To see the other types of publications on this topic, follow the link: Stilistics.

Dissertations / Theses on the topic 'Stilistics'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Stilistics.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.

1

Jucienė, Indra. "Lietuvių kalbos frazeologizmų su komponentu „akis“ atitikmenys anglų ir rusų kalbose." Master's thesis, Lithuanian Academic Libraries Network (LABT), 2006. http://vddb.library.lt/obj/LT-eLABa-0001:E.02~2006~D_20060623_103359-68995.

Full text
Abstract:
The subject of Master`s work – Lithuanian Phraseological Units With Component „eye“ Equivalents In English And Russian Languages. 518 examples of phraseological units with component „eye“, are picked out from Lithuanian, English and Russian Dictionaries of Phraseology. These tasks are set in Master`s work: • To consider an academic material, which deals with the subject. • To pick out phraseological units with component „eye“ from Lithuanian, English and Russian Dictionaries of Phraseology. • To group phraseological units into thematic groups according to their meanings. • To do contrastive analysis of fraseological units according to their stucture and stylistic. • To group phraseological thematic groups according to their equivalence in Lithuanian, English and Russian languages. In the preface of Master`s work, the tasks of the subject are stated, academic material is analysed. In the main part of Master`s work, Lithuanian, English and Russian phraseological units with component „eye“, are contrasted and analysed according to these positions: meaning, structure, stylistic, equivalence. All phraseological units with component „eye“ in Lithuanian, English and Russian languages are grouped in 4 thematic groups according to their meaning: motion, visual, physical, psychoemotional. Lithuanian, English and Russian phraseological units are classified from the point of view of their structure and stilistic. According to their equivalents in Lithuanian, English and Russian... [to full text]
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Damiani, Anna. "La natura cognitiva della cifra stilistica in musica." Paris 10, 2004. http://www.theses.fr/2004PA100092.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Jakimavičiūtė, Dovilė. "Newspaper style: the headline." Bachelor's thesis, Lithuanian Academic Libraries Network (LABT), 2013. http://vddb.laba.lt/obj/LT-eLABa-0001:E.02~2013~D_20130608_143427-37015.

Full text
Abstract:
The paper focuses on the analyses of stylistic peculiarities in newspaper headlines. It provides an overview of stylistics, functional styles (newspaper style in more detail), and features of headlines. Also stylistic devices are reviewed and classified. In the empirical part 150 headlines are analyzed while 56 of them are provided as illustrative examples and analyzed in greater detail. Stylistic devices found in the newspaper headlines are allocated to the group they belong to and where it is possible classification of a stylistic devices is provided.
Darbo paskirtis - stilistinių ypatybių analizė laikrščių antraštėse. Yra pateikiama teorinė medžiaga apie stilistiką, funkcinius stilius (laikraštinis stilius aptariamas smulkiau) ir antraščių savybės. Taip pat apžvelgtos stilistinės priemonės ir pateikta jų klasifikacija. Empirinėje dalyje yra išanalizuota 150 antraščių ir 56 pateiktos kaip pavyzdžiai ir išanalizuoti detaliau. Stilistinės priemonės rastos laikraščių antraštėse priskirtos grupei kuriai jos priklauso ir kur yra įmanoma, pateikiama stilistinės priemonės klasifikacija.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Rücker, Andreas. "Beethovens Klaviersatz - Technik und Stilistik /." Frankfurt am Main ; Bern ; Bruxelles : P. Lang, 2002. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb388866687.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Butkutė, Laura. "Okazionaliųjų frazeologizmų stilistinės išgalės publicistiniame stiliuje." Doctoral thesis, Lithuanian Academic Libraries Network (LABT), 2010. http://vddb.laba.lt/obj/LT-eLABa-0001:E.02~2010~D_20100401_102725-01234.

Full text
Abstract:
Disertacijos tyrimo objektas – okazionalieji, t.y. individualios vartosenos, frazeologiniai junginiai, patarlės ir priežodžiai. Disertacijos tikslas – išnagrinėti frazeologinį vaizdą ir jo kūrimo būdus, okazionaliųjų frazeologizmų, patarlių ir priežodžių stilistinius atspalvius remiantis pasirinktais šaltiniais. Bendrosioms frazeologizmų funkcijoms, semantikai, struktūrai kalbininkai skiria daug dėmesio, o stilistinėms jų ypatybėms – gerokai mažiau. Iki šiol lietuvių kalbotyroje nebuvo nė vienos disertacijos, skirtos okazionaliajai frazeologijai. Iš tikrųjų šių frazeologinių junginių stilistinių ypatumų aptarimas yra ne ką mažiau svarbus negu frazeologizmų kilmės, semantikos ar struktūros tyrinėjimai: kalba nuolat kinta, o okazionalieji frazeologizmai, patarlės ir priežodžiai kaip tik ir atspindi šį procesą, tai rodo komponentų keitimas, sudėties plėtimas, reikšmės kitimas, frazeologinių junginių plėtojimas į platesnį kontekstą ir pan. Modifikacijos būdai parodo junginių pritaikymo šiandieninio gyvenimo situacijoms, reiškiniams galimybes, aktualumą komunikacijos procese. Kalbos ir stiliaus kitimas aiškiai matomas publicistikoje, kurioje fiksuojami svarbiausi žmonių gyvenimo, valstybės, kultūros pokyčiai. Taigi okazionaliai vartojamų frazeologizmų tyrinėjimas publicistikoje yra naujas ir aktualus. Šia disertacija norima atkreipti dėmesį į okazionaliųjų frazeologinių junginių, taip pat patarlių, priežodžių vartosenos ypatumus dabartinės lietuvių kalbos publicistiniame stiliuje... [toliau žr. visą tekstą]
Object of the research this Dissertation – occasional phraseological units, common proverbs and sayings, i.e., units of individual usage. The latter are discussed not only when they are used in Lithuanian but also when found in texts in their original language. Purpose of the Dissertation – based on the selected references, to examine the phraseological image and image formation methods as well as stylistic shades of occasional phraseological units, common proverbs and sayings. General functions of phraseological units, semantics and structure are given vast attention by linguists whereas their stylistic characteristics receive rather less consideration. Dissertations regarding occasional phraseology are absent from Lithuanian linguistics thus far. In fact, consideration of stylistic patterns of these phraseological word combinations is none the less important than research of their origin, semantics and structure: language is continuously changing, and occasional phraseological units, common proverbs and sayings are the ones that reflect this process; it is evidenced by the change and replacement of components, expansion of composition, change of meaning, development of phraseological units into the broader context, etc. Types of modification show adaptability potential of word combinations and their communicative flexibility. Process of speech and style changing is obvious in the publicistic writings where fundamental changes in human life, state and culture are captured.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Kaminskaitė, Neringa. "Lietuviškos socialinės reklamos pragmatika ir stilistika." Master's thesis, Lithuanian Academic Libraries Network (LABT), 2012. http://vddb.laba.lt/obj/LT-eLABa-0001:E.02~2011~D_20121120_152640-99043.

Full text
Abstract:
Socialinė reklama – tai nemokama arba iš dalies apmokama, sukrečianti arba humoristinio pobūdžio komunikacijos forma, kuria stengiamasi pakeisti visuomenės požiūrį ar elgesį pozityvesne linkme, tiesiogiai nesiekiant pelno. Atlikta apklausa Socialinės reklamos poveikis visuomenei parodė, kad dauguma apklaustųjų žino, kas yra socialinė reklama. Ši reklamos rūšis padeda spręsti socialines problemas, o paveikiausia ji rodoma per televiziją. Lietuvoje vis dar trūksta kokybiškai sukurtų socialinių reklamų. Dažniausiai socialinės reklamos kuriamos direktyvais, kiek rečiau reprezentatyvais. Komisyvų rasta tik „Sveikatos apsaugos“ grupėje. Esama ir mišraus tipo reklamų. Socialinėse reklamose dažniausiai raginama liepiamosios nuosakos antruoju asmeniu. Taip pat nevengiama retorinių klausimų. Išskirtas gąsdinimo mikroaktas. Šis aktas pasireiškia ne tik žodinėje, bet ir vaizdinėje informacijoje. Šiurpūs vaizdai tampa išskirtiniu socialinės reklamos elementu. Socialinė reklama kuriama pagal tris kompozicijos modelius: klasikinį / uždarąjį; nepilną klasikinį / atvirąjį ir vieno dėmens. Būdingas atvirasis kompozicijos tipas. Vyrauja publicistinis funkcinis stilius, bet esama reklamų, kai susipina keli stiliai, daugiausiai publicistinis ir šnekamasis. Siekiant įtaigumo, naudojami įvairūs kalbos aktualizacijos būdai. Dažnesnė sintaksės aktualizacija. Daugiausiai retorinių sušukimų, elipsės, retorinių klausimų. Aktualizuojant leksiką, naudojamasi epitetais, nevengiama ironijos. Ypatingas... [toliau žr. visą tekstą]
Social advertising – is a form of communication, which is of shocking or comic nature. It tries to change the attitude or behaviour of society towards a more positive direction, not using direct account. It may be free, paid or partially paid. Questioning Social advertising effect of community revealed that most respondents know social advertising and it helps to solve social problems. This advertisement has the biggest influence on TV. In Lithuania social advertising still are not high quality. Social advertising mostly created by directives. Not so many advertisements created by constatives. Commissives used only in Health service group. Generally, social advertising used second person imperatives. Also used rhetoric questions. Commination act was taken a part. This speech act used not only in the text also in visual information. Horrific views become exceptional element of social advertising. Social advertising is created according to three composition models: classical / closed; not fully classical / open and having one element. Open composition type is characteristic. Publicist functional style is prevailing, though the most of advertisements are created using some styles – publicistic and spoken for the most part. In order to avoid conventionality, seeking for suggestibility, more effect, different ways of actualization are used. Syntax actualization is more frequent. There are rhetoric exclamations, ellipsis, rhetoric questions. Actualizing lexis, epithets are used... [to full text]
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Draux, Roland. "Beatrijs' biecht: stilistisch en semiotisch onderzoek." Doctoral thesis, Universite Libre de Bruxelles, 2006. http://hdl.handle.net/2013/ULB-DIPOT:oai:dipot.ulb.ac.be:2013/210887.

Full text
Abstract:
L’objectif de la thèse est de rassembler des arguments permettant de déterminer si la seconde partie de la légende mariale moyen-néerlandaise Beatrijs (vv. 865-1038) est originale ou plutôt l’œuvre d’un continuateur. Dans la séquence narrative dont il est question, l’auteur développe le thème de la confession, préalable spirituel à la rémission des péchés.

En premier lieu, l’analyse stylistique objective (c.-à-d. basée sur des paramètres quantitatifs) de l’ensemble du corpus-texte nous a permis de ne déceler aucune différence notable entre les deux parties de la légende.

Ensuite, par l’étude de la structure diégétique, nous avons tenté d’expliquer le rôle du processus pénitentiel dans l’œuvre moyen-néerlandaise. Grâce aux principes d’analyse sémiotique de Propp, Greimas, Courtès et Dundes, nous avons pu remarquer que la légende présente une double articulation narrative reposant sur une double quête :le rejet du péché par le retour à l’espace hétérotopique initial (dans la première partie) et la quête de la pureté originale par la confession des péchés (dans la seconde partie). Cette dernière quête semble donc très logiquement faire partie intégrante de l’œuvre médiévale.

The aim of this thesis is to determine whether the second part of the Middle-Dutch legend Beatrijs (vv. 865-1038) is original. In the final sequences, the author highlights the role of confession in the absolution of sins.

In the first part of our work, we carried out a stylistic analysis of the whole legend that rested on quantifiable parameters. As no significant differences could be observed between the two parts, the stylistic homogeneity seemed obvious.

In the second part of our research, the emphasis was laid on the narrative structural approach. On the basis of the theories of semioticians (Propp, Greimas, Courtès and Dundes), we could analyse the legend as a bimotifemic « complex tale » in which the success of the first quest in the first part (return to the heterotopic point of departure) must be considered the first stage in the expiation. The second quest in the second part (return to the original purity) can only be achieved through confession. This physical and spiritual movement ensures absolution and salvation :for that reason we can assert that the confession process is an integral part of the medieval legend as a whole.
Doctorat en philosophie et lettres, Orientation langue et littérature
info:eu-repo/semantics/nonPublished

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

LOCATELLI, FEDERICA. "La perifrasi tra retorica e stilistica: l'esempio di Charles Baudelaire." Doctoral thesis, Università Cattolica del Sacro Cuore, 2012. http://hdl.handle.net/10280/1188.

Full text
Abstract:
La presente tesi si pone l'obiettivo di analizzare la figura retorica della perifrasi nel tentativo di offrirne una definizione teorica esaustiva, a partire dal valore che le è conferito nella poetica di Charles Baudelaire. Dopo aver tracciato, da un punto di vista storico, la riflessione linguistica elaborata dal fondatore del Simbolismo francese, ci proponiamo di illustrare le ragioni che giustificano la ricorrenza della figura stilistica nella gamma delle esigenze espressive del movimento letterario della fin de siècle. Successivamente, interrogando la struttura linguistica e retorica di alcuni componimenti delle Fleurs du Mal, cercheremo di dimostrare come la perifrasi divenga, nello stile di Charles Baudelaire, lo strumento appropriato all'espressione dell'oggetto della Poesia, una materia invisibile e "inconnue", come la definisce il poeta, che l'artista deve plasmare al fine di conferirle una forma adeguata e intellegibile. Sulla base di tali presupposti, svilupperemo un discorso critico e ermeneutico sull'attività poetica baudelairiana, provando a delinearne la finalità ultima: la volontà di nominare ("perifrasticamente") l'Inconnu o l'Infini. Il linguaggio delle Fleurs du Mal sembrerebbe tradurre la mira artistica di rivelare l'Assoluto che si nasconde nell'apparenza transitoria della realtà e di restituirlo in una forma eterna: il testo poetico. Giungeremo pertanto a dimostrare come le strategie retoriche, le scoperte stilistiche e le scelte linguistiche esibite da Charles Baudelaire inaugurino la via intrapresa dalla poesia moderna, ossia la ricerca di una scrittura ermetica, la forma adeguata al contenuto trascendente dell'arte.
This thesis analyses the periphrastic figure and aims to provide a theoretical definition of the trope based on its usage in the poetics of Charles Baudelaire. Through a historical restitution of the linguistic reflections expounded by the founder of French symbolism, the aim is to identify reasons behind the recurrence of this stylistic figure within the particular symbolic economy of the French fin de siècle literary movement. By exploring the linguistic and rhetorical structure of certain poems within the Fleurs du mal, I will identify ways in which the trope becomes both an appropriate tool for expressing the poetic object, and an invisible and “unknown” element, as Baudelaire puts it, to which the poet must give an appropriate and intelligible form. From there, I aim to outline the objectives of Baudelairian poetry, in other words, to identify (“periphrastically”) the “unknown,” and to reveal how Baudelaire’s language conveys his artistic desire both to reveal the hidden Absolute that lies beneath reality and to render it in an eternal form: the poem. Baudelaire’s rhetorical devices, stylistic innovations, and linguistic choices seem to establish the route taken by modern poetry, that is, the search for a hermetic mode of writing, or even for the appropriate form its transcendental content might take.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Lantz, Daniel. "En stilistisk analys av Scott Joplins ragtimekompositioner." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för musikvetenskap, 2001. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-173699.

Full text
Abstract:
Abstract Daniel Lantz: En stilistisk analys av Scott Joplins ragtimekompositioner. – Uppsala: Musikvetenskap. 2001. 60 p. Detta arbete är en stilistisk studie av 33 ragtimekompositioner av Scott Joplin. Syftet är att undersöka kompositionernas stilistiska aspekter med avseende på fyra stilparametrar: form, rytmik, melodik och harmonik. Målet är att peka ut typiska drag i Scott Joplins ragtimekompositioner genom att kartlägga typiska mönster och karakteristiska samband mellan de olika stilparametrarna. De 33 kompositionernas originalnottryck har analyserats med en egen analysmetod, som bygger på att urskilja återkommande mönster. De enligt min mening mest relevanta aspekterna inom varje stilparameter presenteras via olika kategoriseringar med tillhörande notexempel. Resultaten visar att Joplins ragtimekompositioner är starkt bundna vid ett formschema innehållande fyra distinkta teman om 16 takter vardera, delvis ärvd från marschmusiken. Den kraftiga synkoperingen är karakteristisk för rytmiken och 9 olika rytmiska mönster presenteras, baserade på synkoper per takt. Melodiken kännetecknas av den alternerande förekomsten av pentatonik och kromatik. 10 olika typer av melodik presenteras genom dess tydliga fördelning mellan bas (”höger hand”) och diskant (”vänster hand”). Harmoniken kännetecknas av en tydlig dominans av durtonarter, alterneringar mellan tonika-dominant respektive tonika-subdominant, samt av införandet av mellandominanter som genomgångsackord. Kadensmönstren i Joplins rags är i högsta grad stereotypa, även om man kan peka på fyra olika typer av ’förberedande’ kadenser. En specialitet hos Joplin tycks vara att använda sig av durackord på diatoniskt sänkt 6:e steg. Det råder ett antal samband mellan samtliga stilparametrar.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Galletti, Ettore. "Traduzione del testo teatrale Class con esperimento di analisi stilistica computazionale." Master's thesis, Alma Mater Studiorum - Università di Bologna, 2021.

Find full text
Abstract:
Questa tesi vede la traduzione dall'inglese all'italiano del testo teatrale Class di Iseult Golden e David Horan svolta per la compagnia teatrale Teatro delle Forchette di Forlì. A una prima introduzione teorica riguardante la theatre translation, viene sviluppato un discorso teorico-pratico sul testo Class. Dopodiché si riporta la traduzione a cui segue un capitolo dedicato alle principali sfide traduttive affrontate con degli esempi concreti. Infine, sul testo inglese e italiano si innesta un'analisi stilistica computazionale che mira a verificare se e quanto lo stile dei personaggi sia identificabile da una macchina e se e quanto questa differenziazione si trasmetta dall'originale alla traduzione.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
11

Kuncaitė, Živilė. "Daugtaškio vartosena grožiniuose tekstuose ir jo stilistinės išgalės." Master's thesis, Lithuanian Academic Libraries Network (LABT), 2009. http://vddb.library.lt/obj/LT-eLABa-0001:E.02~2009~D_20090629_141103-41629.

Full text
Abstract:
Darbe pristatomas daugtaškio vartojimas grožiniuose tekstuose. Kadangi skyrybos intonacinis-pauzinis ir prasmės principai vis labiau akcentuojami, tiriama daugtaškio įtaka teksto emociniam ir ekspresiniam atspalviui, intonacijai, prasminiams akcentams, raiškos gyvumui. Tiriamąją medžiagą sudaro pavyzdžiai su 1876 daugtaškiais, pavartotais neoromantizmo atstovės Šatrijos Raganos apysakų rinkinyje „Sename dvare“ ir postmodernistų Renatos Šerelytės romane „Vardas tamsoje“ ir Mariaus Ivaškevičiaus romane „Žali“. Autoriai pasirinkti siekiant palyginti rašymo laikotarpiams (juos skiria šimtmetis), tekstų tipams, pasirinktos literatūros krypčiai būdingą autorinę skyrybą. Teorinės žinios apie daugtaškį lyginamos su realia ženklo vartosena, aiškinamasi, kokias funkcijas tiriamuose tekstuose jis atlieka, aptariami galimi daugtaškio sinonimai. Nemažai dėmesio skiriama vartojimo dažnumo tyrimui statistiniu metodu.
This Master’s thesis presents the use of suspension points in the imaginative texts. As the intonation pause and meaning principles of punctuation are more and more emphasized, the influence of suspension points has been analyzed from the point of the emotional and expressive shade, intonation, meaningful focus, vividness of expression. The research material consists of 1876 examples of suspension points used in the collection of stories “In an Old Manor” by Satrijos Ragana and in the novels of post-modern writers: “The Name in the Darkness” by Renata Serelyte and the novel “The Greens” by Marius Ivaskevicius. The authors have been chosen aiming to compare the authors’ punctuation characteristic to the writing periods (the difference between them is one hundred years), types of the texts, and the chosen trend in literature. The theoretical knowledge about the suspension points have been compared with the real use of the punctuation mark, it has been targeted to ascertain what are the functions of this punctuation mark in the analyzed texts, the possible synonyms of suspension points have been discussed in the thesis. Great attention has been paid to the analysis of the usage frequency applying statistical method.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
12

Pranskevičiūtė, Inga. "Funkcinė stilistinė sintaksinių priemonių diferenciacija V. Juknaitės tekstuose." Master's thesis, Lithuanian Academic Libraries Network (LABT), 2011. http://vddb.laba.lt/obj/LT-eLABa-0001:E.02~2011~D_20110711_102122-16293.

Full text
Abstract:
Lietuvių kalbos funkcinių stilių skyrimo kriterijai priklauso nuo atskirų tyrinėtojų iškeliamų požymių. Kalbotyros terminų žodyne funkcinis stilius apibūdinamas kaip kalbos atmaina, vartojama tam tikroje žmonių veiklos srityje. Galima skirti tokius funkcinius stilius: buitinį, kanceliarinį, meninį, publicistinį ir mokslinį. Kiekviename funkciniame stiliuje vartojamos skirtingos kalbos priemonės, jos savitai organizuojamos. Žanras – viena iš svarbesnių stilistinių kategorijų, kuria perduodama informacija. Tai labai parankus tekstų klasifikavimo įrankis, tačiau jam trūksta aiškiai apibrėžtų klasifikavimo kriterijų. Šio darbo objektas – sakinys ir jo funkcionavimas V.Juknaitės įvairių kalbos atmainų, įvairių žanrų tekstuose. Sakinio ilgis – vienas iš sakinio parametrų, padedantis atskleisti teksto savitumą. Šiame darbe pirmą kartą siekiama analizuoti šnekamosios kalbos sakinius ir jų parametrus. Šnekamosios kalbos sakinio ilgis dar nėra tyrinėtas. Ištyrinėjus sakytinės ir rašytinės kalbos sakinių ilgio struktūrą, patyrinėjus V.Juknaitės kalbinės laiškų raiškos savitumą galima kalbėti apie autorės idiostilių. Būtent autorystės valia ir formuojamas įvairių V.Juknaitės rašymų formų – meninės kūrybos, publicistinių, mokslinių tekstų, tiek šnekamosios kalbos – idiostilius. Rašytojos siekis meniniais vaizdais apipavidalinti kūrinio erdvės ir laiko pokyčius skatina įvairių raiškos priemonių vartojimą, jų atranką pagal individualius poreikius. Todėl kalba yra labai svarbus instrumentas... [toliau žr. visą tekstą]
Functional styles of Lithuanian language's criteria depends on the raised features by individual researchers. Functional style in Linguistics Glossary is characterized as a language variety used in a particular area of human activity. There are some functional styles: domestic, clerical, artistic, scientific, publicistic. Each functional style of language are used by the different measures and they are organized individually. Genre is one of the most important stylistic categories in which information is transmitted. This is a very handy tool for text classification, but it lacks to clearly defined criteria for classification. Work object - the sentence and its functioning in different language, different genres of texts of V Juknaitė. Length of the sentence is one of the parameters of the sentence that helps to reveal the text identity. This work pursues to analyze the spoken sentences and their settings. Sentence lenght of conversational speech hasn't been explored yet. Explored the spoken and written language, sentence length, structure and look at the linguistic expression of V.Juknaitė we can talk about auhtor's idiostyle. It were the various V.Juknaitė posting forms of idiostyle - artistic, publicistic, scientific texts and spoken language. The writer's ambition to format the work space and time changes by artistic images are motivate the application of different time expressions and screening them by individual needs. Therefore language is a very important tool that... [to full text]
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
13

Potgieter, Zanétte. "Stilistiese variasie in die Afrikaanse reklameteks / Zanétte Potgieter." Thesis, Potchefstroom University for Christian Higher Education, 1998. http://hdl.handle.net/10394/3781.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
14

Quintili, Aurora Elisabeth. "Mellan individen och yrkesrollen : En stilistisk analys av litteraturkritik." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-44743.

Full text
Abstract:
Denna studies syfte är att analysera ett flertal litteraturkritiska verk från ett språkligt perspektiv. En stilistisk analys har utförts, och jag har därmed fördjupat mig i aspekter som är grundläggande för att identifiera en texts stilistiska drag, med fokus på lexikala och syntaktiska aspekter. De kanaler som tas upp är Goodreads.com, två bokbloggar och två tidningar. Tesen som denna studie grundar sig på är att texternas språkliga innehåll och framförallt svårighetsgrad påverkas av författare och spridningskanal. För att utföra studien har jag använt mig av totalt sex litteraturkritiska verk som handlar om två romaner skrivna av debutanter. Det som är studiens primära avsikt är att sätta de identifierade stilistiska drag i relation till texternas författare samt vilken kanal som varit huvudsaklig för att sprida texten vidare. Analysens struktur har som syfte att visa på skillnader och likheter både mellan kritiska verk skrivna för samma kanal och för olika kanaler. Studiens resultat pekar på att faktorer såsom författare och spridningskanal påverkar språket på ett sätt som har inverkan på texternas stilistiska drag. Därmed är slutsatsen att en recensions stil påverkas av vem det är som skriver recensionen och vilka kanaler används för att sprida recensionen vidare.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
15

MONTAGNA, CARLOTTA. "LUCIUS ANNEUS SENECA. UN COMMENTO FILOSOFICO, STORICO E STILISTICO DELL'EPISTULA AD LUCILIUM 94.1-51." Doctoral thesis, Università Cattolica del Sacro Cuore, 2018. http://hdl.handle.net/10280/44650.

Full text
Abstract:
La tesi verte sull’attività politica e filosofica di Seneca. Si dimostra che Seneca fu un politico, che fece uso della proprie conoscenze filosofiche come di un instrumentum regni, prima, quando fu il maestro di Nerone (durante il cosiddetto Quinquennium felix), in seguito, quando compose le Epistulae Morales ad Lucilium. Con questo corpus di lettere Seneca ambiva a fornire un’educazione etica ai futuri leaders politici, che avrebbero dovuto governare conformemente alla filosofia stoica. Inoltre, nella tesi si dimostra che Seneca considerava la poltica come un instrumentum philosophiae, in quanto attraverso l’attività politica la contemplazione filosofica si volge in azione, che guida l’esistenza umana. La seconda parte della tesi fornisce un commento lemmatico, filosofico, storico e stilistico, dell’Epistula 94.1-51. In questo testo Seneca esprime la propria visione progressita della vita individuale e sociale. Suggerisce inoltre di guardare a lui come all’Agrippa di Età neroniana, impegnato a combattere contro la decadenza morale di Roma. Seneca ci consegna anche la chiave di accesso alla comprensione del Principato neroniano, con particolare attenzione posta alla Domus Aurea.
This thesis focuses on Seneca’s political and philosophical work. I show that Seneca was a politician who made use of his philosophical knowledge as an instrumentum regni, before, when he was Nero’s tutor (during the so-called Quinquennium felix), after, when he wrote his Epistulae Morales ad Lucilium. With his body of letters, he aimed to provide ethical education to future political leaders ruling according to Stoic philosophy. Moreover, this thesis shows that Seneca regarded politics as an istrumentum philosophiae, as through politics philosophical contemplation turns into action, directing human life. The second part of this thesis provides a lemmatic philosophical, historical and stylistic commentary of Seneca’s Epistula 94.1-51. In this letter Seneca confers his progressive view of individual and social life. He also suggests to us to regard himself as the Neronian Agrippa, busy fighting against moral decadence in Rome. He also gives us the key to understand the Neronian Age, in greater detail the Domus Aurea.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
16

Förster, Felicitas. "Shreds: zur Geschichte und Stilistik parodistischer Overdubbing-Videos auf YouTube." Hochschule für Musik und Theater 'Felix Mendelssohn Bartholdy' Leipzig, 2017. https://slub.qucosa.de/id/qucosa%3A15826.

Full text
Abstract:
Auf der Videoplattform YouTube finden sich hunderte sogenannter Shreds. Das sind Videos, die das Bildmaterial präexistenter Musikperformances mit einer neuen Tonspur kombinieren, und zwar mit humoristischer Intention. Hier wird erstmals die Geschichte der Shreds umfangreich nachgezeichnet und ihre stilistischen Ausprägungen untersucht.
The video platform YouTube hosts hundreds of so-called shreds: videos that combine footage of preexisting musical performances with a new soundtrack, always with a humoristic intention. The present study examines the history of shreds and their stylistic devices for the first time ever.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
17

Holmlund, Jessica. "Kasusformer i stilistisk variation : En korpusundersökning av dativanvändning i äldre svenska." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-255922.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
18

Sman, Gerrit Jan van der. "La decorazione a fresco delle ville venete del cinquecento : saggi di littura stilistica ed iconografica /." Leiden : Universita di Leida, 1993. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb372140434.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
19

Scholl, Reinhard. "Die Elenden in Gottes Thronrat : stilistisch-kompositorische Untersuchungen zu Jesaja 24-27 /." Berlin : W. de Gruyter, 2000. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb39900961v.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
20

MONACO, MATTEO GIOVANNI MARIA. "Indagini sulla prima Filippica di Demostene e la quinta di Cicerone: analisi stilistica e il problema dell'aemulatio." Doctoral thesis, Università Cattolica del Sacro Cuore, 2009. http://hdl.handle.net/10280/521.

Full text
Abstract:
La tesi si propone un confronto tra la I Filippica di Demostene e la V Filippica di Cicerone allo scopo di individuare se e in che misura Cicerone, nel comporre le Filippiche, abbia avuto come modello stilistico Demostene.
The research makes a compairason between the first Philippic of Demosthenes and the fifth of Cicero in order to investigate if and how Cicero imitated Demosthenes' style when he wrote the Philippics
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
21

Panieri, Benedetta <1979&gt. "Per una stilistica della variante in Giorgio Bassani: Gli occhiali d'oro e Il giardino dei Finzi-Contini." Doctoral thesis, Alma Mater Studiorum - Università di Bologna, 2009. http://amsdottorato.unibo.it/2250/.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
22

Nordahl, Westin Fredrika. "Menniskovärde och rusdrycksförbud : En stilistisk studie av fanor och standar vid Arkiv Gävleborg." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-20529.

Full text
Abstract:
Uppsatsens syfte är att stilistiskt granska texter på fanor och standar förvarade hos Arkiv Gävleborg. Fantext är ett område som tidigare inte analyserats i detalj – kanske har det inte ens betraktats som ett eget textslag – fokus har ofta legat på folkrörelsernas fantraditioner som helhet, inom ett geografiskt eller föreningsspecifikt område. Uppsatsens resultat visar att vissa drag är återkommande i en fantext. Det allra viktigaste tycks vara att markera sin identitet genom att föreningens ibland mycket långa namn får den mest framträdande platsen, och ofta delas utrymmet med datum för föreningens grundande. Det finns få retoriska grepp i de korta texterna. Det som främst används är starka värdeladdade ord, gärna bevingade ord och internationellt etablerade deviser på såväl fram- som baksidor, vilket höjer det intertextuella värdet. Versaler används flitigt, men skiljetecknen är få. Grafiska meningar är därför ovanliga. Fullständiga satser är vanliga, men relativt ofta utgör texterna bara meningsfragment. I en jämförelse mellan fanor från arbetstagarorganisationer och nykterhetsorganisationer framkommer att geografiska namn, dateringar och verb är vanligare på arbetstagarfanor. De är också generellt ordrikare. De vanligaste orden på dessa fanor är de självfokuserande pronomina ”vi/vårt”, medan substantivet ”rusdryckerna” är mest frekvent bland nykterhetsfanorna. Den vanligaste devisen hos de sistnämnda är ”Bort med rusdryckerna”. Hos arbetstagarorganisationerna dominerar ”Enighet ger styrka”.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
23

Olsson, Mimmi, and Martine Andersen. "Klicka och läs vidare : En stilistisk analys av sex internetartiklar och deras klickrubriker." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-24413.

Full text
Abstract:
En kommersialisering av hur nyheter förmedlas har skett på redaktionerna där de blivit beroende av en klickekonomi för att få inkomst. Artiklarnas fokus har bytt från objektiv nyhetsförmedling till uppseendeväckande rubriker som ska locka mottagaren till att klicka sig in på artikelsidan. Lotta Halvarsson (2014:33–34) har uppmärksammat att journalistik i dagsläget använder material och källor som är hämtat från PR-byråer vilket har förändrat informationsvärdet. Hennes slutsats är att vad klickjournalistik vill uppnå är att hålla mottagaren nöjd, glad och passiv, för att skapa större benägenhet till att klicka på annonserna vid sidan av artiklarna. Vi har uppmärksammat fenomen och har med en stilistisk metod exponerat de stilmarkörer klickjournalistiken använder för att attrahera mottagare. Det analyserade materialet är hämtat från msn.se och består av sammanlagt sex artiklar från hemsidans ”inrikesnyheter” samt ”toppnyheter”. Vi har utfört en kvalitativ undersökning av stilmarkörer och deras effekt på texterna, kompletterad med två kvantitativa metoder för att konkretisera LIX-värde och nominalkvot i artiklarna. Klickrubrikerna och deras stilmarkörer har också analyserats och kopplats till respektive artikel innehållsmässigt och stilmässigt. Den här undersökningen har visat tendenser till samband mellan artiklar med likartat innehåll, antingen nöje eller nyhetsförmedling. Detta var inte vårt huvudfokus i undersökningen, men en intressant utkomst av genomförda analyser. De artiklar som var inriktade på nöje visade en mer skönlitterär stil där emotiva drag var inbäddade i texten. Dessa artiklar hade även i större utsträckning en synlig berättare vilket gett dem en mer personlig stil. De artiklar som var inriktade på nyhetsförmedling hade mer opersonliga stildrag i form av en osynlig berättare och färre emotiva inslag. Klickrubrikens syfte i förhållande till artiklarna påvisade också en skillnad beroende på artiklarnas förmedlande syfte. Artiklarna som var inriktade på nöje hade en klickrubrik som dolde vad artikeln handlade om och väckte istället mottagarens nyfikenhet för vad klickrubrikens formulering innebar. De mer nyhetsförmedlande artiklarna hade istället klickrubriker med syftet att uttrycka en sammanfattning av artikelns innehåll.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
24

Bijvoet, Ellen. "Sverigefinnar tycker och talar : om språkattityder och stilistisk känslighet hos två generationer sverigefinnar /." Uppsala : Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet, 1998. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb389250688.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
25

Fahlström, Moa. "Vi är stjärnor : En stilistisk undersökning av tre låttexter från Joakim Thåströms album Centralmassivet." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-352306.

Full text
Abstract:
Att låttexter, eller rocklyrik, har blivit något av vår tids poesi stod klart när Bob Dylan fick Nobelpriset i litteratur år 2016. I föreliggande studie undersöks låttexter som är skrivna av en av Sveriges främsta rockikoner, Joakim Thåström. Syftet med studien är att utreda vad som karaktäriserar språket och stilen i tre av hans låttexter, samt på vilket sätt stilfigurer används i texterna. För att besvara frågeställningarna undersöks låttexterna med hjälp av stilanalys. Materialet utgörs av låttexterna ”Körkarlen”, ”Old Point Bar” och ”Centralmassivet” från albumet Centralmassivet (2017). Resultatet visar att det finns stora likheter mellan de tre analyserade texterna gällande språk, stil och stilfigurer. Stilen är vardaglig, verbal och personlig men kryddad med språkliga stilmarkörer som ger låttexterna en mer poetisk och skönlitterär stil. Dessa stilmarkörer är framförallt upprepningar och målande beskrivningar i form av förbiflimrande bildfragment och platser, samt stilfigurer som metaforer, liknelser och allusioner.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
26

Andersson, Joline. "Meningslöshet och repetition i Cirkusdirektören och Ballerinan : En undersökning i den absurda teaterns stilistik." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för språk och litteratur, SOL, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-14687.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
27

Ottenberg, Hans-Günter. "Instrumentalwerke böhmischer Komponisten in der Dresdner Hofmusik des 18. Jahrhunderts – Repertoireschwerpunkte, Stilistik, Überlieferungswege, Aufführungspraxis." Saechsische Landesbibliothek- Staats- und Universitaetsbibliothek Dresden, 2013. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bsz:14-qucosa-88279.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
28

Ottenberg, Hans-Günter. "Instrumentalwerke böhmischer Komponisten in der Dresdner Hofmusik des 18. Jahrhunderts – Repertoireschwerpunkte, Stilistik, Überlieferungswege, Aufführungspraxis." Institut zur Erforschung und Erschließung der Alten Musik in Dresden, 2012. https://slub.qucosa.de/id/qucosa%3A2193.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
29

Braun, Disa. "Som man tilltalas får man resa : En stilistisk och systemisk-funktionell analys av resmålsbeskrivande text." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-274497.

Full text
Abstract:
Uppsatsens syfte är att undersöka huruvida språket skiljer sig åt i resmålsbeskrivningar riktade till två olika målgrupper hos en reklambyrå – erfarna livsnjutare och en bredare allmänhet. Metoden som används i undersökningen är en kombination av stilistisk analys och systemisk-funktionell grammatisk analys. Den stilistiska analysen undersöker huvudsakligen syntax och ordklasser medan den systemisk-funktionella analysen behandlar texternas interpersonella metafunktioner, alltså relationen avsändare och mottagare emellan. Resultaten visar att resmålskategorierna skiljer sig åt mycket lite. Det finns alltså inte många stabila målgruppsegenskaper. De som förekommer inom premiumtexterna är mindre krånglig syntax och färre explicita uppmaningar. Inom chartertexterna förekommer mer krånglig syntax och påtagligt fler explicita uppmaningar. Inom kategorierna skiljer sig texterna åt mer än vad de gör kategorierna emellan. Slutsatsen av det hela är att syntax och explicita uppmaningar är viktiga för målgruppsanpassningen och att resebyråns skribenter utöver detta inte verkar ha haft någon egentlig definierad mall när de författat resmålsbeskrivningarna.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
30

Hurdelbrink, Amelie. "Dagens Nyheter då och nu : En stilistisk undersökning av den språkliga utvecklingen i Dagens Nyheter." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-275286.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
31

Eklund, Arvid. "Stilanalys och stildiskussion : En stilistisk undersökning av Olof Lagercrantz och en diskussion om stilistikens värde." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-130158.

Full text
Abstract:
This essay aims to examine two texts, one autobiography and one essay, by Swedish author Olof Lagercrantz, through the means of stylistical analysis and to investigate the worth of stylistics in regards of trying to capture the style of an author. The main questions are: Which are the distinguishing stylistic features of the two texts? and Is it possible to capture the literary style of Olof Lagercrantz through the methods of stylistic analysis? In aid of trying to answer these questions the methods of Per Lagerholm and Peter Cassirer is being applied. The results points to the autobiographical text being economical in language, dramatic, poetic and personal; the essay being intimate, formal, personal and creating participation. The methods of stylistical analysis is criticized for being a insufficient tool in the analysis, but its benefits are also pointed out.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
32

Wall, Niklas. "Främmandegöring och litterär kompetens via Tomas Tranströmers diktning : En stilistisk analys med ett didaktiskt perspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-100904.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie är att undersöka hur begreppet främmandegöring kommer till uttryck i Tomas Tranströmers dikter Preludium och Flygblad. Som analysmetod används det närliggande begreppet förgrundstekniker, som beskriver hur främmandegöring kan uppstå genom det poetiska språkets olika funktioner, samt med författaren eller poetens användning av stilistiska drag. Dessutom undersöker studien hur en litteraturundervisning som beaktar skönlitteraturens främmandegörande funktion kan utveckla elevers litterära kompetens, enligt Örjan Torells modell. Analysen visar att dikterna innehåller ett rikt antal varierande förgrundstekniker som dels kan fungera väl som utgångspunkt i arbetet med att utveckla elevers litterära kompetens, dels kan öka sannolikheten för en förhöjd estetisk läsupplevelse.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
33

Boschetti, Federico. "Saggio di analisi linguistiche e stilistiche condotte con l'ausilio dell'elaboratore elettronico sui Persiani di Eschilo." Lille 3, 2005. http://www.theses.fr/2005LIL30001.

Full text
Abstract:
Cette étude a pour but d'illustrer les méthodes d'analyse développées par la philologie computationnelle pour les appliquer au texte des Perses. Mon travail précise les caractéristiques de l'édition critique numérique et fait la comparaison entre les modèles de codage proposés par la T. E. I. Et la solution adoptée ici pour enregistrer les informations de plusieurs apparats critiques et de plusieurs répertoires de conjectures. Une section est consacrée à l'analyse morphosyntaxique assistée par ordinateur : elle décrit le codage des traits morphologiques et des structures syntaxiques, ainsi que le langage d'interrogation qui permet de repérer les syntagmes qui se trouvent dans la base de données. La section suivante est consacrée à l'analyse sémantique. Sont décrits les principes théoriques suivis pour identifier les traits sémantiques associés aux mots. Les deux dernières sections sont consacrées respectivement à des analyses statistiques et au commentaire de quelques lieux textuels
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
34

Ask, Sofia. "Vägar till ett akademiskt skriftspråk /." Växjö : Växjö University Press, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1276.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
35

Strömberg, Ebba. "Reseinspiration för gymnasieelever : En studie i anvädningen av ethos, pathos, logos och stilistik i text." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-32258.

Full text
Abstract:
Varje år tar cirka 85 000 elever studenten från svenska gymnasieskolor. Elever som behöver ta ett beslut gällande sin framtid. Många alternativ presenteras för eleverna men mycket av informationen handlar om studier och arbete i Sverige. En möjlighet har därför setts kring att skapa ett material som presenterar andra möjligheter utöver de traditionella och inspirerar eleverna till att resa och välja själva istället för att påverkas av andra. Arbetet har resulterat i en möjlig gestaltning och har gått ut på att svara på frågor kring hur informationen skapas för att inspirera och hur arbetet kan anpassas till målgruppen. Huvudfrågan har varit hur de retoriska greppen ethos, pathos och logos kan användas för att skapa ett inspirerande informativt material. Med underfrågor om hur stil och språkbruk behöver anpassas för målgruppen gymnasieelever och hur text och bild kan kombineras i digitala medier. Teoristudier kombinerades med informantintervjuer samt analyser av retorik och stil. Gestaltningen har sedan baserats på dessa resultat.
Every year, about 85,000 students graduate from Swedish high schools. Students that need to make a decision for their future. Plenty of alternatives are presented to the students but a lot of the existing information is about further studies and employment in Sweden. A possibility has therefore been seen to create an information material that presents other opportunities rather than the traditional routes and to inspire the students to travel and choose their own path.  The process has resulted in a possible design and has endeavored to answer questions about how the work can be created in order to inspire and be adapted to the target audience. The main question is how the rhetorical devices ethos, pathos and logos can be used to create an effective, inspiring and informative material. This is combined with a few other areas, about how style and language needs to be adapted to the target audience of high school students and how text and pictures can be combined in digital media. Theoretical studies were combined with interviews and rhetorical and style analysis. The design was later based upon these results.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
36

Janbrink, Sven. ""Detta och sommarnatten är jag satt att förvalta" : En stilistisk studie av tre romaner av Stig Claesson." Thesis, Högskolan Dalarna, Svenska språket, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-4827.

Full text
Abstract:
I uppsatsen studeras stilen i Stig Claessons romaner Vem älskar Yngve Frej, På palmblad och rosor samt Henrietta ska du också glömma. Syftet är undersöka syntax, disposition och innehållsaspekter som motiv, symboler och tema och jämföra resultatet med tidigare forskning. I uppsatsen studeras också romanernas textbindning. Undersökningen visar att Claesson använder sig av repetition avseende både syntax, motiv och innehåll vilket skapar en väl sammanhållen, långsamt framskridande och rytmisk text med betydelseglidningar.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
37

Knop, Kerstin [Verfasser], and Claudine [Akademischer Betreuer] Moulin. "Phraseologie des Pfälzischen - Exemplarische Untersuchungen zu lexikographischen, kulturellen und stilistisch-pragmatischen Aspekten / Kerstin Knop ; Betreuer: Claudine Moulin." Trier : Universität Trier, 2011. http://d-nb.info/1197806016/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
38

Petersson, Christoffer. "Illusionen av en röst : En narratologisk-stilistisk undersökning av den potentiella rösten i Mare Kandres novell "Is"." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-124582.

Full text
Abstract:
Att läsa litteratur och under läsakten föreställa sig en röst tycks vara en både vanlig och abstrakt företeelse. I den här uppsatsen används narratologiska och stilistiska redskap för att utreda om inomtextliga moment kan främja en föreställning av röst i Mare Kandres (1962-2005) novell "Is" (1988). Med utgångspunkt i frågeställningar som rör novellens berättarsätt, novellens språk och deras effekter synliggörs och diskuteras narrativa moment och stildrag som tillsammans kan understödja en föreställning av röst i "Is".
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
39

Cox, Karin. "Väg orden på guldvåg : Utformandet av en språkguide för Eskilstuna Energi och Miljö." Thesis, Mälardalen University, School of Innovation, Design and Engineering, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-7338.

Full text
Abstract:

I det här examensarbetet har en guide för hur Eskilstuna Energi och Miljö bör förhålla sig språkligt till sina kunder tagits fram. Genom textanalyser och intervjuer med kunder och personal har det definierats vilka de språkliga problemen i texterna är och varför de uppstår. Med avstamp i förundersökningen och med stöd av teorier inom stilistik, informations- och textdesign, kommunikation, hermeneutik och lättläst, har därefter en språkguide utformats som ska fungera som ett hjälpmedel för de som skriver texter avsedda för privatkunder. Där igenom kan läsbarheten och läsvärdet höjas på deras texter i framtiden.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
40

Bengtsson, Axel. "Hur svårt är det egentligen? : En studie av språkkomplexitet i Svenska dagbladet och Expressen 1952, 1982 och 2012." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-18555.

Full text
Abstract:
Den här uppsatsen analyserar språkkomplexitet i inrikesartiklar i Svenska Dagbladet och Expressen från åren 1952, 1982 och 2012. Syftet med undersökningen är att studera eventuella mönster och tendenser i vad som kännetecknar språkkomplexitet i artiklarna för respektive tidning och år och hur språkkomplexiteten förändrats över tid. Analysen genomförs med stöd i etablerade teorier om stilistik och lingvistisk komplexitet. Vidare analyseras artiklarnas språkkomplexitet både kvantitativt och kvalitativt med ett särskilt analysverktyg som utvecklats i den här studien för att just undersöka lingvistisk komplexitet. Exempel på variabler som undersöks med koppling till språklig komplexitet är menings- och ordlängd samt variabler nära kopplat till tidningsformatet som fått lite skrivit om sig inom stilistiken, exempelvis antal repliker och längd på stycken. Undersökningens resultat visar att artiklarna i både Svenska dagbladet och Expressen inte, som resultat i tidigare forskning påpekat, gått en rak väg mot mindre komplext språk: artiklarna från 1982 har genomgående ett språk som är mindre komplext än artiklarna från 2012. Mest komplexa är 1952 års artiklar. En förklaring till den höga språkkomplexiteten i 1952 års artiklar sträcker sig bortom bruket av ord och meningar: styckeindelning och utformning samt flitigt användande av kommatering gör att artikeltexterna upplevs som mer komplexa. Ett annat resultat med tydligt utslag var bruket av repliker som för båda tidningarna ökat kraftigt i de nutida artiklarna.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
41

Karlsson, Anna. "Delarna som skapar poesins helhet : En studie om interpunktionens stilistiska effekter i Tranströmers poesi." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-41189.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
42

Gilenmyr, Cheryl, and Kihl Charlie J. "Meningen med grammatik." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-10302.

Full text
Abstract:
Denna undersökning är en kvantitativ analys av elevtexters ordklassfördelning och ordklassers semantiska egenskaper.Det här arbetet ämnar undersöka eventuella samband mellan fördelningen av ordklasser och deras semantiska egenskaper i elevtexter av berättande karaktär och de olika betyg som de givna texterna erhåller.Dessutom undersöks dessa grammatiska variablers funktion för skrivandet i ett försök att lyfta och granska grammatikundervisningens roll inom den svenska skolan – och vidare diskutera och motivera hur grammatikundervisningen kan utformas för att höja funktionaliteten och relevansen, och därigenom förhoppningsvis kunna öka intresset för grammatik hos eleverna. Vi ämnar även utreda och ge en överblick över vad inom ordklasserna och deras semantik som kan vara värdefull kunskap för utformningen av undervisningen och för elevernas textskapande.Urvalet består av autentiska elevtexter hämtade ur nationella proven i svenska skrivna av årskurs nio läsåret 2013. Texterna har analyserats manuellt med ett kvantitativt stilistiskt angreppssätt.Resultatet påvisar några generella samband mellan en del olika variabler och de olika betygsnivåerna. En högre användningsfrekvens av adjektiv tenderar att ge ett högre betyg, så även för abstrakta substantiv. Högre betyg kan också förknippas med en högre användning av mentala och relationella processer – och därigenom har texterna på A-nivå även en högre andel statiska verb, då dessa ofta realiseras genom relationella processer. Texterna på A-nivå uppvisar också ett enhetligare tempusbruk jämfört med texterna på E-nivå, som istället tenderar att mer frekvent skifta tempus på ett oregelbundet sätt. Texterna på E-nivå upprepar gärna också samma ord i större utsträckning än de övriga betygsnivåerna. Undersökningen och resultatet kopplat till litteraturen och tidigare forskning motiverar en genrebaserad undervisning som ökar elevernas medvetenhet om olika texters uppbyggnad.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
43

Sulis, Gigliola. "Aspetti stilistici dell'uso del plurilinguismo nella narrativa contemporanea : l'interazione tra italiano, dialetti e lingue straniere nell'opera di Luigi Meneghello e Andrea Camilleri." Thesis, University of Reading, 2005. http://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.431076.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
44

Buskas, Tove. "Stil i fokus? : Studie över stilistiska inslag i tidskriften Svenskläraren och internetsajten lektion.se." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Ämnesforskning, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-9330.

Full text
Abstract:
Kännetecknande för Lpf94 är bl.a. att svenskämnets två huvudpunkter: Litteraturen och språket, där ses som en helhet. Tydligt är också att styrdokumenten betonar utvecklandet av kritiska och analytiska färdigheter. Stilistik är en analytisk vetenskaplig metod där språk och innehåll möts och där den metaspråkliga förmågan är central. Syftet med denna studie är att via litteraturstudier undersöka i vilken omfattning, vad och i vilka sammanhang artiklarna i tidskriften Svenskläraren och lektionsförslagen på internetsajten lektion.se behandlar stil och/eller språklig form ur ett mer språkligt perspektiv. Den mest frekventa kategorin vari inkluderade artiklar/lektionsförslag kunde kategoriseras var ”Verifiering av stilintryck”. Resultatet i delundersökningarna visar att stil och stilanalys finns representerat men att de inkluderade exemplen ofta var av vag och generell art. Kopplingen mellan stil/språklig form i litterär text var det vanligast förekommande men representerades oftast av ytliga och generella frågor. I några fall kopplades stilen till upplevelsen av den litterära texten. Exempel på stilfigurer/troper som studerades utan kontext var gemensamt för båda undersökningarna.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
45

Stjernfeldt, Hanna. "Det Kandriska språket : Rösternas uttryck i Mare Kandres roman Aliide, Aliide." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-302171.

Full text
Abstract:
I Mare Kandres genombrottsroman Aliide, Aliide (1991) lyfts ofta det starka inifrånperspektivet fram som ett karakteristiskt stildrag, även om romanen berättas utifrån tredje person. Denna stilistiska undersökning analyserar rösternas uttryck i syfte att erbjuda en mer detaljerad och djupgående förståelse för Kandres komplexa berättarteknik, och fokuserar huvudsakligen på att klarlägga ett systematiskt mönster över hur Kandre låter huvudkaraktären Aliide komma till tals. Analysen genomförs med en narratologisk och stilistisk begreppsapparat utifrån en dialogisk språkförståelse som situerar språkliga iakttagelser i en kontext. Genom en kvalitativ analys på detaljnivå undersöks rösternas uttryck i anföringsformerna fri indirekt diskurs och direkt diskurs, vilket visar att berättarrösten och huvudkaraktären Aliides röst framträder både parallellt och separat i anföringsformerna. Vidare framkommer hur interpunktion, deiktiska perspektivmarkörer, bildspråk och rekontextualisering påverkar rösternas styrka, expressivitet och intensitet, eftersom dessa konstruktioner aktualiserar innehållet på olika sätt. Analysen visar även hur dessa språkliga konstruktioner synliggör en tät växelverkan mellan inre och yttre perspektiv samt hur rösterna både separeras och sammansmälter i texten, vilket skapar en komplex samverkan mellan berättaren och huvudkaraktären. Undersökningen visar även att den dialogisitet som förekommer i romanen mellan Aliide och främmande yttranden utgör en viktig faktor för att skapa styrka och expressivitet i Aliides röst, då Aliide intar en svarande position som möjliggör en implicit maktkritik i romanen. Den inre alienation och isolering som delvis har präglat den generella tolkningen av innehållet går således att problematisera och ifrågasätta utifrån ett dialogiskt perspektiv.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
46

Svärd, Helena. "“Och här är det man finner det man söker.” : En stilistisk analys av fyra miljöskildringar i Selma Lagerlöfs Jerusalem." Thesis, Stockholms universitet, Svenska/Nordiska språk, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-154169.

Full text
Abstract:
This study examined four different settings in Selma Lagerlof’s novel Jerusalem, part I and II. The aim of the study was to analyse the narrative perspective in the four selected scenes of the novel, and also to investigate whether the narrator’s tone in any of the passages could be said to express orientalism. The material consisted of four text passages describing the novel’s two main geographical locations (the district of Dalarna and the Holy Land). Literary theories used for the study were narratology and postcolonial theory. The applied method to analyse the passages was to use the selection of semantic and syntactic markers compiled by Staffan Hellberg (1985) for stylistic analysis of the narrator’s perspective in Swedish narrative texts. The results of the study show that the overall narrative perspective in the scenes are non-focalized, and that the most frequently featured stylistic markers consist of words and phrases expressing value. A summery of the most frequently used stylistic markers show that it is possible to divide the narrative tone into four categories, as the “presenting”, “sympathizing”, “demonstrating” and “educating” narrator. The results also indicate that orientalism is evident in the two analysed passages from Jerusalem, part II.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
47

Ollén, Elisabet, and Nova Nilsdotter. "Graffiti och Nolltolerans : En kvalitativ studie om graffitikulturens utveckling till följd av Stockholm stads nolltolerans." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-77413.

Full text
Abstract:
This study is about howStockholm’s policy for zero tolerance of graffiti from 2007 affected the graffiti culture inStockholm. We have researched what consequences there were for the practice of graffiti, and what consequences there were for the stylistic performance of graffiti. In doing so, we have had two focus group interviews and one deep interview including eight graffiti writers from Stockholm. The individuals in the groups have been practising graffiti for a varied amount of time, but we have representation from both before, and after/during the policy of zero tolerance from 2007.  Our study shows that the result ofStockholm’s policy for zero tolerance of graffiti for the graffiti culture inStockholmwas a ”subcultureification”, a ”stylistic generalization” and the ”subculture’s ambivalent identity”. With ”subcultureification” we mean that the labelling process from the politicians in acting against the graffiti culture and present it as a problem and a deviant and criminal subculture was reinforced within the graffiti culture and resulted in the increased importance of criminalization for the development of sub cultural capital. The ”stylistic generalization” was a consequence of the changed conditions for writing graffiti. Less time and more security have led to a simpler and fast performance and less of the colourful and detailed murals. A consequence which helps keeping the public convinced of the necessity of the zero tolerance policy and the connection between graffiti and criminal damage rather than an artistic expression. The ”subcultures ambivalent identity” referred to the interpretation that the new conditions for writing graffiti changed the way the writers identified the culture. In our research we found three major conflicts regarding if or if not graffiti was ”art”, about practicing legal graffiti or illegal, and how to value graffiti on the internet.   Keywords: Graffiti, subculture, social control, cultural conflict, stylistic progress Sökord: Graffiti, subkultur, social kontroll, kulturell konflikt, stilistisk utveckling   Antal ord: 18 561
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
48

Nowak, Ann-Sophie. "Berättarteknik, stilistik eller skönlitterära verkningsmedel? : En studie av skönlitterär undervisning och begreppstolkning i svenska 1 och 2 på gymnasiet." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78342.

Full text
Abstract:
Denna uppsats ämnar undersöka hur gymnasielärare tolkar de litteraturvetenskapliga begreppen berättarteknik, stilistik och skönlitterära verkningsmedel, som de tas upp i det centrala innehållet och kunskapskraven för svenska 1 och svenska 2 på gymnasiet. Vidare ämnar uppsatsen undersöka den inverkan som deras respektive tolkningar av dessa begrepp har på deras undervisning. De olika framskrivningarna i det centrala innehållet med ”berättartekniska och stilistiska begrepp” och ”skönlitterära verkningsmedel och centrala litteraturvetenskapliga begrepp”, kan skapa förvirring. Undersökningen visar på att skrivningarna i de centrala innehållen läses och tillämpas i undervisningen på olika sätt. Utifrån litteraturteori och lärarintervjuer diskuteras i analysdelen om tolkningarna av de olika skrivningarna, samt att skrivningarna hade kunnat förtydligas, konkretiseras och även fördjupas för att bidra till en djupare litteraturundervisning.
This essay aims to investigate how secondary teachers interpret the literary science concepts of storytelling technique, stylistics and literary instruments, which are included in the central content and knowledge requirements for Swedish 1 and Swedish 2 in upper secondary school. Furthermore, the essay aims to examine the impact that their respective interpretations of these concepts have on their teaching. The various projections in the central content with "narrative and stylistic concepts" as well as "fiction literary instruments and central literary scientific concepts", can create confusion. The study shows that the writings in the central content are read and interpreted differently. Based on literature theory and teacher interviews, the analysis section discusses the interpretations of the various writings, and that the writings could have been clarified, concretized and also deepened to contribute to a deeper literary education.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
49

Csanadi, Robert. "Läs och lär! : En undersökning om sambandet mellan läsvanor och språklig förmåga." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54509.

Full text
Abstract:
Denna studie undersöker det möjliga sambandet mellan läsvanor och språklig förmåga hos gymnasieelever. Studien använde en metodkombination, där en enkätundersökning användes för att samla in data om 30 elevernas läsvanor, vilket sedan användes i urvalsprocessen för insamlingen av 10 elevtexter. Resultaten i studien tyder på att goda läsvanor har en positiv effekt på elevers språkliga förmåga i skrivna texter, och på att läsning utvecklar samtliga av de undersökta språkliga aspekterna, variation, språkriktighet och stilistisk anpassning, i samma grad. Sambandet mellan goda läsvanor och hög språklig förmåga är dock inte absolut då resultaten även visade att det fortfarande finns elever som visar låg språklig förmåga trots goda läsvanor, och elever som visar mycket hög språklig förmåga utan att vara frekventa läsare av skön- och facklitteratur. Detta tyder således på att andra faktorer än läsvanor påverkar och kan ha avgörande betydelse för gymnasieelevers språkliga förmåga.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
50

Dikevič, Agata. "Wybrane osobliwości w zakresie konstruowania zdań złożonych jako cecha składniowo-stylistyczna rozprawek uczniowskich (na podstawie wypracowań maturalnych uczniów szkół polskich na Litwie)." Master's thesis, Lithuanian Academic Libraries Network (LABT), 2009. http://vddb.library.lt/obj/LT-eLABa-0001:E.02~2009~D_20090629_123900-57302.

Full text
Abstract:
Tematem niniejszej pracy są wybrane osobliwości w zakresie konstruowania zdań złożonych jako cecha składniowo-stylistyczna rozprawek uczniowskich. Materiał badawczy stanowiło 45 wypracowań maturalnych uczniów szkół polskich na Wileńszczyźnie. Wykorzystana została metoda analizy tekstu pisanego. Dotychczasowe badania nad polszczyzną uczniów szkół polskich na Wileńszczyźnie nie dotyczyły zakresu syntaksy. Niniejsza praca prezentuje wyniki wstępnych badań nad takimi składniowymi wykładnikami stylu, jak międzyzdaniowe wskaźniki zespolenia w konstrukcjach wielopredykatowych oraz nad konstrukcjami przesadnie rozbudowanymi, zwanymi potokami składniowymi. Tak więc głównym celem było zbadanie połączeń międzyzdaniowych (współrzędnych i podrzędnych, pomijając bezspójnikowe), które miały pokazać, za pomocą jakich wskaźników zespolenia badana grupa maturzystów łączy wypowiedzenia w tekstach pisanych, które wskaźniki nawiązania cieszą się największą popularnością u uczniów, które zaś nie są przez nich używane. Zakładałam, że w wypracowaniach jako tekstach pisanych o większym stopniu intelektualizacji powinno się znaleźć dużo wykładników nawiązania, oczekiwałam również dużej liczby spójników o zabarwieniu książkowym. Niezmiernie ważnym elementem analizy spójników parataktycznych oraz hipotaktycznych było zaakcentowanie ich wartości stylistycznej. Kolejnym zadaniem było zasygnalizowanie występowania w wybranym materiale ważnego problemu, a mianowicie nieporadności stylistyczno-składniowych w... [toliau žr. visą tekstą]
Šis magistro darbas nagrinėja sintaksiniai-stilistinius klausimus. Norėta nustatyti, kokių jungtukų pagalba lenkų mokyklų Lietuvoje abiturientai jungia sudėtinius sakinius, kuriuos jungtukus jie vartoja dažniausiai, o kurie visai neatsispindi (trūksta) jų rašytinėje kalboje. Didelis dėmesys buvo kreipiamas į jungtukų stilistinius bruožus (t.y. kurie yra vartojami rašytinėje kalboje, kurie šnekamojoje, galiausiai kurie pasižymi neutralumu). Darbas susideda iš įžangos, 4 skyrių ir pabaigos. Pirmajame skyriuje yra pateikti teoriniai sintaksiniai-stilistiniai klausimai. Antras skyrius ir trečias yra sukomponuoti analogiškai: antras vaizduoja sudedamųjų jungtukų analizę, trečias prijungiamųjų jungtukų, o taip pat parodomųjų įvardžių. Analizė paremta yra 45 mokinių rašiniais. Paskutinis darbo skyrius tik atkreipia dėmesį į įvairias klaidas mokinių sudėtiniuse sakiniuse, jame nėra visapusiškos analizės. Šio skyriaus tikslas buvo tik parodyti pastebėtas sudedamųjų sakinių problemas, kurias verta nagrinėti (tarp jų ir stilistinio pobūdžio klaidos). Pradžioje buvo iškelta hipotezė, kad mokinių rašiniuose turi būti daug jungtukų, o ypač rašytiniai kalbai būdingų, tačiau ji ne visai pasitvirtino. Lenkų mokyklų Lietuvoje abiturientai sudedamuosiuose sakiniuose daugiau vartojo neutralių sudedamųjų jungtukų. Prijungiamuosiuse sakiniuose proporcijos tarp neutralių jungtukų ir rašytinei kalbai būdingų buvo labai panašios.
The present master’s thesis examines syntactic-stylistic issues. The main goal of the thesis was to find out with the help of what conjunctions the graduates of Polish schools in Lithuania most often combine composite sentences, and which conjunctions are used by them the most often; also what conjunctions are missing in their written language. Great attention has been paid to stylistic features of conjunctions (i.e. which are used in the written language, spoken language, and finally, which of them are distinguished for neutrality). The thesis consists of an introduction, 4 chapters and the end. The first chapter is devoted to the theoretical syntactic/stylistic issues. The second and the third chapters are composed analogically: the second one contains an analysis of composite conjunctions, and the third one - of subordinate conjunctions and demonstrative pronouns. The analysis was based on the compositions of 45 pupils. The final chapter of the thesis only draws attention to different mistakes made by pupils in composite sentences, and does not provide a comprehensive analysis. The goal of this chapter was only to show the problems of composite sentences which have been noticed and worthy of examination (including the stylistic type of mistakes). At the beginning of the thesis a hypothesis was raised that there should be a lot of conjunctions characteristic of the written language in the compositions of pupils; it proved to be true only in part. The graduates of Polish... [to full text]
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography