Academic literature on the topic 'Stöd vid förlossning'

<p>Enligt Statistiska Centralbyrån [SCB] föddes det år 2008 109 301 barn i Sverige. Utöver dessa föddes det cirka 600 barn som dött i livmodern innan förlossning. Intrauterin fosterdöd innebär att barn föds döda efter graviditetsvecka 22. Tidigare forskning belyser vikten av att barnmorskor har ett individuellt synsätt vid mötet med par vid intrauterin fosterdöd. Forskningen åskådliggör även hur föräldrar upplevt det stöd som givits under förlossningen. Det finns dock relativt lite forskning kring hur barnmorskor stödjer vid intrauterin fosterdöd. Syftet med detta arbete var därför att undersöka hur barnmorskor upplever sitt stöd i samband med förlossning vid intrauterin fosterdöd. Metoden som användes var kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Fem barnmorskor intervjuades på två förlossningsavdelningar i Västra Götaland och Örebro län. I analysprocessen framkom tre huvudkategorier;<em>individanpassa, ge tid</em> och <em>vara ett verktyg.</em> Resultatet visar att barnmorskors stöd under förlossning inriktar sig på att låta paren styra informationsflödet och genom närvaro lyssna in behoven. Det var av vikt att ge paren tid i förlossningsarbetet men även tid i mötet med barnet. För att stödja bör barnmorskan känna sig trygg både i sig själv och i sin profession. En trygghet kring sin egen syn på döden var också av betydelse i stödet.</p><br><p>According to the Swedish bureau of Statistics [SCB] there were 109 301 children born in Sweden during 2008, in addition to these there where also approximately 600 stillborn children. Intrauterine fetal death means that the child has died in the womb after the 22nd week of pregnancy. Previous research highlights the importance of the midwives´ individual approach to parents with a stillborn child. Research also illustrates how parents experienced the support given during delivery. However, there is a limited amount of research done on how midwives support the parents of a stillborn child. The aim of this study was there for to investigate how midwives experience there support during delivery of a stillborn child. The method used was qualitative content analysis with an inductive approach. Five midwives were interviewed at two maternity wards in Västra Götaland and Örebro County. The analysis process revealed three main categories; <em>adjust to the individual, to give time</em> and <em>to be a tool.</em> The result shows that midwife´s support during delivery focuses on allowing couples to control the flow of information and by being present judge the parents´ needs. It is important to give the parents time both during delivery and to spend time with the stillborn child. To be able to support, the midwife need to feel confident both personally and professionally. It was also significant what the midwife´s own view on death was.</p>

I barnmorskans arbete ingår att ge stöd åt kvinnor under förlossning samt att ge en jämlik vård. I takt med den ökade invandringen till Sverige ställs högre krav på att barnmorskan kan vårda kvinnor med olika kulturell bakgrund och språk. Kvinnor som inte talar svenska har svårare att förmedla sina känslor och behov. Syftet med studien var att beskriva barnmorskors erfarenheter av att vårda kvinnor vid förlossning när barnmorskan och kvinnan talar olika språk. I studien användes en kvalitativ metod med induktiv ansats. Tre fokusgruppsintervjuer med fyra barnmorskor i varje genomfördes under våren 2017. Materialet analyserades genom en innehållsanalys. Analysen resulterade i tre huvudkategorier, Svårt att skapa en nära relation, Att känna sig otillräcklig i mötet och Strategier för att överkomma språksvårigheter. Resultatet visar att barnmorskorna upplevde att det var svårt att skapa en nära relation till kvinnan på grund av svårigheter att kommunicera. Barnmorskorna beskrev att de kände sig obekväma med att vara på förlossningsrummet när de inte kunde kommunicera med kvinnan. Barnmorskorna kände sig otillräckliga då de upplevde att kvinnor som inte talar svenska får sämre vård trots hjälpmedel som tolk och kulturdoula. Barnmorskorna använde sig av kroppsspråk som en strategi för att överbrygga svårigheter att kommunicera. Genom ökad kulturell kunskap hos barnmorskor samt möjlighet att ge kontinuerligt stöd vid förlossning kan barnmorskor enklare förstå behov och känslor hos de kvinnor som inte talar svenska.

Bakgrund: Sexuell hälsa innefattar fysiskt, psykiskt, socialt och emotionellt välbefinnande. Tidigare forskning visar att den sexuella hälsan ofta påverkas efter förlossning, och är något som många kvinnor inte är förberedda på. Dock finns lite forskning angående kvinnors behov av att samtala om sexuell hälsa med barnmorska på eftervårdsbesöket. Syfte: Kartlägga kvinnors sexuella hälsa samt eventuella behov av att samtala om relationer, intimitet, närhet, sexlust, sexliv och preventivmedel under eftervårdsbesöket på mödrahälsovården. Metod: Tvärsnittsstudie, med kvantitativ ansats utformad som en webbenkät. Publicerades i en Facebook-grupp för kvinnor med barn. Resultatet redovisades med deskriptiv statistik. Resultat: Arbetet inkluderade 75 kvinnor. Resultatet visade att 53% av kvinnorna hade ett behov av att samtala om den sexuella hälsan på eftervårdsbesöket, dock hade endast 37% samtalat om detta. Kvinnor som hade stöd och kunde samtala med partnern om sexuell hälsa skattade högre sexuell hälsa samt hade ett mindre behov av att samtala med barnmorska, än kvinnor som inte hade stöd eller kunde samtala med partnern. Slutsats: Det fanns ett större behov av att samtala om sexuell hälsa än som tillgodosågs på eftervårdsbesöket. Att samtala och få stöd från partnern var viktigt för hur kvinnor upplevde sexuell hälsa. Riktlinjerna för eftervårdsbesöket bör justeras för att inkludera samtal om sexuell hälsa.

Bakgrund: Varje år dör flera 100 000 kvinnor i världen på grund av graviditet, förlossning och abort. Länder världen över arbetar ständigt med FN:s globala mål till att minska mödradödligheten. I Sverige får kvinnor som fött sina barn ofta kvarstanna allt från ett dygn till några dygn för postnatal vård relaterat till komplikationer med mamman eller barnet. Kvinnor med okomplicerade och komplicerade graviditeter och förlossningar är en patientgrupp som barnmorskan möter dagligen i sitt yrkesutövande. Postnatal vård är därför en central del i barnmorskeyrket. Syfte: Syftet med den här studien var att beskriva kvinnors upplevelser av postnatal vård efter en komplicerad graviditet eller förlossning vid ett svenskt sjukhus. Metod: Studiens design var en kvantitativ och kvalitativ enkätstudie där författarna fick ta del av tidigare insamlade data. Sammanställning av enkäterna gjordes i SPSS och analys av kvalitativa data skedde genom en textanalys. Resultat: Majoriteten av kvinnorna var nöjda med den postnatala vården. Kvinnorna upplevde att de fick bra stöd från personalen. Ingen skillnad i nöjdhet mellan de olika vårdenheterna hittades. Kvinnor som hade sin partner med sig postnatalt var nöjdare än de som inte haft möjlighet att ha sin partner med. Förbättringsområden inom postnatal vård hittades. Slutsats: Trots det begränsade urvalet med kvinnor som haft komplikationer under graviditet och förlossning, så visade resultatet att de flesta kvinnorna var nöjda med den vård och stöd från personalen som de fått. Vissa områden kan dock förbättras, så som information gällande rutiner, barnläkarundersökningen och olika delar inom amningsstödet. Klinisk tillämpbarhet: Det är viktigt även för kvinnor med en komplicerad graviditet och förlossning att få en individualiserad vård. Den postnatala vården är viktig för kvinnans helhetsupplevelse. Därför är det av vikt att barnmorskan ha kunskap kring detta och kan utveckla sin yrkeskunskap.<br>Background: More than 100 000 women worldwide dies every year due to pregnancy, childbirth or abortion. Countries worldwide are continuously working towards the global goals to prevent maternal mortality. In Sweden, many women who give birth get to stay at a postnatal care unit for a few days after childbirth due to complications to the mother or the baby. Every day, midwives meet women who have a normal or a complicated pregnancy and childbirth. Postnatal care is a central part in midwifery practice. Aim: The aim of this study was to describe women's experience of postnatal care after having a complicated pregnancy or labor in a Swedish hospital. Method: The study design was a quantitive and qualitive survey study where the authors used previously collected data. Questionnaires were compiled in SPSS and the qualitative data was analysed with a text analysis. Result: The majority of women were satisfied with the postnatal care they received. They experienced that they got great support from the medical staff during their stay at the hospital. No significance was found in satisfaction between the care units at the hospital. Women who had their partner with them at the postnatal care unit were more satisfied than women who didn´t. Areas for improvement in postnatal care were identified. Conclusion: Despite the limited selection with women who had complications during pregnancy or childbirth, the result showed that most women were satisfied with the postnatal care they received. Quality of care improvement in some areas can be done, such as, routine information on each unit, pediatric examination and breastfeeding support. Clinical applicability: It is essential for women with complications during pregnancy or labor to have an individualized care. Postnatal care is very important for the woman's holistic experience. Therefore, it is vital that the midwife has knowledge and can further develop her professional knowledge.

Vården bör skapa förutsättningar för att individen ska kunna ta egna informerade beslut rörande sin egen kropp och sexuella och reproduktiva hälsa. Idag vårdas den nyblivna mamman ungefär 6 – 12 timmar efter en normal förlossning. Denna omorganisation har medfört förändringar i barnmorskans arbetsrutiner på en förlossningsavdelning. Barnmorskor arbetar kvinnocentrerat och den kvinnocentrerade vården innefattar även strukturen och det professionella ansvaret i förhållande till varje kvinna och hennes familj under graviditeten, förlossningen och postpartumperioden. Barnmorskan som arbetar på en förlossningsavdelning har till arbetsuppgift att bistå den födande kvinnan genom hela förlossningens gång. I och med tidig hemgång från förlossningen åligger det barnmorskan att ge information, stöd och råd till den nyblivna mamman för att säkerställa att både mamman och barnmorskan känner sig trygga med att gå på tidig hemgång. Studiens syfte är att beskriva barnmorskors upplevelse av vårdandet i samband med tidig hemgång från förlossningen. För att kunna undersöka barnmorskors upplevelse av vårdandet i samband med tidig hemgång användes kvalitativ forskning i form av intervjuer och studien har en fenomenologisk forskningsansats. Barnmorskor som arbetade vid en förlossningsklinik i Sverige intervjuades och intervjuerna transkriberades och analyserades. I resultatet framkom fyra innebördsteman; Från osäkerhet och otrygghet till säkerhet och trygghet, värna rätten till ett informerat val, stärka kvinnan i sitt moderskap och känsla av otillräcklighet. I diskussionen framkommer det att genom att se till barnmorskornas upplevelse av vårdandet finns stora möjligheter till förbättringar så att barnmorskor känner att de kan ge en god vård.