Dissertations / Theses on the topic 'Stil'

The role of the principal in Sweden has undergone significant changes over the past two decades.  Task and responsibility has been decentralized from the national level to o the local school board affecting principals´ everyday life. At the same time a new inspection system for all schools has been introduced.  These changes puts focus on how principals implement and report political decisions within established guidelines. For many principals it is a balancing act to achieve the national goals within a local context. All the above include for the principal important work with evaluations of quality in different processes in the school, especially those related to teacher performance and children’s grades and results.

In the mid 1990’s a debate about the lack of evaluations and school improvement in Swedish schools started, and as a result the Government decided in 1997 that every school should write a quality assessments and that the school board should write a summery for the whole school district. Many schools had problems in the beginning with the working processes around quality assessments, and many schools view this national law only as a top-down control decision from the Government and were not able to see the school improvement part of the law.

The aim of this study is to describe how principals take responsibility for the quality assessment regulation and to analyze how they act and lead their schools in relation to quality assessments. In this study, results are presented from survey data, done with 131 principals who attended the National Principal Training Program at Umeå University. A theoretical model which discusses four leadership styles is used as a theoretical background. This model has an organizational frame. After making an argument for the importance of each of these styles for understanding principals work with quality assessments, two strands are examined. First, leadership styles are described from a principal perspective and factor analysis is used to investigate if these styles can illustrate principals´ work with quality assessments. Second, important factors explaining different ways in which principals tackle the work with quality assessments is highlighted. These factors are affected by different laws and regulations and even some time local political decisions and policies which here is understood as structure and culture, and personal background, for example the principals´ age, sex, education and experience. 

Based on the empirical results, my theoretical conclusion is that the four leadership styles used are relevant for understanding how principals work with quality assessments.  The study also shows that structure and culture are important factors when it comes to explaining how principals´ work with quality assessments.  Personal background, however, are not shown as important in this study.

Idag ser undervisning i matematik i stort sett ut så att elever får gemensamma genomgångar och sedan uppmanas de att själva räkna de uppgifter som finns i boken medan läraren går runt och hjälper till. Vissa elever tycker att detta arbetssätt inte främjar motivation för lärande och att det inte finns anknytning till vardagslivet. Vissa tycker att det är ett bra arbetssätt som passar dem. Skillnaden beror på att vi människor lär oss på olika sätt, vi har olika lärstilar. I uppsatsen presenteras VAKmodell. Enligt modellen har personer visuell, auditiv eller kinestetisk lärstil, medan matematikundervisning har visuell, auditiv eller kinestetisk inlärningsmodalitet. Undersökningen visar vilka inlärningsmodaliteter som dominerar i matematikundervisningen på grund- och gymnasieskolor, vilka elever som gynnas/missgynnas i skolan och om lärare föredrar att välja undervisningssätt med samma modaliteter som deras egen lärstil. Slutsatsen är att undervisningen är bäst anpassad till elever med visuell lärstil medan de flesta av eleverna är kinestetiska. Majoriteten av matematiklärare har en visuell lärstil och föredrar undervisningssätt med visuella inlärningsmodaliteter.

Människor skiljer sig åt i många avseenden, en av dessa skillnader involverar sättet de processar och representerar information på, bland annat använder sig vissa personer i högre utsträckning av verbala strategier medan andra använder sig mer av bildmässiga (t.ex. Riding & Cheema, 1991). Forskare inom kognitiva könsskillnader menar att en skillnad mellan könen går att påvisa i detta avseende (t.ex. Kimura 1999/2001) medan forskningen inom kognitiva stilar, till stor del, menar att någon könsskillnad ej går att fastställa (t.ex. Riding & Cheema, 1991). På grund av motsägelsen mellan dessa två forskningsområden syftar denna rapport till att föra samman forskningen på ett mer systematiskt sätt än tidigare gjorts inom de båda områdena. Rapporten undersöker huruvida kognitiva könsskillnader återspeglas i de olika kognitiva stildimensionerna som finns eller om könstillhörighet är oberoende av kognitiv stil. Forskningen som har bedrivits inom kognitiva könsskillnader har kommit fram till att män och kvinnor skiljer sig åt gällande deras sätt att processa och representera information, kvinnor använder sig i högre utsträckning av verbala strategier och män av bildmässiga. Studierna inom kognitiva stilar har däremot kommit fram till vissa motstridiga resultat gällande mäns och kvinnors informationshantering. Det övergripande resultatet påvisar dock att en viss skillnad mellan könen går att urskilja.

Abstract

Write the most important things first in text that will be read by a scanning web user. This paper is based upon theories about

– how we read

– what style in texts is

– how texts should be written for web pages

Reading from computer screens is about 25 percent slower than reading from paper. This because screens

– flicker

– have lower resolution than paper

All text with the purpose of being read from a screen should be adjusted to the reader’s physical condition. The theories above were studied and interviews were done to find out how text for web should be written. Three persons were interviewed. They answered questions about how they produce text to their web sites. And the conclusion was

– write short and distinct

– put the most important first

– explain to the visitor to guide them correct

– use comprehensive words

– short sentences are better than longer

– skip all unnecessarily

– use objective language

– do not think that the reader reads the whole text

– split longer texts into multiple pages with hypertext links

The interviewed peoples are

– Swedish Rescue Services Agency’s web master

– Big brother’s web editor in chief

– Information design’s leader of projects

This abstract can be read from a screen. If the whole paper should be read it should be printed first. The paper is not supposed to be read from a screen.

Sammanfattning

Skriv det viktigaste först för den skannande läsaren på webben. Uppsatsen grundas i teorier om

– hur människan läser

– vad stil i text är

– hur texter för webbsidor bör skrivas

Från datorskärmar läser man cirka 25 procent långsammare än från papper. Detta på grund av att skärmar

– flimrar

– har lägre upplösning än papper

Texter som är avsedda att läsas på skärm bör därför anpassas till läsarens fysiska förutsättningar. För att ta reda hur det görs studerades ovanstående teorier för att ge en grund till intervjuer med tre personer i webbranschen. De fick bland annat svara på frågor om hur de arbetar med texter. Och kontentan blev

– skriv kort och tydligt

– det viktigaste skrivs först

– förklara för besökaren för att guida dem rätt

– Kärnfulla ord ska användas

– Korta meningar är bättre än långa

– Skippa allt onödigt

– Objektiva texter ska användas

– Tro inte att läsaren läser hela din text

– Dela upp längre texter på flera sammanlänkade sidor

De intervjuade är

– webbredaktören på Räddningsverket

– chefredaktören för Big Brothers webbplats

– projektledaren på Information Design

Denna sammanfattning kan läsas från skärm. Uppsatasen i sin helhet bör skrivas ut om hela ska läsas. Då den inte är avsedd att läsas från skärm.

Stil och identitet är två viktiga begrepp i ungdomars utveckling. I dagens samhälle har ungdomsperioden blivit längre och det är viktigare än någonsin att uttrycka sin personliga stil och på så sätt visa vem man är. I identitetsarbetet söker man tillhörighet till vissa grupper samtidigt som man vill särskilja sig från andra. I och med detta så skapas olika stilar där kläder, musik, fritidsintressen och kompisar är viktiga identitetsmarkörer.Detta ämnesområde intresserar mig mycket och jag har således valt att undersöka vad stil innebär för ett antal flickor i tonåren och hur de anser att de och andra individer i deras omgivning uttrycker sin stil. Vidare har jag valt att undersöka förhållandet mellan stil och identitet.Min metod innefattar litteraturstudier samt intervjuer med sex flickor i år 8. I litteraturstudien tar jag upp definitioner av begreppen stil, livsstil och identitet. Vidare har jag tittat närmare på områden som berör stil och identitet som grupptillhörighet, media och konsumtion, kläder som uttrycksform för stil, samt identitetsarbete och identifikation. I resultatdelen redovisar jag hur sex flickor ser på sig själva med avseende på stil och identitet. I slutdiskussionen har jag sammanflätat stil och identitet till en helhet genom att belysa flickornas svar i intervjuerna med författarnas åsikter och mina egna tankar. Genom detta arbete har jag inhämtat kunskap om unga människors syn på sig själva och om hur de betraktar sin omgivning. Vidare har jag lärt mig hur begreppen stil och identitet förhåller sig till varandra.

Henning Berger (1872 – 1924) har en plats i den svenska litteraturhistorien som en av få ihågkomna författare från 1900-talets första årtionde, vid sidan av Hjalmar Söderberg och Bo Bergman. Intresset har främst knutits till Bergers USA- och barndomsskildringar, särskilt i Där ute (1901) och Drömlandet (1909). I denna uppsats granskas teman, teknik och stil i de noveller han skrev som bosatt i Danmark under 1910-talet, och som han har förlagt till dansk miljö. Framställningen refererar till tidigare undersökningar och omdömen av framför allt Sven Lagerstedt och Fredrik Böök. I analysen används delvis en biografisk ansats med stöd av Bergers brev och uppgifter från Bergers samtida. Med den biografiska ansatsen visas på paralleller mellan Bergers liv och novellernas karaktärer, särskilt ifråga om kvinnobilder. Den förfarne novellfabrikören Berger beskrivs genom den marknadsorientering han tillämpar, bland annat i spök- och kriminalberättelser, och den klassiska novellteknik han ofta tillämpar. Vidare behandlas hans impressionistiska stilkonst, delvis i förbindelse med danska föregångare. I slutdiskussionen tas spekulativt upp hur Berger i slutet av 1910-talet synes närma sig ett ”modernare” tilltal, i samklang med den splittrade europeiska tillvaron efter första världskriget.

Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 6-9. Ht 2011

Inledning

The horror of the zombie movie comes from recognizing the human in the monster; the terror of the zombie movie comes from knowing there is nothing to do about it but destroy what is left; the fun comes from watching the genre continue to develop. Although zombies are technically dead, their cinematic genre is a living, breathing entity that continues to grow and evolve.

Citatet taget ur Kyle Bishops artikel ”Raising the dead” öppnar upp för en intressant diskussion angående utvecklingen av zombiefilm. De flesta i en skräckfilmspublik kan på ett fåtal sekunder med säkerhet peka ut en zombie på vita duken. Även filmad i long shots och i extreme long shots kan till och med den åskådare som är relativt ny för genren känna igen zombien. De tydliga rörelsemönstren med långsamma släpande steg och ryckiga rörelser tillhör förväntningarna kring hur zombies ska bete sig, men ser zombien verkligen ut så idag? Om en publik förväntar sig se dessa stildrag när de bänkar sig för att titta på en zombiefilm gjord under 2000-talet är det vad de möter? Visst kan man ännu se grunden till dessa manér även i zombies av idag men dock med ett flertal modifieringar. Den klassiska bleka sminkningen tillsammans med ett lika klassiskt rörelsemönster som sedan Night of the Living Dead (George A. Romero, 1968) har definierat zombien inom filmens värld befinner sig i en ständig transformation. Denna uppsats kommer att granska film och litteratur i ett försök att bena ut de olika stilistiska och sociala förändringar som zombien genomgått från 1968 fram till idag.

På grund av rådande pandemi är datum för examenskonsert ännu inte bokat. Det preliminära programmet består av Allegro ur Symphonie 6 (Charles-Marie Widor), Adagio (Yngve Sköld), Preludium & Fuga i g moll (Marcel Dupré), Uruppförande av stycke som fortfarande komponeras (Michael Waldenby), BWV 542 Fantasi & Fuga i g moll (J.S. Bach), samt improvisation. Hedvig Eleonora kyrka, Stockholm. Sebastian Johansson, organist vid symfoniska Grönlund/Allen-orgeln.