Contents
Academic literature on the topic 'Starka varumärken'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Starka varumärken.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Dissertations / Theses on the topic "Starka varumärken"
Simonsson, Lina, and Daniel Andersson. "Starka varumärken : strategiska konkurrensmedel och utvidgning?" Thesis, University of Kalmar, Baltic Business School, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-280.
Full textThe purpose with this essay was to examine and bring a deeper comprehension about brands as a phenomenon. We also wanted to study if strong brands could develop in to strategic competition means and by that expand their market range. To do this we used a qualitative method. We started by gathering a theoretical basis. This gave us a platform, which helped us learn more about the subject, brands. To gather empiric material we carried out personal meetings through qualitative interviews. We interviewed six persons who all had a connection to brands and brand building. The persons we interviewed worked within their branch with building strong brands. Therefore they had expert knowledge and gave us researchers a new way of thinking about brands as a phenomenon. At the end of this essay the reader of this paper will have a stronger knowledge and understanding about brands and which factors that influences them.
Hellman, Christine R., Ida Holmkvist, and Lisa Sjöberg. "Kan sponsring utnyttjas för att förstärka varumärken? En studie av sponsringsverksamheten hos företag med starka varumärken." Thesis, Linköping University, Department of Management and Economics, 2000. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-677.
Full textFöretag har ett flertal olika marknadsföringsverktyg att tillgå för att kommunicera ett varumärkes budskap till marknaden. Sponsring kan vara ett effektivt sådant verktyg för att exponera varumärket. Sponsring är ett relativt nytt fenomen som har vuxit avsevärt under de senaste decennierna. Syftet med denna uppsats är att undersöka sponsringsverksamheten hos företag med starka varumärken samt hur dessa företag kan utnyttja sponsring för att förstärka sina varumärken.Vi har valt att genomföra denna studie ur ett företagsperspektiv. Dessutom fokuserar vi endast på företagsvarumärken. Den empiriska undersökningen har genomförts på tre företag med starka varumärken. Dessutom har befintlig litteratur rörande varumärken och sponsring studerats. Resultatet av denna studie är att förstärkning av varumärket framstår som den viktigaste målsättningen med sponsring. Sponsring utnyttjas mest effektivt om företagen i förväg har väl genomtänkta mål med sin satsning, väljer sponsringsprojekt med omsorg samt gör noggranna uppföljningar och utvärderingar av sponsringsprojektet.
Olofsson, Linda, Linda Tågerup, and Kajsa Wissman. "Konsten att leva i ett varumärke : En studie om hur svenska friidrottare kan bygga upp starka personliga varumärken." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-16833.
Full textSvensson, Mattias, and Robin Kristiansson. "Att bygga starka varumärken inom idrotten : En fall studie av föreningarna BS BolticGöta och Färjestad BK." Thesis, Karlstad University, Division for Business and Economics, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-2638.
Full textVarumärken är något som blir allt viktigare för alla olika organisationer. För att kunna nå ett bra resultat och undvika den hårda konkurrens som idag finns är det avgörande att kunna bygga ett starkt varumärke. Men hur byggs ett varumärke inom idrotten?
Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur ett starkt varumärke byggs upp inom idrotten. Detta ämne är relativ outforskat och för att få svar på frågan har de två kända idrottsföreningarna i Karlstad, BS BolticGöta och Färjestad BK intervjuats för att ge oss en bild av vilka faktorer som anses vara viktiga vid att stärka och bygga ett varumärke inom idrotten. Vidare ska det även besvaras om det finns några likheter och skillnader mellan idrottsföreningar och företag vad det gäller att bygga starka varumärken. Till hjälp i den sista frågan har företaget Stamford analyserats.
I uppsatsen har den kvalitativa metoden använts för att på bästa sätt kunna ta del av den kunskap, erfarenhet och information som respondenterna besitter. Intervjuerna har föregåtts av noggrant väl utvalda frågor till de personer inom respektive organisation som arbetar med marknadsföring och varumärkes frågor.
Teori och empiri har analyserats och slutligen utmynnat i en slutsats. Resultatet av denna studie blev att det framförallt finns fyra stycken avgörande faktorer för en idrottsförening i stärkandet av dess varumärke. De fyra faktorerna är; det sportsliga resultatet, produkten, organisationen och ekonomin. Elementen utgör tillsammans ett kretslopp där de påverkas och påverkar varandra. Sportsliga resultat anses dock vara det viktigaste, utan ett framgångsrikt resultat över en längre period kommer inte varumärket att vare sig kunna byggas eller stärkas. Likheterna mellan ett företag och en idrottsförening är stora, för ett företag är produkten och dess kvalité det viktiga medan det är det sportsliga resultatet som motsvarar produkten för en idrottsförening.
Gustafsson, Anders, and Hans Linderoth. "Vasaloppets varumärkesuppbyggnad : En fallstudie av hur de tillsammans med sina sponsorer bygger starka varumärken." Thesis, Örebro University, Department of Business, Economics, Statistics and Informatics, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-892.
Full textVarumärkets betydelse blir allt mer viktig för att företag ska nå framgång. Detta på grund av att bland annat produktskillnaderna på marknaden minskat samt att mediekostnaderna ökat. En konsekvens av detta är att företagen måste differentiera sina varumärken och tydliggöra dess märkesidentitet. I och med detta blir det intressant att studera ett företag som under lång tid arbetat med att bygga upp ett starkt varumärke genom sitt påtagliga arbete med att använda sig av ideell verksamhet samt sponsring. Varumärket Vasaloppet är ett idrottsevent som lyckats profilera sig som en tävlig, en upplevelse, ett äventyr samt en dröm att genomföra. Genom denna bredd består Vasaloppets målgrupper av både nybörjare, amatörer och proffs.
Syftet med studien är att ta reda på vilka tillvägagångssätt företaget använt sig av för att bygga upp ett starkt varumärke. Dessa tillvägagångssätt jämförs sedan med teoretiska modeller inom varumärkesuppbyggnad för att se på vilket sätt Vasaloppets metoder skiljer eller liknar den vetenskapliga teorin. Vidare studeras hur Vasaloppet arbetat med sina sponsorer för att tillsammans stärka sina varumärken.
För att kunna beskriva hur Vasaloppet har lyckats med sin varumärkesuppbyggnad samt hur de arbetar med sina sponsorer så har ett flertal semistrukturerande intervjuer utförts.
Den vetenskapliga teorin som empirin är analyserad utifrån är Melins (1999), ”Den strategiska varumärkesplattformen”, Kapferers (2004), ”Märkesidentitetsprisma” samt teori angående sponsring av bland annat Keller (1998).
I analysen av Vasaloppets varumärkesuppbyggnad framkommer det att den vetenskapliga teorin till stor del stämmer överens med det sätt Vasaloppet arbetat efter.
Slutsatserna av studien är att Vasaloppet använder sig av ideell verksamhet vilket inte förespråkas i vetenskaplig teori angående varumärkesuppbyggnad samt att de på ett effektivt sätt samarbetar med sina sponsorer och samarbetsparter för att tillsammans skapa utbytesrelationer.
Kristiansson, Robin, and Mattias Svensson. "Att bygga starka varumärken inom idrotten : En fallstudie av föreningarna BS BolticGöta och Färjestad BK." Thesis, Karlstad University, Division for Business and Economics, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-1125.
Full textSammanfattning
Varumärken är något som blir allt viktigare för alla olika organisationer. För att kunna nå ett bra resultat och undvika den hårda konkurrens som idag finns är det avgörande att kunna bygga ett starkt varumärke. Men hur byggs ett varumärke inom idrotten?
Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur ett starkt varumärke byggs upp inom idrotten. Detta ämne är relativ outforskat och för att få svar på frågan har de två kända idrottsföreningarna i Karlstad, BS BolticGöta och Färjestad BK intervjuats för att ge oss en bild av vilka faktorer som anses vara viktiga vid att stärka och bygga ett varumärke inom idrotten. Vidare ska det även besvaras om det finns några likheter och skillnader mellan idrottsföreningar och företag vad det gäller att bygga starka varumärken. Till hjälp i den sista frågan har företaget Stamford analyserats.
I uppsatsen har den kvalitativa metoden använts för att på bästa sätt kunna ta del av den kunskap, erfarenhet och information som respondenterna besitter. Intervjuerna har föregåtts av noggrant väl utvalda frågor till de personer inom respektive organisation som arbetar med marknadsföring och varumärkes frågor.
Teori och empiri har analyserats och slutligen utmynnat i en slutsats. Resultatet av denna studie blev att det framförallt finns fyra stycken avgörande faktorer för en idrottsförening i stärkandet av dess varumärke. De fyra faktorerna är; det sportsliga resultatet, produkten, organisationen och ekonomin. Elementen utgör tillsammans ett kretslopp där de påverkas och påverkar varandra. Sportsliga resultat anses dock vara det viktigaste, utan ett framgångsrikt resultat över en längre period kommer inte varumärket att vare sig kunna byggas eller stärkas. Likheterna mellan ett företag och en idrottsförening är stora, för ett företag är produkten och dess kvalité det viktiga medan det är det sportsliga resultatet som motsvarar produkten för en idrottsförening.
Berg, Lydia, and Filippa Grankvist. ""Starka varumärken får kraft inifrån" : En kvalitativ fallstudie om internkommunikation kopplat till en organisations arbetsgivarvarumärke." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-35893.
Full textPurpose: The purpose of this paper is to gain a deeper understanding and knowledge of how the organization we study, hereinafter referred to as Organization X communicates internally to strengthen/maintain its employer brand and how this is implemented and in turn how this is perceived by the employees. Method: The study is a case study that applies a qualitative research method with an interpretive approach. The first part of the empirical data was collected through two semi-structured interviews with people who work with communication and HR within Organization X. The second part was a supplementary questionnaire aimed at employees that was designed based on the study’s theoretical starting points together with results from the interviews. Result and conclusions: Organization X uses employees as communication strategy both internally and externally to strengthen its employer brand. The majority of employees have a positive attitude towards X as an employer. Organization X employer brand can be considered unique and perhaps the most important from an employer branding perspective - the majority of the organization’s members perceive employer brand in a similar way. Contribution: The study contributes to a deeper understanding of and knowledge of how Organization X communicates internally to strengthen/maintain its employer brand and how this is implemented and in turn perceived by employees. Suggestion for future research: Further research is proposed to study whether leadership survives within an organization that has made a similar reorganization. Suggestions for questions that further studies may ask could be: does leadership still exist within the organization? If so, in what way?
Engfeldt, Carolina, and Anna-Karin Lundström. "Varumärket Handelshögskolan : Konsten att bygga upp och bibehålla ett starkt varumärke." Thesis, Uppsala University, Department of Business Studies, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-7486.
Full textDenna uppsats syftar till att utreda hur Handelshögskolan i Stockholm har lyckats skapa och bibehålla ett starkt varumärke och vad som gör dess studenter attraktiva ur en arbetsgivares synvinkel. Frans Melins varumärkesmixmodell ligger till grund för undersökningen. Vår studie har varit kvalitativ och grundar sig på intervjuer med personer som har anknytning till Handelshögskolan i Stockholm samt företag som rekryterar studenter från högskolan. Vi har kommit fram till att det starka varumärket har sin grund i historien. Anledningen till att Handelshögskolan i Stockholm har lyckats med att bibehålla sitt starka varumärke beror på ett flertal faktorer. Först och främst anser vi att det starka varumärket inte skulle existera utan högskolans ambitiösa och driftiga studenter som lyckats med att kvalificera sig in på högskolan med höga betyg. Andra faktorer som bidragit till högskolans starka varumärke är att de står utanför det statliga systemet samt att de har en nära kontakt med näringslivet. Det som bidrar till att studenter med examen från Handelshögskolan i Stockholm är attraktiva ur en arbetsgivares synvinkel har till största delen att göra med studentens personliga egenskaper såsom till exempel målmedvetenhet. Enligt oss är deras attraktivitet inte sammanknippad med den utbildning de bär med sig.
Berg, John, and Åsa Harada. "Varumärkesstrategier : Identitet = Image = Starkt Varumärke?" Thesis, Södertörn University College, School of Business Studies, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-562.
Full textWESTIN, WESTIN, and KAJSA TORSTENSSON. "Ett starkt varumärke når fram." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Textilhögskolan, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-20705.
Full textProgram: Textilekonomutbildningen