Dissertations / Theses on the topic 'Stefan löfvén'

The study chronologically maps the argumentations concerning migration and refugee policy made by Stefan Löfvén, chairman of the Swedish Social Democratic Party as of January 27, 2012, and Prime Minister of Sweden as of October 3, 2014. It examines how and why the reasoning coming from Löfvén in the subject has changed during his time as a political leader and that is done with the help of two guiding independent variables. To do so the study answers the following primary research question: - How has the mediated image and reasoning coming from Stefan Löfvén on migration – and refugee policy changed and why? The two independent variables consist of two big happenings for Stefan Löfvén as a political leader. The first variable “from party leader in opposition to prime minister” tells us how his reasoning is affected by becoming prime minster. The second variable “the increasing amount of asylum applications” tells us how his reasoning is affected by an increasing amount of filed asylum applications. These two independent variables create the following two précised research questions: - How has the mediated reasoning, its theses and arguments, coming from Stefan Löfvén been affected by going from being “only” a party leader in opposition to becoming the country’s prime minister? - How has the mediated reasoning, its theses and arguments, coming from Stefan Löfvén been affected by the increasing amount of asylum applications? The result of the study shows that both independent variables and the happenings characterizing them has affected the generally mediated image and reasoning coming from Stefan Löfvén in the subject of migration and refugee policy. The results also shows that the “subject” of migration – and refugee policy is a bit more complex and two sub-categories besides the more general subject were identified and the mediated reasoning in these were in some cases affected in a different way.

Denna uppsats undersöker hur argument som bygger på statistik kan förstås utifrån den klassiska retoriken. Utgångspunkten är den vanligt förekommande uppdelningen av bevismedel som antingen tillhörande konsten eller inte, där statistik ofta placeras i den senare kategorin. Denna uppdelning undersöks kritiskt genom en nyläsning av Aristoteles, Cicero och Quintilianus. Uppsatsen visar att Cicero ger ett bättre retoriskt perspektiv än Aristoteles eller Quintilianus för att förstå hur statistikargumentation fungerar. Därför används just Ciceros topiker (loci) såsom de är systematiserade i verket Topica för att analysera två debatter om jobbfrågan mellan Fredrik Reinfeldt och Stefan Löfvén under valåret 2014. Analysen finner främst 9 loci i debatterna, och belyser därmed flera olika sätt som statistik kan användas för att skapa argument i retoriska syften.

Denna uppsats analyserar två tal av Sveriges statsminister Stefan Löfven; det ena från Socialdemokraternas partikongress 2015 och det andra från Almedalen samma år. Syftet är att ge en inblick i hur visioner för framtiden uttrycks av en samtida högt uppsatt politiker och att undersöka om det finns några skillnader i hur dessa visioner uttrycks beroende på om talaren i första hand vänder sig till sitt eget parti eller till en bredare opinion. Uppsatsen lyfter fram tre olika aspekter av politiska visioner (praktiska, utopiska och imaginära) och analyserar talen med fokus på dessa. Detta kombineras med en retorisk situationsanalys som syftar till att belysa och förklara skillnader i hur visionerna uttrycks i de två talen. Resultatet visar att de visioner som Löfven uttrycker i båda talen lägger ett större fokus på att lösa omedelbara praktiska problem än att bygga ett framtida samhälle. Det framkommer även att talet från partikongressen mer tydligt kopplar visionerna till socialdemokratin som ideologi än vad talet i Almedalen gör.
This thesis analyses two speeches by the Swedish prime minister Stefan Löfven; one from the Swedish Social Dmocratic Party's congress in 2015 and the other from Almedalen week the same year. The purpose is to provide insight into how visions for the future are expressed by a contemporary high-profile politician and to explore if there are any differences in how these visions are expressed depending on whether the speaker is primarily adressing his own party or a broader public. The thesis features three different aspects of political vision (practical, utopian and imaginary) and anyses the speeches focusing on these. This is combined with an analysis of the rhetorical situations, intended to highlight and explain differences in how the visions are expressed in the two speeches. The results show that the visions expressed by Löfven in both speeches tends to focus more on solving immediate problems than buildning a future society. The thesis also reveals that the speech from the congress connects the expressed visions to social democratic ideology more clearly than the speech from Almedalen Week does.

“De konflikt-gestaltade partiledarna” är en kvantitativ innehållsanalys av Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladets gestaltning av Stefan Löfven, Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson den sista veckan innan riksdagsvalet 2018. Studien fokuserar på förekomsten av konflikt-gestaltning och typ av tonalitet. Syftet med studien är att undersöka hur gestaltningen yttrar sig och vilka likheter och skillnader som finns mellan de tre partiledarna och mellan de fyra tidningarna. De teorier och tidigare forskning studien utgår ifrån är teorierna dagordningsteorin och gestaltningsteorin samt forskning om tabloidisering, partipress, political bias, nyhetsvärdering och nyhetsurval. Dessa teorier och tidigare forskning hjälper studien att förklara och förstå de val tidningarna gör när de gestaltar partiledarna. Vart fjärde år är det riksdagsval i Sverige. 2018 års riksdagsval blev ett utav de jämnaste valen i svensk historia. Tidigare forskning visar att medier har stor makt över vad medborgare anser vara viktigt och vad medborgare har för bild av det politiska samhället. Vilken typ av bild det svenska folket fick av Stefan Löfven, Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson i de största svenska tidningarna inför valet är därför viktigt att undersöka. Resultatet av studien visar att det förekommer mycket konflikt-gestaltning och negativ tonalitet i de texter i tidningarna där de tre partiledarna nämns. Kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen använder sig av mer negativ tonalitet än vad morgontidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet gör. Tidningarna skiljer sig även åt vad gäller vilken person de fokuserat på den sista veckan innan valet. Stefan Löfven är huvudfokus i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet och Jimmie Åkesson är huvudfokus i Aftonbladet och Expressen. Resultatet mellan de tre partiledarna har inte lika stora skillnader. Det man dock kan konstatera är att Stefan Löfven nämns mer i texter med positiv och balanserad tonalitet än de andra två partiledarna. Jimmie Åkesson nämns något mer i texter med negativ tonalitet. Slutsatserna i studien är att det råder stora skillnader mellan morgon- och kvällstidningarna. Detta speglar den tidigare forskningens slutsatser kring tabloidisering, olika styrfält och partipress.
"The conflict-framed party-leaders" is a quantitative content analysis of Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet's framing of Stefan Löfven, Ulf Kristersson and Jimmie Åkesson the last week before the general election in Sweden 2018. The study focuses on the occurrence of the conflict-frame and type of tonality. The purpose of the study is to investigate how the framing looks and what similarities and differences that exist between the three party-leaders and between the four newspapers. The theories and previous research this study is based on is the framing theory, agenda-setting theory and research about tabloidization, party press, political bias and news selection. These theories and previous research help the study to explain and understand the choices the newspapers make when framing the three party-leaders. Every fourth year there is a general election in Sweden. The 2018 general election became one of the most even elections in Swedish history. Previous research show that media have great power over what citizens consider to be important and what kind of image citizens have of the political society. What kind of image the Swedish people received of Stefan Löfven, Ulf Kristersson and Jimmie Åkesson in the largest newspapers before the election is therefore important to analyze. The results of this study show that the conflict-frame and negative tonality generally occurs a lot in the framing of the three party-leaders. Aftonbladet and Expressen use more negative tonality than Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet. The newspapers also differ in terms of which person they focused on the last week before the election. Stefan Löfven is the main focus in Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet, and Jimmie Åkesson is the main focus in Aftonbladet and Expressen. The results between the three party-leaders do not have as much differences as the newspapers. What we can note however, is that Stefan Löfven is mentioned more in texts with positive and balanced tonality than the other two party-leaders. Jimmie Åkesson is mentioned a bit more in texts with negative tonality. The conclusions of this study are that there are major differences between the newspapers. This reflects the findings of the previous research on this subject.

Studiens syfte är att studera hur Sveriges statsminister Stefan Löfvens tal till nationen den 22 mars 2020 fungerar som effektiv kommunikation under coronapandemin i Sverige. Dessutom kommer studien att undersöka hur bevismedlen ethos, logos och pathos används för att övertala. Analysmetoden som används är en kritisk retorikanalys som studerar talets språk och talar om hur det valda materialet förhåller sig i det avsedda sammanhanget. Forskning kring tal till nationen är ett outforskat område. I stället har majoriteten av forskningen fokuserat allmänt på hur retorik används i tal.Resultatet av vår studie visar på att Stefan Löfvens tal till nationen till stor del var mottagaranpassat och passande till den retoriska situationen. Dessutom använder Löfven sig av en blandning av ethos, logos och pathos i talet för att övertala publiken att lyssna på hans budskap. Då han gjorde detta lyckades han leverera ett starkt retoriskt tal, tack vare att han använde passande retoriska verktyg utifrån talets kontext och retoriska situation.

This study aims to show how much space Donald Trump and Stefan Löfven get in the digital edition of the Swedish tabloid Aftonbladet. To investigate this, a quantitative content study was used, counting the number of articles in which they appear between January 21st 2017 and July 21st 2017. In total 967 news articles were included in the study where articles appearing in the entertainment and sports section were excluded as well as editorials and columns.   In the articles we counted the amount of words and how long the quotes of the two persons were. We also counted how many articles in which both Donald Trump and Stefan Löfven appear and how the quotes were distributed between them. To count the articles we created a coding scheme with rules for interpretation.   The result of the study was that Donald Trump appeared more frequently in the tabloid than Stefan Löfven. This tells us that Aftonbladet priorities news about Donald Trump over news about Stefan Löfven which can be explained by globalisation, which is one of the theories used in this study, along with the theory of news values. However it was also clear that procentually Stefan Löfven was quoted more than Donald Trump. This can mean that even though globalisation brings nations across the world closer to each other, the physical distance still has a factor in what news sources appear in the news media.

Syftet med studien var dels att studera och jämföra hur politiker går tillväga för att övertyga väljarna att rösta på deras parti och dels att sätta uppfattningen om att politiker är dåliga på att svara på frågor och ofta avbryter en talare på sin spets genom att analysera avbrott och svar och icke-svar. Mer specifikt är det partiledarna för de största riksdagspartierna Stefan Löfven (S) och Fredrik Reinfeldt (M) som analyserats och jämförts. Tv-debatterna är från riksdagsåren 2012-2014 som är en intressant period i svensk politik då 2014 var ett supervalår med såväl europaparlamentsval som riksdagsval. För att få svar på frågeställningen om politikernas väg till övertygelse har jag använt metoden retorikanalys med utgångspunkt i partesläran, den retoriska arbetsprocessen. För att analysera den andra frågeställningen användes en samtalsanalytisk ansats, då avbrott, svar och icke-svar är viktiga delar i samtalsanalysen. Resultaten av retorikanalysen visade att på ett mer övergripande plan kan man, utifrån analysen dra slutsatsen att partiledarna använder många av de retoriska grepp som återfinns i partesläran. Även om det är svårt att sia om huruvida de har studerat retorik och har koll på begrepp inom retoriken, är det tydligt att de har en viss strategi för att övertyga väljarna att rösta på deras parti. Efter att ha gått in mer på djupet i partiledarnas retorik har jag kommit fram till vilka dessa strategier är och vilka retoriska grepp som de använder sig av. Utifrån parteläran har jag hittat aspekter som skiljer de båda partiledarna åt, hur de inleder, ger bakgrundsbeskrivningar, argumenterar och använder språket. När Löfven ofta inleder med något drastiskt, väljer Reinfeldt ofta att inleda med något aktuellt. Argumenten skiljer sig åt genom att Reinfeldt oftare argumenterar för sin egen politik medan Löfven med sin konfliktorienterade retorik inte sällan argumenterar mot alliansens politik. När det gäller Elocutio, stilen, språket och dess fyra dygder, att uttrycka sig korrekt, klart, konstfullt och passande har det visat sig att Reinfeldt uppfyller dessa dygder i större utsträckning än vad Löfven gör. Samtalsanalysen visade att det låg en sanning i uppfattningen att politiker ofta på olika sätt kringgår att svara på en fråga och avbryter såväl andra politiker som journalister. Nära hälften av frågorna besvarades inte och båda politikerna hade en tendens att avbryta andra politiker, dock mer sällan journalister. Till sist sammanfattades slutsatserna och bland relationen mellan journalister och politiker diskuterades med slutsatsen att journalisterna har en stor makt i samtalen, en makt som de emellertid inte utnyttjar till fullo.

Denna uppsats undersöker hur två svenska partiledare, Stefan Löfven och Annie Lööf, använder sig av det sociala mediet Instagram under en sexmånadersperiod före riksdagsvalet 2018. Genom en kvantitativ innehållsanalys undersöktes uttrycken för hur Löfven och Lööf hanterade den allt mer diffusa gränsdragningen mellan privatliv och politik. I relation till denna gränsdragning undersöktes vad för material de publicerade utifrån de kommunikativa funktionerna broadcasting, mobilization, hybridity, och personalization. Därtill analyserades vad för bild av sig själva partiledarna presenterade av sig själva utifrån Erving Goffmans dramaturgiska skola och teorier kring självrepresentation och icke-verbala signaler. Det studien fann var att det största fokuset hos båda partiledarna låg på politik och arbetsrelaterat innehåll men att personliga inslag integrerades i stor utsträckning i materialet. Gränserna mellan privat och arbetsliv var otydlig hos båda och deras privatliv användes för att definiera dem som individer. Det framkom dock stora skillnader mellan partiledarna i hur partiledarna använde mediet där Annie Lööf använde det på ett mer interaktivt och personligt sätt via sitt sätt att framställa sig själv.

Denna undersökning har som syfte att analysera och jämföra Boris Johnsons och Stefan Löfvens tal till respektive nation gällande COVID-19 pandemin 2020. Med grund i en retorisk analys utmärks argumentationsmedlen ethos, pathos och logos samt stilfigurerna anafor, metafor och metonymi för att se vilka av dessa retoriska medel som dominerar i talarnas krisretorik. Resultatet visar att argumentationsmedlen ethos, pathos och logos används i båda talen men i olika omfattningar. Pathos dominerar i Löfvens tal medan alla tre argumentationsmedel samspelar till samma grad i Johnsons tal. Resultatet visar även att alla tre stilfigurer används men att anaforen är mest framträdande i båda talen och förekommer betydligt oftare än metaforer och metonymier. Slutsatsen som dras är att ingen av dem använder sig av stilfigurer i någon högre grad vilket kan bero på att ett land i kris kräver seriös kommunikation utan utmålade ord och ledare som behöver vara tydliga och vara säkra på att alla som lyssnar förstår. Undersökningen visar att Löfven använder sig mest av pathos medan Johnson balanserar alla argumentationsmedel i samma utsträckning.

Syftet med undersökningen är att analysera och jämföra Carl XVI Gustafs och Stefan Löfvens tal till nationen angående covid-19 pandemin. De retoriska dragen jag har valt att grunda min undersökning på är ethos, pathos och logos, dispositio samt topikerna kausalitet och definition. De retoriska medlen används för att visa hur de används i en retorisk krissituation och vilka likheter eller skillnader det finns mellan talarna.            Resultatet visar att både Löfven och Carl Gustaf samspelar med ethos, pathos och logos. Skillnaden på dispositionen mellan talarna är att Löfven avviker från Renbergs standardposition medan Carl Gustaf följer den. Definitions- och kausalitetstopiker används av båda talare för att framställa logos och pathos och beskriva orsak och konsekvenser samt definiera vad de egentligen pratar om.            Slutsatsen utifrån resultatet visar att Löfven använder sig mest av pathos och logos medan Carl Gustaf fokuserar mest på ethos och pathos. Undersökningen visar att båda talare använder topiker men att defintionstopiker förekommer oftare än kausalitetstopiker i talen. I dispositionen använder både Löfven och Carl Gustaf två argument tillsammans med ett motargument.

Syftet med denna fallstudie är att visa på en ökad förståelse kring regeringschefers förmåga att skapa förtroende sin kriskommunikation. Uppsatsen undersöker de tal till nationen som hölls av Sveriges statsminister Stefan Löfven och Storbritanniens premiärminister Boris Johnson vid Covid-19 pandemin under våren och hösten 2020. Uppsatsen utgår från ett retoriskt perspektiv och undersöker talens innehåll utifrån dess transkriberingar. Analysen utgår från uppsatsens teoretiska perspektiv som innefattar retorikens olika delar, appellformer och stilfigurer. Den utgår även från den retoriska situationen. Metoden som används är retorisk analys och utgår från uppsatsens disposition, argumentation, stil och retoriska situation. Den retoriska analysen skapar möjligheten att analysera och tolka talen både i sin helhet men också genom meningar, ord och tecken. Vidare diskuteras resultaten utifrån tidigare forskning och teoretiska perspektiv med ett fokus på politiskt förtroende och kriskommunikation.   Uppsatsen finner resultatet att regeringscheferna använder samtliga retoriska verktyg som undersöks i sina tal. Det framgår även att dessa verktyg används av regeringscheferna i syfte att öka förtroendet för dem som regeringschefer. Utifrån tidigare forskning går det se att både Löfven och Johnson fick ett ökat förtroende en kort tid efter att de första talen genomfördes, vilket indikerar att regeringscheferna kan ha lyckats uppnå ett förtroende genom sin kriskommunikation.
The aim of this case study is to gain more understanding of the head of government's ability to create trust in their crisis communication. The essay examines speeches to the nation, given by the Swedish Prime Minister Stefan Löfven and the British Prime Minister Boris Johnson, during the Covid-19 pandemic in the spring and fall of 2020. The essay uses a rhetorical perspective and examines the content of the speeches based on their transcripts. The analysis is based on the theoretical framework of the essay, which includes the rhetorical theory, three modes of persuasion and the figures of speech. It is also based on the rhetorical situation. The rhetorical analysis is the method used in the case study which focuses on the speech's disposition, argumentation, style and rhetorical situation. The rhetorical analysis makes it possible to analyze and interpret language both in its ensemble, but also through sentences, words, and signs. Furthermore, results based on previous research and theoretical perspectives are discussed with a focus on political trust and crisis communication.   The essay concludes that both Löfven and Johnson use all the rhetorical tools that are examined in their speeches. It is also clear that these tools are used by Löfven and Johnson to gain trust as Heads of Government. Based on previous research, it can be seen that both Löfven and Johnson gained increased trust shortly after their speeches were given, which indicates that the heads of government may have succeeded in gaining confidence through their crisis communication.

Sverige befinner sig i en pandemi i vilken Sveriges statsminister Stefan Löfven hållit tal till nationen vid två tillfällen under 2020: den 22 mars och den 22 november, vilka är det material som analyseras i studien utifrån en retorisk analysmetod. Talen är en del av den kriskommunikation vilken Sveriges regering nyttjar för att påverka mottagarna men också informera om pandemiläget i Sverige. Syftet med studien är att undersöka de retoriska argument vilka appellerar till de retoriska påverkansmedlen ethos, pathos och logos, samt hur de appellerar till de retoriska påverkansmedlen. Resultatet av analysen påvisar att Löfvens retoriska argument i båda talen appellerar till ethos främst för en etablerad vi-känsla, till pathos främst på grund av negativ känslomässig påverkan hos mottagaren och till logos utifrån övertygning samt statiska uppgifter och kontrollerbara fakta. Nyttjandet av ethos-appeller och pathos-appeller i Löfvens två tal till nationen 2020 påminner om Göran Perssons tal från 2001 gällande terrorattentatet i USA vilket påvisar att offentliga tal som en del av kriskommunikation inte har genomgått någon större förändring gällande retoriska argument under de senaste 20 åren.

Godkänt datum 2021-06-04

The aim of this essay was to examine what problems, causes and solutions three Swedish governments identified concerning three decisions of cooperation with NATO, and to understand these decisions with constructivism and hard and soft power as theoretical perspectives. The first was the decision to join Partnership for Peace in 1994. The second decision was to join the Euro-Atlantic Partnership Council in 1997. The third decision was to join a host nation support with NATO in 2016. The analysis showed that problems regarding PfP was an unpredictable security situation, caused by the fall of the Soviet Union. This gave rise to new conflicts, e.g. the conflict in Yugoslavia. Russia was identified as a problem also regarding the EAPC, caused by a Russian superpower identity. Problems identified before joining the HNS was that Russia was aggressive and annexed the Ukrainian peninsula Crimea in 2014. This was caused by the Russian leadership prioritizing the defence sector. The identified problems and causes can be understood with the theory of hard power, since the Russian hard power resources are wielded both within and outside of Russia. Constructivism is useful to understand what solutions the governments proposed, since they often express an ambition to build a common identity, while keeping the Swedish identity as non-aligned. Also, soft power resources made the alliance more attractive for the Swedish governments.