Academic literature on the topic 'Stadieteorier'

I examensarbetet studerades bildutveckling som även jämförts med författarens egen uppväxtmiljö.

Metoden har varit en litteraturstudie som behandlar ämnet estetiska uttrycksformer och kreativ uppväxt. Därtill har en granskning av författarens uppväxtmiljö gällande möjlighet till övande av kreativ förmåga tagits upp i relation till personlig utveckling.

Jämförelse har gjorts med stadieteorier om utvecklande av barns bildanvändning.

Genom dokumenterade av författarens egna bilder under tidiga år visades bildutveckling i de olika teckningsutvecklingsstadierna.

Slutsatsen är att kreativ förmåga påverkas sannolikt av uppfostran fylld med möjligheten att få måla och teckna, något som bildlärare kan utveckla i arbetet med barn.

Behov att som blivande lärare integrera bilden i de teoretiska ämnena kan utveckla dessa möjligheter ytterligare.

I vårt examensarbete har vi velat belysa eventuella beröringspunkter mellan de två utvecklingspsykologiska stadieteorier vi redogjort för och hur barn och ungdomar i åldrarna 6, 12, 15 och 19 år ser på sin studie- och yrkesframtid. Vidare har vi velat undersöka studie- och yrkesvägledares möjligheter, ur elevens perspektiv, att göra insatser i ett tidigare skede än vad som ofta görs idag. Vi har funderat över om valen inför framtida studie- och yrkesval görs vid rätt ålder. Ytterligare en fråga vi försökt besvara är om eleverna har någon form av genomtänkt tänkande då det gäller deras framtida studier och yrke. Vi har använt oss av kvantitativ metod, i form av enkäter, i årskurserna sex, nio och i årskurs tre på gymnasiet. Vid studien av sexåringar har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. Vår undersökning visar att osäkerheten inför både studie- och yrkesval var större bland de äldre eleverna. Det framkom även att typen av tänkt yrke förändrades med ålder från att vara av det konkreta slaget, t ex polis, till att anta en mer abstrakt karaktär, t ex forskare. Vi såg även att synen på drömyrke och tänkt yrke förändrades. I yngre åldrar sammanföll de ofta, t ex fotbollsproffs. Bland de äldre eleverna såg vi antingen att karaktären på drömyrket förändrats till ett i samhället mer vanligt förekommande yrke, t ex jurist, eller att eleverna skilde tydligt mellan drömyrke och tänkt yrke, t ex golfproffs som drömyrke och läkare som tänkt yrke.

Uppsatsen behandlar biståndsfrågan i propositionerna från åren 1964 och 2004.1962 lade regeringen fram propositionen 1962:100 där ett av områdena som behandlades varbiståndsfrågan. Den innehöll principer för det svenska utvecklingsbiståndets motiv, mål,medel. 2003/04 lade regeringen fram en ny proposition inom utgiftsområde 7 (Internationelltbistånd). Hur ser de båda förslagen ut och vad regeringen valt att inrikta sig på förbiståndsområden. Har biståndet utvecklats över tid och i så fall om utgiftsområdena harutvidgats till att följa samhällsutvecklingen.Har biståndspolitiken förändrats över tid eller är målet/målen desamma över decennier ärfrågan vi ställer oss. Även om biståndets fördelning/kategorier likadant ut eller har det skettnågra förändringar.Det material vi kommer att använda oss av är regeringens proposition från 1962 (1962:100)och propositionen från 2003/04 (2003/04:1 utgiftsområde 7) samt hänvisa till annan litteraturinom området.Vi kommer även att använda oss av en matris som beskriver likheter/skillnader i den svenskabiståndspolitiken 1964 jmf 2003/04. Matrisen är utformad i kolumner där vi tittar på är, böroch gör samt där åren 1664 och 2004 är inskrivna så att det blir en överskådlig jämförelse.Sedan redovisas en kortfattad sammanställning av det material som vi kommit fram till ipropositionerna 1964 samt 2003/04.Begreppet fattigdom kommer att belysas då det är viktigt att visa att det finns olika sortersfattigdom och hur dessa påverkar människor.

Barns förståelse för jordglob och karta har varit ett område som det forskats om i flera decennier. En stor del av forskningen berör barnens förmåga till abstrakt tänkande kring jordgloben som modell av jordklotet, samt vilken information barn kan utläsa av denna modell. Även hur barn tolkar andra typer av naturgeografiska kartor är ett centralt område inom denna forskning. Utgångspunkt tas vanligtvis antingen i Piagets stadieteori där barn utvecklas enligt stadier som är åldersbestämda, eller i Vygotskijs sociokulturella perspektiv, där fokus istället läggs på de sociala miljöer som barnet är en del av. Syftet med denna studie är att synliggöra vilken förmåga elever i årskurs 3 har för abstrakt tänkande när det gäller jordklotet. Vidare hur elever med hjälp av jordglob och världskarta förklarar geografiska begrepp samt hur elevernas geografiska kunskaper kan synliggöras vid samtal om jordklotet. Denna studie har genomförts genom kvalitativa intervjuer, där elva elever i årskurs 3 intervjuades. Intervjuerna ägde rum i ett grupprum där både jordglob och världskartan fanns representerad. Utgångspunkt för frågorna hämtades dels från det centrala innehållet i Lgr 11 och dels i frågor som forskare vid tidigare tillfällen frågat barn i motsvarande ålder som respondenterna i denna studie. Studiets resultat visar att det stora flertalet av de elever som intervjuades i denna studie visar element av abstrakt förståelse när det gäller jordklotet. Med hjälp av jordglob och karta kunde de förklara begrepp och även visa till geografiska och naturvetenskapliga kunskaper om jordklotet. En slutsats som kan dras av detta är att elever redan på lågstadiet kan ha grundläggande och i vissa fall även avancerad förståelse för jordklotet. Nyckelord: Jordglob, karta, jordklot, abstrakt, begrepp, geografi, sociokulturellt perspektiv, stadieteori.
Children’s understanding of globes and maps have been an area of research for decades. A large portion of this research looks at children’s ability to abstract thinking when it comes to the globe as a model of the Earth and what information children can read from this model. How children interpret other forms of maps is also a key area in this research. The starting point is usually either Piaget’s theory of stages of cognitive development, or Vygotsky's sociocultural theory where focus is put on the social environments the child is a part of. The purpose of this study is to highlight the ability students in the 3rd class has of abstract thinking when it comes to the Earth. Furthermore, how students, with the help of a globe and a world map, can explain geographical concepts and how their geographical knowledge can be highlighted through conversations about the Earth. This study has been conducted through qualitative interviews of eleven students in the 3rd class. The interviews were conducted in a small room where both a globe and a world map were present. The starting point for the questions were partly taken from the key content in “Lgr 11”, and partly from questions scientists have used in previous studies with children of corresponding age as the students in this study. The result of this study shows that a majority of the interviewed students have elements of abstract understanding when it comes to the Earth. With the help of a globe and map they could explain concepts and even prove knowledge in both geographical and natural science about the Earth. A conclusion that can be drawn about this is that students already in primary school can have basic, and in some cases advanced, understanding of the Earth. Keywords: Globe, map, Earth, abstract, concepts, geography, sociocultural theory, theory of stages.

Abstract The aim of the essay is to investigate how two teachers in grades 4–6 work with reading comprehension in their teaching in order to enable the pupils’ reading development. The methods used in the study are questionnaires and observations which were then subjected to qualitative analysis. The result shows that both teachers use various strategies to facilitate the pupils’ development in reading comprehension. The empirical data revealed the teachers’ opinion that reading comprehension is about moving freely between different reading comprehension strategies so that the pupils can own their own learning. Judging by the observations, the classroom climate and the teacher’s competence are of great importance for the pupils’ learning.