Relevant bibliographies by topics / Stilfigur

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books
  4. Book chapters

Academic literature on the topic 'Stilfigur'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 3 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Stilfigur.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Stilfigur"

1

Mosca, Lineide Do Lago Salvador. "A preservação dos aspectos expressivos na atividade tradutória: uma aplicação a Os Sertões, de Euclides da Cunha." Pandaemonium Germanicum, no. 1 (November 5, 1997): 187. http://dx.doi.org/10.11606/1982-8837.pg.1997.63070.

Full text
Abstract:
Der vorliegende Aufsatz diskutiert das Problem der Erhaltung expressiver Texteigenschaften bei der Übersetzung. Den Ausgangspunkt der Überlegungen bildet die HJELMSLEVsche Konzeption der Isomorphie zwischen Inhalts- und Ausdrucksebene, die ihrerseits beide aus Substanz und Form zusammengesetzt sind. Das Ziel ist zu zeigen, daß die konnotative Textäquivalenz in der Zielsprache nur erreicht wird, wenn man formal-stilistische und textnormative Gesichtspunkte in Betracht zieht, was die Aneignung der Stilwerte sprachlicher Ausdrücke der Ausgangssprache und besonders das Verständnis der Stilfiguren und der zwischen ihnen bestehenden Beziehungen voraussetzt. Es ist mithin eine diskursanalytische Perspektive (Theorien der Äußerung und rhetorisch-pragmatische Überlegungen zur Ausdrucksebene eingeschlossen), von der sich die vorliegende Arbeit leiten läßt. Wenn man den literarischen Text als den Ort markierter stilistischer Auswahlen par excellence auffaßt, ist es wichtig die phonetischen und semantischen Korrespondenzen hervorzuheben, d.h. die enge Beziehung zwischen Klang und Bedeutung zu berücksichtigen, die der Übersetzung besonderen Widerstand bietet. Angewandt werden die theoretischen Überlegungen auf den Roman Os Sertões (dt.: Krieg im Sertão) von Euclides DA CUNHA.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic "Stilfigur"

1

Pettersson, Sara. "Kampanjfilmen - en talhandling till folket." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-155585.

Full text
Abstract:
Politisk reklam i form av kampanjfilmer har sedan 2010 varit ett medieformat svenska partier använder sig av för att nå ut med sina politiska budskap till väljarkåren. I den här uppsatsen analyseras Nya Moderaternas officiella kampanjfilm från 2018 och den har visats i de kommersiella tv-kanalerna inför valet och på så sett nått ut till en bred och varierad målgrupp. För att fånga upp intresset hos denna målgrupp använder filmskaparna sig av olika fototekniska metoder för att påverka det visuella uttrycket i den riktning partiet vill. Genom en multimodal analysmetod granskas här de semiotiska resurser (tekniker) som använts för att på något sätt förstärka eller förminska detta visuella uttryck. Sådana semiotiska resurser kan t.ex. vara grepp som höjer respektive sänker värdet på något i bilden, det kan vara hur man använt ljus och ljuskontrast eller hur en deltagares blick och kroppsspråk används o.s.v. Genom en retorisk- och samtalsanalytisk metod studeras filmens samtal närmare, både vad det gäller interaktionen deltagarna emellan, samtalens disposition och retorik. Även här kan filmskapare påverka uttrycket genom att t.ex. använda sig av retoriska stilfigurer som anaforer, metaforer eller hopning. Denna analysmetod ger oss även en bild av hur filmskaparen valt att presentera partiledare Ulf Kristersson. Resultatet visar att de semiotiska resurser som används är i första hand för att idealisera bilden av partiledaren, hans familj och hem och att de retoriska stilfigurer som till stor del används för att förstärka det sagda. Samtalsanalysen visar upp en mindre smickrande bild av partiledaren vilket indirekt bekräftas av den retoriska analysen av hans hustru Birgittas tal vilket under arbetets gång visade sig vara filmens primära samtal och som gav ett oväntat resultat vad det gäller filmens budskap.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Holmquist, Stefan. "Selma Lagerlöf talar : En studie om retorisk stil och stilfigurer." Thesis, Stockholms universitet, Svenska/Nordiska språk, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-187366.

Full text
Abstract:
I denna uppsats undersöks Nobelpristagaren Selma Lagerlöfs tal genom att identifiera och analysera talens retoriska egenskaper. Syftet är att ge en bild av hur författaren använder sig av troper och figurer (stilfigurer) och vilka funktioner de fyller. Stilanalysen som görs kopplas även till den klassiska retorikens talarplikter. Materialet i undersökningen består av fyra tal och metoden som används är kvalitativ. Resultatet visar att Lagerlöf varierar användningen av stilfigurer och åstadkommer en dynamik som bidrar till talens effekter. Dessutom framkommer att den höga stilen i talen emellanåt blandas upp med en scenisk framställning där det personliga tilltalet har en betydande roll. I dessa tal uppfyller Lagerlöf de retoriska plikterna. Undersökningens resultat diskuteras utifrån tidigare forskning
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Skareng, Isabelle. ""It is all rhythm" : En stilanalys av Mrs Dalloway." Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-253915.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Lundin, Magdalena. "Fyra böcker och två tidsperioder : En språkstudie om fyra deckarböcker för barn." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-32357.

Full text
Abstract:
Syftet med studien är att undersöka hur läsbarheten har förändrats och studera den språkliga och grafiska utvecklingen mellan fyra barnböcker där två är från 1950-talet och två är från 2000-talet. Metoden som har använts för att undersöka detta är Lennart Hellspongs läsbarhetsanalys och två stilfigurer epitet och appellation. Resultatet visar att läsbarhetsindexen är som högst i det äldre decenniet och att det yngre decenniet har ett normalt värde runt 25. Nominalkvoten för materialet är runt siffran 1, den högsta nominalkvoten är 1,21 och den lägsta 0,70. Den grafiska formen har förbättrats och språket är lättare att förstå i det yngre decenniet. Stilfiguren epitet är något som användes mer förr då det i nutid är överflödigt att skriva herr eller fru när en vuxen pratar och stilfiguren appellation var viktigare i det tidigare decenniet. Utifrån undersökningen dras slutsatsen att böcker från 2000-talet är mer lättförståeliga för målgruppen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Ekman, Sara. "Retorik i valduellerna : En jämförande undersökning av Socialdemokraternas och Moderaternas retoriska tekniker 1991, 1998 och 2014." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-28582.

Full text
Abstract:
Syftet med undersökningen är att granska och jämföra retoriken hos Socialdemokraterna och Moderaterna i de avslutande anförandena i de sista valduellerna mellan partierna vid tre tillfällen: 1991, 1998 och 2014. Utifrån metoder för retorikanalys undersöks partiledarnas användning av stilfigurer och hur de varierar talhandlingar samt deras användning av de tre argumentationsmedlen ethos, pathos och logos. Resultaten visar att stilfigurer förekommer i samtliga tal. De vanligaste är anafor, klimax och metafor. Gällande talhandlingar varieras påståenden främst med uppmaningar, förhoppningar, varningar och framför allt förslag. Argumentationsmedlen ethos, pathos och logos kombineras i samtliga tal men till olika grad. Vilket som står i fokus varierar mellan talen, något som kan bero på yttre omständigheter. Utifrån just den här undersökningen kan det konstateras att Socialdemokraterna främst använder ethos och pathos, medan Moderaterna snarare fokuserar på logos. Det finns likheter både inom och mellan partierna. Likheterna gäller främst form och faktumet att stilfigurer används, men detaljerna skiljer sig givetvis åt. Dessa likheter kan bero på att det inte ges mycket rum för variation i just den undersökta talsituationen. Båda partierna använder också identifikationstekniker för att vinna förtroende hos publiken. Gällande Socialdemokraternas retorik antyder resultaten att den kännetecknas av många stilfigurer samt ethos- och pathosappell, något som kan leva kvar sedan slutet av 1800-talet och dåtidens agitatorer som förknippas med Socialdemokraterna.  Skillnader som upptäcktes mellan partierna var bland annat att Moderaterna i större utsträckning än Socialdemokraterna använder metaforer i positiv mening, och att Socialdemokraterna är mer benägna att måla upp hotbilder. Retoriken påverkas också av om partiet är i opposition eller i regering.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Ödén, Emelie. "Krigsskildringar i bilderböcker : Hur krig beskrivs och gestaltas i fyra bilderböcker med koppling till svenskundervisning i grundskolans senare år och på gymnasiet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för film och litteratur (IFL), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-81060.

Full text
Abstract:
Denna studie analyserar fyra bilderböcker: Den långa, långa resan av Ilon Wikland och Rose Lagercrantz (1995), Tänk dig att fly av Pimm van Hest (2018), Flykten av Francesca Sanna (2016) samt Dagen då kriget kom av Nicola Davis (2018). Bilderböckerna skildrar barn som faller offer för krig och deras resa till fredligare länder. Studiens syfte är att undersöka skildringen av krig i bilderböcker och hur dessa kan tillämpas i svenskundervisningen i grundskolans senare år samt i gymnasiet. Studien visar att bilderböckerna i hög grad använder samma tekniker för att skildra krig: färger, stilfigurer och relationen mellan text och illustrationer. Trots teknikernas likheter används de på mycket olika sätt i bilderböckerna, vilket skapar stora skillnader i berättandet. Dessa skillnader skulle med fördel kunna belysas i svenskundervisningen för att i enlighet med internationell forskning stärka elevers språkliga utveckling.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Lindh, Josefine. "Lyrikens kraft och makt : Det poetiska språket i Södergrans "Landet som icke är", Boyes "Hur kan jag säga..." och Thorvalls "Efteråt (4)"." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-355139.

Full text
Abstract:
Lyrik har sedan urminnes tider berört människor djupt och nyfikenheten om varför det förhåller sig så har lett till min uppsats där syftet är att undersöka vilka framträdande språkliga verktyg som finns i dikterna ”Landet som icke är”, ”Hur kan jag säga…” och ”Efteråt (4)”, samt att undersöka deras potentiella retoriska dimension. Den språkliga utformningen, elocutio, har undersökts utifrån ett antal frågor som ställs till dikterna vilka närläses och även analyseras utifrån tanken att ordval och andra språkliga medel ”vill” något med texten. Jag har bland annat funnit anaforer, upprepningar, besjälning, mångtydighet och interpunktion i dikterna. Ofta förekommande verktyg är även starkt värdeladdade ord, bildspråk och kontraster. De språkliga verktygen samverkar med varandra och med retorikens övertygelsemedel ethos och pathos. Vissa partier i dikterna har speciellt många olika stilfigurer och andra språkliga medel i samverkan och bildar då ”förtätning”, en slags intensitet med starkt pathos. Dessa passager kan ha en utökad kraft att beröra läsaren.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Born, Ylva. "Två svenska politiska partiledare och deras retorik : En jämförande undersökning av Socialdemokraternas och Moderaternas partiledares retoriska resurser och processer." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-32304.

Full text
Abstract:
Syftet med denna uppsats är att undersöka och jämföra retoriken hos Socialdemokraternas och Moderaternas partiledare i två separata tal som utfördes i Almedalsveckan. Löfven och Reinfeldts retorik analyseras med hjälp av en retorisk modell som innefattar de retoriska resurserna ethos, pathos, logos och den retoriska processen vilket innefattar stilfigurer. Resultatet visar att de båda talarna använde sig av samma mängd av ethos medan det fanns en markant skillnad mellan Löfven och Reinfeldts användande av pathos och logos då Löfven nyttjade båda mer frekvent än Reinfeldt. Resultatet visade även att de båda talarna nyttjade mest stilfiguren metafor. Det finns skillnad mellan användandet av mängden metafor mellan Löfven och Reinfeldt då Löfven nyttjar fler metaforer. En likhet mellan talarna var att de använde sig av samma mängd synekdoke-ord och att de exkluderade stilfiguren ironi i sina respektive tal. En slutsats utifrån mitt resultat är att Löfven använder sig av en mer distribuerande fördelning av ethos, pathos och logos i jämförelse med Reinfeldt som knappt använt sig av logos i sin inledning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Lindell, Sebastian. "Ärade ledamöter! Ärade medmänniskor! Ärade publik! : En jämförande analys av tre tal av Göran Persson." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-55195.

Full text
Abstract:
Syftet med denna undersökning är att analysera och jämföra tre tal av Göran Persson som statsminister som hållits vid olika tillfällen och som har olika kontext och retoriska situationer. Med hjälp av en retorisk analys undersöks genre, ethos, logos och pathos samt stilfigurerna anafor, hopning och antites för att se hur dessa retoriska medel samverkar i de olika talen, samt för att se om detta skiljer sig mellan talen, och i detta fall hur. Resultatet visar att de retoriska medlen till största del förekommer i alla tal, men att det finns skillnader i hur de samverkar och påverkar varandra i de olika talen. Slutsatsen som dras är att Persson använder samma retoriska medel under de olika talen, men att den retoriska genren som talen tillhör, samt det retoriska problemet talaren möter under talet, påverkar hur dessa medel samverkar och påverkar varandra.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Vestman, Linda. "Politisk krisretorik i en pandemi : En jämförande undersökning av Boris Johnsons och Stefan Löfvens tal till deras respektive nationer." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-51842.

Full text
Abstract:
Denna undersökning har som syfte att analysera och jämföra Boris Johnsons och Stefan Löfvens tal till respektive nation gällande COVID-19 pandemin 2020. Med grund i en retorisk analys utmärks argumentationsmedlen ethos, pathos och logos samt stilfigurerna anafor, metafor och metonymi för att se vilka av dessa retoriska medel som dominerar i talarnas krisretorik. Resultatet visar att argumentationsmedlen ethos, pathos och logos används i båda talen men i olika omfattningar. Pathos dominerar i Löfvens tal medan alla tre argumentationsmedel samspelar till samma grad i Johnsons tal. Resultatet visar även att alla tre stilfigurer används men att anaforen är mest framträdande i båda talen och förekommer betydligt oftare än metaforer och metonymier. Slutsatsen som dras är att ingen av dem använder sig av stilfigurer i någon högre grad vilket kan bero på att ett land i kris kräver seriös kommunikation utan utmålade ord och ledare som behöver vara tydliga och vara säkra på att alla som lyssnar förstår. Undersökningen visar att Löfven använder sig mest av pathos medan Johnson balanserar alla argumentationsmedel i samma utsträckning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Books on the topic "Stilfigur"

1

Scherer, Karl, and Walter Bühlmann. Sprachliche Stilfiguren der Bibel. Von Assonanz bis Zahlenspruch. Ein Nachschlagewerk. Brunnen-Vlg., Gießen, 1994.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

"Pli lume la mallumo zumas ..." - Stilfiguroj en la poezio de esperanto. Mondial, 2006.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Book chapters on the topic "Stilfigur"

1

Kegel, Gerd, Thomas Arnhold, and Klaus Dahlmeier. "Der Einfluss Verschiedener Rhetorischer Stilfiguren bei Auditiver Textdarbietung (Experiment 2)." In Beiträge zur psychologischen Forschung, 131–35. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 1985. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-89365-9_7.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

"Das Ich als Stilfigur. zu Robert Walsers Schlossgeschichte." In Robert Walsers 'Ferne Nähe', 215–21. Wilhelm Fink Verlag, 2007. http://dx.doi.org/10.30965/9783846745175_020.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

"Gottesurteil – Beweismittel – Stilfigur. Funktion Und Stellenwert Des Eides In Der Antiken Rhetorik." In New Chapters in the History of Rhetoric, 427–43. BRILL, 2010. http://dx.doi.org/10.1163/ej.9789004175020.i-656.95.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

"Zum Stil und den Stilfiguren des K. al-Fuṣūl." In Der Koran des Abu l-'Ala', 81–106. Harrassowitz, O, 2015. http://dx.doi.org/10.2307/j.ctvbqs71s.10.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Mackowiak, Klaus. "71 Die rhetorische Frage zählt zu den bekanntesten Stilfiguren überhaupt." In Die häufigsten Stilfehler, 135–36. C.H.Beck, 2011. http://dx.doi.org/10.17104/9783406613609-135-1.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography