Academic literature on the topic 'Stiftelser'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Stiftelser.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Stiftelser"

1

Høyland, Njaal Arne. "Skatteplikt for kapitalforvaltning i stiftelser." Skatterett 31, no. 03 (October 29, 2012): 256–66. http://dx.doi.org/10.18261/issn1504-310x-2012-03-08.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Olsson, Katarina. "Geir Woxholth: Stiftelser etter stiftelsesloven 2001." Tidsskrift for Rettsvitenskap 118, no. 04-05 (February 7, 2006): 669–81. http://dx.doi.org/10.18261/issn1504-3096-2005-04-05-13.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Furrebø, Susan T. "Allmennyttige stiftelser - hvor nyttige er de?" Stat & Styring 20, no. 04 (January 18, 2011): 51–55. http://dx.doi.org/10.18261/issn0809-750x-2010-04-20.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Hammerich, Peter. "Noen spørsmål knyttet til kapitalforvaltning i stiftelser." Tidsskrift for forretningsjus 4, no. 03 (June 17, 2016): 3–23. http://dx.doi.org/10.18261/issn0809-9510-1998-03-01.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Knudsen, Gudmund. "Finans- og sparebankstiftelsene – stiftelser i stiftelsesrettens grenseland." Lov og Rett 58, no. 03 (April 8, 2019): 131–32. http://dx.doi.org/10.18261/issn.1504-3061-2019-03-01.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Namtvedt, Halvor. "Roller og ansvar i kapitalforvaltningen i norske stiftelser." Praktisk økonomi & finans 22, no. 02 (August 9, 2006): 85–93. http://dx.doi.org/10.18261/issn1504-2871-2006-02-11.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

PANUM., P. L. "Om Undersögelser angående sunde og syge Menneskers Kostrationer, särlig i Hospitaler, Stiftelser og Fängsler i forskellige Lande." Nordiskt Medicinskt Arkiv 16, no. 24 (April 24, 2009): 1–18. http://dx.doi.org/10.1111/j.0954-6820.1884.tb00144.x.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Hammerich, Peter, and Markus Heistad. "Stiftelsers forvaltning av egen kapital." Tidsskrift for forretningsjus 15, no. 02 (June 13, 2016): 148–81. http://dx.doi.org/10.18261/issn0809-9510-2009-02-01.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Moljord, Kåre I. "Om stiftelse og registrering av foretak." Lov og Rett 29, no. 07 (September 1, 1990): 431–40. http://dx.doi.org/10.18261/issn1504-3061-1990-07-05.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Knudsen, Gudmund. "Stiftelsene - gammelt rettsinstitutt med nytt innhold." Lov og Rett 56, no. 09 (November 17, 2016): 523–24. http://dx.doi.org/10.18261/issn.1504-3061-2016-09-01.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Stiftelser"

1

Sidesten, Susanne. "Herrelösa stiftelser : En undersökning om möjliga lösningar för stiftelser som saknar styrelse." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-79317.

Full text
Abstract:
Styrelsen i en stiftelse ska i de flesta fall vid egen förvaltning, utse nya ledamöter vid såväl frivillig som ofrivillig avgång t.ex. vid dödsfall. Ibland händer det emellertid att så inte sker, vilket kan leda till att stiftelsen en dag står utan styrelse – den blir herrelös. Länsstyrelserna har idag tillsyn över alla stiftelser, och har även mandat att förordna nya ledamöter när det saknas en eller flera för att styrelsen ska vara beslutsför. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur stiftelselagen tillämpas av länsstyrelsen gällande styrelselösa stiftelser, vilka problem som uppstår och om det finns någon lösning på att tillsätta en beslutsför styrelse.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Barrefjord, Madelene, and Hanne-Marie Delin. "Förrättningslantmätarens hantering av stiftelser utifrån Kammarkollegiets och tillsynsmyndigheternas prövningar." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-14844.

Full text
Abstract:
Huvudsyftet med studien var att utreda och klargöra hur förrättningslantmätaren bör handla när en stiftelse blir sakägare i en lantmäteriförrättning och hur stiftelsen ska behandlas utifrån förrättningslantmätarens undersökningsplikt. Studien hade även två delsyften där det första skulle beskriva och analysera hur stiftelsers föreskrifter kan ändras, medan de andra skulle utreda hur tillsynsmyndigheternas registrering av stiftelser genomförs. Förrättningslantmätare är en yrkesroll inom lantmäterimyndigheten och har till uppgift att handlägga samt besluta i fastighetsbildnings-ärenden. Lantmäterimyndigheten är den myndighet som har till uppgift att ansvara för att en effektiv och rättssäker fastighetsindelning genomförs. En stiftelse är en typ av juridisk person som bildas av en eller flera personer för att verka för ett bestämt ändamål. Stiftelsen ska förvalta en ekonomisk förmögenhet som har avsatts för ett bestämt ändamål, där förvaltningen ska ske över en längre tid. Förmögenheten kan bestå av fast egendom i form av fastigheter. Metoder som använts för att besvara studiens syften och forskningsfrågor var en litteraturstudie, en intervjustudie och en fallstudie. Litteraturstudien granskade tidigare forskning inom ämnes-området, lagstiftningen och facklitteratur för att ge en vetenskaplig grund. Intervjustudien genom-fördes för att få en grundlig förståelse för hur tillsynsmyndigheternas och Kammarkollegiets prövningar går till vid ändring av stiftelsers föreskrifter. Fallstudien granskade och jämförde tillsynsmyndigheternas och Kammarkollegiets prövningar vid ändring av stiftelsers föreskrifter, men fallstudien jämförde även vilka dokument tillsynsmyndigheterna kräver in av en stiftelse när den ska registreras. Intervjuer gjordes i fallstudien med samtliga tillsynsmyndigheter för att samla information om hur deras prövningar går till när stiftelser ska registreras i stiftelseregistren. Resultatet av litteraturstudien bestod av beskrivningar av förrättningslantmätarens yrkesroll, fastighets-, ägande- och stiftelsebegreppet. Resultatet av intervjustudien visade att de intervjuade tillsynsmyndigheterna och Kammarkollegiet har olika grundliga prövningar vid ändring av stiftelsers föreskrifter. Detta visade även fallstudien samt att tillsynsmyndigheternas prövningar skiljer sig åt vid registrering av en stiftelse. Slutsatsen beskriver hur förrättningslantmätaren ska handla när en stiftelse blir sakägare i en lantmäteriförrättning och hur stiftelsen ska behandlas utifrån förrättningslantmätarens undersökningsplikt. Två mallar finns i slutsatsen som innehåller riktlinjer för hur en kontroll av stiftelsens föreskrifter kan göras för att vara säker på att fastighets-bildningen inte strider mot stiftelsens föreskrifter.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Larsson, Linda. "Användning av svenska stiftelser i fåmansföretagskonstruktioner." Thesis, Internationella Handelshögskolan, Högskolan i Jönköping, IHH, Redovisning och Rättsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-18809.

Full text
Abstract:
Denna uppsats syftar till att utreda huruvida ändamålet med fåmansföretagsreglerna kan kringgås genom företagskonstruktioner med svenska stiftelser. I utredningen läggs fokus på fåmansföretagsreglerna samt de regler som behandlar kontrollmöjligheten av en stiftelse. Även de skattemässiga konsekvenser som medförs i en fåmansföretagskonstruktion med en svensk stiftelse behandlas. Syftet med fåmansföretagsreglerna är att motverka att en delägares inkomst som härstam-mar från arbetsinsats i företaget omvandlas till kapitalinkomst. Om en utomstående, direkt eller indirekt, i betydande omfattning äger andel i ett företag eller direkt eller indirekt har rätt till utdelning, tillämpas utomståenderegeln som är en undantagsregel från fåmansföre-tagsreglerna. Tidigare lagstiftning har inneburit att utomståenderegeln har kunnat tillämpats vid ett indirekt ägande. Dagens gällande fåmansföretagsregler omfattar dock även indirekt ägda fåmansföretag. Indirekt ägande genom svenska stiftelser är däremot inte reglerat i lag. Författaren kommer fram till att ett indirekt ägande i ett fåmansföretag genom en stiftelse normalt inte kan anses föreligga, trots att vissa möjligheter finns att kontrollera en stiftelse. Istället blir utomståenderegeln tillämplig då en betydande del i företaget ägs av en stiftelse. För en verksam fåmansföretagare som säljer andelarna i företaget till en stiftelse beskattas dock utbetalningarna från stiftelsen i inkomstslaget tjänst. Detta innebär att kapital som härrörs från arbetsinsats i fåmansföretaget, genom företagskonstruktionen med stiftelsen, inte kan omvandlas till kapitalinkomst. På grund av utomståenderegeln kan dock en delä-gare uppnå skattemässiga fördelar genom att bilda en stiftelse och överlåta tillräckliga ande-lar i fåmansföretaget, trots att stiftelsen då har rätt till utdelning motsvarande sin andel.
The purpose of this bachelor thesis is to analyze if the regulations regarding closely held companies serve their purpose in company structures with Swedish trusts. The regulations regarding closely held companies as well as a founder’s possibility to control a trust are cen-tral in this thesis. In addition the thesis deals with the tax consequences which follow a company structure with Swedish trusts. The purpose of the regulations regarding closely held companies is to prevent income de-riving from work efforts to be converted into capital income. The outsider rule is an ex-emption rule in the regulations regarding closely held companies and is applicable if an out-sider, direct or indirectly, owns a significant share in a company or direct or indirectly has the right to dividends. Shareholders in such companies can be taxed solely for capital in-come. According to previous regulations the outsider rule was applicable when a company was owned indirectly. This is no longer the case, however there are no current regulations covering the situation when a company is indirectly controlled through a Swedish trust. The author comes to the conclusion that although a founder has some possibilities to con-trol a trust, a closely held company can normally not be indirectly owned through a trust. Instead, the outsider rule is applicable when a trust owns a significant share of a company. An active shareholder in a closely held company who sells his shares to a trust will be taxed for salary income for the payments received from the trust. Income that derives from work efforts will therefore not be converted into capital income. However, a shareholder can gain tax advantages due to the outsider rule, by founding a Swedish trust and selling a sig-nificant amount of the shares, even though the trust in that situation has the right to an amount of dividends corresponding to its shares.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Hellsten, Sara. "Hur förvaltas löntagarfondspengarna? : En komparativ studie mellan Allmänna arvsfonden och Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling." Thesis, Uppsala University, Department of Economics, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-7016.

Full text
Abstract:

Löntagarfonderna inrättades 1983 av den socialdemokratiska regeringen för att jämna ut löneskillnader i landet. Den borgerliga regeringen avvecklade löntagarfonderna under 1993. Fondpengarna användes delvis till att grunda stiftelser. Dessa stiftelser har fått kritik för oegentligheter och otydliga regelverk. En rapport med rekommendationer för att åtgärda problemen avslogs av Riksdagen 2001. I detta arbete jämförs en av löntagarfondsstiftelserna, Kunskaps- och kompetensstiftelsen, utifrån nyckeltal och några juridiska aspekter, med en referensstiftelse, Allmänna arvsfonden. Slutsatsen visar att det inte finns något tydlig skillnad i förvaltningen av pengarna, men problemen med avsaknaden av en tillsynsmyndighet för löntagarfondsstiftelserna med kontrollmakt kvarstår.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Kullenberg, Felicia. "Inkomstbeskattning av stiftelser som bedriver allmännyttig verksamhet i fastigheter." Thesis, Karlstads universitet, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-84550.

Full text
Abstract:
Det vanligaste sättet att organisera filantropisk verksamhet i Sverige är genom stiftelser. Enligt stiftelselagen räknas stiftelser som juridiska personer, och är därför generellt sett skyldiga att betala inkomstskatt. De kan dock på olika sätt bliskattebefriade om de bedriver en verksamhet som främjar ett kvalificerat allmännyttigt ändamål. Just stiftelsers ändamål är därför intressant ur skatterättslig synpunkt.  Syftet med studien är att beskriva och fastställa gällande rätt i 7 kap. IL avseende hur stiftelser som främjar det allmännyttiga ändamålet Omsorg om barn och ungdom ska inkomstbeskattas, samt vilka rekvisit som ska vara uppfyllda för att ändamålet ska anses främjat. Därtill följer att redogöra för hur stiftelser som bedriver sådan allmännyttig verksamhet i specifikt fastigheter i enlighet med 7 kap. 21 § IL ska inkomstbeskattas på den inkomst som följer av verksamheten i fastigheten, och därmed även fastställa vilken skatte- och avgiftsplikt som gäller för fastigheten enligt 3 kap. 4 § FTL. Studien har genomförts med hjälp av en rättsdogmatisk metod vilket traditionellt sett betyder att man fastställer gällande rätt. De allmänt accepterade rättskällorna har studerats i enlighet med rättskälleläran. Kravet för att det allmännyttiga ändamålet ska vara uppfyllt är att det måste handla om specifikt omsorg, och inte endast någon typ av barn- och ungdomsverksamhet.Stiftelser som inom ramarna för ändamålskravet främjar det kvalificerade allmännyttiga ändamålet omsorg om barn och ungdom, och även uppfyller kraven i verksamhetskravet och fullföljdskravet enligt 7 kap. 4-6 §§ IL, kan om de till övervägande del använder en viss fastighet i verksamheten bli undantagna från skatte- och avgiftsplikt på fastigheten i form av vanlig fastighetstaxering enligt 3 kap. 4 § FTL, och därmed även bli undantagna från skattskyldighet på den inkomst som kommer från fastigheten enligt 7 kap. 21 § IL.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Olsson, Nathalie, and Frida Svensson. "Miljöredovisning : Likheter och skillnader mellan kommunala och privata företag och stiftelser." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-21490.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Wannes, Suleyman. "Syrisk-ortodoxa kyrkan, en överblick över Institutioner, stiftelser och medlemmar, samt civila och profana organisationer i världen." Thesis, Linköping University, Department of Religion and Culture, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-7637.

Full text
Abstract:

Kap.1 är inledning,syfte,metod etc.

Kap.2 i den här uppsatsen behandlar syrisk-ortodoxa kyrkans grundande i Antiokia år 37 där Apostlarna för första gången kallade sig för Kristna /Apg.11:19-20)uppsatsen behandlar också det språk (Arameiska/ syriska)som används inom alla syrisk-ortodoxa kyrkorna runtom i världen,den tar upp kyrkans teologi och dogmer kortfattad,kyrkomötena i Nicea år 325,Konstantinopel 381,och Efesos 431 där beslutades om grunderna för den kristna teologin och tron, och det fjärde iCalcedon

år 451 som delade den kristna kyrkan till två,väst som accepterade två naturer för Kristus,(gudomlig och mänsklig) och de orientaliska kyrkorna som accepterade två förenade naturer i en enhet, för Kristus.

Kap.3 handlar om Syrisk-ortodoxa kyrkans institutioner och stiftelser i medlemmarnas ursprungsländer och i emigrationsländer,bl.a Sverige.

Kap.4 handlar kort om medlemmarnas civila och organisationer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Hagberg, Klara. "Men är det Konst? : En undersökning av möjligheterna att använda stiftelser för inköp av texila konstverk till Moderna Museets samling." Thesis, Uppsala universitet, Konstvetenskapliga institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-339198.

Full text
Abstract:
Against a background of feminist art theories arguing that the hierarchies in art as based on masculine norms, the present thesis examines the four foundations associated with the Swedish state museum of modern art Moderna Museet. The object descriptions are gone through with open coding, to see wether there are formulations in these that affect the possibility to utilize the foundations yield for purchasing textile art. To ground the conclusions, the textile artworks in the collection are reviewed. The findings show that there are no terms in the object descriptions that would explain the low representation of textile art in the collection, since no terms regarding the artworks material nor the artists gender are set. It could therefore rather be a subjective choice by the decision-makers at the museum. Textile art’s position as a traditionally feminine craft renders it not self-evident within the masculine norms of art and modern art museums, and the causes of the mis-representation as well as future prospects are discussed.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Holmberg, Gustaf. "Stiftelsen Anna Geijers Barnhem." Thesis, Uppsala universitet, Ekonomisk-historiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-353988.

Full text
Abstract:
I denna uppsats undersöks levnadsstandarden på Anna Geijers barnhem i Uppsala mellan åren 1876 och 1895. Syftet är att genom en mikrohistorisk skildring och en ekonomisk analys belysa en liten del av Sveriges sociala historia. Det huvudsakliga källmaterialet är stiftelsen Anna Geijers barnhems arkiv som finns bevarat på Uppsala landsarkiv. Undersökningens frågeställning är denna: Hur god kan man säga att omsorgen var på Anna Geijers barnhem i förhållande till levnadsstandarden i samhället i övrigt mellan åren 1876 och 1895? Frågeställningen besvaras med en jämförelse av de utgifter som barnhemmet hade som användes för omsorg, den genomsnittliga bidragsnivån och medelinkomsten i Uppsala. Uppsatsen finner att barnen på barnhemmet hade det generellt bättre än bidragstagarna i staden men sämre än löntagarna.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Karlsson, Mats. "Ordnings- och förteckningsarbete : Målaremästare C. E. Lindgrens stiftelses arkiv." Thesis, Uppsala University, Department of ALM, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-126306.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Stiftelser"

1

Finland. Föreningar och stiftelser. Helsingfors: Tryckericentralen, 1995.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Woxholth, Geir. Stiftelser: Etter stiftelsesloven 2001. Oslo: Gyldendal Akademisk, 2001.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Gunne, Cecilia. Beskattning av stiftelser och ideella föreningar. Stockholm: Fritzes, 1995.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Smiciklas, Martin. Associationsrättens grunder: Bolag, föreningar och stiftelser. 3rd ed. Lund: Studentlitteratur, 2006.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Justitiedepartementet, Sweden. Statliga och kommunala stiftelser: Det allmännas fortsatta inflytande över stiftelser som bildats genom politiska beslut. [Stockholm]: Justitiedepartementet, 1995.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Wallander, Jan. Wenner-Gren stiftelserna 1955-2000: Hur fåfänga visioner och världsförbättrarnit blev grunden till stora stiftelser. Stockholm: Atlantis, 2002.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Finansdepartementet, Sweden. Koncernbeskattningsfrågor för ideella föreningar och stiftelser, m. m. Stockholm]: Finansdepartementet, 1998.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Kulturdepartementet, Sweden. Förslag till lag om upplösning av stiftelser i vissa fall. Stockholm: Kulturdepartementet, 2000.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Andersen, L. Lynge, and Katarina Olsson. Stiftelser i Norden: Rapport från ett nordiskt forskningssymposium i Lund den 24 och 25 septermber 1999. Lund]: Juristförlaget i Lund, 2000.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Carlsson, Ingemar. Stiftelsen Bernadotteska Arkivet presenterar Kungens familjearkiv. Stockholm: Carlsson, 1994.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Book chapters on the topic "Stiftelser"

1

Hasan, Samiul, Ruth Crocker, Damien Rousseliere, Georgette Dumont, Sharilyn Hale, Hari Srinivas, Mark Hamilton, et al. "Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond." In International Encyclopedia of Civil Society, 1483–84. New York, NY: Springer US, 2010. http://dx.doi.org/10.1007/978-0-387-93996-4_824.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Howard, David B., Regina List, Salvatore Alaimo, Patrick Bond, Michał Nowosielski, Anael Labigne, Bram Verschuere, Matthias Freise, Freya Brune, and Anael Labigne. "Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse." In International Encyclopedia of Civil Society, 913–14. New York, NY: Springer US, 2010. http://dx.doi.org/10.1007/978-0-387-93996-4_415.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

"The Stiftelsen Arkivet Experience: A Second World War Gestapo Regional Headquarters in Norway." In Challenging History in the Museum, 84–93. Routledge, 2016. http://dx.doi.org/10.4324/9781315571171-10.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography