Academic literature on the topic 'Stakeholder-teori'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Stakeholder-teori.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Journal articles on the topic "Stakeholder-teori"
1
Dwi Ekasari Harmadji. "PERSONAL SOCIAL RESPONSIBILITY SEBAGAI AKUNTANSI PERTANGGUNGJAWABAN SOSIAL UNTUK MENINGKATKAN STAKEHOLDER VALUE." Journal of Public and Business Accounting 1, no. 01 (June 17, 2020): 1–14. http://dx.doi.org/10.31328/jopba.v1i01.77.
Full textAbstract:
Tujuan utama penelitian ini untuk mendeskripsikan pengalaman pribadi mengenai personal social responsibility yang diterapkan oleh NP, seorang wirausaha yang memiliki perusahaan perorangan miliknya yaitu Hotel A di Kota Malang. Hal ini akan menginspirasi bagi wiraswasta lain untuk bisa menghasilkan Personal Social Responsibility di lingkungan usahanya sehingga dapat meningkatkan kesejahteraan masyarakat sekitarnya. Hasil penelitian ini dapat menjadi input yang berguna bagi pengembangan teori stakeholder dan akuntansi pertanggungjawaban sosial melalui penerapan Personal Social Responsibility sehingga dapat meningkatkan stakeholder value dalam wirausaha. Hasil penelitian ini dapat digunakan sebagai bahan referensi untuk penelitian lebih lanjut terutama bagi pihak-pihak yang berkepentingan. Melalui penelitian kualitatif dengan pendekatan naratif deskriptif, penelitian ini menggunakan teori stakeholder, yang lebih mempertimbangkan posisi para stakeholder yang dianggap powerfull daripada hanya posisi shareholder saja. Kelompok-kelompok stakeholder tersebut meliputi pemegang saham, pelanggan, pegawai, pemasok, kreditur, pemerintah, dan masyarakat. Hasil penelitian ini menunjukkan bahwa ada keterkaitan langsung dengan penerapan Personal Social Responsibility sebagai akuntansi pertanggungjawaban sosial untuk meningkatkan stakeholder value.
2
Khotijah2, Siti Afidatul, and Zidni Husnia Fachrunnisa. "PENGARUH NASABAH DAN DEWAN PENGAWAS SYARIAH TERHADAP PENGUNGKAPAN LINGKUNGAN PERBANKAN SYARIAH INDONESIA." Journal of Accounting and Financial Issue (JAFIS) 2, no. 1 (June 18, 2021): 36–47. http://dx.doi.org/10.24929/jafis.v2i1.1392.
Full textAbstract:
Penelitian ini bertujuan untuk meneliti pengaruh nasabah dan Dewan Pengawas Syariah terhadap pengungkapan lingkungan pada bank syariah di Indonesia. Teori stakeholder manajerial digunakan sebagai teori utama untuk menjelaskan kerangka penelitian. Penelitian ini meneliti pengungkapan tanggung jawab sosial yang dipublikasikan pada laporan tahunan bank periode tahun 2016 sampai dengan tahun 2019. Penelitian ini menggunakan analisis isi pada item pengungkapan Islamic Social Reporting (ISR) dari penelitian sebelumnya. Data dianalisis menggunakan uji regresi berganda dengan WarpPLS versi 7.0. Hasil dari uji hipotesis, nasabah memiliki pengaruh terhadap pengungkapan lingkungan pada bank syariah di Indonesia, sedangkan Dewan Pengawas Syariah memiliki pengaruh negatif terhadap pengungkapan lingkungan pada bank syariah di Indonesia. Hal ini memberikan bukti empiris bahwa teori stakeholder manajerial sebagian mampu menggambarkan praktik pengungkapan lingkungan pada bank syariah di Indonesia. Implikasi dari penelitian ini yakni nasabah merupakan stakeholder kunci pada bank syariah sehingga dapat mempengaruhi luas pengungkapan terutama pengungkapan lingkungan pada bank syariah di Indonesia.
3
Hidayat, Nurhuda Candra, Erna Setijaningrum, and Sulikah Asmorowati. "Analisis Pemangku Kepentingan Pengelolaan Sumber Daya Hutan di Kabupaten Jember." Nakhoda: Jurnal Ilmu Pemerintahan 19, no. 2 (December 31, 2020): 188–201. http://dx.doi.org/10.35967/njip.v19i2.118.
Full textAbstract:
Penelitian ini bertujuan untuk menganalisis pemangku kepentingan atau stakeholder dalam pengelolaan sumber daya hutan Desa Tugusari Kecamatan Bangsalsari Kabupaten Jember. Penelitian ini dilatarbelakangi oleh berkurangnya lahan kritis di Kabupaten Jember yang cukup drastis atau dengan kata lain terdapat keberhasilan pelestarian hutan dalam kurun waktu 2011-2015. Menjawab rumusan masalah dan menganalisis pemangku kepentingan menggunakan pendekatan stakeholder dengan teori Overseas Development Administration untuk mengindetifikasi stakeholder. Sementara itu untuk pengkategorian dan interelasi stakeholder menggunakan teori Reed. Penelitian ini menggunakan metode kualitatif deskriptif. Hasil dari penelitian ini berhasil mengidentifikasi stakeholder primer, sekunder dan kunci. Stakeholder primer adalah LMDH Wana Makmur dan Pemerintah Desa Tugusari. Stakeholder Sekunder adalah UPT PHW VII Bondowoso wilayah kerja Jember. Stakeholder kunci adalah Perum Perhutani KPH Jember. Sedangkan katagori stakeholder terdiri key player, contaxt setters, subjects dan crowd. Katagori key player yaitu Perum Perhutani KPH Jember. Contaxt setters yaitu Pemerintah Desa. Subjects yaitu LMDH Wana Makmur dan Crowd yaitu UPT PHW VII Bondowoso wilayah kerja Jember. Sedangkan interelasi antar stakeholder LMDH Wana Makmur dan Perum Perhutani KPH Jember berjalan sangat baik karena sering melakukan rapat koordinasi dan keterlibatan kerja sama. Dengan demikian dapat disimpulkan bahwa keberhasilan pengelolaan sumber daya hutan di Desa Tugusari Kecamatan Bangsalsari Jember karena adanya interelasi dari key player dan subjects yang sangat baik.
4
Hendarto, Kresno Agus. "CORPORATE SOCIAL RESPONSIBILITY AND MARKETING: A LITERATURE REVIEW OF EBSCO DATABASE 2008 - 2010." EKUITAS (Jurnal Ekonomi dan Keuangan) 15, no. 1 (February 8, 2017): 60. http://dx.doi.org/10.24034/j25485024.y2011.v15.i1.2277.
Full textAbstract:
Penerapan prinsip GCG menghendaki terakomodasinya kepentingan stakeholder dalam pengelolaan bisnis. Di sisi lain, penerapan CSR secara benar berarti juga memenuhi prinsip responsibilitas yang merupakan prinsip dasar dari GCG. Tujuan paper ini adalah melanjutkan ulas balik (literature review) artikel yang telah dilakukan sebelumnya oleh Egri and Raltson (2008). Perbedaan yang ada, dibandingkan literature review sebelumnya, adalah bahwa paper ini secara lebih detail menggambarkan metode apa yang digunakan dalam artikel dan trend dimana penelitian dilakukan serta teori yang digunakan. Data yang diperoleh dari database EBSCO dianalisis menggunakan analisis isi. Hasil analisis menunjukkan bahwa dari 83 artikel publikasi, didominasi oleh penelitian empiris. Artikel non penelitian atau teoritikal berisi tentang kerangka kerja penelitian CSR dan marketing. Sedangkan untuk artikel penelitian empiris, unit analisisnya didominasi oleh masyarakat umum, pengumpulan data didominasi dengan survey, teknik sample yang digunakan didominasi oleh sample non probability. Analisis data dilakukan kebanyakan dengan menggunakan SEM, lokasi penelitian kebanyakan dilakukan di USA, dan terdapat perubahan focus isu dari teori agency ke teori stakeholder dan teori etika.
5
Fuadah, Luk Luk, Rika Henda Safitri, and Yuliani Yuliani. "Ukuran Dewan, Ukuran Perusahaan, Leverage, Profitabilitas Berpengaruh terhadap Laporan Berkelanjutan Di Indonesia." Akuisisi: Jurnal Akuntansi 14, no. 2 (October 14, 2019): 70–77. http://dx.doi.org/10.24127/akuisisi.v14i2.285.
Full textAbstract:
Tujuan dari penelitian ini adalah untuk menguji ukuran dewan, ukuran perusahaan, leverage dan profitabilitas terhadap laporan keberlanjutan (sustainability reporting). Sampel dalam penelitian hanya berfokus pada perusahaan yang menerima penghargaan dari Indonesia Sustainability Reporting Awards (ISRA). Penelitian ini menggunakan teori agensi (agency theory) dan teori legitimasi (Legitimacy theory) dan teori stakeholder (Stakeholder theory). Temuan penelitian ini menunjukkan bahwa Ukuran perusahaan berpengaruh positif dan signifikan terhadap laporan berkelanjutan. Leverage juga berpengaruh negatif dan signifikan terhadap laporan berkelanjutan. Namun, ukuran dewan dan profitabilitas tidak signifikan berpengaruh terhadap laporan keberlanjutan. Kelemahan dari penelitian ini adalah bahwa sampel hanya berfokus pada perusahaan yang menerima ISRA, sehingga penelitian selanjutnya menggunakan lebih banyak sampel di bidang yang sama sebagai contoh sektor pertambangan untuk perusahaan listed di Bursa Efek Indonesia.Keywords:board size, company size, leverage, profitability, sustainability reporting
6
Evans, Jeanet Christanty, and Ely Kartikaningdyah. "PENGARUH CORPORATE SOCIAL RESPONSIBILTY TERHADAP KINERJA KEUANGAN PERUSAHAAN." JOURNAL OF APPLIED MANAGERIAL ACCOUNTING 1, no. 1 (April 16, 2019): 37–44. http://dx.doi.org/10.30871/jama.v1i1.1237.
Full textAbstract:
Tulisan ilmiah ini membahas pengaruh Corporate Social Responsibility (CSR) dan kinerja keuangan perusahaan non-finansial di Indonesia atas dasar teori stakeholder. Peneliti telah memilih konteks Indonesia sebagai salah satu negara berkembang di dunia dan telah mengalami banyak perubahan selama periode waktu yang singkat dalam hal perubahan ekonomi, lingkungan dan sosial. Purposive sampling digunakan untuk mengumpulkan data berhubungan dengan CSR dan kinerja keuangan kemudian dianalisis menggunakan regresi dan menghasilkan mix result. Penelitian ini memberikan kontribusi pada literatur akuntansi dengan memberikan bukti di Indonesia dapat dilihat bahwa tingkat CSR dalam laporan tahunan berpengaruh terhadap kinerja keuangan atas dasar teori stakeholder.
7
Muhsin, Mohammad. "MEMAHAMI KONFLIK ANTARAKTOR DALAM IMPLEMENTASI SISTEM INFORMASI PERGURUAN TINGGI : PERSPEKTIF TEORI STAKEHOLDER." MULTITEK INDONESIA 10, no. 2 (February 13, 2017): 21. http://dx.doi.org/10.24269/mtkind.v10i2.340.
Full textAbstract:
College is a provider of higher education, both public and private sector. Information is a strategic resource as one factor in determining success university management, the implementation of information systems become an integrated part of the overall academic process engineering. But the reality is not so. This study examines the causes of conflict between actors in the implementation of the information system of higher education in the context of stakeholder theory, the causes of conflict, due to the conflict and a solution to the conflict. The method used in this study is the interpretive method is to look for an explanation of eventsthat are based perspectives and experience of the actors studied. Data collection techniques in this study is a direct informer interviews with semi-structured approach. The analysis shows there are two kinds of conflict between actors ie technical and non technical factors. Technical factors are relatively easy to find a solution that is suitable software application. This non-technical factors concerning human resources associated with stakeholders around the core of the problem. This is an actor stakeholder policy makers, so the need to search root of the problem as the solution appropriate and more focused on the problems of each actor. In the implementation of the information system of universities need to consider aspects of demand and supply, only mendevelop of culture and characteristics that match the user culture
8
Silayar, Kedasi. "Tata Kelola Pemerintahan Kolaboratif dalam Pengembangan Pariwisata di Kabupaten Kepulauan Sula." Jurnal Renaissance 6, no. 2 (July 31, 2021): 859. http://dx.doi.org/10.53878/jr.v6i2.155.
Full textAbstract:
Penelitian ini bertujuan untuk mengetahui tata kelola pemerintahan kolaboratif dalam pengembangan pariwisata di Kepulauan Sula. Penelitian ini menggunakan teori Edward DeSeve dan teori lain yang relevan dengan kolaborasi untuk analisis masalah. Kajian ini merupakan penelitian kualitatif deskriptif dengan pengumpulan data melalui wawancara mendalam, observasi dan dokumentasi. Studi menunjukkan bahwa konsep collaborative governance yang di tawarkan terdiri atas delapan dimensi, yaitu: (1) network structure: struktur jaringan yang memungkinkan partisipasi aktif para stakeholder dalam network. struktur jaringan tidak berbentuk hirarki, namun lebih cenderung flat dan tidak monopoli (2) Commitment to a common purpose: perhatian institusi pemerintah terhadap upaya pengembangan pariwisata masih kurang dalam pelaksanaan, pembangunan, pembinaan dan rendahnya aktivitas kolaborasi (3) trust among the participants: dengan adanya kepercayaan atas informasi-informasi dari setiap stakeholder dalam pengembangan pariwisata dan memiliki hubungan profesional (4) Governance: ketegasan siapa yang bukan stakeholder belum tergambar dengan jelas karena kolaborasi yang terjalin belum ada kesepakatan/peraturan tertulis terkait kerjasama secara spesifik membentuk keanggotaan (5) Access to authority: semua stakeholder sudah mengetahui tugas dan kewajiban masing-masing namun dalam komunikasi antar stakeholder masih sulit karena ada beberapa tempat wisata yang jaringan internetnya masih dalam perbaikan (6) Distributive accountability/responsibility: dalam pengembangan pariwisata laporan pertanggung jawaban dilakukan berbeda-beda untuk setiap stakeholder (7) Information sharing: berbagi informasi harus perlu ditingkatkan demi berkembangnya pariwisata yang lebih baik (8) Access to resources: serta dukungan sumberdaya dari pemerintah terutama untuk sumber daya manusia dan teknis terkait infrastruktur yang dimiliki masih lemah pada dinas pariwisata serta terbatasnya tenaga teknis dan ahli dalam pendampingan serta perbaikan sarana prasana.Kata Kunci : Collaborative Governance; Pengembangan Pariwisata
9
Triva Maria Manik, Meily Surianti, and Asianna Martini Simarmata. "Pengaruh Manajemen Laba Dan Mekanisme Good Corporate Governance Terhadap Pengungkapan Csr Pada Perusahaan Manufaktur Yang Terdaftar Di Bursa Efek Indonesia." Jurnal Akuntansi Bisnis Eka Prasetya : Penelitian Ilmu Akuntansi 6, no. 1 (April 27, 2020): 42–57. http://dx.doi.org/10.47663/abep.v6i1.51.
Full textAbstract:
Penelitian ini bertujuan untuk meneliti pengaruh manajemen laba dan mekanisme good corporate governance dengan proksi dari ukuran dewan komisaris, proporsi dewan komisaris independen, dan ukuran perusahaan terhadap pengungkapan corporate social responsibility (CSR). Teori yang mendasari penelitian ini adalah teori stakeholder dan teori keagenan. Sampel dalam penelitian ini adalah perusahaan manufaktur yang terdaftar di Bursa Efek Indonesia (BEI) untuk periode 2012-2016. Teknik sampling yang digunakan adalah purposive sampling. Analisis data uji menggunakan regresi berganda. Penelitian ini menghasilkan temuan bahwa manajemen laba dan ukuran komite audit tidak berpengaruh terhadap pengungkapan Corporate Social Responsibility, proporsi dewan komisaris independen berpengaruh negatif terhadap pengungkapan Corporate Social Responsibility, serta ukuran perusahaan berpengaruh positif terhadap pengungkapan Corporate Social Responsibility.
10
Khairany, Saskia Jamilah. "PENGARUH PENGUNGKAPAN TANGGUNG JAWAB SOSIAL DAN IDENTITAS ETIKA TERHADAP KINERJA KEUANGAN PERBANKAN SYARIAH DI INDONESIA." Jemasi: Jurnal Ekonomi Manajemen dan Akuntansi 14, no. 1 (July 31, 2018): 40–54. http://dx.doi.org/10.35449/jemasi.v14i1.111.
Full textAbstract:
Penelitian ini bertujuan untuk mengukur dan menganalisis pengaruh pengungkapan Corporate Social Responsibility (CSR) dan Pengungkapan Identitas Etika terhadap Kinerja Keuangan.Unit analisis dalam penelitian ini adalah 11 Bank Syariah yang terdaftar di website resmi Bank Indonesia periode tahun 2011-2016. Jenis data yang digunakan adalah data panel dengan analisis data menggunakan metode analisis jalur. Hasil penelitian menemukan bahwa pengungkapan Corporate Social Responsibility (CSR) dan Pengungkapan Identitas Etika Bank Syariah di Indonesia secara parsial berpengaruh signifikan terhadap Kinerja Keuangan.Penelitian ini mendukung teori stakeholder dimana pemenuhan tanggungjawab sosial etika terhadap stakeholder mampu memberikan eksternalitas positif bagi perusahaan.
Dissertations / Theses on the topic "Stakeholder-teori"
1
Durelius, Hugo. "Att avgöra vilka stakeholders som spelar roll i småbolag : Ett bidrag till forskningen om stakeholder salience." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-389633.
Full textAbstract:
Att ha kunskap om vilka stakeholders som spelar en viktig roll och därmed förtjänar organisationsledningens uppmärksamhet har visats vara extremt viktigt för en organisations framgång. Mitchell et al (1997) presenterar ett ramverk som introducerar sju stakeholder-typer baserat på tre attribut; power, legitimacy och urgency. Modellen bestämmer stakeholder salience, hur viktig en stakeholder är, baserat på hur många av dessa tre attribut denna tillskrivs. I en vidareutveckling av modellen insamlas data i denna studie genom semi-strukturerade intervjuer med verkställande direktörer för svenska småbolag, i syfte att utöka kunskapen om vilka stakeholders som spelar roll för bolagen inom denna viktiga och växande sektor. Fem småbolag i skilda branscher studeras, och studiens kvalitativt insamlade data resulterar i en ny två-stegsmodell; en för avgörande av stakeholder salience, och en för kravprioritering. Power visas vara viktigast för stakeholder salience, följt av ett helt nytt attribut; utbytbarhet. Legitimacy delas upp i två delar; stakeholder legitimacy och kravets legitimacy, som är avgörande i varsin del av modellen. Urgency visas för småbolag endast vara aktuellt i modellens andra del, kravprioritering.
2
Obradovac, Haris, and Qendrim Shatri. "Hur påverkar upplevd nytta av revision valet att anlita revisor i etablerade och nyetablerade bolag?" Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-10814.
Full textAbstract:
Slopandet av revisionsplikten har lett till att små bolag står mellan valet att anlita revisor eller inte. Studiens syfte har varit att utforska hur den upplevda nyttan med revision påverkar valet att anlita revisor eller inte för etablerade och nyetablerade bolag. Undersökningen genomfördes genom en kvalitativ undersökningsmetod vars syfte var att få en djupgående förståelse för vilka faktorer som påverkar valet att anlita eller inte anlita en revisor i etablerade samt nyetablerade bolag. Genom intervjuer har studien undersökt vilka faktorer ägarna i både etablerade och nyetablerade anser påverkar valet att anlita revisor. Studiens teoretiska referensram är baserad på agentteorin, legitimitetsteorin, institutionellateorin samt intressentteorin. Referensramen ligger sedan till grund för insamlingen av empiri och genomförande av analysen. Den upplevda revisionsnyttan kunde analyseras genom att vi identifierade olika faktorer som anses påverka valet av att anlita revisor. Enligt studien kan vi inte påvisa någon åtskillnad angående revisionens upplevda nytta mellan etablerade och nyetablerade bolag. Studien visar indikationer på att faktorer som kunskapstillförsel, förbättring, försäkring, tradition, trygghet och legitimitet förklarar vad ägarna anser vara nyttan med revision. Vidare är dessa faktorer bidragande orsaker till att etablerade och nyetablerade bolag väljer att anlita en revisor.The removal of the auditor requirement has led to the fact that a small company stands between hiring an auditor or not. The purpose of the study was to explore how the perceived usefulness of auditing affects the choice of hiring an auditor or not, for established and new established companies. The survey was conducted through a qualitative research method whose purpose was to gain an in-depth understanding of the factors that influence the above mentioned choice regarding established and new established companies. Through interviews, the study examined the factors the owners in both established and new established companies consider to affect the choice to hire auditor. The theoretical framework is based on agent theory, legitimacy theory, institutional theory and stakeholder theory. The framework is the basis for the collection of empirical data and the analysis. The perceived usefulness of hiring an auditor could be analyzed in that we identified various factors considered to influence the choice of hiring an auditor. According to the study, we can not show any distinction regarding auditing perceived benefit between established and newly established companies. The study shows indications that factors such as the supply of knowledge, improvement, insurance, tradition, security and legitimacy explains what the owners consider to be the benefits of auditing. Furthermore, these factors are contributing causes in why established and newly established companies choose to hire an auditor.
3
Hansson, Mikael, and Jani Timonen. "Företagsförvärv - Hur integrationsprocessen påverkar utfallet vid ett företagsförvärv." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-14691.
Full textAbstract:
Abstract - “Mergers and acquisitions – How does the integration process affect the result in mergers and acquisitions” Date: May 31st 2012 Level: Master thesis in Business administration, 15 ECTS Institution: School of Sustainable Development of Society and Technology, Mälardalen University Authors: Mikael Hansson 15th May 1984 Jani Timonen 12th June 1983 Title: Mergers and acquisitions – How does the integration process affect the result in mergers and acquisitions Tutor: Staffan Boström Keywords: Mergers, acquisitions, synergies, cultural, competitive advantage, integrating, stakeholder theory and institutional theory Research questions: How has the integration process affected the outcome of the acquisition of Jokab and what can ABB do differently in future acquisitions? Purpose: The purpose of this master thesis is to identify the factors that affect a merger or an acquisition and the factors that make the integration process a success or failure. Method: The method used in this study is based on systems theory, this means that reality is explained as objective and completely as possible. The study is qualitative in nature, in which a deeper understanding of the subject mergers and acquisitions wants to be achieved. The study uses an abductive approach and the data used was both from primary and secondary sources. Conclusion: The result of the study shows that the integration process is influenced by several factors. The most important factors from the acquirer are to have a time schedule, clear communication and a person in charge of the integration process. The acquirer should also communicate the purpose of the acquisition to the acquired companies stakeholders to avoid any uncertainty.Sammanfattning – ”Företagsförvärv – hur integrationsprocessen påverkar utfallet vid ett företagsförvärv” Datum: 31 maj, 2012 Nivå: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 ECTS Institution: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, HST, Mälardalens Högskola Författare: Mikael Hansson 15 maj 1984 Jani Timonen 12 juni 1983 Titel: Företagsförvärv – hur integrationsprocessen påverkar utfallet vid ett företagsförvärv Handledare: Staffan Boström Nyckelord: Företagsförvärv, synergier, företagskultur, konkurrensfördelar, integration, intressent teori och institutionell teori Frågeställning: Hur har integrationsprocessen påverkat utfallet vid förvärvet av Jokab och vad kan ABB göra annorlunda vid framtida förvärv? Syfte: Syftet med vår magisteruppsats är att kartlägga vilka aspekter som påverkar ett företagsförvärv och vilka faktorer som gör att integrationsprocessen blir framgångsrik eller misslyckad. Metod: Metoden som användes i studien är ett systemsynsätt, detta innebär att verkligheten ska förklaras så objektivt och fullständigt som möjligt. Studien är av kvalitativ natur då en djupare förståelse inom ämnet företagsförvärv vill nås. I studien används en abduktiv ansats och data som används är både av primär och sekundär karaktär. Slutsats: Utfallet i studien visar att resultatet av integrationsprocessen påverkas av flera faktorer. Där de viktigaste faktorerna från förvärvarens sida är att ha en tidsplan, kommunicera tydligt samt att ha en som är ansvarig för integrationen. Förvärvaren bör även vara tydlig med syftet av förvärvet för att det inte ska uppstå osäkerhet hos det förvärvade företagets intressenter.
4
Harrysson, Ebba, and Enesa Husic. "Intressentengagemang i hållbarhetsredovisningar : en studie av fyra företag i den svenska banksektorn." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-26032.
Full textAbstract:
I och med det ökade fokuset på hållbarhet ställer intressenterna ökade krav på information. Freemans (1984, s. 25) definition av begreppet intressent ligger till grund för utveckling av tidigare forskning inom ämnet. Begreppet intressent är brett, vilket har lett till att begreppet problematiserats. Majoriteten av företag väljer idag att tillämpa en hållbarhetsredovisning i syfte att visa transparens och bemöta väsentliga intressenters förväntningar. Hållbarhetsredovisning har traditionellt sett varit frivilligt i Sverige och tillämpats genom självreglering. Från och med den 1 juli 2016 är det krav på att de största företagen i Sverige ska hållbarhetsredovisa. Lagkravet grundar sig i att regeringen ansåg att intressenter idag finner hållbarhetsfrågor alltmer aktuella och att investering i företag även grundar sig i detta. Det finns flertalet organisationer som tagit fram principer och riktlinjer för hur hållbarhet ska redovisas. Global Reporing Initiative (GRI) är ett av de större internationella ramverk som kan användas av företag för att upprätta en hållbarhetsredovisning. Syftet med studien är att lyfta fram huruvida de fyra största bankkoncernerna i Sverige väljer att engagera sina intressenter i sina hållbarhetsredovisningar och huruvida engagemanget har förändrats över tid. Studiens resultat ska bidra till ökad kunskap om bankernas sätt att engagera sina intressenter i arbetet med hållbarhetsredovisning. För att kunna besvara syftet och forskningsfrågorna har vi använt oss av en kvalitativ innehållsanalys på respektive banks hållbarhetsredovisningar samt en ordanalys med kvantitativa drag, för samtliga undersökta år. De årtal som behandlas i studien är år 2010, 2012, 2017 och 2020. De valda åren möjliggör en kartläggning av förändringar i bankernas hållbarhetsredovisningar under en längre period. Samtliga analyserade banker upprättar sina hållbarhetsredovisningar i enlighet GRI:s riktlinjer. Studiens resultat gör det möjligt att dra slutsatsen att samtliga banker som studerats har enlikartad syn och kategorisering av sina intressenter. En andra slutsats är att majoriteten avbankerna har valt att identifiera och engagera sina intressenter och deras förväntningar främstgenom väsentlighetsanalyser och intressentdialoger. Detta förklaras och uppges ligga till grundför utformningen av hållbarhetsredovisningen. Den sista slutsatsen är att tre av fyra analyseradebankkoncerner har utökat sitt intressentengagemang över de analyserade åren. Förändringengör sig tydlig genom de antal gånger de mest väsentliga intressentgrupperna förekommer iordanalysen som presenteras i studiens resultat.Due to the increased focus on sustainability, stakeholders place increased demands on information. Freeman's (1984, s. 25) definition of the term stakeholder is the basis for the development of previous research in the subject. The concept of stakeholder is wide, which has led to the concept being problematized. The majority of companies today choose to apply a sustainability report in order to show transparency and meet the expectations of key stakeholders. Sustainability reporting has traditionally been voluntary in Sweden and applied through self-regulation. As of 1 July 2016, the largest companies in Sweden are required to report sustainability. The legal requirement is based on the fact that the government considered that stakeholders today find sustainability issues increasingly relevant and that investment in companies is also based on this. There are several organizations that have developed principles and guidelines for how sustainability should be reported. The Global Reporing Initiative (GRI) is one of the major international frameworks that can be used by companies to prepare a sustainability report. The purpose of this study is to highlight how the four largest banking groups in Sweden choose to engage their stakeholders in their sustainability reports, and how the commitment has changed over time. The results of this study will contribute to increased knowledge of the banks' ways of engaging their stakeholders in the work with sustainability reporting. In order to be able to answer the purpose and research questions, we have used a qualitative content analysis of each bank's sustainability reports and a word analysis with quantitative features, for all surveyed years. The years covered in this study are 2010, 2012, 2017 and 2020. The selected years enable a mapping of changes in the banks' sustainability reports over a longer period. All analyzed banks prepare their sustainability reports in accordance with GRI's guidelines. The results of this study make it possible to conclude that all banks studied have a similar view and categorization of their stakeholders. A second conclusion is that the majority of banks have chosen to identify and engage their stakeholders and their expectations primarily through materiality analyzes and stakeholder dialogues. This is explained and stated to form the basis for the design of the sustainability report. The final conclusion is that three out of four analyzed banking groups have increased their stakeholder involvement over the years analyzed. The change is made clear by the number of times the most significant stakeholder groups appear in the word analysis presented in the study results.This study is written in Swedish.
5
Lindberg, Therese, and Jacob Sennhed. "Omfattningen av hållbarhetsredovisning för svenska företag : Vilka bolagsstyrningsmekanismer påverkar omfattningen?" Thesis, Linköpings universitet, Företagsekonomi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-158009.
Full textAbstract:
Bakgrund Inför företagens bokslut år 2017 ska större företag även uppföra och presentera en hållbarhetsredovisning som komplement för de finansiella måtten. Företagen behöver dock inte följa regleringen om de förklarar varför. Undersökningar tyder ändå på brister i hållbarhetsredovisningen där informationen inte är komplett trots den nya regleringen. Genom systemorienterade teorier samt positiv redovisningsteori finns det förväntningar om hur företagens bolagsstyrningsmekanismer ska påverka hållbarhetsredovisningen. Syfte Syftet med studien är att förklara huruvida bolagsstyrningsmekanismer påverkar omfattningen av företags hållbarhetsredovisning. Metod Denna studie utgår från en deduktiv ansats med en kvantitativ metod. Hypoteser har formulerats utifrån systemorienterade teorier och positiv redovisningsteori kopplat till tidigare forskning om bolagsstyrning. Studien utgår från en tvärsnittsdesign där det empiriska materialet utgörs av sekundärdata och undersökts genom regressionsanalyser. Slutsats Studiens resultat visar att det finns ett signifikant samband mellan utländskt ägande och hållbarhetsredovisningens omfattning. Till skillnad från tidigare studier finns det även ett svagt negativt samband mellan en kvinnlig VD och omfattningen. Till sist visar studiens resultat att det finns positiva samband mellan kontrollvariablerna revisorns uttalande samt applicering av GRI och omfattningen, där GRI resulterade i starka samband.Introduction Ahead of company´s annual account for year 2017, larger companies will also construct and present a sustainability report as a complement to the financial measures. However, the companies do not have to follow the regulations if they explain why. Surveys nevertheless indicate shortcomings in the sustainability report where the information is not complete despite the new regulation. Through system-oriented theories and positive accounting theory, there are expectations as to how companies' corporate governance mechanisms will affect the sustainability report. Purpose The purpose of this study is to explain whether corporate governance mechanisms affect the extent of corporate sustainability report. Method This study has a deductive approach with a quantitative method. Hypothesis has been formulated through system-oriented theories and positive accounting theory connect with earlier research about corporate governance. The study has a cross-sectional design where the empirical data consist of secondary data and then examined in regression analyzes. Conclusion The study's results show that there is a significant correlation between foreign ownership and the extent of the sustainability report. Contrary to previous studies, there is also a slight negative correlation between a female CEO and the extent. Finally, the study's results show that there are positive correlations between the control variables auditor's statement and the application of GRI and the extent, where GRI resulted in strong relationships.
6
Truong, Alex, and Walid Dost. "Hållbarhetsredovisning i bankbranschen : En kvalitativ studie över hur banker kommunicerar sitt hållbarhetsarbete." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-23464.
Full textAbstract:
Hållbarhetsredovisning är ett instrument som har två grundläggande funktioner: ett instrument för ökad transparens och ett för styrning av hållbarhetsprocesser. Transparensperspektivet innefattar hur företaget genom sin hållbarhetsredovisning kan presentera sitt hållbarhetsarbete så att det blir mer synligt för dess intressenter. Styrningsperspektivet handlar om hur företag kan kontrollera, mäta och målstyra de hållbarhetsfrågor som anses vara viktiga genom hållbarhetsredovisning. I dagsläget är det framförallt större företag som väljer att hållbarhetsredovisa. Forskning visar att företag inom miljökänsliga branscher lägger större vikt vid hållbarhetsredovisning än företag inom mindre miljökänsliga branscher. Under hösten 2016 infördes en lagändring i årsredovisningslagen som innebär att alla stora svenska företag är skyldiga att hållbarhetsredovisa. Eftersom bankerna är en mäktig aktör i kampen för en hållbar utveckling vill vi undersöka hur lagkravet har påverkat bankernas hållbarhetsredovisning och även om bankernas hållbarhetsredovisning håller på att utvecklas till en standard för branschen. Syftet med uppsatsen är att undersöka förekomsten av förändringar i hur företag inom den svenska bankbranschen redovisar sitt hållbarhetsarbete efter införandet av den nya redovisningslagen. Vidare vill vi undersöka förekomsten av likheter mellan bankernas hållbarhetsredovisning och om det går mot en normativ riktning för branschen. Vår studie ska bidra till den befintliga forskningen inom området för hållbarhetsredovisning. För att kunna besvara på vårt syfte har vi valt en kvalitativ forskningsstrategi med en deduktiv forskningsansats. Vår forskning utgår från befintliga teorier på området och syftet är att undersöka om vi kan finna bevis för dessa teorier i vår forskning. Vår analys visar att det har skett en tydlig förändring i hur bankerna kommunicerar de olika nyckelorden och den kontext inom vilken orden används. För samtliga banker har det skett en markant ökning av ord kopplat till kontexten ledningsperspektiv och värderingar och principer. Dessutom har andelen ord kopplat till kontexten framtida planer minskat avsevärt. En annan slutsats som vi har kunnat dra är att det nya lagkravet även har bidragit till en ökad jämförbarhet av hållbarhetsredovisningen mellan företag inom samma bransch. Det kan förklaras med att företag inom samma bransch oftast har samma utmaningar, risker och centrala resultatindikatorer.Sustainability reporting is an instrument that has two basic functions: an instrument for increased transparency and one for controlling sustainability processes. The transparency perspective includes how the company can present its sustainability work through its sustainability report so that it becomes more visible to its stakeholders. The governance perspective is about how companies can control, measure and target the sustainability issues that are considered important through sustainability reporting. At present, it is mainly large companies that choose to make sustainability reports. Research shows that companies in environmentally sensitive industries place greater emphasis on sustainability reporting than companies in less environmentally sensitive industries. In autumn 2016, a legislative amendment was introduced in the Annual Accounts Act, which means that all major Swedish companies are obliged to report on sustainability. As the banks are a powerful player in the struggle for sustainable development, we want to investigate how the legal requirement has affected the banks 'sustainability report and even if the banks' sustainability report is developing into a standard for the industry. The purpose of the thesis is to investigate the occurrence of changes in how companies in the Swedish banking industry report their sustainability work after the introduction of the new Accounting law. Furthermore, we want to investigate earlier times of similarities between the banks' sustainability reporting and whether it is moving towards a normative direction for the industry. Our study will help with existing research in the area of sustainability reporting. In order to answer our purpose, we have chosen a qualitative research strategy with a deductive research approach. Our research is based on existing theories in the area and the purpose is to investigate whether we can find evidence for these theories in our research. Analyzes show that there has been a clear change in how the banks communicate the various keywords and the context within it or the words. For all banks, there has been a significant increase in words linked to the context management perspective and values and principles. In addition, the proportion of words linked to the context of future plans has decreased significantly. Another conclusion we have been able to draw is that the new legal requirement also contributes to increase Affordability of the Sustainability Report between companies within the same industry. This can be explained by companies in the same industry often have the same challenges, risks and key performance indicators.
7
Lindström, Konrad, and Pontus Engdahl. "Global Reporting Initiative-rapportering i två branscher : En komparativ studie om Global Reporting Initiative-rapportering." Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-85686.
Full textAbstract:
Sustainability reporting today is an important tool for companies to show how they work with sustainable development. The design of the companies' sustainability reports can vary since the regulations can be seen as somewhat vague. GRI provides a framework and standards that create a common language for organizations and its reporting of current economic, environmental, and social aspects. However, GRI is voluntary to follow which creates a possibility for both similarities and differences in companies' sustainability reporting. The study was conducted with a qualitative research strategy and a comparative design. The purpose of this study is to investigate the sustainability work of selected companies based on sustainability reporting according to GRI based on stakeholder theory, legitimacy theory and institutional theory. The aim of the study is to compare companies active in the trade and real estate industry to distinguish any similarities and differences. To shed light on the purpose of the study, an analysis of the companies' sustainability reports of four selected years has been carried out, as well as an interview from one of the real estate companies. A comparison has then been made between the companies to point out potential similarities or differences. The analysis of the empirical material indicates that there are some similarities and differences between the surveyed industries' reporting of GRI standards. The main differences are found in the social part of GRI reporting, while the financial and environmental reporting appears to be equally similar. Development over time of GRI reporting also differs between industries. These similarities and differences have been analyzed with the use of stakeholder theory, legitimacy theory and institutional theory.
8
Halvarsson, Anna, and Monica Andersson. "Drivkrafterna bakom hållbarhetsredovisning : En undersökning bland Dalarnas kommuner." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för ekonomi, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-16372.
Full textAbstract:
Sammanfattning Bakgrund: I och med Gro Harlem Bruntlands rapport "Our common future", som skrevs i mitten av åttiotalet, fick hållbarhetsfrågan ett uppsving och trots att det nu har gått mer än 25 år är ämnet fortfarande högaktuellt. Det finns ett stort behov av att göra samhället hållbart och det är av allmänt intresse att vi åstadkommer förändringar. Här har företagen och den offentliga sektorn en viktig roll och hållbarhetsredovisningen är ett verktyg att nå detta mål. Problem: I Sveriges kommuner är det idag väldigt stor variation på hur och om man hållbarhetsredovisar. Enligt FAR, branschorganisationen för revisorer och rådgivare, är kvaliteten på rapporterna dessutom långt ifrån tillfredsställande. Att upprätta hållbarhetsredovisning är inte lätt eftersom rapporten ska sammanställa ett flertal olika dimensioner. Idag är hållbarhetsredovisning frivillig för den offentliga sektorn och det finns ännu inga riktlinjer som är anpassade just för denna sektor, vilket gör det svårt för de organisationer som vill börja med denna form av redovisning. Jämförelse och kontroll av information blir ett problem eftersom redovisningarna inte är enhetliga. Det är av intresse att förstå de drivkrafter som får kommuner att hållbarhetsredovisa i syfte att kunna gynna målet- ett hållbart samhälle. Syfte: Vi har några förklaringsvariabler som vi tror kan utgöra tänkbara drivkrafter till att organisationer hållbarhetsredovisar. Dessa är sökande efter godkännande, institutionellt tryck/anpassning och informationsspridning. Vi ska i denna uppsats pröva dessa variablers giltighet i några av Dalarnas kommuner. Metod: Undersökningen bygger på sexton kvalitativa telefonintervjuer med anställda inom nio av Dalarnas kommuner som alla har någon form av ansvar för redovisning inom kommunen. Slutsats: Den viktigaste drivkraften bakom hållbarhetsredovisning inom Dalarnas kommuner är enligt vår undersökning att sprida information och att söka legitimitet.Abstract Background: When Gro Harlem Brundtland wrote her report "Our common future" in the mid eighties sustainability really got a boost and although it has now been more than 25 years, the subject is still highly topical. There is a great need to make society sustainable and it is the public interest that we bring about change. Here, companies and the public sector play an important role and sustainability reporting is a tool to achieve this goal. Problem: There are very big differences in if and how the municipalities of Sweden make sustainability accounting reports. Accourding to FAR, the trade association of accountants and advisors, the quality of the reports is far from satisfactory. To set up sustainability accounting reports isn´t easy because of the complexity of the task since it spans over three very different dimensions. Sustainability accounting is voluntary in the public sector today and there are yet no guidelines to follow, which makes it hard for the organisation that wants to begin making these kind of reports. Comparision and verification of the information in the reports also become a problem because of the lack of homogenity of the reports. It´s important to understand the driving forces that make municipalities create sustainability accounting reports in order to serve the purpose - to create a sustainable society. Purpose: We have a few explanatory variables which we think are possible driving forces why organisations create sustainbility accounting reports. These are search för approval, institutional pressure/ adaptation and to spread information. We are going to try the validity of these variables among some of the municipalities of Dalarna. Method: The study is based on sixteen qualitative telephone interviews with staff in nine of the municipalities of Dalarna who are all involved in the process of making accounting reports. Conclusion: The most important driving forces behind sustainability accounting in the municipalities of Dalarna, according to our survey, are to spread information and to seek legitimacy.
9
Lam, Daniel, and Amel Hasanovic. "Diskurser som legitimerande verktyg : En diskursanalys av hållbarhetsredovisningar inom kläd- och flygbranschen i Skandinavien." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-21610.
Full textAbstract:
Det blir allt vanligare för företag att publicera hållbarhetsrapporter som innehåller krav från intressenter. Tidigare studier genom denna kommunikationskanal har fokuserat på innehållet och inte på hur rapporterna konstruerar företagets hållbarhet. Syftet med denna studie är att undersöka hur en organisation kommunicerar i sin hållbarhetsrapport för att anses legitim genom specifika diskursiva strategier. I fallstudien används diskursiva strategier som en teoretisk referensram, men även som metodisk utgångspunkt. Dessutom undersöker fallstudien datamaterial som hämtats från företag som verkar inom kläd- och flygindustrin, publikationer från tidigast 2017. Analysprocessen som används i denna uppsats är genom en diskursanalys där resultatet visar att företagen tillämpar olika diskursiva strategier som ett legitimerande verktyg genom hela sin hållbarhetsrapport. Det gör att företagen framstår som hållbara.increasingly common for companies to produce sustainability reports containing demands from stakeholders. Previous studies through this communication channel has focused on the content and not on how constructions of the company's sustainability are made in their report. The purpose of this study is to examine how an organization communicates in its sustainability report in order to perceive as legitimate through specific discourses. The authors of this case study use discourses as a theoretical point of view which is also used as a method. This case study examines empirical material retrieved from companies operating in the apparel and aviation industry published after 2017. The analytical process used in this essay is through a discourse analysis which shows that companies apply various discourse strategies as a legitimacy device throughout their sustainability report. Companies can therefore appear sustainable as a result of gaining legitimacy. This paper is written in Swedish.
10
Lenholm, Isak, Stefanie Sundblad, and Fredrik Svensson. "Resultatmanipulation inom svenska noterade bolag : En kvantitativ studie om sambandet mellan resultatmanipulation och hållbarhetsarbete." Thesis, Linköpings universitet, Företagsekonomi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-170105.
Full textAbstract:
Bakgrund Resultatmanipulering innebär att ledningen använder sig av redovisningsval för att justera bolagets resultat. Resultatmanipulering associeras i regel med något negativt. Hållbarhetsarbete däremot, anses ha en mer positiv innebörd och redovisning av hållbarhetsarbete är sedan tre år lagstadgat i Sverige. Det innebär att bolag har ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvar gentemot samhället. Frågan kring begreppens olika föreställningar ledde studien till att förklara sambandet mellan resultatmanipulation och hållbarhetsarbete. Syfte Studiens syfte är att förklara sambandet mellan resultatmanipulation och hållbarhetsarbete hos noterade svenska bolag med ett marknadsvärde över en miljard euro. Metod Studien har utgått från en kvantitativ metod med en deduktiv ansats där den avser att testa hypoteser formulerade utifrån teori. Datainsamling har skett genom sekundärdata via Thomson Reuters Eikon där två urvalsgrupper undersökts. Både longitudinell design och tvärsnittsdesign använts för att studera resultatmanipulering. Studien har använt både DeAngelo modellen och modifierade Jones modellen vid beräkning av resultatmanipulation. Resultat Studiens resultat visar att det finns ett signifikant positivt samband mellan hållbarhetsarbete och resultatmanipulering mätt enligt DeAngelo modellen för en av urvalsgrupperna. Resterande tester för sambandet mellan hållbarhetsarbete och resultatmanipulering visade ingen signifikans och det kan därför inte dras någon ytterligare slutsats.Background Earnings Management (EM) is a term used for when management use accounting choices to manipulate earnings. Earnings Management is usually perceived as something negative while Corporate Social Responsibility (CSR) has a positive perception. CSR-reporting has been statutory in Sweden for three years and entails companies financial, social, and environmental responsibility towards society. Reflection upon their different perceptions has led the study to explain the relation between EM and CSR. Purpose This study aims to explain the relation between EM and CSR in Swedish listed companies with a market cap over one billion euro. Method The study is based on a quantitative method with a deductive approach where it intends to test hypotheses formulated based on theory. Data collection was done through secondary data via Thomson Reuters Eikon where two sample groups were examined. Both longitudinal design and cross-sectional design have been used to study EM. The study has used both the DeAngelo model and the modified Jones model when estimating EM Results The result of the study shows a significant positive correlation between EM and CSR measured with The DeAngelo model for one group. Remaining test for the correlation between EM and CSR showed no significance and therefore no further conclusion can be drawn.
Book chapters on the topic "Stakeholder-teori"
1
Kusumaningtyas, Melissa Retno. "Mekanisme Internasional dalam Penanganan Space Debris." In Kajian Kebijakan Penerbangan dan Antariksa, 111–26. Bogor: In Media, 2018. http://dx.doi.org/10.30536/9786026469762.6.
Full textAbstract:
Meningkatnya jumlah space debris di antariksa saat ini tidak hanya memberikan dampak terhadap keamanan antariksa namun juga terhadap keselamatan bumi dan berbagai aspek kehidupan lainnya. Upaya penanganan space debris telah dilakukan dengan dibahasnya isu space debris di dalam forum-forum internasional seperti UNCOUPOS, ESA, dan ITU dan dibentuknya organisasi internasional khusus membahas space debris seperti IADC. Dari berbagai kerja sama dan penelitian yang dilakukan oleh forum-forum internasional, dihasilkan mekanisme-mekanisme internasional yang berguna sebagai pedoman untuk diaplikasikan negara-negara dan pihak yang melaksanakan kegiatan keantariksaan di dalam mekanisme nasionalnya baik itu berbentuk regulasi maupun standar pelaksanaan. Pengkajian ini ditujukan untuk menganalisis upaya penanganan space debris dari perspektif hubungan internasional. Metode yang digunakan dalam penelitian ini adalah metode deksriptif analitis yaitu dengan mendeskripsikan space debris serta dampaknya dan upaya penanganannya dalam bentuk mekanisme internasional dan menganalisis mekanisme internasional tersebut dengan salah satu teori hubungan internasional yaitu teori liberal. Dari analisis yang dilakukan dihasilkan kesimpulan bahwa mekanisme internasional dalam penanganan space debris merupakan suatu bentuk liberalisasi, dimana kerja sama merupakan wujud rasionalitas masyarakat internasional yang menyadari bahwa penanganan space debris merupakan kepentingan bersama. Penanganan sebuah isu tidak lagi memandang batas-batas negara dan institusi-institusi internasional lebih berperan dibanding negara-negara. Mekanisme internasional penanganan space debris yang diwujudkan dalam bentuk guidelines merupakan seperangkat pengaturan yang telah disepakati negara-negara dan stakeholder melalui kerjasama, sehingga pengaturan yang ada lebih bersifat universal dan lebih aplikatif bagi negara-negara dan aktor antariksa lainnya.