Dissertations / Theses on the topic 'Starka varumärken'

The purpose with this essay was to examine and bring a deeper comprehension about brands as a phenomenon. We also wanted to study if strong brands could develop in to strategic competition means and by that expand their market range. To do this we used a qualitative method. We started by gathering a theoretical basis. This gave us a platform, which helped us learn more about the subject, brands. To gather empiric material we carried out personal meetings through qualitative interviews. We interviewed six persons who all had a connection to brands and brand building. The persons we interviewed worked within their branch with building strong brands. Therefore they had expert knowledge and gave us researchers a new way of thinking about brands as a phenomenon. At the end of this essay the reader of this paper will have a stronger knowledge and understanding about brands and which factors that influences them.

Företag har ett flertal olika marknadsföringsverktyg att tillgå för att kommunicera ett varumärkes budskap till marknaden. Sponsring kan vara ett effektivt sådant verktyg för att exponera varumärket. Sponsring är ett relativt nytt fenomen som har vuxit avsevärt under de senaste decennierna. Syftet med denna uppsats är att undersöka sponsringsverksamheten hos företag med starka varumärken samt hur dessa företag kan utnyttja sponsring för att förstärka sina varumärken.Vi har valt att genomföra denna studie ur ett företagsperspektiv. Dessutom fokuserar vi endast på företagsvarumärken. Den empiriska undersökningen har genomförts på tre företag med starka varumärken. Dessutom har befintlig litteratur rörande varumärken och sponsring studerats. Resultatet av denna studie är att förstärkning av varumärket framstår som den viktigaste målsättningen med sponsring. Sponsring utnyttjas mest effektivt om företagen i förväg har väl genomtänkta mål med sin satsning, väljer sponsringsprojekt med omsorg samt gör noggranna uppföljningar och utvärderingar av sponsringsprojektet.

Varumärken är något som blir allt viktigare för alla olika organisationer. För att kunna nå ett bra resultat och undvika den hårda konkurrens som idag finns är det avgörande att kunna bygga ett starkt varumärke. Men hur byggs ett varumärke inom idrotten?

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur ett starkt varumärke byggs upp inom idrotten. Detta ämne är relativ outforskat och för att få svar på frågan har de två kända idrottsföreningarna i Karlstad, BS BolticGöta och Färjestad BK intervjuats för att ge oss en bild av vilka faktorer som anses vara viktiga vid att stärka och bygga ett varumärke inom idrotten. Vidare ska det även besvaras om det finns några likheter och skillnader mellan idrottsföreningar och företag vad det gäller att bygga starka varumärken. Till hjälp i den sista frågan har företaget Stamford analyserats.

I uppsatsen har den kvalitativa metoden använts för att på bästa sätt kunna ta del av den kunskap, erfarenhet och information som respondenterna besitter. Intervjuerna har föregåtts av noggrant väl utvalda frågor till de personer inom respektive organisation som arbetar med marknadsföring och varumärkes frågor.

Teori och empiri har analyserats och slutligen utmynnat i en slutsats. Resultatet av denna studie blev att det framförallt finns fyra stycken avgörande faktorer för en idrottsförening i stärkandet av dess varumärke. De fyra faktorerna är; det sportsliga resultatet, produkten, organisationen och ekonomin. Elementen utgör tillsammans ett kretslopp där de påverkas och påverkar varandra. Sportsliga resultat anses dock vara det viktigaste, utan ett framgångsrikt resultat över en längre period kommer inte varumärket att vare sig kunna byggas eller stärkas. Likheterna mellan ett företag och en idrottsförening är stora, för ett företag är produkten och dess kvalité det viktiga medan det är det sportsliga resultatet som motsvarar produkten för en idrottsförening.

Varumärkets betydelse blir allt mer viktig för att företag ska nå framgång. Detta på grund av att bland annat produktskillnaderna på marknaden minskat samt att mediekostnaderna ökat. En konsekvens av detta är att företagen måste differentiera sina varumärken och tydliggöra dess märkesidentitet. I och med detta blir det intressant att studera ett företag som under lång tid arbetat med att bygga upp ett starkt varumärke genom sitt påtagliga arbete med att använda sig av ideell verksamhet samt sponsring. Varumärket Vasaloppet är ett idrottsevent som lyckats profilera sig som en tävlig, en upplevelse, ett äventyr samt en dröm att genomföra. Genom denna bredd består Vasaloppets målgrupper av både nybörjare, amatörer och proffs.

Syftet med studien är att ta reda på vilka tillvägagångssätt företaget använt sig av för att bygga upp ett starkt varumärke. Dessa tillvägagångssätt jämförs sedan med teoretiska modeller inom varumärkesuppbyggnad för att se på vilket sätt Vasaloppets metoder skiljer eller liknar den vetenskapliga teorin. Vidare studeras hur Vasaloppet arbetat med sina sponsorer för att tillsammans stärka sina varumärken.

För att kunna beskriva hur Vasaloppet har lyckats med sin varumärkesuppbyggnad samt hur de arbetar med sina sponsorer så har ett flertal semistrukturerande intervjuer utförts.

Den vetenskapliga teorin som empirin är analyserad utifrån är Melins (1999), ”Den strategiska varumärkesplattformen”, Kapferers (2004), ”Märkesidentitetsprisma” samt teori angående sponsring av bland annat Keller (1998).

I analysen av Vasaloppets varumärkesuppbyggnad framkommer det att den vetenskapliga teorin till stor del stämmer överens med det sätt Vasaloppet arbetat efter.

Slutsatserna av studien är att Vasaloppet använder sig av ideell verksamhet vilket inte förespråkas i vetenskaplig teori angående varumärkesuppbyggnad samt att de på ett effektivt sätt samarbetar med sina sponsorer och samarbetsparter för att tillsammans skapa utbytesrelationer.

Sammanfattning

Varumärken är något som blir allt viktigare för alla olika organisationer. För att kunna nå ett bra resultat och undvika den hårda konkurrens som idag finns är det avgörande att kunna bygga ett starkt varumärke. Men hur byggs ett varumärke inom idrotten?

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur ett starkt varumärke byggs upp inom idrotten. Detta ämne är relativ outforskat och för att få svar på frågan har de två kända idrottsföreningarna i Karlstad, BS BolticGöta och Färjestad BK intervjuats för att ge oss en bild av vilka faktorer som anses vara viktiga vid att stärka och bygga ett varumärke inom idrotten. Vidare ska det även besvaras om det finns några likheter och skillnader mellan idrottsföreningar och företag vad det gäller att bygga starka varumärken. Till hjälp i den sista frågan har företaget Stamford analyserats.

I uppsatsen har den kvalitativa metoden använts för att på bästa sätt kunna ta del av den kunskap, erfarenhet och information som respondenterna besitter. Intervjuerna har föregåtts av noggrant väl utvalda frågor till de personer inom respektive organisation som arbetar med marknadsföring och varumärkes frågor.

Teori och empiri har analyserats och slutligen utmynnat i en slutsats. Resultatet av denna studie blev att det framförallt finns fyra stycken avgörande faktorer för en idrottsförening i stärkandet av dess varumärke. De fyra faktorerna är; det sportsliga resultatet, produkten, organisationen och ekonomin. Elementen utgör tillsammans ett kretslopp där de påverkas och påverkar varandra. Sportsliga resultat anses dock vara det viktigaste, utan ett framgångsrikt resultat över en längre period kommer inte varumärket att vare sig kunna byggas eller stärkas. Likheterna mellan ett företag och en idrottsförening är stora, för ett företag är produkten och dess kvalité det viktiga medan det är det sportsliga resultatet som motsvarar produkten för en idrottsförening.

Syfte: Syftet med denna uppsats studien är att få djupare förståelse för och kunskap om hur organisationen vi undersökt, hädanefter benämnt som Organisation X kommunicerar internt för att stärka/upprätthålla sitt arbetsgivarvarumärke och hur detta implementeras och i sin tur uppfattas av medarbetarna.  Metod: Studien är en fallstudie som tillämpar en kvalitativ forskningsmetod med en tolkande ansats. Den första delen av empirin samlades in genom två stycken semistrukturerade intervjuer med personer som arbetar med kommunikation och HR inom Organisation X. Den andra delen var en kompletterande enkät riktad till medarbetarna som utformades utifrån studiens teoretiska utgångspunkter tillsammans med resultat från intervjuerna.  Resultat och slutsats: Organisation X använder sig av medarbetarna som kommunikationsstrategi såväl internt som externt för att stärka sitt arbetsgivarvarumärke. Majoriteten av medarbetarna har en positiv inställning till X som arbetsgivare. Organisation X arbetsgivarvarumärke kan betraktas som unikt och kanske de allra viktigaste ur ett employer branding perspektiv - majoriteten av organisationens medlemmar uppfattar arbetsgivarvarumärke på ett liknande sätt.  Bidrag: Studien bidrar med djupare förståelse för och kunskap om hur Organisation X kommunicerar internt för att stärka/upprätthålla sitt arbetsgivarvarumärke och hur detta implementeras och i sin tur uppfattas av medarbetarna.  Förslag på framtida forskning: Vidare forskning föreslås studera huruvida chefskapet lever kvar inom en organisation som gjort en liknande omorganisation. Förslag till frågor som vidare studier kan ställa skulle kunna vara: existerar chefskap fortfarande inom organisationen? Om ja, på vilket sätt?
Purpose: The purpose of this paper is to gain a deeper understanding and knowledge of how the organization we study, hereinafter referred to as Organization X communicates internally to strengthen/maintain its employer brand and how this is implemented and in turn how this is perceived by the employees.  Method: The study is a case study that applies a qualitative research method with an interpretive approach. The first part of the empirical data was collected through two semi-structured interviews with people who work with communication and HR within Organization X. The second part was a supplementary questionnaire aimed at employees that was designed based on the study’s theoretical starting points together with results from the interviews.   Result and conclusions: Organization X uses employees as communication strategy both internally and externally to strengthen its employer brand. The majority of employees have a positive attitude towards X as an employer. Organization X employer brand can be considered unique and perhaps the most important from an employer branding perspective - the majority of the organization’s members perceive employer brand in a similar way.  Contribution: The study contributes to a deeper understanding of and knowledge of how Organization X communicates internally to strengthen/maintain its employer brand and how this is implemented and in turn perceived by employees. Suggestion for future research: Further research is proposed to study whether leadership survives within an organization that has made a similar reorganization. Suggestions for questions that further studies may ask could be: does leadership still exist within the organization? If so, in what way?

Denna uppsats syftar till att utreda hur Handelshögskolan i Stockholm har lyckats skapa och bibehålla ett starkt varumärke och vad som gör dess studenter attraktiva ur en arbetsgivares synvinkel. Frans Melins varumärkesmixmodell ligger till grund för undersökningen. Vår studie har varit kvalitativ och grundar sig på intervjuer med personer som har anknytning till Handelshögskolan i Stockholm samt företag som rekryterar studenter från högskolan. Vi har kommit fram till att det starka varumärket har sin grund i historien. Anledningen till att Handelshögskolan i Stockholm har lyckats med att bibehålla sitt starka varumärke beror på ett flertal faktorer. Först och främst anser vi att det starka varumärket inte skulle existera utan högskolans ambitiösa och driftiga studenter som lyckats med att kvalificera sig in på högskolan med höga betyg. Andra faktorer som bidragit till högskolans starka varumärke är att de står utanför det statliga systemet samt att de har en nära kontakt med näringslivet. Det som bidrar till att studenter med examen från Handelshögskolan i Stockholm är attraktiva ur en arbetsgivares synvinkel har till största delen att göra med studentens personliga egenskaper såsom till exempel målmedvetenhet. Enligt oss är deras attraktivitet inte sammanknippad med den utbildning de bär med sig.

Den ökade betydelsen av att som företag ha ett starkt varumärke för att synas på marknaden har inneburit att det läggs ner allt mer tid och resurser på varumärkeshöjande aktiviteter inom företagen. Den växande virtuella världen och den ökade handeln på Internet har i kombination med vikten av ett starkt varumärke skapat en komplicerad situation. Vagabond är ett svenskt varumärkesproducerande skoföretag som har ställts inför de möjligheter och svårigheter som den ökade Internetanvändningen har inneburit. Expansionen genom försäljning via återförsäljare på Internet har inneburit att svårigheterna med att kontrollera hur varumärket framställs på olika sidor på Internet har ökat. Den totala skokonsumtionen har ökat de senaste åren och konkurrensen på skomarknaden har blivit stor, vilket bidrar till att vikten av att sticka ut blir allt större.Syftet med vår studie är att förklara hur det varumärkesproducerande företaget, i vårt fall Vagabond, arbetar med att framställa och bevara sitt varumärke och vidare hur de Internetbaserade återförsäljarna resonerar kring sina produkters varumärken. Syftet är på så sätt också att undersöka och analysera vilka attityder de Internetbaserade återförsäljarna har, vilket ansvar de känner gentemot framställandet av varumärkena samt hur viktigt det är för dem att framställa dem på rätt sätt. Vi har i vår studie fokuserat på relationen mellan företag och har på så vis inte beaktat konsumenten till någon högre grad. Vårt huvudproblem lyder: Hur säkerställer företaget sitt varumärkes profil och image vid försäljning via återförsäljare på Internet?I vår teoretiska referensram förklaras begrepp som behandlar de ämnen som hjälper till att svara på vår huvudfrågeställning, det vill säga litteratur som behandlar områden som varumärke, marknadskommunikation, ”Visual Merchandising” och Internethandel. Som tillägg till litteraturen har vi funnit intressanta teorier i vetenskapliga artiklar som behandlar ämnen så som ”online branding” och ”online Visual Merchandising”. Tillsammans har teorierna gett oss en bra och översiktlig bild av vår problemställnings bakomliggande omständigheter.Vi har genomfört en fallstudie där det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med relevanta parter samt egna observationer av ett urval av de Internetbaserade återförsäljarnas webbplatser. Relevanta parter definieras som representanter från fallföretaget Vagabond samt Internetbaserade återförsäljare av skor. Insamlat empiriskt material har sedan applicerats på uppställda teorier som sedan använts som grund till vår analys och slutsats.De slutsatser som dragits i studien kan kort sammanfattas i att det i slutändan handlar om att varumärket ska arbeta med sin egen image och varumärkesbyggande för att göra det så tydligt och starkt som möjligt. En slutsats är också att det kan underlätta om det varumärkesproducerande företaget ger återförsäljarna korrekt information om varumärkets värden och produkter. På så sätt uppfattar både återförsäljare och konsumenter varumärket på önskat sätt och genererar goda associationer och en hög förväntad kvalitet.The increased importance of having a strong brand to be differentiated on the market has lead to that companies put more time and resources on brand-enhancing activities. The ever growing virtual world and the increased phenomenon of Internet trade have in combination with the importance of a strong brand created a complicated situation for the companies and their brand. Vagabond is a Swedish designer and distributor of shoes that has to face the opportunities and difficulties that the increased usage of the Internet has lead to. The expansion of selling your products through resellers online has increased the difficulties of how to control in what way the company’s brand is emitted on the Internet around the world. The consumption of footwear has increased in recent years and the competition in shoe business has become fierce, which has contributed to the enhanced importance of differentiation.The purpose of our study is to explain how the brand manufacturer, in our case Vagabond, works with the exhibition and preserving of the company’s brand, and further how the online resellers deliberates when it comes to their product’s brands. The purpose is in that way also to investigate and analyze what attitudes the online resellers have, their responsibilities when it comes to exhibition of brands and how important it is for them to exhibit them correctly. We have in our study focused on the relationship between companies, and have thus not taken into account the consumer to any great extent. Our main problem follows: How can the company ensure their brand’s profile and image when selling their products through resellers online?Our study can be defined as a case study where the empirical material has been gathered through interviews with the company Vagabond and two online resellers, and observations of a selection of online resellers and their websites. In our theoretical framework we explain different concepts that discuss the subjects that help to answer our main problem, i.e. literature that discuss subjects such as branding, market communication, visual merchandising, and trading on the Internet. In addition, we found interesting theories in scientific articles about online branding and online visual merchandising. Altogether the theories have given us a good and perspicuous view of the underlying circumstances of the problems discussed in our study.The conclusions that came out from our study can be summarized as follows; in the end, it’s all about the brand manufacturer and its’ own brand building activities to make the brand as strong and clear as possible. A second conclusion is that the brand manufacturer can facilitate for themselves and for the online reseller if they provide correct information about the brands’ values and products. In that way, both the resellers and the consumers can understand the content of the brand and generate positive associations about the brand and a high level of perceived quality.
Program: Textilekonomutbildningen

First time labelling occurred was when animal owners marked their cattle in order to distinguish the differences. The need for labelling was added when the trade had expanded during Roman times in order for the customers to know who manufactured their craft. Trademarks are characterized as a way to distinguish one's own product or service from someone else. The marketing purpose is to create an identity. The brand has an important role as an effective competitive tool for businesses. A brand can have many different functions, which will simplify a customer's decision making process in selecting a service or product. The brand can be used as a guarantee and an image can be created in order to show a company's identity and personality. But what does the work of building the brand in different business? The problem of this study is: What is required for companies in order to build a strong brand? The purpose of this study is to examine how companies are building their brands and to compare this to the theoretical part of branding. Based on this, an analysis was carried out and a description of the similarities and differences. The study will also contribute to a deeper understanding of what is required by companies to build a strong brand. Three companies operating on the isle of Gotland formed the basis for the study. The theoretical material contains different literature as well as scientific articles, all of them very fundamental to the study.

Den övergripande problematiken vi identifierat är relationen mellan starka varumärkenoch kundlojalitet i företag med flera olika produktvarumärken. Syftet med denna uppsats är att förstå om och hur företag med paraplyvarumärkesstrategier kan skapa och bibehålla lojala kunder. Vi vill överföra det övergripande teoretiska resonemanget inom varumärkesstrategi och inom lojalitetsstrategi på företag med paraplyvarumärkesstrategier.

Varumärket Axfood är ett exempel på ett företag som har flera olika produktvarumärken (Hemköp, Willy:s, Willy:s hemma med flera). Vi har vid genomförandet av studien valt att använda oss av Axfood som studieobjekt. Vi har intervjuat medarbetare och kunder till Axfood för att samla in relevant data.

Vi anser att det går att skapa lojala kunder för företag med paraplyvarumärkesstrategier. Det som avgör om det är möjligt är om de olika produktvarumärkena står för samma grundläggande kärnvärden. Produkterna kan skilja sig åt vad gäller typ av produkt eller karaktär, men vissa grundläggande variabler måste vara lika för att det ska vara möjligt att skapa lojalitet.

The comprehensive problems we acknowledged are the relationship between strong brands and customer loyalty in corporations with umbrella brand strategies. The purpose of this thesis is to understand if and how corporations with umbrella brand strategies can create and retain loyal customers. Our intention is to apply the theoretical framework of brand strategy and loyalty strategies on corporations with umbrella brand.

Axfood is one example of a corporation which hold a number of product brands (Hemköp, Willy:s, Willy:s hemma et cetera). In this study we have chosen to use Axfood as an object of study and we have interviewed employees and customers to collect relevant data.

Our conclusions are that it is possible to create loyal customers in corporations with umbrella brands. The crucial aspects are that the product brands support the same fundamental values. The products can differ considering type of product or characteristics but some fundamental values has to be equal to make it possible to create loyal customers.

Kan man känna, smaka, lukta, höra ett starkt varumärke? Eller kan man bara se det? Vi ville veta och bestämde oss för att ta reda på det, och det är resultatet du nu har i din hand. Vi har genom intervjuer med tre stora butikskedjor och dess butikschefer försökt få en klarare bild om hur de arbetar med det relativt nya sättet att marknadsföra sig på, genom sinnesmarknadsföring. Vi har genomfört flera observationer i och runtomkring de valda butikerna och bildat oss en bra uppfattning om hur respektive butik använder sig av sinnesmarknadsföring-medvetet eller omedvetet. I takt med att konsumenternas krav på upplevelser ökar och fler butiker etablerar sig på marknaden blir det alltmer viktigt att skapa ett varumärke som kunden hela tiden har i sitt medvetande, det finns bara ett sätt och det är att vara kundens första val. För att nå dagens kräsna konsumenter gäller det att butikerna marknadsför sina varumärken, och det har man sett inte helt räcker till, vilket har medfört att nya grenar inom marknadsföringen tillkommit, sinnesmarknadsföring. Begreppet är relativt nytt i Sverige och syftar till att skapa ett emotionellt band mellan konsument och varumärke. Genom att stimulera konsumentens alla fem sinnen, smak, känsel, syn, hörsel och doftsinnet bidrar det till att kunden skapar det emotionella band till varumärket som eftersträvas. Studiens resultat bygger på en kvalitativ ansats där vi använt oss av två olika metoder, intervjuer med butikschefer och observationer i de butiker vi valt att studera. Butikerna vi har valt att arbeta med är Lindex, KappAhl och Byoung vilka alla ligger i centrumkärnan av Katrineholm. Vi har under vår studie kommit fram till att människans fem sinnen tycks mer betydande än vad man många gånger tidigare trott. Även att inte enbart förlita sig på synen som många butiker gör idag tycks vara en viktig del att komma ihåg i sitt varumärkesbyggande. Genom att använda så många sinnen som möjligt kan man få kunden att förknippa vissa känslor och tidigare upplevelser med varumärket. På så vis stärker man också därmed det emotionella bandet mellan kund och varumärke.
Is it possible to feel, taste, smell and hear a strong brand? Or are you only able to spot it with your eyes? In this report our main purpose was to answer these questions. The result and conclusion from this study are what you now hold in your hands. We have through interviews with three major retail chains and its store managers tried to get a clearer picture of how they work with the relatively new way to advertise on, through sensory marketing. We have made several observations and formed us a good indication of how each store uses sensory marketing- either conscious or unconscious. As consumer demand for experience grows and as more retailers enter the market, it becomes increasingly important to create a brand that customers always have in their consciousness. The only way to do this is to be the natural first choice. To reach today's discerning consumers in stores, it is important to market its brand. Because this has not seemed to be enough, new ways of marketing has been discovered, what we call sensory marketing. The concept is relatively new in Sweden and aims to create an emotional bond between consumer and brand. By stimulating consumer's five senses, taste, touch, sight, hearing and smell, it contributes to create the type of emotional bond that marketers endeavor to obtain. The findings of this study are based on qualitative approach and to do this we have used two different methods, both interviews with store managers and through observation of the stores itself. This study includes studies of three stores which are all located in the city heart of Katrineholm. These stores, Lindex, KappAhl and Byoung, have all helped to make this study possible. We have in our study concluded that man's five senses seem more significant than was often thought before. To not only rely on the sense of vision that many people seem to do, has also shown to be important when building a brand. By covering as many senses as possible, you can get the customer to associate certain feelings and past experiences with the brand. Hopefully, this also enhances the relationship between customer and brand.

Marknaden är i ständig utveckling och det uppstår mer och mer konkurrens, därför måste butiker skilja sig från andra butiker på marknaden. Detta kan de göra genom ett starkt varumärke som kunden föredrar framför andra. Det centrala i marknadskommunikationen är varumärket, detta skall kommuniceras på ett korrekt sätt till den definierade målgruppen för att det är dessa som reklamen riktas till.

Vi vill således med denna uppsats belysa marknadskommunikationens betydelse i arbetet med att skapa ett starkt och attraktivt varumärke. Detta för att visa vikten av en bra marknadskommunikation som kan visa sig vara deras främsta tillgång, för att skapa ett starkare band med den nuvarande och tänkbara kunden.

Den undersökning som vi har gjort byggdes på öppna individuella intervjuer med åtta butikschefer i fristående klädesbutiker. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur de olika butikerna arbetar med sin marknadskommunikation för att signalera sitt varumärke. Vi var intresserade av butikschefernas inställning till sitt varumärke och hur de skapar positiva associationer till butikens namn. Vi valde att undersöka fristående butiker då dessa kan vara mer kreativa i sin marknadskommunikation och inte har styrning på samma vis som de kedjeanslutna butikerna har. Dock har de fristående butikscheferna kanske inte samma ekonomiska möjligheter som de stora kedjorna.

Resultatet visar att det främsta en butik måste göra är att definiera en tydlig målgrupp som de skall rikta sin marknadskommunikation till. Är målgruppen alldeles för bred skapas inget fokus i reklamen och målgruppen känner inte igen sig i den. Att utnyttja rätt kommunikationskanaler som målgruppen använder sig av är väldigt viktigt. Utformning av marknadskommunikation är tidskrävande och kostnadskrävande, därför måste butikerna arbeta effektivt med utformningen av marknadskommunikationen så att det ger ett bra resultat.

En produkts livscykel är idag väldigt kort inom klädesbranschen och nya varor etableras ständigt, det är därför extra viktigt att skapa ett gott omdöme om sitt varumärke som målgruppen känner ett lojalt förhållande till. Att bygga ett starkt och attraktivt varumärke är en oavbruten process, att utveckla och uppgradera sig är en förutsättning för att få ett framgångsrikt varumärke.

Problemdiskussionen i denna uppsats visar på att det inte har forskats mycket angående varumärkesbyggande för B2B-tjänsteföretag och därför ansåg vi att det skulle vara ett intressant ämne att göra en undersökning om. Denna uppsats har därmed behandlat ämnet varumärken och speciellt B2B-tjänsteföretags varumärkesbyggande. Bakgrund och problemdiskussion ledde fram till en hypotes att det finns aspekter som B2B-tjänsteföretag beaktar vid uppbyggandet av ett starkt varumärke. Denna uppsats syfte är att skapa en överblick av teoriläget angående B2B- och tjänsteföretag och varumärken, detta för att hitta möjliga aspekter att ta hänsyn till för att möjliggöra en utvärdering av David Aakers modell, ”Hur varumärkeskapital genererar värde”. Detta möjliggörs genom att undersöka B2B-tjänsteföretag ur märkesinnehavarens perspektiv. Utvärderingen av modellen skall leda till en modifierad modell och syftet med detta är att finna aspekter som B2B-tjänsteföretag beaktar och varför dessa beaktas då de bygger starka varumärken. Teorin behandlar därmed varumärken utifrån både ett B2B-perspektiv, ett tjänsteperspektiv och ett B2B-tjänsteperspektiv. Modellen ”Hur varumärkeskapital genererar värde” tar upp delar som varumärkesmedvetenhet, upplevd kvalitet, varumärkeslojalitet och varumärkesassociationer.

Målet med uppsatsen var att hitta möjliga aspekter kring varumärkesbyggande i B2B-tjänsteföretag samt att göra en utvärdering av den valda undersökningsmodellen samt att ge ett förslag på en modifierad modell. Uppsatsen är genomförd med en kvalitativ ansats och det har genomförts intervjuer med personer som arbetar på B2B-tjänsteföretag. Slutsatserna i denna uppsats ger en indikation på att det finns aspekter för B2B-tjänsteföretag att ta hänsyn till då de bygger sitt varumärke, vilket har visats genom teori samt det empiriska material som har samlats in. Vidare har utvärderingen av Aakers modell ”Hur varumärkeskapital genererar värde”, visat att modellen fungerar som en bra grund även för B2B-tjänsteföretag, men att det kan behövas en modifierad modell som är anpassad till B2B-tjänsteföretag med exempelvis de aspekter såsom relationer, icke-påtaglighet och komplexa köpbeslut som denna undersökning har visat. Utvärderingen av modellen, ”Hur varumärkeskapital genererar värde” ledde fram till ett förslag på en modifierad modell.

Problemdiskussionen i denna uppsats visar på att det inte har forskats mycket angående varumärkesbyggande för B2B-tjänsteföretag och därför ansåg vi att det skulle vara ett intressant ämne att göra en undersökning om. Denna uppsats har därmed behandlat ämnet varumärken och speciellt B2B-tjänsteföretags varumärkesbyggande. Bakgrund och problemdiskussion ledde fram till en hypotes att det finns aspekter som B2B-tjänsteföretag beaktar vid uppbyggandet av ett starkt varumärke. Denna uppsats syfte är att skapa en överblick av teoriläget angående B2B- och tjänsteföretag och varumärken, detta för att hitta möjliga aspekter att ta hänsyn till för att möjliggöra en utvärdering av David Aakers modell, ”Hur varumärkeskapital genererar värde”. Detta möjliggörs genom att undersöka B2B-tjänsteföretag ur märkesinnehavarens perspektiv. Utvärderingen av modellen skall leda till en modifierad modell och syftet med detta är att finna aspekter som B2B-tjänsteföretag beaktar och varför dessa beaktas då de bygger starka varumärken. Teorin behandlar därmed varumärken utifrån både ett B2B-perspektiv, ett tjänsteperspektiv och ett B2B-tjänsteperspektiv. Modellen ”Hur varumärkeskapital genererar värde” tar upp delar som varumärkesmedvetenhet, upplevd kvalitet, varumärkeslojalitet och varumärkesassociationer.

Målet med uppsatsen var att hitta möjliga aspekter kring varumärkesbyggande i B2B-tjänsteföretag samt att göra en utvärdering av den valda undersökningsmodellen samt att ge ett förslag på en modifierad modell. Uppsatsen är genomförd med en kvalitativ ansats och det har genomförts intervjuer med personer som arbetar på B2B-tjänsteföretag. Slutsatserna i denna uppsats ger en indikation på att det finns aspekter för B2B-tjänsteföretag att ta hänsyn till då de bygger sitt varumärke, vilket har visats genom teori samt det empiriska material som har samlats in. Vidare har utvärderingen av Aakers modell ”Hur varumärkeskapital genererar värde”, visat att modellen fungerar som en bra grund även för B2B-tjänsteföretag, men att det kan behövas en modifierad modell som är anpassad till B2B-tjänsteföretag med exempelvis de aspekter såsom relationer, icke-påtaglighet och komplexa köpbeslut som denna undersökning har visat. Utvärderingen av modellen, ”Hur varumärkeskapital genererar värde” ledde fram till ett förslag på en modifierad modell.

Problemdiskussionen i denna uppsats visar på att det inte har forskats mycket angående varumärkesbyggande för B2B-tjänsteföretag och därför ansåg vi att det skulle vara ett intressant ämne att göra en undersökning om. Denna uppsats har därmed behandlat ämnet varumärken och speciellt B2B-tjänsteföretags varumärkesbyggande. Bakgrund och problemdiskussion ledde fram till en hypotes att det finns aspekter som B2B-tjänsteföretag beaktar vid uppbyggandet av ett starkt varumärke. Denna uppsats syfte är att skapa en överblick av teoriläget angående B2B- och tjänsteföretag och varumärken, detta för att hitta möjliga aspekter att ta hänsyn till för att möjliggöra en utvärdering av David Aakers modell, ”Hur varumärkeskapital genererar värde”. Detta möjliggörs genom att undersöka B2B-tjänsteföretag ur märkesinnehavarens perspektiv. Utvärderingen av modellen skall leda till en modifierad modell och syftet med detta är att finna aspekter som B2B-tjänsteföretag beaktar och varför dessa beaktas då de bygger starka varumärken. Teorin behandlar därmed varumärken utifrån både ett B2B-perspektiv, ett tjänsteperspektiv och ett B2B-tjänsteperspektiv. Modellen ”Hur varumärkeskapital genererar värde” tar upp delar som varumärkesmedvetenhet, upplevd kvalitet, varumärkeslojalitet och varumärkesassociationer.

Målet med uppsatsen var att hitta möjliga aspekter kring varumärkesbyggande i B2B-tjänsteföretag samt att göra en utvärdering av den valda undersökningsmodellen samt att ge ett förslag på en modifierad modell. Uppsatsen är genomförd med en kvalitativ ansats och det har genomförts intervjuer med personer som arbetar på B2B-tjänsteföretag. Slutsatserna i denna uppsats ger en indikation på att det finns aspekter för B2B-tjänsteföretag att ta hänsyn till då de bygger sitt varumärke, vilket har visats genom teori samt det empiriska material som har samlats in. Vidare har utvärderingen av Aakers modell ”Hur varumärkeskapital genererar värde”, visat att modellen fungerar som en bra grund även för B2B-tjänsteföretag, men att det kan behövas en modifierad modell som är anpassad till B2B-tjänsteföretag med exempelvis de aspekter såsom relationer, icke-påtaglighet och komplexa köpbeslut som denna undersökning har visat. Utvärderingen av modellen, ”Hur varumärkeskapital genererar värde” ledde fram till ett förslag på en modifierad modell.

Aim

The aim of this study is to give a picture of how the brand of Bollnäs GIF apprehends according to the sports club, the municipality of Bollnäs, the Swedish Bandy Association and the local business owners. Following questions has been used: How does the brand of Bollnäs GIF apprehend? Which existing soft value has the brand? What does the association contribute for the community, for local business owners and for the local development? How can the association develop the brand best in the future?

Method

The study is based upon ten interviews with persons representing organization that is concerned. These are: Bollnäs GIF, the municipality of Bollnäs, the Swedish Bandy Association and local business owners. I have analyzed the results compared to selected brand theories.

Results

The existing value of the sports club-brand is the history and tradition that lies within the brand and the communion and the commitment the sports club creates in the Bollnäs. Due to the economic crises the club experience two years ago, many people still connect the club with financial problems. The brand of Bollnäs GIF is tremendously strong locally because the knowledge is very high, the commitment and the loyalty for the brand is strong. On a local level people associate the brand with something positive and appreciate the surplus values. On a national level the brand is not that strong, even though many people associates Bollnäs with bandy. The sports club contributes locally to improve the community spirit, with the success the sport club makes people in the community believe in the future and the brand makes people move in to the community. The brand also contributes to a public publishing in Sweden, which promotes the municipality on a national level. The result of this study shows that the sport club doesn’t use the brand as much as possible and they can improve the work with their brand. The sport club needs to start from scratch and develop a brand platform.

Conclusions

Even though the sports club is a small club it is a great importance that they use and treat their brand as an asset. There are a lot of things to do, the most important thing is that they decides where they wants be in the future and constructs goal and visions. It is also important that they determine how to communicate the brand.

Syfte och frågeställningar

Syftet med denna opionsstudie är att ge en bild av hur Bollnäs GIF Bandys varumärke uppfattas av föreningen själv, Bollnäs kommun, Svenska Bandyförbundet och ortens näringsliv. Följande frågeställningar har använts: Hur upplevs Bollnäs GIF: s varumärke idag? Vilket befintligt mjukt värde har föreningens varumärke? Vad bidrar föreningens varumärke med till kommunen, näringslivet och samhällsutvecklingen i området? Hur anses det att föreningen kan utveckla sitt varumärke? Vilka delar kan vara värda att prioritera?

Metod

Studien bygger på 10 intervjuer med representanter från berörda organisationer. Dessa är Bollnäs GIF Bandy, Bollnäs kommun, Svenska Bandyförbundet samt representerar från Bollnäs näringsliv. Resultatet har analyserats utifrån utvalda varumärkesteorier.

Resultat

De befintliga värden som kan tillskrivas Bollnäs GIF: s varumärke är den historia och tradition varumärket är bärare av samt den gemenskap och det engagemang som skapas kring varumärket i Bollnäs. Varumärket fick sig en törn för två år sedan i och med den ekonomiska kris som föreningen hade och många parter associerar fortfarande varumärket med ekonomiska problem. Lokalt är varumärket oerhört starkt då kännedomen om varumärket är mycket god, det finns ett starkt engagemang och en hög lojalitet för varumärket på orten. Associationerna kring varumärket är ofta av positiv art och varumärkets mervärden uppskattas lokalt vilket ökar varumärkets styrka. På ett nationellt plan är varumärket inte lika starkt, trots att många människor förknippar Bollnäs med bandy. Det Bollnäs GIF bidrar med till orten är att klubbens framgångar skapar en framtidstro, gemenskapen stärks och inflyttningen ökar. Varumärket bidrar även till en allmän publicering om Bollnäs nationellt, där även kommunen marknadsförs. Resultatet av denna studie visar att det finns en brist i hur föreningen utnyttjar sitt varumärke och att det finns en del föreningen kan göra mycket bättre. Därför bör föreningen börja från grunden och bygga upp en varumärkesplattform.

Slutsats

Även om föreningen är en liten förening är det av stor betydelse att de fokuserar på sitt varumärke och behandlar det som en tillgång. Det finns en hel del föreningen kan göra, det viktigaste är att de beslutar vilka de vill vara i framtiden, arbetar fram mål och visioner, samt bestämmer sig för hur de skall kommunicera ut sitt varumärke.

Bilaga 6 (Matchprogram) finns endast i det tryckta arbetet.

Denna uppsats är en fallstudie med fokus på huruvida iPod uppfyller det teoretiska krav som föreligger för ett starkt varumärke. Apple är ett företag med ett varumärke som anses vara ett av de starkaste i världen och därför finner vi det intressant att studera hur de har gått tillväga när det gäller mp3- spelaren iPod. Det är av intresse att studera just iPod då det är en produkt som har lyckats när man ser till försäljningssiffror och produktens ställning på marknaden. Teorin som ligger till grund är huvudsakligen Frans Melins den strategiska varumärkesplattformen. Melin utgår där från ett antal aktiviteter som har en inbördes ordning och mynnar ut i ett varumärkeskapital. Genom sekundär data har vi kunnat skapa en bild av hur iPod förhåller sig till dessa aktiviteter för att sedan jämföra med teorin. Slutsatser vi har kunnat dra av analysen är att vissa krav är mer uppfyllda än andra då det förekommer avvikelser. Därmed uppfyller inte empirin det teoretiska kravet fullständigt.

Städer blir i dagsläget mer och mer konkurrensutsatta och trenden är att samhället förändrasfrån ett industrisamhälle till att vara mer upplevelseorienterat där framför allt turistnäringen blir allt viktigare. Genom strategiskt varumärkesbyggande har städer möjlighet att skapa sig ett starkt varumärke som kan frambringa en konkurrensfördel.

En svensk stad som har arbetat framgångsrikt inom detta område, som i teorin kallas city branding, är Göteborg genom sitt bolag Göteborg & Co som aktivt jobbar med marknadsföring och destinationsutveckling. I denna studie undersöks hur Göteborg & Co har arbetat med att utveckla Göteborg till en framgångsrik destination.

Undersökningen har genomförts genom en kvalitativ studie med respondenter från samtliga affärsområden inom Göteborg & Co. Resultatet visar på att varumärket Göteborg har skaffat sig en styrka genom Göteborg & Co:s arbete med faktorer som långsiktighet, helhetstänk, framtidsvisioner och framförallt; samverkan.

Today cities are getting more and more exposed to competition from other cities around the world. The community is changing from an industrial community towards a community focused on experiences where the tourism industry is more important to cities to survive the competition. Through strategic branding cities have the opportunity to create a competitive advantage.

A Swedish city that has been successful in this subject area, theoretical called city branding, is Gothenburg. They have through their company Göteborg & Co been taking an active part in the work of marketing and destination development regarding the city of Gothenburg. This paper survey how Göteborg & Co through development has been working to make Gothenburg become a preferred destination for tourists, meetings and events.

The survey has been carried out through a qualitative method with respondents working in all different business areas within Göteborg & Co. The result shows that the strength in the brand Göteborg have been created through Göteborg & Co:s long-term work which is symbolized by factors like overall thinking, future perspective and most important;

cooperation.

I dagens konkurrensutsatta värld, med snabba teknologiska förändringar är inte en överlägsen produkt längre en garanti för ett företag att nå framgång. Dagens företag måste istället bygga upp starka, konkurrenskraftiga och differentierade varumärken för att lyckas på marknaden.

Detta har resulterat i att varumärket med dess emotionella värden och symboliska mening, har blivit det allra viktigaste konkurrensmedlet för företagen. Varumärket har därigenom under de senaste decennierna gått från att vara en del i marknadsföringsprocessen till att bli den klart viktigaste komponenten för företagen. Vikten av att bygga upp starka varumärken är en utveckling som kommer att fortsätta öka i framtiden. Det ställs därför höga krav på dagens företag som på kort tid vill bygga upp ett starkt och framgångsrikt varumärke. Vårt syfte med studien är att undersöka hur den varumärkesuppbyggande processen egentligen går till vid byggandet av ett starkt varumärke. Detta resonemang mynnar ut i vår problemformulering: Vad krävs för att på kort tid bygga upp ett starkt varumärke inom en etablerad bransch?

Denna studie är genomförd med en kvalitativ metod, där en deduktiv forskningsansats har använts. Undersökningens upplägg har varit av intensiv karaktär i form av en fallstudie. Det empiriska resultatet grundas på fyra telefonintervjuer med ett företag, verksamt inom kosmetikabranschen. Intervjurespondenternas positioner i företaget var pressansvarig, produktutvecklings och inköpsansvarig, butikschef samt en butiksanställd.

Studiens resultat visade att det är av stor vikt att företag bygger upp en stadig grund att arbeta utifrån vid byggandet av ett starkt varumärke. Denna grund består av olika delar såsom en stark vision som alla i organisationen kan sträva mot, en välutvecklad handlingsplan, goda kunskaper inom verksamhetsområdet, förmågan att hålla fast vid organisationens kärnvärden, märkesinnehavarens lojalitet till varumärket samt en vilja att hela tiden våga gå sin egen väg. Studien har även påvisat att faktorer som symbolismens roll, det unika i varumärket och förmågan att placera varumärket i kundens medvetande, är viktiga beståndsdelar vid denna process. Studien visade även hur viktigt det är att på ett fördelaktigt sätt förmedla ut varumärkets budskap och existens till konsumenten. Om ett företag lyckas att kombinera dessa faktorer kan det resultera i att man på kort tid kan bygga upp ett starkt varumärke i en etablerad bransch.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur en lokal detaljist kan bygga upp och stärka sitt varumärke i dagens konkurrens.

Vi har använt oss utav kvalitativ metod och deduktiv ansats. Primärdata samlats in genom två intervjuer med ägarna till två lokala butiker och två fokusgrupper bestående av sju personer i vardera, en grupp bestående av kvinnor och en grupp bestående av män. Fortsättningsvis har detta resultatunderlag hjälpt oss att komma fram till våra slutsatser.

Vi har under arbetets gång kunnat urskilja relationers betydelse för lokala detaljister. Vi har även fått förståelse för vikten av lokalisering och marknadsföringsstrategier. I uppsatsens sista del kommer vi att presentera en utvärdering och egna rekommendationer för de båda detaljisterna. Avslutningsvis presenteras en modifierad och egengjord modell.

 

This thesis aims to through certain parts of the brand equity investigate the trust of consumers for a brand that recently experienced a product-harm crisis. It also wants to investigate why this trust exist, if it does. Structured interviews were carried out at 60 respondents in Uppsala. The results show that the respondents have positive associations with ICA, they think that ICA maintains a high quality on their products and services and that 50% more often choose to do their grocery shopping at ICA. The conclusion of the study is that ICA has a strong brand equity resulting in brand trust from consumers, which is founded in the brand reliability and brand intentions of the company.

 

Varumärken har traditionellt sett använts på konsumentmarknader för att uppnå en relation till konsumenterna och därmed skapa kundlojalitet. Varumärken har även blivit ett sätt att marknadsföra sig när kunderna är andra företag. Men konsument- och företag-till-företagsmarknader skiljer sig till viss del, vilket även påverkar varumärkesarbetet. Denna uppsats fokuserar på hur ISS Sweden arbetar med sitt varumärke och hur det arbetet uppfattas i relationen med Bonnier Tidsskrifter AB. För att undersöka detta närmare har intervjuer utförts med inblandade personer på de båda företagen. Resultatet av datainsamlingen har sedan analyserats med hjälp av Kuhn, Alpert och Popes (2008) modell för hur en relation uppstår med hjälp av ett starkt varumärke. Undersökningen visade att modellens delar var olika relevanta, men särskilt viktigt var säljkårsrelationen som är relationen mellan personalen på de båda företagen. Det stämmer också överens med ISS strategi om att de anställda ska fungera som ambassadörer. Slutsatsen är att varumärkesarbete kan ha en inverkan på relationen, men att det i det här fallet är svårt att se hur strategin överförs till praktik.

Denna uppsats handlar om hur Världsbutiken Globalen kan gå till väga för att skapa ett starkt corporate brand, det vill säga ett organisatoriskt varumärke, vid etableringen av en klädbutik. Syftet är att undersöka hur en organisation kan gå till väga för att bygga ett corporate brand med begränsade resurser. Information om Världsbutiken som organisation och deras arbete kring rättvis handel har vi erhållit genom en intervju med Fredrik Pettersson på Globalen. För att finna framgångsfaktorer inom varumärkesbyggande har nyckelpersoner på mindre företag intervjuats. De empiriska resultaten har sedan analyserats utifrån marknadsföringsteorier om varumärkesbyggande. Utredningen pekar på att Globalen har möjligheten att bygga upp ett corporate brand för en ny butik genom att använda delar av sin befintliga identitet. Det är dock viktigt att inse betydelsen av att varumärket får en tydlig koppling till affärsmässig verksamhet, något som idag saknas.

Syfte:  Syftet är att analysera och utvärdera Apoteket Shop och The Body Shop som varumärke Metod:  Denna studie har utgått ifrån ett holistiskt synsätt. Det valda teoretiska förhållningssättet är deduktion och en kvalitativ forskningsmetod i form av djupintervjuer samt kvantitativ forskningsmetod i form av en enkätundersökning. Teorier:  Involvement Theory, Brand, Brand Strategy, Brand Equity, Business Concept, Planning Philosophies, Brand Service Value Chain, Total Communication. Empiri:  Totalt 6 st djupintervjuer med representanter på Apoteket Shop och The Body Shop. Enkätundersökning med 25 stycken kunder på vardera företag. Resultat:  Resultatet visar att Apoteket Shop har ett långsiktigt tänkande men en bit kvar i implementeringsarbetet. The Body Shop har ett långsiktigt tänkande vilket även syns tydligt i deras arbete.  Slutsats:  De otillbörliga konkurrensfördelar som Apoteket Shop har är att de redan tillhör ett starkt och väletablerat varumärke. Om Apoteket Shop inte arbetar så att organisationsutformningen är i samklang med den starka affärsidén/varumärket kommer de otillbörliga konkurrensfördelar endast att vara kortsiktiga då förutsättningarna för en långsiktighet inte finns inom organisationen.
Purpose:  The purpose is to analyze and evaluate Apoteket Shop and The Body Shop as a brand.   Method:  This essay will have a holistic approach. The chosen theoretical approach is deductive. Qualitative methods will be used in the form of deep interviews as well as quantitative methods in the form a questionnaire survey.   Theories:  Involvement Theory, Brand, Brand Strategy, Business Concept, Planning Philosophies, Brand Service Value Chain, Total Communication Empiric:  A total of six deep interviews with representatives from Apoteket Shop and The Body Shop. Questionnaire survey with 25 customers from each company. Result:  The result shows that Apoteket Shop has a long–term thinking in their work but needs to work more with taking these thoughts into action. The Body Shop has also a long–term thinking which clearly shows in the way they work.      Conclusion:  The undue competitive advantages that Apoteket Shop has are the fact that they already belong to a strong and well established brand. If Apoteket Shop doesn’t work so that the structure of their organization is in tune with the strong business concept/brand, these undue advantages will only be short-term since the conditions for a long-term doesn´t exist in the organization.

Syfte Syftet med detta arbete är att beskriva och analysera hur Company TEN bygger och kommunicerar sitt varumärke och hur de uppfattas av andra företag. Avsikten är att även beskriva och analysera hur företagets nätverksrelationer används och bidrar till varumärkesmarknadsföringen. Med detta syfte utvecklades även två forskningsfrågor: Hur kan ett litet bolag bygga upp ett starkt varumärke och image i musikbranschen? Hur sköter och nyttjar ett litet bolag nätverksrelationer gentemot andra företag för att bygga upp ett starkt varumärke i musikbranschen?   Metod Denna uppsats är av en kvalitativ fallstudieundersökning med något av en abduktiv karaktär. Fallstudieföretaget jag valt är Company TEN, ett mindre musikbolag som arbetar med 360-avtal. Jag har genomfört sex intervjuer, varav tre är med anställda inom företaget och tre är med intressenter till företaget. Fem av dessa genomfördes face-to-face och en via Skype.   Slutsatser Genom den empiriska analysen samt i slutdiskussionen framkommer vad som är vitalt för att skapa ett starkt varumärke – varumärkesidentitet och positionering. Company TEN har haft en klar vision sedan start, men vad som kunnat identifieras är att företaget inte nyttjat profilen de skapat, det nätverk som finns samt utvecklingen av den virtuella världen, tillräckligt väl för att tillåta det egna varumärket växa. Företaget kan, efter tio år, påverka hur pass väl deras varumärke kommuniceras på marknaden, både via en varumärkesstrategi, nätverket som skapats samt i den virtuella världen.   Nyckelord: Varumärke, identitet, positionering, nätverk, virtuella världen, kommunikation, varumärkesstrategi.
The purpose of this work is to describe and analyze how Company TEN built and communicate their brand and how they are perceived by other companies. And the intention is to describe and analyze how corporate network relationships are used and contributes to their brand marketing. With this aim I’ve developed two research questions: • How can a small company build a strong brand and image in the music industry? • How can a small company manage and use their network relationships with other companies to build a strong brand in the music industry? This paper is a qualitative case study investigation with somewhat of an abductive nature. The company I have chosen to study is Company TEN, a small music company that works with 360 contracts. I have conducted six interviews, three of the employees within the company and three's with stakeholders of the company. Five of these were conducted face-to-face and one via Skype. Through the empirical analysis, and in the final debate it’s revealed what is vital to create a strong brand - brand identity and positioning. Company TEN has had a clear vision from the start, but what has been identified is that they have not been able to use the profile they have created, the network's and the development of the virtual world, well enough to allow the own brand to grow. The company can, after ten years, affect how well their brand is communicated in the market, both through a brand strategy, through the network created and in the virtual world with all its possibilites.

Syftet med denna studie är att undersöka hur småföretag inom mediebranschen använder sig av sociala medier för att stärka sina relationer, sitt eget varumärke på företagsmarknaden och hur en bakomliggande strategi för detta är utformad. Uppsatsen är utformad efter en kvalitativ branschstudie. Ansatsen grundar sig i en deduktion med inslag av induktion. Studiens empiriska data utgörs av åtta semistrukturerade intervjuer med personer inom mediebranschen. Studiens resultat visar att sociala medier öppnar upp för enkelhet, transparens och humor genom att visa upp personerna bakom varumärket. Detta bidrar till ett mer trovärdigt och personligt varumärke på företagsmarknaden. Sociala medier spelar en stor roll i den totala marknadskommunikation, däremot kan det inte ersätta den fysiska interaktionen. Resultatet visar att småföretag inom mediebranschen använder sig av sociala medier inom ramen för en icke uttalad strategi men som vi anser är att definiera som en strategi då ett likartat mönster visat sig. Ett mönster som påvisar att varumärkesbyggande sker genom referensmarknadsföring som möjliggörs lättare genom sociala medier. Därför bör sociala medier och referensmarknadsföring användas som en medveten strategi för att stärka varumärken och relationer på företagsmarknaden.

In recent years esports has evolved from strictly being a hobby of playing videos games for many to becoming a highly commercialized and professionalized sport. Nowadays, there are more unique viewers of the largest esport competitions than physical sport events like the NBA finals or the Super Bowl. With this growth, the field of esports has come under the radar for professional football clubs and several football clubs has made brand extensions into the field. The study has identified a gap of knowledge of why professional football clubs in Sweden extend their brand to the esport. Hence, the purpose of this study was to increase the understanding of how professional football clubs, on an elite level, can affect their brand through creating esports teams as brand extensions. Results show that professional football clubs can benefit from positive short - and long term effects by brand extensions to esports as well as enhance the brand equity of the sportclub. The football clubs suggest brand extensions to esports such as FIFA is logical to the clubs as the sports are much alike, which minimizes the risk, but also reduce the opportunities as FIFA is a relativity unpopular game, results show. However an brand extension to esports further away from the core of the football clubs was not an option at this point. The paper contributes with a introduction to the phenomenon that is esports and its effects on professional football clubs on an elite level, however we acknowledge that there is more research to be done in the field.
På senare år har e-sport utvecklats från att vara en fritidsaktivitet utövad genom tv-spel till att bli ett högt kommersialiserat och professionaliserat sätt att tävla. Nuförtiden har esportens största tävlingar fler unika tittare än de största fysiska idrottsevenemang som NBA-finalen eller Super Bowl i USA. Tack vare denna utveckling, har e-sporten fått uppmärksamhet av professionella fotbollsklubbar och ett flertal fotbollsklubbar har genomfört varumärkesutvidgningar till e-sporten. Studien har identifierat en kunskapslucka om varför professionella fotbollsklubbar i Sverige valt att utvidga sin verksamhet till att omfatta e-sporten. Med stöd av detta, är syftet med studien att öka förståelse för hur svenska fotbollsklubbar på elitnivå kan påverka sitt varumärket genom att starta e-sportlag. Resultatet visar att professionella fotbollsklubbar anser sig kunna uppnå kort- och långsiktiga fördelar genom att varumärkesutvidga till e-sporten samt bidra till att öka fotbollsklubbens totala varumärkeskapital. Resultatet visar även att varumärkeutvidgningar till e-sporten och FIFA har en logisk koppling till fotbollen tack vare dess likheter, vilket minskar risken för misslyckande men även reducerar möjligheterna med satsningen. Detta förklaras vara då FIFA inte anses vara ett så populärt spel i dagsläget. Däremot har det visats att varumärkesutvidgningar till e-sportspel mer distanserade från kärnverksamheten inte var ett alternativ. Uppsatsen bidrar med en introduktion till fenomenet e-sport och dess påverkan på professionella fotbollsklubbar på elitnivå samtidigt som vi erkänner att det finns ytterligare forskning att göra inom fältet.

Det finns mycket tidigare forskning och litteratur om hur design som kommunikationsmedel kan tillämpas i praktiken, både genom estetisk och strategisk design. Däremot framgår inte huruvida tillämpningen av design som kommunikationsmedel är branschspecifik eller generellt gällande för företag oavsett bransch. Företag kan nyttja design som ett kommunikationsmedel för att kommunicera sin varumärkesidentitet till konsumenterna så att deras syn på imagen blir likställd med identiteten. Då når företaget ett starkt varumärke uppsatsens definition. Syftet med denna uppsats är att undersöka och jämföra hur företag inom olika branscher kan nyttja design, i form av estetisk och strategisk design, med avsikt att kommunicera sin varumärkesidentitet till sina konsumenter och skapa ett starkt varumärke. Uppsatsen är av kvalitativ karaktär och består av individuella intervjuer och fokusgrupper. De individuella intervjuerna och fokusgrupperna har gjorts med centrala personer från valda företag, designsamarbetspartners samt med företagens konsumenter. Uppsatsens insamlade data har analyserats med en modifiering av the Corporate branding model som teoretiskt ramverk. Denna teori har i sin tur kompletterats med modellerna och teorierna Kapferers varumärkesidentitetsprisma, design thinking och Lockwoods kategorier för att mäta värdet av estetisk design. I slutdiskussionen jämförs hur nyttjandet och effekten av estetisk och strategisk design som kommunikationsmedel skiljer sig åt mellan två företag inom olika branscher och huruvida det faktum att de är verksamma inom olika branscher påverkar. Nyttjandet av design thinking skilde sig åt då serviceföretaget (Sturehof) nyttjade det genomgående medan produktföretaget (Svenskt Tenn) inte nådde fram med kommunikation genom design thinking. Effekten av design thinking gick inte att jämföra då nyttjandet skilde sig åt. Nyttjandet av estetisk design skilde sig ytterst lite åt mellan de olika företagen, men effekten skilde sig åt. Författarnas förklaring till detta är att konsumenterna inte ställer lika höga krav och inte förväntar sig samma grad av estetisk design på en restaurang som de gör på en inredningsbutik. Design hos ett produktföretag inom inredningsbranschen anses vidare som en självklarhet, men hos ett tjänsteföretag inom restaurangbranschen anses det vara en konkurrensfördel. Sammanfattningsvis menar författarna att denna undersökning visat att design, oavsett bransch, bör nyttjas i sin helhet med såväl strategisk som estetisk design för att nå ett starkt varumärke.
There is a lot of research and literature on how design, both aesthetic and strategic, can be applied in practice as a communication tool. However, the research and literature does not clarify whether the application of design as a communication tool is industry specific or generally valid for all types of companies. Companies can use design as a communication medium to communicate their brand identity to consumers, so that their view of the brand image becomes equated with the brand identity. If they succeed, the company reaches a strong brand. The purpose of this thesis is to examine and compare how companies in different industries can use design, in the form of aesthetic and strategic design, with the intention to communicate their brand identity to its consumers and to create a strong brand. The thesis is qualitative in nature and consists of individual interviews and focus groups. The individual interviews and focus groups were conducted with key persons from selected companies, their design partners and their customers. The collected data were analysed using a modification of the Corporate branding model and other, more specific, models and theories as a theoretical framework. In the final discussion the authors compare if the use and effect of aesthetic and strategic design as a communication tool differ between companies in different industries, and whether the fact that they operate in different industries has an effect. The use of strategic design and design thinking was different, since the service company (Sturehof) used it consistently, while the product company (Svenskt Tenn) didn’t reach out with communication through design thinking. The effect was not compared since the use differed. The use of aesthetic design differed little between the various companies, but the effect differed more. The authors' explanation for this is that consumers do not set equally high standards and expect the same degree of aesthetic design in a restaurant as they do at a furniture store. Design of a product company in the interior decorating industry was considered as a natural concept, but design of a service company in the restaurant industry was considered a competitive advantage. In conclusion, the authors mean that this thesis demonstrated that design, regardless of industry, should be used in its entirety with both strategic and aesthetic design to achieve a strong brand.