsöversikter, två kapitel ur en antologi och tre forskningsrapporter. Studiens framtagna resultat visar att lärarens kunskap om flerspråkighet är betydelsefull för en gynnande språkutvecklande undervisning. Andra faktorer som har belysts i studien är hur kunskaper i modersmålet är avgörande vid andraspråksinlärning. Samtal och interaktion samt språklig stöttning är andra faktorer som har en betydande roll för en positiv språkutveckling hos flerspråkiga elever.
2
Hayek, Christine, and Maggie Afrem. "Flerspråkiga elevers språkutveckling : Faktorer som gynnar språkutvecklingen hos flerspråkiga grundskoleelever." Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-52405.
Full textAbstract:
Denna litteraturstudie ämnar undersöka flerspråkiga elever. Syftet var att granska vilka faktorer som gynnar deras språkutveckling samt hur lärare arbetar för att främja deras språkutveckling. Undersökningen riktar sig till grundskolan, med huvudfokus i årskurserna 4–6. Informationssökning har använts som metod i studien där material från flertalet databaser och söktjänster kritiskt granskats utifrån inkluderingskriterier- och exkluderingskriterier. Sammanlagt har 12 stycken studier inkluderats i litteraturstudien som bestod av vetenskapliga artiklar, konferensbidrag, antologier och en bok. Studiens resultat synliggör ett samband mellan lärarens kompetens och flerspråkiga elevers förutsättningar för språkutvecklingen. Majoriteten av materialet som analyserats har sin teoretiska utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet, där vikten av samverkan och stöttning är avgörande för elevernas utveckling. Resultatet redogör för detta perspektiv, eftersom det synliggör att lärarens roll och samspelet i det flerspråkiga klassrummet är betydelsefullt för språkutvecklingen.
3
Nilsson, Petra. "Barns språkutveckling : Arbete med språkutveckling hos barn." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-26372.
Full text
4
raleigh, carin. "Dialogskolor och språkutveckling: språkutveckling på mångkulturella skolor." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31350.
Full textAbstract:
Denna uppsats spänner över den mångkulturella skolan och språkutveckling. Dialogskolor är ett begrepp som föddes med Myndigheten för Skolutvecklings satsningar på de skolor som har sämst måluppfyllelse i Sverige. Det rör sig om ca 100 skolor som ingår i satsningen. Elever med invandrarbakgrund är överrepresenterade i dessa skolor. Denna undersökning är gjord på skolor från en kommun där åtta grundskolor ingår i projektet, som främst riktas till språkutveckling. Syftet med studien är att ta reda på hur pedagoger arbetar med språkutveckling på dialogskolorna och då främst ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Jag har använt mig av metoder som intervju och fokusgrupp. Jag har funnit att de flesta pedagoger känner en stor otillfredsställelse och uppgivenhet i sitt arbete. De knappa resurserna gör att specialpedagogerna sällan kan arbeta med elever som de gjorde förr, elever med väldigt sen språkutveckling, dyslexi eller dylikt. Problematiken kring barnen i dessa områden är ofta stora med svåra sociala förhållanden. Dessa områden var invandrartäta även för trettio år sedan men det handlade då oftast om arbetskraftsinvandring och problematiken var långt ifrån dagens situation. Resurserna var också helt annorlunda innan skolorna kommunaliserades. Digitalt berättande är en metod, som enligt denna undersökning, har en potential som språkutvecklande verktyg. Jag har vid fyra tillfällen prövat metoden på en grupp elever på en dialogskola för att se om det med fördel kan användas i undervisning. Det finns möjligheter att arbeta på flera plan samtidigt och fungerar som grund för interaktivt diskuterande. Skrivträning, berättande och de olika uttrycksformerna är många. Nyckelord: Dialogskolor, interkulturell, språkutveckling, digitaltberättande<br>This essay has its focus on multicultural schools and language development. Dialogue school is a term that was born with the aims The Swedish National Agency for Improvement on the schools with the biggest problems reaching the national goals in Sweden. There are about 100 schools in this group. Pupils with immigrants’ background are over representative in these schools. This research is made in a municipality where eight schools are in the project that have the focus on language development. The purpose of this study is to find out how pedagogues work with language development in the dialogue schools and mainly then the special pedagogues. I have used methods as, interview and focus group. I have found that most pedagogues feel a big dissatisfaction and loss in their work. The poor resources do so that special pedagogues rarely can work with the pupils the way they used to do, pupils with much delayed language development, dyslexia or other severe problems. The problems around these children in these areas are often big and with severe social conditions. These areas had a big rate of immigrants even thirty years back, but it was mostly immigrants as work power and the problems were far from the ones today. The resources in School were also very different before they were run by the municipalities. Digital Storytelling is a method that, according to this survey, has a broad potential as a tool for language development. I have tried the method on one group of pupils that I worked with four times, to check if there are advantages to use the method in education. There are opportunities to work on several leers at the same time, and is a base for interactive discussions. Training in writing, storytelling and different ways of expressing are many. Keywords: Dialogue schools, intercultural, language development, digital storytelling
5
Mattsson, Sandra. "Språkutveckling : Pedagogers främjande arbete av språkutveckling i förskola." Thesis, Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-7102.
Full text
6
Holk, Daleke Cecilia, and Iman Finjan. "Barns språkutveckling - en studie om språkutveckling och flerspråkighet." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27217.
Full textAbstract:
Denna studies syfte är att jämföra hur man arbetar med barns språkutveckling på en etniskt homogen och en mångkulturell förskola, där den etniskt homogena förskolan består av huvudsakligen barn som har svenskan som modersmål. För att kunna jämföra detta ställde vi oss frågor som: Hur ser pedagogerna på språk och när anser de att ett språklärande sker? Vi undrade också hur pedagogerna tog tillvara på barns flerspråkighet och hur de arbetade språkfrämjande på deras avdelningar. Vår tanke var att dessa frågor skulle leda till att se om där fanns några likheter och skillnader i arbetet beroende på om barnen är en- eller flerspråkiga.Vi använde oss av kvalitativ metod för att kunna besvara de frågeställningar vi hade. Det empiriska materialet bestod av 7 intervjuer gjorda med två olika arbetslag. Ett arbetslag som arbetar på en förskola som består huvudsakligen av svenska barn och ett arbetslag på en förskola som består huvudsakligen av barn med ett annat modersmål än svenska.Resultatet visade att där fanns väldigt många likheter i hur det språkfrämjande arbetet sker. Vi kunde se att de använde sig av metoder som berättande, återberättande, sagor och rim & ramsor på båda förskolorna. Däremot var det svårt att jämföra arbetet med bevarandet av flerspråkigheten då det på den ena förskolan inte fanns mer än sex barn som var flerspråkiga. Det vi kunde märka var att alla pedagogerna var väldigt positivt inställda till barnens flerspråkighet.
7
Frisk, Ingela, and Sofia Karlstein. "Språkutveckling - för alla? : En studie i hur didaktiska metoder i det pedagogiska arbetet kan påverka språkutvecklingen hos barn med avvikande språkutveckling." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-87767.
Full textAbstract:
Studiens syfte var att undersöka vilka metoder som används i det didaktiska arbetet med barns språkutveckling i förskola och skola, vilka metoder som rekommenderas för barn med avvikande språkutveckling, samt hur arbetet med språkutveckling kan läggas upp i en barngrupp. Metoden som användes var en kvalitativ forskningsansats där intervjuer gjordes med sex verksamma pedagoger. Urvalet av informanter gjordes med utgångspunkt i deras arbetsuppgifter; tre specialpedagoger, en logoped och två pedagoger verksamma i förskoleklass. De viktigaste resultaten som framkom var vikten av att pedagoger som arbetar med barns språkutveckling inte bara har kunskap om metoderna för att arbeta med denna, utan att de även har kunskap om hur barn utvecklar språk. De måste dessutom känna till tidiga tecken på avvikande språkutveckling, samt på vilka sätt de kan stödja barn i behov av särskilt stöd för att tidigt sätta in rätt insatser.
8
Jakubovic, Amela, and Anna Gidaszewska. "Lekens betydelse för språkutveckling- flerspråkiga barns möjligheter till språkutveckling." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30721.
Full textAbstract:
Examensarbetet handlar om hur pedagogerna använder lek i språkutvecklande situationer och hur de arbetar med flerspråkighet. Arbetet är grundat på observationer och intervjuer som genomfördes i två förskolor som ligger i centrala Malmö. I valet av förskolor var närvaro av barn med ett annat modersmål än svenska, en avgörande faktor. I arbetet jämför vi pedagogernas arbetssätt i de två förskolorna.Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka möjligheter flerspråkiga barn har till språkutveckling samt lekens betydelse för detta. För att uppnå detta syfte utgick vi från frågeställningarna: Hur tänker pedagoger kring lek som en språkutvecklande situation? Hur kommunicerar barn med varandra i leken när orden inte räcker till? De teoretiska utgångspunkterna har varit lek, språk/ flerspråkighet, språkutveckling, lek ur ett kommunikationsperspektiv samt den sociokulturella teorin. Resultatet visar att leken har stor betydelse för alla barns språkutveckling och att pedagogerna är medvetna om detta även om de använder och tolkar det på olika sätt. Vidare visar resultatet att pedagogerna har svaga kunskaper om modersmålsundervisningens betydelse för flerspråkiga barns språkutveckling. Slutsatsen i examensarbetet är att lek är viktigt för barnsutveckling på alla plan särskilt för flerspråkiga barns språkutveckling. Leken avspeglar olika samspel där kommunikation uppstår och där språk utvecklas. Nyckelord: lek, språk, kommunikation, språkutveckling, flerspråkighet, modersmål
9
Lovén, Josefin. "Språkutveckling i förskolan : Hur stimuleras flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan?" Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-40178.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att undersöka hur flerspråkiga barn stimuleras i sin språkutveckling i förskolan. Studien är uppbyggd på kvalitativa intervjuer som genomförts med fyra verksamma pedagoger. Resultatet är sedan analyserat utifrån rådande forskning samt ett sociokulturellt perspektiv. Studien visar att respondenterna kontinuerligt arbetar med att utveckla barnens svenska språk. Att arbeta språkfrämjande för att utveckla barnens modersmål sker i olika stor utsträckning, mycket på grund av de intervjuade pedagogernas olika förutsättningar. Kompetens och ledningens riktlinjer är två viktiga parametrar.
10
Stjernberg, Madelene. "Språkutveckling genom musik." Thesis, Karlstad University, Faculty of Arts and Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-475.
Full textAbstract:
<p>Sammanfattning</p><p>Den här uppsatsen handlar om musik och språkutveckling bland förskolebarn. Mitt syfte med den här uppsatsen är att undersöka vilka tankar förskolan har om musikens betydelse för språkutvecklingen, tycker de att det främst genom musiken som barnen lär sig språket eller är det genom något helt annat. För att reda på svaren på mina frågor har jag valt att göra intervjuer med fem förskolelärare på två förskolor. Alla de intervjuade tyckte att musiken var ett av de främsta sätten att lära sig språket på i förskolan och nästan alla tyckte att det var för lite med musik i förskolan och att musik är inte enbart bra för språket utan även för faktorer som koordinationen, rytmen, samarbete i grupp. Musik är ett roligt sätt att lära sig språket på, och barnen är omedvetna om att det är språket de tränar när de håller på med musik.</p><p>Nyckelord: förskolan, förskolelärare, musik, språkutveckling.</p>
11
Olsson, Magnus, and Armin Tröhler. "Modersmålsundervisning och språkutveckling." Thesis, Örebro University, Department of Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-458.
Full textAbstract:
<p>I modersmålsundervisningen finns stora möjligheter att erbjuda invandrareleverna en meningsfull språkutvecklingsmiljö som tar hänsyn till deras etniska och kulturella bakgrund. Men ämnet möter också flera hinder, vilka i hög grad påverkar undervisningen. Syftet med det här arbetet är att undersöka möjligheterna för modersmålsundervisningen att främja språkutvecklingsprocessen, med särskilt fokus på läs- och skrivprocessen, hos elever med annat modersmål än svenska.</p><p>Uppsatsen innehåller en teoretisk del som utgår från tidigare forskning. Detta avsnitt visar på modersmålsundervisningens betydelse för invandrarelevernas språkliga utveckling och hur denna process är nära knuten till frågor om kultur och identitetsskapande. Den här delen av arbetet lyfter också fram de viktigaste problemområden som har identifierats i den tidigare forskningen. Själva undersökningen består av en enkät riktad till modersmålslärarna i en av Mellansveriges större kommuner. Här får vi svar på hur modersmålslärarna ser på de problem som den tidigare forskningen pekat på. Enkätsvaren kopplas sedan till den teoretiska delen för att ge en förståelse för hur de utpekade problemen påverkar modersmålslärarnas arbete med elevernas språkutveckling.</p><p>Resultaten av undersökningen visade att många av problemområdena hade en negativ inverkan på språkutvecklingsarbetet i modersmålsundervisningen. Men framför allt tre områden ansåg modersmålslärarna vara viktiga att förbättra: undervisningstider, gruppstorlekar och utbildning i läs- och skrivmetoder. Ett par saker såg dock modersmålslärarna positivt på, bl.a. läromedlens kulturella innehåll och koppling till kursplanens mål och att man till viss del planerar sin undervisning tillsammans med andra lärare.</p><p>Modersmålsundervisningen är mycket viktig för invandrarelevernas språkutveckling. Men denna insikt har bara fått begränsad spridning. För att driva ämnet i en positiv riktning behöver lärare, skolledare och politiker bättre informeras om modersmålsundervisningens betydelse.</p>
12
Paulsson, Sara, and Jennie Westberg. "Språkutveckling genom musik." Thesis, Stockholm University, The Stockholm Institute of Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7922.
Full textAbstract:
<p>Den här C-uppsatsen handlar om några erfarna pedagogers syn på förskolebarnets språkutveckling genom musik. Syftet med undersökningen är att se om sång och musik kan främja barnets språkutveckling. De huvudsakliga frågeställningarna är: Kan/Hur kan musik stödja språkutvecklingen? Hur kan detta fungera i praktiken? Har rörelsen till musiken någon betydelse? I litteraturgenomgången tas Vygotsky, Gardner, Steiner och Arnqvist upp, och deras olika syn på barnets språkutveckling. En viss historisk tillbakablick när det gäller musikens betydelse för människans utveckling eller uppfostran ges också. Undersökningen är kvalitativ. Intervjufrågorna är skrivna utifrån viss litteratur och egen förförståelse. Intervjuerna gjordes med en öppen riktad intervjuform. Fyra pedagoger intervjuades, två waldorfförskollärare, en språkpedagog och en sångpedagog. Vid bearbetningen av resultatet sorterades materialet under olika kategorier för att tydliggöra likheter och skillnader. I analysen jämförs resultat med syfte och litteratur och där framkommer dessa kopplingar mellan resultatet från intervjuerna och litteraturen. Vygotsky menade att vårt språk utvecklas ifrån det sociala och i intervjuerna framkom att genom sång och musik utvecklas barnet socialt, vilket därmed utvecklar språket. Steiner menar att talorganets rörelse starkt hänger samman med kroppens rörelse. Därför ska man utveckla rörelsen hos barnet, om det har språkliga problem. Detta kan man göra genom sång och dans vilket barnen tycker är roligt. Intervjupersonerna är överens om att musik främjar barns språkutveckling men de har olika praktiska exempel på hur de jobbar. Att det är viktigt med rörelser till musiken framkom också. Undersökningen är för liten för att vi vetenskapligt ska kunna säga att detta stämmer, men vi tycker oss ha hittat litteratur som stödjer detta. Vi har använt oss av ett hermeneutiskt förhållningssätt där vi har utgått från vår egna förförståelse.</p><p>This assignment is about a few experienced teachers ́ opinions concerning the connection between music in preschool and the linguistic development of the preschool children. The purpose of the study is to find out whether singing and music can enhance the child’s linguistic development. The main questions are: Can music support linguistic development, and if so, how does it do it? How does this work in practice? Does movement to music play any role in this process? In the literature review Vygotsky, Gardner, Steiner and Arnqvist, and their different opinions on children’s linguistic development are discussed. A certain historical review is also given, concerning the signification of music for education and human development. It is a qualitative research. The interview questions are based on certain literature and our own comprehension. The interviews were open-ended and focused. Four teachers were interviewed: two Steiner/Waldorf kindergarten teachers, a logoped/speech pedagogue and a singing pedagogue. The results of the interviews were sorted in different categories in order to clarify similarities and differences. In the analysis we compare the results with the purpose of our study and the literature we used, and here connections appear between interview results and the literature. Vygotsky’s opinion was that our language grows from our social context, and it came out from the interviews that singing and music support children’s social development, which thus enhances linguistic development. Steiner means that movements in our organ of speech are strongly connected with body movements. This is why we should help children with linguistic problems to develop their movements. This can be done through singing and dancing, both of which children enjoy. Those we interviewed agreed on that music enhances children’s linguistic development but they gave us different examples from their practice. The importance of movement to music also became clear. The small range of our research doesn’t allow us to scientifically state that this is the fact, but we are of the opinion that the literature we have studied supports this. We have used a hermeneutic standpoint, approaching the subject of our study from our own understanding of the matter.</p>
13
Pettersson, Anders. "Språkutveckling i förskolan." Thesis, Stockholm University, The Stockholm Institute of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7923.
Full textAbstract:
<p>Arbetets syfte är att undersöka vad ett avgränsat urval pedagoger verksamma inom förskolan berättar om språkutveckling. Undersökningens fokus ligger på de villkor och arbetssätt pedagogerna beskriver som signifikanta för gynnsam språkutveckling. Det empiriska materialet som undersökningen bygger på har samlats in genom öppna intervjuer som sedan transkriberats. Ett för studien relevant urval av teoretiska perspektiv och tidigare forskning har använts för att analysera och problematisera kategoriseringar av intervjumaterialet. Arbetet visar att språkutveckling kan förstås i termer av en betydelsefull dialog med barnet och dess hem som kännetecknas av ett tryggt men utmanande förhållningssätt där tid i förskolans kontext utgör ett mångfacetterat och komplext villkor för kvalitén i den språkliga utvecklingen. Pedagogerna beskriver hur ett medvetet användande av gruppen i kombination med intresserade och lyssnande pedagoger används för att synliggöra språkliga strukturer med utgångspunkt i barnens förförståelse och reflektion över sitt eget språk och användningen av det.</p><p>This paper discusses language acquisition as it takes place in the Swedish preschool context. The study analyzed interview data in combination with previous research, educational theories and models for language acquisition. The conclusion focus on the importance of time, dialogue, home environment and the dualities of challenge and security as fundamental conditions to accomplish favorable language development. Issues regarding teaching methodology concern the use of group, language structure, enthusiasm, inventory of comprehension and reflecting over the use of language.</p>
14
Bossner, Andrea. "Språkutveckling genom högläsning." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32689.
Full textAbstract:
Svenska elevers läsförståelse minskar och våra barns intresse för böcker och läsning likaså, vilket fick mig att fundera över den roll vi pedagoger spelar i denna utveckling. Syftet med min undersökning var att undersöka om högläsning används som metod inom förskolan, samt att fördjupa förståelsen för vilken betydelse högläsning anses ha för barns språkutveckling.Tidigare forskning tyder på att högläsning i förskolan på många sätt kan bidra till att öka barns språkliga medvetenhet, samt vara en förutsättning för deras fortsatta språkutveckling. Vidare pekar tidigare forskning på vikten av engagerade och pålästa pedagoger som kan vägleda och hjälpa barnen på sin väg till läslust och lärande.Det empiriska materialet i studien har samlats in genom enkäter besvarade av 72 pedagoger på sex förskolor. Resultatet visar att samtliga pedagoger är medvetna om att högläsningen har positiva effekter på barns språkutveckling. Högläsning är till övervägande del en planerad aktivitet men även en spontan sådan. En betydande del av pedagogerna upplever att det inte finns tillräckliga möjligheter för högläsning i verksamheten. Anledningar till detta uppges vara alltför stora barngrupper, för lite personal samt dåligt planerade lokaler.Den slutsats som kan dras är att det finns goda möjligheter att utveckla litteraturarbetet i förskolorna, både genom planering och genom vidare samarbete med bibliotek och bokbuss. Det kan även konstateras att litteraturvetenskaplig utbildning är obefintlig bland de som ansvarar för inköp och underhåll av böcker, men att resurser finns att tillgå genom biblioteket. Vad gäller samband mellan pedagogers privata läsvanor och hur mycket de läser för barnen i verksamheten är svaret oklart.
15
Malmgren, Ida, and Theresé Pagh. "Musik och språkutveckling." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36481.
Full textAbstract:
Vårt syfte med detta examensarbete har varit att undersöka språkutveckling med hjälp av musik och rytmik på två skolor i Skåne. Den ena skolan har profilklass med musikinriktning och den andra har inga profilklasser. Vi har medvetet valt två olika skolor för att se om det skiljer sig i användandet av musik som ett didaktiskt verktyg. Som lärarstuderande vill vi veta hur både barn och pedagoger tänker kring ämnet samt hur de använder musik och rytmik i verksamheterna. Musik är och har alltid varit ett högst aktuellt ämne och vi menar att detta påverkar varje människa på ett eller annat sätt. Vi valde att använda oss av intervjuer som metod i vår undersökning för att få samtal kring ämnet. Valet av skolor grundar sig på att en av författarna har gjort sin verksamhetsförlagda tid på en av skolorna, den andra av oss känner även till denna skola väl. Vi valde den andra skolan eftersom de har en musikinriktning.Resultatet visar att det finns en del likheter men också skillnader i hur man arbetar med språkutveckling på de olika skolorna. Pedagogerna som arbetar i klassen med musikprofil menar att en språkutveckling med musik som didaktisk redskap är en viktig förutsättning för att barnen ska lära sig nya ord, tal och annat som ligger till grund för språket. Här menar de att sången utvecklar rösten och att detta i sin tur utvecklar språket. De anser också att det är viktigt att integrera musiken med övriga ämnen. Tidigare forskning styrker denna teori och menar att en integrering underlättar och fördjupar begreppsförståelsen. Den andra pedagogen menar att det finns mångaolika sätt att uttrycka sig på och att varje enskild pedagog måste hitta det sätt som passar henne/honom bäst. Detta i sin tur bidrar till en utveckling av språket.
16
Marknäs, Sara, and Nadia Amjadi. "Språkutveckling i matematiken." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-40434.
Full textAbstract:
This paper is an overview of current research on teaching mathematics. The question to answer through studying research on the matter is how are language development strategies used in mathematical learning? The subsequent questions that we posed were why is it important with language development to learn math, how do students learn the language in mathematics, how does the use of language affect the possibility to learn mathematic and finally how are multilingual students’ possibilities to learn mathematics affected? The method used is reading and discussing various sources of research in the field, using a few key words and refining the search as sources are used to find new keywords. Through the research we have been able to answer the posed questions. Our main question is impossible to answer in one sentence, but what can be said is that there are language development strategies that play a role in mathematics learning and that they may vary from school to school, or even teacher to teacher. It is clear, however, that language development and using the language in education is crucial for learning new concepts and to communicate ideas, solutions and understanding in mathematics. In order for this development to take place it is necessary to actively use and practise using the language during mathematics learning. The teacher plays an important role to communicate this precise language and to encourage its students to practise to use it in order to communicate effectively.
17
Marie, Holmström. "Språkutveckling i förskolan : En fallstudie om en förskoleavdelnings arbete med språkutveckling." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-14886.
Full textAbstract:
Syftet med den här studien var att undersöka hur en förskoleavdelning arbetar språkutvecklande med barn i åldern ett till fem år. Ett annat syfte var att undersöka hur pedagogerna arbetar med de barn som inte följer en normal språkutveckling. I undersökningen har fem informanter förekommit. Fyra av dem arbetade på en förskoleavdelning och en var en talpedagog som arbetade med en flicka på avdelningen. För insamlandet av information användes litteratur, enkät och observationer. Genom undersökningen framkom att förskoleavdelningen arbetar språkutvecklande med barnen genom högläsning, teater, sång, rim, Före Bornholmsmodellen, Språklust, och vardaglig kommunikation. Pedagogerna använder ett material som kallas TRAS för att upptäcka var barnen ligger i sin språkutveckling och för att upptäcka språkproblem hos barnen. När de har upptäckt ett barn med språkproblem tar avdelningen kontakt med en talpedagog som får undersöka vidare om barnet behöver extra hjälp med att träna sitt språk.
18
Sundin, Anna-Karin. "Språkutveckling i förskolan : Pedagogers syn på sin roll i barns språkutveckling." Thesis, Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-15594.
Full textAbstract:
Syftet med min studie är att belysa hur pedagoger i förskolan ser på sin roll att stimulera och utveckla barns språk. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med fem verksamma förskollärare. Resultat av studien visar på att det utförs ett medvetet arbete för att utveckla och stimulera barns språk på förskolan. Detta görs främst genom att pedagogerna tar tillvara på de tillfällen och stunder som ges i vardagen. Därigenom stimuleras barnen till att själva använda sig av språket, och att de i förskolan omges av ett rikt och nyanserat språk både i tal och skrift. Genom att barnen möter vuxna som aktivt lyssnar och tar sig tid för barnet så ökar barnets lust att uttrycka sig. Resultatet visar också på att högläsning, rim, ramsor, sång och andra språk- och sånglekar används dagligen, för att på olika sätt utveckla barnets språk. För att barnet ska träna sig i att använda språket på ett mer nyanserat sätt, övar pedagogerna tillsammans med barnen på att berätta och återberätta utifrån böcker och upplevelser. Det handlar också om att utveckla ordförrådet och begreppsförståelsen hos barnet genom att hjälpa barnet att sätta ord på det som de upplever och gör. Språket utvecklas genom kommunikationen som uppstår i gruppen med barn och vuxna. Det sociala samspelet mellan individerna i gruppen är mycket betydelsefullt för språkutvecklingen. Därigenom stimuleras barnet till kommunikation som för dem är både meningsfull och viktig. Pedagogerna menar att det är barnens intresse och erfarenheter som ska vara utgångspunkten för utvecklandet av både tal- och skriftspråk. Det kommer också till uttryck i min studie att det är viktigt att skapa en miljö som bidrar till att locka och möjliggöra samspel mellan barnen på förskolan. Pedagogerna ska dessutom erbjuda material som både intresserar och stimulerar barnets språk. Materialet bidrar också till att det finns saker att samtala om. Det viktiga är att barnen upplever det lustfyllt att använda sig av språket på olika sätt och att de med hjälp av språket kan förmedla sig med sin omgivning.<br>The purpose with this study is to point out how pre-school pedagogues look at their part to stimulate and enrich children language. The survey is based on qualitative interviews with five active pre-school pedagogues. The result of the study shows that an active and deliberate work is done to stimulate and enrich children’s language in pre-school. The pedagogue’s cherishes this work in everyday life at pre-school, thereby stimulating the children to use the language themselves. Secondly the children are indirectly stimulated in the overall pre-school environment by a rich and varied language in both spoken and written language. Children at pre-school communicate with engaged pre-school pedagogues that listen actively and thereby increase the children’s desire to express themselves. The results also show that loud reading, rime, jingles, sing and other language- and song games are used daily in different ways to enrich the children’s language. In order to train the child to use the language in a more varied way, pedagogues and children works together to tell and re-tell books and experiences. In many ways it’s about to enrich the children’s vocabulary by helping them to put words on things they do and experience. The language is evolving when children and pedagogues together communicate within the group. The social interaction between the individuals in the group is very important to evolve and enrich the language and thereby stimulating the child to communicate in a meaningful way. The pedagogues mean that the children’s interests and experiences are the foundation to enrich and evolve a rich spoken- and written language. The study also shows that it is of high importance to create an environment that encourages collaboration between children in pre-school. The pedagogues should also provide material that stimulates and increases children’s interest to learn the language. The material also contributes to subjects to talk about. It’s absolutely vital that children experience language as a fun and great resource to use when communicating and interacting with their surroundings.
19
Cancarevic, Azemina. "Språkutveckling : Hur arbetar pedagoger i förskolan för att främja barns språkutveckling?" Thesis, Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-13898.
Full text
20
Nilsson, Jessica, and Jeanette Persson. "Bilders betydelse för barns språkutveckling : pedagogens syn om språkutveckling genom bildskapande." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19758.
Full textAbstract:
BAKGRUND:Genom bildskapande kan barn utveckla sitt språk på ett kreativt, lustfyllt och roligt sätt.Enligt Frid (2005) är bildskapande också ett sätt att kommunicera. Genom bilder utvecklaspråket och då utvecklas också människans inflytande, kunskap, gemenskap och identitet. Idag lever vi i ett informationssamhälle och därför har skriftspråket och bildspråket fått alltstörre betydelse som kommunikationsmedel (Lindö 2002).SYFTE:Syftet är att undersöka pedagogernas uppfattningar om hur de arbetar med bildskapande föratt främja språket i förskolan och förskoleklass.METOD:Eftersom vi är intresserade av att ta reda på pedagogernas uppfattningar om språkutvecklinggenom bildskapande använde vi oss av kvalitativ intervju som metod.RESULTAT:Genom vårt resultat har vi kommit fram till att pedagogerna använder bildskapande för attfrämja språkutvecklingen. Det visade sig att bildskapande är ett redskap som är användbartför att utveckla barns språk. När barnen skapar diskuterar de gärna om det de gör. Då fårpedagogerna reda på känslor, tankar, önskningar och behov som barnen har. Genom sittbildskapande får barnen ett personligt språk.
21
Hultman, Jenny, and Martina Molander. "Språkutveckling i förskolan : En studie om förskollärares arbete med barns språkutveckling." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-42396.
Full textAbstract:
Den här studien genomfördes med avsikt att undersöka vilka arbetssätt förskollärare använder för att gynna barns språkutveckling i förskoleverksamheten och vad som påverkar deras arbete. Nio stycken intervjuer med verksamma förskollärare genomfördes. Resultat och analys visar att förskollärarna främst såg vardagliga situationer som språkutvecklande men att alltför stora barngrupper och känslor av otillräcklighet innebar svårigheter för att skapa ett gott språkutvecklande arbete. Förskollärarnas kompetens visade sig ha stor betydelse för att kunna bidra till en hög kvalitet av förskolans verksamhet. Vygotskijs (1999) teorier från ett sociokulturellt perspektiv har legat till grund för analysen och en stor vikt har lagts vid att språket utvecklas i sociala interaktioner.
22
Abrahamsson, Julia. "Barns språkutveckling : En kvalitativ studie om barns språkutveckling vid samlingar i förskolan." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-5688.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att undersöka hur barns språk främjas och utvecklas hos förskolans yngsta barn och på vilket sätt detta genomförs i praktiken på förskolan. Studien genomförs med fokus på innehållet i samlingar. Samlingarnas innehåll analyseras med Vygotskijs teori i åtanke genom att intervjua förskollärare och observera samlingar med fokus på de tre teoretiska begreppen involvering, delaktighet och autonomi. Resultatet visar att förskollärarna använder sig av principerna involvering, delaktighet och autonomi genom samlingarnas olika återkommande aktiviteter såsom upprop, högläsning, ramsa, sånglek och avslutning. Studien visar även att förskollärarna följer två olika modeller som består av Bornholmsmodellen och förskollärarnas egen modell. Samlingens grundläggande funktion visar sig vara att barnen involveras i den sociala gemenskapen. Det framkommer även att samlingarna har en blandad status hos de intervjuade förskollärarna då det råder olika åsikter om samlingens funktion och relevans för barns språkutveckling bland förskollärarna. Under studien visar sig även att samlingar som följer Bornholmsmodellen är mer innehållsrik än samlingar som genomförs enligt förskollärarnas egen modell. Om detta beror på den blandade status som samlingar har bland de intervjuade förskollärarna eller om det är planeringsbrist skulle vara en bra utgångspunkt för framtida forskning.<br>The aim of this essay is to examine how children’s language is supported and developed at the kindergarten and how it is done in reality. This study has its focus on gatherings. The content of the gatherings is analyzed with the Vygotskij’s theory in mind by interviewing kindergarten teachers and observing gatherings while focusing on the three theoretical expressions involvement, participation and autonomy. The result shows that teacher use the principles of involvement, participation and autonomy by activities like reading, songs etc. The study shows even that kindergarten teachers follow two different models consisting of the Bornholmsmodel and an own model. The main function of a gathering is to involve children into a social society. It shows that gatherings have a mixed status amongst kindergarten teachers because of having different opinions about gathering’s function and relevance for developing children’s language skills. It shows that gatherings using the Bornholmsmodel do have more content than gatherings done by kindergarten teachers with their own model. To examine if this occurs because of the mixed status or because of planning-issues would be a good start to begin with in future research.
23
Larsson, Camilla. "Språkutveckling i förskolan : -en intervjustudie om pedagogers arbete med språkutveckling för barn." Thesis, Karlstad University, Faculty of Arts and Education, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-4985.
Full textAbstract:
<p><strong>Abstract</strong></p><p>In my work on language development in preschool the purpose was to examine how and to what extent the pre-school supports children with special needs in their language development. Trough qualitative interviews with four preschool teachers, I wanted to see how they work with language development in preschool. In the study, Main questions asked in the inquiry :</p><ul><li>How do teachers and support children’s language development?</li><li>What techniques, resources and tools available to facilitate language development?</li></ul><p> </p><p>The conclusion that I made from my inquiry is that the primary language stimulation methods teachers use to encourage children’s language development are rhymes telling, books reading and song singing based on active selection of pieces that match the children’s maturity level.</p><p>And how they are using different language stimulation techniques Karlstad model, TAKK (Signs of augmentative and alternative communication) and TRAS (Early registration of language development) to promote children’s language development.</p><p> </p><p>Keyword: Language development, language stimulation, treatment, communication, methods.</p><br><p><strong>Sammanfattning</strong></p><p>I mitt arbete om språkutveckling i förskolan var syftet att undersöka hur och i vilken utsträckning förskolan stödjer barn i behov av särskilt stöd i sin språkutveckling. Genom kvalitativ intervju med fyra förskolepedagoger ville jag se hur dessa arbetar med språkutvecklingen i förskolan. I undersökningen utgick jag från frågeställningarna.</p><p> </p><ul><li>Hur arbetar och stödjer pedagogerna barns språkutveckling?<strong></strong></li><li>Vilka metoder, resurser och hjälpmedel finns att tillgå för att underlätta språkutvecklingen?<strong></strong></li></ul><p> </p><p>De slutsatser jag har gjort av min undersökning är att det språkstimulerande arbete pedagogerna använder sig av är rim ramsor, böcker och sånger för att främja barns språkutveckling. Samt hur de tar hjälp av olika språkstimulerande metoder som Karlstad modellen, TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) och TRAS (Tidig registrering av språkutveckling) för att främja barns språkutveckling.</p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Nyckelord</strong>: Språkutveckling, språkstimulering, metoder, bemötande, Kommunikation och föräldrasamverkan</p>
24
Tempte, Amanda, and Elin Düberg. "Barns språkutveckling. En kvalitativ studie om pedagogens inverkan på barns tidiga språkutveckling." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31247.
Full textAbstract:
Syftet med studien var att synliggöra hur pedagogers metoder samt utvecklande arbetssätt för barns språkutveckling skiljer sig åt i olika situationer, i det här fallet under samlingar och matsituationer. Detta anser vi måste studeras närmare för att kunna utveckla en profession i vårt framtida yrke som förskollärare. Detta för att förskolan är en stor arena som stimulerar barns språkutveckling. Pedagoger ska kunna se denna studien som värdefull för deras eget språkutvecklande arbetssätt samtidigt som vår förhoppning är att det ska väcka lite funderingar.Vi har samlat in empiriskt material under fem kvalitativa observationer som gjorts påförskolan. Resultatet vi fick in visar att pedagogerna använder sig utav flera olika metoder för att utveckla barns språk i verksamheten. Metoderna berikar språkutveckling eftersom de bygger på att skapa samspel med andra människor. Barnen får även en bredare förståelse för sin omvärld och kan utveckla sin kreativitet och fantasi. Pedagoger har en central roll i barnens språkutveckling, de bör vara observanta på barnens språkliga uttryck och skapa en rik språkmiljö.
25
Rashidzadeh, Askol. "TIDIG SPRÅKUTVECKLING I FÖRSKOLAN." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-24610.
Full textAbstract:
Studiens syfte är att undersöka några förskollärares syn på att främja barns språkutveckling i förskolan. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer har använts. Resultatet visar att bland samtliga pedagoger finns en hög medvetenhet på vad de ska göra för att stärka och stimulera barns språkutveckling i tidig ålder. För att stärka och stimulera barns språkutveckling läggs stor vikt vid användning av bland annat rim och ramsor, lek, högläsning, sång, berättande, sagoläsning och användning av ipad.
26
Rossander, Malin, and Malin Isaksson. "Språkutveckling med digitala verktyg." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-167113.
Full textAbstract:
Bakgrunden i denna studie tar avstamp i den sociokulturella teorins tankar om hur barn lär i samspel med andra, de digitala verktygens betydelse i arbetet och grunder för vad som stimulerar barns språkutveckling. Denna teori valde vi då vår empiri tydligt visade att de yrkesaktiva pedagogerna utgick från detta. Syftet och våra frågeställningar grundade sig i ett eget intresse för digitala verktyg och språkutveckling där vi ville undersöka närmare hur de digitala verktygen kan stärka barns språkutveckling. Vi valde att använda oss av intervju som metod i denna studie då det skulle ge oss information om ämnet utifrån praktiska och verkliga erfarenheter från yrkesverksamma pedagoger. Litteraturen och forskningen vi tagit del av är både studentlitteratur och vetenskapliga artiklar. Resultatet visar på att barns språkutveckling kan främjas genom ett språkstärkande arbetar med digitala hjälpmedel. Detta utifrån att pedagogen planerar för ett lärande och att verktygen används i specifika syften som följer läroplanens mål och att de genomförs i samspel mellan barn och närvarande pedagoger. Det visar sig också utifrån våra informanters svar att det finns oändliga möjligheter med de digitala verktygen och att med hjälp av pedagogens kreativitet kan arbetet planeras på många olika sätt.
27
Treble-Read, Johanna. "Berättandets roll för språkutveckling." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34955.
Full textAbstract:
Since storytelling is a growing form of teaching we wanted to interview teachers to see what their experiences and opinions were on the subject. Therefore the purpose of this study is to use interviews to examine teacher perceptions and experiences about storytelling and its effect on language development. I will investigate both the use when the teacher is telling a story but also when students are telling stories. With help from my supervisor I was able to come up with interview questions that would help me answer my research question. After the interviews I reviewed the answers and analyzed them. I chose to have thematic rubrics in our results section. This enabled me to compare the different answers and analyze them. When I compiled the interviews I noticed that many of the teachers had the same opinion when it came to storytelling and how it can be used in school. In this degree project I found it relevant to analyze one part before going on to the next, therefore my analysis is integrated in my results section.I have done four qualitative interviews with four different teachers in four different K-3 schools in two different municipalities on the subject of storytelling. The interviews concern their experiences with the subject and how they use it in their classrooms.I have found that teachers have a positive attitude towards storytelling since they experience that their students benefit from this in their language development and overall motivation in school.
28
Svenning, Madeleine. "Språkutveckling i en förberedelseklass?" Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28364.
Full textAbstract:
Syftet med detta examensarbete har varit att förstå hur pedagoger arbetar språkutvecklande. Ianledning därav har jag studerat undervisningen i två olika förberedelseklasser. Syftet harockså varit att undersöka hur eleverna bedöms i sin språkutveckling och vem som gör dennavärdering. Datainsamlingsmetoden jag har använt mig av i mitt examensarbete är kvalitativ iform av intervjuer och observationer. Resultatet visar att de sex pedagogerna som jag harintervjuat genomför undervisningen på ett likartat sätt, men styrs i sitt val av helt olikagrunder för att eleverna som har annat modersmål än svenska ska få bästa språkutvecklandeinlärning.
29
Jönsson, Ulrika, and Christine Hammar. "Språkutveckling ur ett andraspråksperspektiv." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29885.
Full text
30
Freundt, Linda. "Språkutveckling genom musik : En intervjustudie om musik som verktyg för språkutveckling i förskolan." Thesis, Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-15620.
Full textAbstract:
The purpose of my report was to find out how music can benefit the language development of children, whilst getting a glimpse of how the educators in preschools use music as a tool for the language development of children. During the course of the report I’ve used the sociocultural perspective theory as a foundation to stand on, this is most of all visible in my analysis and discussion of the result. In the result we can see that the educators possess insight in the importance of music in childrens development, and that they therefore give music a lot of room in their work. Songs where rhyme and language play are allowed are common elements at the preschool that attracts the children and makes them want to partake. Songs sung with movement is a commonly used combination which also serves to further lift the childrens language development when they, through movement, give meaning to the lyrics. It does however take a devoted educator to make music with the preschool children and to support them and making them want to do it. The educator must be aware of the importance of the social interaction to make use of music seem important to the children. When music is made that moment has to be a harmonic and safe moment to create room for the children to learn and grow, not least in a linguistic manner. Educators who aren’t aware of how they present themselves to the children, and how doesn’t show any interest or curiosity in what’s being done will rub off their emotions onto the children increasing the risk of no learning or development taking place.
31
Zakharia, Rita, and Nina Levin. "Onlinespel och språkutveckling : En kvalitativ studie om onlinespels influenser på ungdomars engelska språkutveckling." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-78398.
Full textAbstract:
Allmänheten verkar ha en del förutfattade meningar om onlinespel och hur dessa influerar barn och ungdomar. Dessutom finns det lite forskning gjord inom området onlinespel och engelsk språkutveckling. I ämnesplanen för engelska i Lgy 11 går det att urskilja att det engelska språket omger ungdomar dagligen inom olika kulturella områden, som i detta arbete är onlinespel. Syftet med detta examensarbete är därför att undersöka hur ungdomars engelska språkutveckling influeras av att spela onlinespel, som World of Warcraft, och hur de upplever dessa influenser. Detta för att förhoppningsvis skapa större förståelse för lärandets villkor utanför skolans undervisning utifrån onlinespel. Arbetet utgår från det sociokulturella perspektivet där interaktion och samspel anses utgöra en del i onlinespel. Ungdomars perspektiv kring ämnet i fråga kommer till uttryck utifrån en kvalitativ intervjumetod i form av tre fokusgrupper. Fokusgrupper fokuserar samtal där informanterna interagerar med varandra och uppmuntras att utveckla sina tankar och erfarenheter genom att författarna ställer frågor utifrån en frågeguide. Fokusgrupperna bestod av 12 manliga informanter i åldern 16-17 år. Samtalen skedde på ett spelcenter, i en gymnasieskola samt på ett LAN i Stockholms län. Resultatet visar att onlinespel kan ses ha både positiva och negativa influenser på ungdomars engelska språkutveckling. Dock är de positiva influenserna övervägande. Det synliggörs bland annat att ungdomar verkar uppleva den engelska språkanvändningen i onlinespel i interaktion med modersmålstalare vara meningsfull och stimulerande vilken leder till att de kan tillämpa språket utanför spelandet. Det påvisas dock att grunderna i språket införskaffas i skolan, vilka ungdomar finner vara en nödvändighet för kommunikationen med andra spelare i onlinespel vilket visar att skolan likaså har en bidragande influens på ungdomars engelska språkutveckling i onlinespel.
32
Helander, Sofie, and Jenny Wallman. ""Språkutveckling på olika villkor" : Hur förskolepedagoger arbetar med barn vars språkutveckling är försenad." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-414411.
Full text
33
Boyaci, Nada. "Språkutveckling i skolan : Lärares och en skollednings uppfattning om, och arbete med språkutveckling." Thesis, Karlstads universitet, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-56574.
Full textAbstract:
Abstract The aim of this study is to focus on language development investigating how teachers and principals look at the concept of language development and what language developmental methods the teachers use in teaching. The study has been conducted through qualitative interviews and non-participatory observations at a primary school in a city in central Sweden. The informants in the study consist of two principals and three teachers of theoretical subjects at the senior level of the nine-year compulsory school. The theoretical point of departure is the socio-cultural theory of language use, scaffolding, proximal development and interaction. The result shows that different teaching methods and elements in a lesson where language is applied, are necessary in order to become language developing. The result also shows that important aspects of teaching are common to the three teachers, i.e design, implementation and structure, and are part of the language developmental approach, but teaching also differs depending on the subject of teaching.<br>Sammanfattning Syftet med denna studie är att med fokus på språkutveckling undersöka hur lärare och rektorer ser på begreppet språkutveckling och vilka språkutvecklande arbetssätt lärarna använder sig av i undervisningen. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer och icke-deltagande observationer på en grundskola i en stad i mellansverige. Informanterna i studien består av två rektorer och tre ämneslärare i teoretiska ämnen på högstadiet. Den teoretiska utgångspunkten utgörs av den sociokulturella teorin där språkanvändning, stöttning, den proximala utvecklingszonen och interaktion ingår. Resultatet av studien visar att olika arbetssätt och lektionsmoment där man arbetar med språket krävs för att undervisningen ska vara språkutvecklande. Resultatet visar även att viktiga aspekter i undervisningen är gemensamma hos de tre lärarna, nämligen utformning, genomförande och struktur, och är en del av det språkutvecklande arbetssättet, men undervisningen skiljer sig också åt beroende på vilket ämne undervisningen sker i.
34
Levin, Nina, and Rita Zakharia. "Onlinespel och språkutveckling : En kvalitativ studie om onlinespels influenser på ungdomars engelska språkutveckling." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-81599.
Full textAbstract:
Allmänheten verkar ha en del förutfattade meningar om onlinespel och hur dessa influerar barn och ungdomar. Dessutom finns det lite forskning gjord inom området onlinespel och engelsk språkutveckling. I ämnesplanen för engelska i Lgy 11 går det att urskilja att det engelska språket omger ungdomar dagligen inom olika kulturella områden, som i detta arbete är onlinespel. Syftet med detta examensarbete är därför att undersöka hur ungdomars engelska språkutveckling influeras av att spela onlinespel, som World of Warcraft, och hur de upplever dessa influenser. Detta för att förhoppningsvis skapa större förståelse för lärandets villkor utanför skolans undervisning utifrån onlinespel. Arbetet utgår från det sociokulturella perspektivet där interaktion och samspel anses utgöra en del i onlinespel. Ungdomars perspektiv kring ämnet i fråga kommer till uttryck utifrån en kvalitativ intervjumetod i form av tre fokusgrupper. Fokusgrupper fokuserar samtal där informanterna interagerar med varandra och uppmuntras att utveckla sina tankar och erfarenheter genom att författarna ställer frågor utifrån en frågeguide. Fokusgrupperna bestod av 12 manliga informanter i åldern 16-17 år. Samtalen skedde på ett spelcenter, i en gymnasieskola samt på ett LAN i Stockholms län. Resultatet visar att onlinespel kan ses ha både positiva och negativa influenser på ungdomars engelska språkutveckling. Dock är de positiva influenserna övervägande. Det synliggörs bland annat att ungdomar verkar uppleva den engelska språkanvändningen i onlinespel i interaktion med modersmålstalare vara meningsfull och stimulerande vilken leder till att de kan tillämpa språket utanför spelandet. Det påvisas dock att grunderna i språket införskaffas i skolan, vilka ungdomar finner vara en nödvändighet för kommunikationen med andra spelare i onlinespel vilket visar att skolan likaså har en bidragande influens på ungdomars engelska språkutveckling i onlinespel.
35
Andersson, Anette, and Sara Palm. "Språkutveckling i leken : Hur förskollärare arbetar med barns språkutveckling i samband med leken." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-26537.
Full textAbstract:
Inledning: Språkutveckling är en viktig del i barns vardag eftersom språket utgör en sådan stor del i samspelet med andra människor som exempelvis att kunna lyssna, reflektera och lösa konflikter. De här delarna blir därmed viktiga för barnens kommunikation i leken där förskollärare kan ta vara på det och arbeta med språket i samband med leken. I ett vidare perspektiv kan man även se till barnens framtida förmåga att fungera väl i samhället där det exempelvis är betydande att kunna samarbeta, lyssna och lösa konflikter med andra människor. Tidigare forskning har lyft fram hur arbetet med barns språkutveckling i leken ser ut utifrån den sociala språkmiljön. Dock finns det inte lika mycket forskning som visar en helhetsbild i arbetet utifrån andra aspekter som hur utformning av miljö, val av material samt förhållningssättet tillsammans kan skapa en positiv språkutveckling hos barnen. Syfte: Syftet med den här studien är att skapa en övergripande bild på hur förskollärare resonerar om arbetet med barns språkutveckling i leken, samt hur det här arbetet beskrivs se ut med olika material och i olika miljöer. Metod: Metoden som använts är kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har skett via zoom och har spelats in och till sist transkriberats. Frågorna har formats utifrån olika teman samt skiftande följdfrågor utifrån de deltagandes svar. Fyra förskollärare har intervjuats till studien. Resultat: Resultatet visar hur den vuxenstyrda leken skapar stora möjligheter för att skapa språkstimulerande aktiviteter medan den fria leken visar hur pedagoger kan ta en mer stödjande roll i kommunikationen. Resultatet indikerar även på att det i den fria leken skapas ett mer naturligt lärande i språkutvecklingen samtidigt som det utvecklar barnens kommunikativa förmåga. Miljön har beskrivits som en stor del i verksamheterna där det betonats vikten av att skapa goda miljöer för att stimulera barnen i deras språkutveckling. Det har också lyfts fram hur pedagogerna kan använda olika material som stöd i arbetet med barns språkutveckling, exempelvis lärplattor, bildstöd och böcker.
36
Jonsson, Frida, and Veronica Palmquist. "Språkutveckling med bilder i skolan : pedagogers upplevelser om samtal kring bilder för verbal språkutveckling." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-1050.
Full textAbstract:
Bakgrund Forskning om samtal kring bilder i undervisningen visar att detta kan användas för träning av olika förmågor och språkligt stärka elever i deras verbala- såväl som skriftliga språkutveckling. Genom "sokratiska samtal" kring samhällsaktuella problem skapas möjlighet för eleverna att utvecklas till goda demokratiska samhällsmedborgare. Syfte Syftet med denna studie är att skapa kunskap om i vilka sammanhang pedagogerna upplever att det samtalas kring bilder i undervisningen med fokus på "när" och "hur" samt huruvida pedagoger upplever att de ser individuella språkutvecklingsskillnader mellan elever när det samtalas kring bilder. Metod Metoden för studien är av kvalitativ art med intervju som redskap för datainsamling. Studien omfattar intervjuer av sex pedagoger på tre olika skolor i årskurserna 1-3. Resultat I studien framkommer att pedagoger i skolan idag upplever att de använder samtal kring bilder som förtydligande av ämnesinnehållet, som en intresseväckare och som underlag för diskussioner för ett nytt ämnesområde. Pedagogerna upplever också att samtal kring bilder främjar elevernas utveckling av förmågor och samtalen fungerar stödjande för elevernas enskilda skrivande. Pedagogerna upplever också att de använder samtal kring bilder med hjälp av IT, böcker och elevernas egenproducerade bilder. Vidare anser pedagogerna att de upplever skillnad på språkligt svagare och språkligt starkare elever när det kommer till hur de samtalar kring bilder. En tydlig önskan om vidareutbildning inom området hur man väljer bilder och samtalar kring dessa finns hos de flesta av pedagogerna.
37
Svensson, Julia. "Skillnad på språkutveckling och språkutveckling : Att utveckla språket med hjälp av Karlstadmodellen och TAKK." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-33056.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att undersöka hur Karlstadmodellen och TAKK (Tecken somAlternativ och Kompletterande Kommunikation) kan användas i förskoleverksamheten för attfrämja hela barngruppens språkutveckling.De metoder som har används för att undersöka och svara på frågeställningen är intervju ochenkätundersökning. Det gjordes tre olika intervjuer. En med en mamma till ett barn demDowns syndrom och som även är certifierad handledare i Karlstadmodellen. En med enbarnskötare som arbetat med ett barns språkutveckling med hjälp av Karlstadmodellen. Ochden tredje intervjun gjordes med tre sjuksköterskor på Barnavårdscentralen.Enkätundersökningen skickades ut till 16 förskolor och 14 svarade. Detta genererade i 56besvarade enkäter. På så vis blir det totala bortfallet 13 obesvarade enkäter.I resultatet framkom det att man i Karlstadmodellen och TAKK arbetar med ett nätverk kringdet barn som är i behov av stöd. Detta är troligen något som skulle vara svårt att applicera påen hel barngrupp. Däremot finns det modeller likande TAKK som är anpassade för barngrupp.Respondenterna från två av intervjuerna anser att man skulle kunna använda sig utav vissalekar från Karlstadmodellen till hela barngruppen.<br>The purpose with this study is to examine how The Karlstad model and Signs and AlternativeCommunication can be used in preschool to help the whole group of children with theirlanguage development.The methods that have been used to examine and answer all the questions is interviews andquestionnaire. There were three different interviews made. The first interview was with amother to a child with Down syndrome, who is also a certified mentor in the Karlstad model.The next person to be interviewed was a caretaker of children who works with children’slanguage development with help from the Karlstad model. And the third interviewed wasmade with three nurses at the children’s care center.The questionnaire was sent to 16 preschools and 14 of them replied. This generated in 56answered questionnaires.The result shows that those who use The Karlstad model and Signs and AlternativeCommunication work with a network around the child in need of support. This is probablysomething that would be hard to work with in a group of children in preschool. But there ismodels like Signs and Alternative Communication who is adjusted for child groups. Therespondents from two of the interviews consider that some games from the Karlstad modelcan be used for a whole group of children.
38
Larsson, Emma. "Sex förskollärares resonemang kring språkutveckling och läroplanen. : En kvalitativ studie om språkutveckling i förskolan." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-38800.
Full textAbstract:
Denna studie belyser barns språkutveckling och hur läroplanen implementeras i verksamheten. Syftet med studien är att belysa hur några förskollärare beskriver vad språkutveckling är för dem samt hur de säger att de implementerar läroplanen i verksamheten. Studiens frågeställningar är: Hur beskriver förskollärarna vad språkutveckling är? och Hur beskriver förskollärarna processen att implementera läroplanen i sin verksamhet? Utifrån studiens syfte och frågeställningar har en kvalitativ studie genomförts med semistrukturerade intervjuer av sex förskollärare. Pedagogerna beskriver språkutveckling som barnens förmåga till ”kommunikation” och ”benämning” och att detta sker genom att utveckla ett ordförråd. ”Dialog” beskrivs som både ett medel och ett mål för språkutveckling. Flera pedagoger ser språkutveckling som en naturlig, konstant pågående process i förskolans vardag som sker under hela dagen: den är ”allt”. Implementering av läroplanen beskrivs främst som en fråga om planering av verksamhetens innehåll; vissa arbetar med den som ett ”levande dokument” att tolka medan andra förlitar sig till sitt minne av den då de planerar aktiviteter utifrån läroplanens mål. Resultatet visar att pedagoger arbetar utifrån en pliktkänsla eller önskan att använda läroplanen vid planeringen av språkutvecklande aktiviteter, även då de ser språkutveckling som naturligt pågående i alla aktiviteter.
39
Klasson, Sandra, and Gona Karimi. "Barns språkutveckling med stöd av olika kommunikationssätt : Barns språkutveckling med stöd av olika kommunikationssätt." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-39692.
Full textAbstract:
Syftet med föreliggande studie är att undersöka barns språkutveckling med stöd av olika kommunikationssätt i förskolan. Den valda metoden för studien är av en kvalitativ ansats med semistruktuerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med åtta förskollärare på två olika förskolor. Den teori som vi valt är det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att det som har störst betydelse för en positiv språkutveckling är att förskolepersonalen stödjer barnen i deras språkutveckling med olika kommunikationssätt. Detta genom att bekräfta barnen i deras val av kommunikationssätt. Slutsatsen är att olika kommunikationssätt gynnar barns språkutveckling. Det är dock av vikt att förskolepersonalen ger barnen möjligheter att använda olika verktyg för att utveckla sitt kommunikationssätt.
40
Musolli, Arbrore. "Förskolebarns verbala språkutveckling : En kvalitativ intervjustudie om förskollärares stödjande arbetssätt med förskolebarns verbala språkutveckling." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-414395.
Full text
41
Larsson, Anna, and Sarita Singh. "Språkutveckling hos flerspråkiga barn : En intervjuundersökning om förskollärares kunskap om språkutveckling för flerspråkiga barn." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-85666.
Full textAbstract:
The purpose of this qualitative study is to gain knowledge about the attitude of preschool teachers and to understand its role in linguistic development of multilingual children. In this study, we interview eight teachers who work in multicultural preschools. Qualitative assessment of the interviews demonstrates the use of multiple knowledge sources and working methods, which help in developing the linguistic capabilities of a multilingual child. The results also make it clear that one knowledge source is similar among all preschools teachers. Most preschool teachers bear a positive attitude towards collegiate learning as the concept of knowledge source. Experience and knowledge of colleagues have the best available and essential skills in this context. Their working methods vary due to the nature and backgrounds of children. In addition, the results highlight the need for further education of preschool teachers and support on issues related to children's language and culture.
42
Andersson, Christina, and Maria Strömberg. "Språkutveckling i förskolan : En studie om förskolans arbete för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling." Thesis, Högskolan i Gävle, Utbildningsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-23354.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling men också hur flerspråkiga barns modersmål synliggörs i förskolan. För att besvara syftet har intervjuer med förskollärare från tre förskolor i tre kommuner genomförts samt dokumentation av deras lärandemiljöer. Dessa förskolor valdes ut för att de alla har en hög andel barn med annat modersmål än svenska och att de profilerar sig som mångkulturella förskolor. Som tolkningsverktyg användes det sociokulturella perspektivet vilket utgår från att allt lärande är socialt och sker i samspel med andra människor. Resultatet av arbetet påvisade en stor variation av material och metoder med syfte att bidra till ett främjande av språkutvecklingen hos flerspråkiga barn. Det visade också att förskollärares intresse och engagemang är den mest betydande faktorn när det gäller arbetet med att främja språkutvecklingen hos barn med annat modersmål än svenska. I studien kunde även vissa skillnader urskiljas mellan de olika kommunerna gällande de förutsättningar förskollärarna har i detta arbete.
43
Karlsson, Monica, and Therese Bengtsson. "Lekens betydelse för barns språkutveckling." Thesis, Växjö University, School of Humanities, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-5906.
Full textAbstract:
<p>Syftet med examensarbetet är att undersöka vilken roll leken spelar i barns språkliga utveckling och på vilket sätt pedagoger kan stimulera barns språkutveckling genom lek. Undersökningen handlar även om förskolans pedagogiska miljö har någon betydelse för barns lek- och språkutveckling. I litteraturen har studier gjorts kring teorier om lekens betydelse för barn, om barns språkutveckling samt om den pedagogiska miljöns inverkan på barns lek- och språkutveckling. En kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger som arbetar på förskola har använts. I litteraturen och i intervjuerna har det framkommit att den pedagogiska miljön påverkar både lek- och språkutvecklingen samt att leken är oerhört viktig för barns språkutveckling. Denna studie har stimulerat oss till ett fortsatt arbete inom lek- och språkutveckling med barn på förskola.</p>
44
Olsson, Jessica, and Petra Mikaelsson. "Böckernas betydelse för barnens språkutveckling." Thesis, Mittuniversitetet, Lärarutbildning, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-13876.
Full textAbstract:
Denna studie syftade till att undersöka hur pedagogerna tankar kring barns språkliga utveckling och hur de arbetade mer konkret med böcker och samtal för att främja barns språkutveckling. Jean Piaget och Lev Vygotskij är de pedagogiska teoretikerna som vi har utgått ifrån gällande teorier inom läro-processer. När det gäller arbetssätten för att främja barnens språk stimulering utgick vi från forskning. Studien är en kvalitativ metod med en fenomenolo-gisk ansats. Genom ostrukturerade intervjuer med pedagoger har empiri insamlats. Resultatet visade att pedagogerna anser att fenomenet språklig medvetenhet är stort och komplext. De menade att språket inte bara var det verbala utan även består utav kroppsspråket. När det gäller arbetet med att stimulera barnens språk ansåg pedagogerna att det var viktigt med högläsning och samtal kring boken. De menade även att samtalet i sig och vilket språk-bruk man använder sig utav i samtalet är av stor vikt.
45
Skogh, Caroline, and Jessica Åsberg. "Högläsningens betydelse för barns språkutveckling." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-13287.
Full textAbstract:
Synen på högläsning har genom åren förändrats, från att till stor del ha varit ett hjälpmedel för gemenskap till att idag ses som något grundläggande för barns språkutveckling. Detta visar sig bland annat i förskolans läroplan, där språkutveckling lyfts som ett centralt begrepp. Under studiens gång framkom genom granskning av litteratur att det anses vara av stor vikt att hjärnan stimuleras, bland annat genom högläsning. Denna stimulering anses starta redan i tidig ålder då mycket av den intellektuella och språkliga utvecklingen sker. Den litteratur som vi studerat visade att barn som fått otillräcklig språkträning under småbarnstiden har svårt att ta igen detta under uppväxten. Förskolan har en viktig uppgift i att lägga grunden till läs- och skrivkunnighet för att förebygga svårigheter inom detta område. Syftet med undersökningen var att studera hur några verksamma förskollärare ser på högläsningens betydelse och inverkan på barns språkutveckling i förskoleåldern, samt hur de beskriver och definierar detta arbete inom förskoleverksamheten. I denna studie intervjuades sex verksamma förskollärare på två olika förskolor. Under intervjuerna fördes anteckningar samt gjordes ljudinspelningar. Det insamlade materialet bearbetades och analyserades. Utifrån ett antal återkommande teman formulerades rubriker med syfte att göra materialet överskådligt för läsaren. I studien framkom att planerade högläsningsstunder var dagligt förekommande på förskolorna. Vidare framkom att spontana lässtunder sker utifrån barnens intresse förutsatt att pedagogerna har möjlighet till det. Dessa lässtunder är den enda kontakten med högläsning som de yngsta barnen har, då de sover vid de planerade lässtunderna. Att bearbeta högläsning genom exempelvis samtal och diskussioner var något som förespråkades av förskollärarna. Detta ansågs leda till att barn utvecklade sitt ordförråd samt sin ordförståelse. Att inkludera barnen vid val av böcker till högläsningen var något som samtliga förskollärare betonade vikten av. Sammanfattningsvis visade samtliga förskollärare stor förståelse för högläsningens betydelse för barns språkutveckling och var införstådda med vikten av daglig stimulans.
46
Eriksson, Catrin. "Bildsamtalets betydelse för barns språkutveckling." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-18199.
Full textAbstract:
Syftet med arbetet var att synliggöra några utvalda pedagogers syn på bildsamtalets betydelse och hur det kan användas som språkverktyg i en förskolegrupp bestående av tolv barn totalt, varav sex av barnen har grav språkstörning. För att undersöka detta genomförde jag intervjuer och en videoobservation på en förskola som på sin hemsida säger sig använda bilder som stöd för att beskriva barnens vardag. Studien fokuserade på om pedagogen genomför bildsamtal med barnen i förskolan och hur dessa samtal i så fall implementeras i praktiken, vad som karaktäriserar samtalen i så fall samt vilken betydelse dessa pedagoger ansåg att bildsamtal har för olika barns språkutveckling. Resultatet visar att bildsamtal är betydelsefullt för barnens multimodala lärande, där olika kanaler i kombination förstärker och utvecklar barnens språk. Resultatet visar även på att möjligheterna är väldigt stora med bildsamtal som arbetssätt vad gäller kommunikativ utveckling och pedagogerna i studien tog tillvara på de möjligheterna i både planerade bildsamtal och oplanerade bildsamtal där det övergripandet syftet med bildsamtalen var att alla skulle få komma till tals, samtala och reflektera tillsammans utifrån förmåga. Studien visar på att genom bildsamtalen utmanas barnen till att verbalt beskriva vad de ser på bilden och berätta om tankar som väckts via bilden. På så sätt övas barnen i att språka men även i att lyssna och ta in språket via andra vilket verkar positivt för deras språkutveckling. De slutsatser som man kan dra av studien är att arbetet med bildsamtal i olika konstellationer och med olika bilder har betydelse för barns lärande och språkutveckling. Bildsamtal är en kvalitativ aktivitet för barn i den pedagogiska verksamheten, och studien tyder på att det både finns behov av och möjlighet att utveckla språken genom bildsamtal.
47
Emanuelz, Maria, and Veronica Nilsson. "Invandrarungdomars språkutveckling : språkflyt och integration." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-13665.
Full textAbstract:
I denna forskningsstudie har vi undersökt elever med invandrarbakgrund och deras utveckling av språkflytet. Detta har skett under arbetet med en teateruppsättning. Arbetet handlar om elevernas eventuella framsteg i språkflytet genom arbetet med drama samt de olika integrationsaspekterna som ingick i gruppsammansättningen. Syftet var att undersöka hur språkflytet hos en grupp elever utvecklas. Vad sker i deras språkutveckling då de får möjlighet att integrera mellan grupper, i arbetet med drama? Vi valde att använda oss av aktionsforskning som metod i vår undersökning. I och med projektet icensattes en handling, där processen följdes och avslutades med reflektion över vad som skett. Det vi sett som fördelar av valet med aktionsforskning är bland annat att det har varit till personlig nytta för deltagarna, då den bidragit till självutveckling. Vi ser också fördelar för den aktuella skolan samt andra skolor då de har möjlighet att ta del av resultaten och genom det kan utveckla organisationen. Resultatet har visat att språkflytet har utvecklats. Det vi vidare sett är att de medverkande förkovrats på fler olika vis, inte då endast i språkflytet.<br>Medea Teateruppsättning
48
Karlsson, Susanne, and Ulrika Jönsson. "Språkutveckling i förskolan : en observationsstudie." Thesis, University of Kalmar, School of Human Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-93.
Full textAbstract:
<p>Det huvudsakliga syftet med vår studie var att undersöka hur språklig medvetenhet kan främjas i förskolan. Studien har genomförts med 14 barn ålder 1-3 år samt tre pedagoger på en förskola i en mindre tätort. Undersökningen har genomförts med observation med hjälp av videokamera under två dagar på en förskola.</p><p>Resultatet av vår studie visar betydelsen av pedagogens förhållningssätt till barnens språkutveckling. De var delaktiga och engagerade i barnens vardag och visade stort intresse för deras tankar och idéer. Pedagogerna var tydliga i sin pedagogroll och utmanade och uppmuntrade barnen. De använde sig av leken för att stimulera språket på ett lustfullt sätt i verksamheten. I vår undersökning stärks vår hypotes om vikten av att fånga de naturliga samtal och samspel som uppkommer i vardagen. Många gånger blev spontana händelser betydelsefulla för barnen. Det vi fann som extra intressant i vår studie var de situationer då barnen lärde av varandra.</p>
49
Kittel, Elin, and Frida Svensson. "TRAS - Tidig registrering av språkutveckling." Thesis, University of Kalmar, School of Human Sciences, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-2643.
Full textAbstract:
<p>Syftet med denna studie har varit att granska observationsmaterialet TRAS (tidig registrering av språkutveckling). Vi har undersökt vad pedagoger och rektorer anser om TRAS, dess innehåll och arbetet med materialet. Data består av intervjuer av sex pedagoger, på två olika förskolor, med erfarenheter av TRAS samt ansvarig rektor på dessa förskolor. Resultatet visar på att pedagogerna och rektorerna har uppfattningen om att det finns både fördelar och nackdelar med TRAS. Pedagogerna och rektorerna är övervägande positiva till TRAS och upplever att det är ett bra hjälpmedel och komplement i arbetet med barns språkutveckling.</p>
50
Catoni, Josefin. "Ordbehandlingsprogram och språkutveckling bland skolelever." Thesis, University West, Department of Social and Behavioural Studies, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1211.
Full textAbstract:
<p>Syftet med studien är att undersöka vilka strategier elever använder sig av när de skriver vid datorn, samt hur de resonerar kring användandet av dessa. Tanken är att detta ska mynna ut i en diskussion kring vilket material vi använder i skolan, och om anpassade ordbehandligsprogram skulle ge elever bättre hjälp och stöd i sitt lärande. Metod: Jag har gjort deltagande observationer av tioåringar. Mina analyser av dessa observationer är gjorda utifrån ett fenomenografiskt och sociokulturellt perspektiv. Resultat: Jag märkte snabbt att det fanns två olika grupper av användare bland de elever jag observerade; de som lärde om datorn och de som lärde vid datorn. Vilken grupp eleverna tillhör beror på hur långt de kommit i sin utveckling, samt vilken attityd de har till datorn. De elever som inte kommit så långt i sin utveckling, lär sig fortfarande hur datorn fungerar praktiskt, medan de som kommit längre bland annat lär sig om det ämne de skriver om, nya ord, etcetera. De som kommit längre i sin utveckling ser också datorn som ett hjälpmedel. De flesta av eleverna behärskade majoriteten av de finesser jag valde att fokusera på. När det kom till stavnings och- grammatikkontroll, hade många svårt att förstå de instruktioner som gavs. Det visade sig också att många inte använde sig av dessa kontroller överhuvudtaget. De valde istället att prova sig fram till rätt lösning/stavning.</p>