Academic literature on the topic 'Stora revisionsbyråer'

<p>Under år 2007 började ekonomin vända från hög till lågkonjunktur, senare fick denna lågkonjunktur namnet finanskrisen. När konjunkturen vänder neråt påverkas de allra flesta i samhället på något plan, företags vinster kan blir lägre och arbetslösheten ökar.</p><p> </p><p>Denna studie undersöker hur revisionsbyråerna i Big Four påverkas i en lågkonjunktur, både hur de påverkas som ekonomisk verksamhet och vad de gör för att vara fortsatt framgångsrika. För att få reda på dessa frågor bygger uppsatsens empiriska studie på kvalitativa intervjuer med tre revisorer, samtliga verksamma i tre olika Big Four byråer i Sverige.</p><p> </p><p>Teoriavsnittet innehåller rapporter från internationella organisationer som studerat hur Big Four påverkas ekonomiskt. Det följs därefter av tre stycken guider från konsulter som ger tips på hur företag ska bli framgångsrika under en lågkonjunktur. Slutligen i teoriavsnittet presenteras forskning om relationsmarknadsföring och kundvärde.</p><p> </p><p>Efter genomförd undersökning har vi kommit fram till att revisionsbyråerna påverkas av konjunkturförändringar. Byråernas omsättning minskar från den starka tillväxten de hade under den tidigare högkonjunkturen. Anledningarna till att omsättningen inte minskar mer drastiskt beror på att revisionsbyråerna arbetar med att erbjuda ett högt kundvärde, vilket i sin tur gör att priset inte blir något konkurrensmedel, förutom i vissa undantagsfall. Byråerna samarbetar även inom sina nätverk med att flytta personal till de kontor med hög efterfrågan, detta för att behålla nuvarande personal och vara väl förberedda när konjunkturen vänder uppåt igen. </p>

Att ha en viss grad av personalomsättning är nödvändigt för organisationens fortsatta lönsamhet. Personalomsättningen inom revisionsbranschen beskrivs däremot som ett problem. Tidigare studier har undersökt olika aspekter av personalomsättningen på individnivå. Där har det identifierats faktorer till varför revisorsassistenter väljer att lämna revisionsbyråerna. Tidigare studier har även fokuserat på olika metoders inverkan på individernas beslut att lämna branschen. Syftet med examensarbetet är att analysera personalomsättningen utifrån revisionsbyråernas perspektiv, och därefter identifiera skillnader mellan stora och små revisionsbyråer. För att besvara examensarbetets forskningsfrågor och uppfylla syftet har både en enkätundersökning samt intervjuer utförts. Enkätundersökningen skickades ut till revisionskontor runt om i Sverige och bidrog med svar från 32 olika kontor. Sedan intervjuades fyra revisionsbyråer i Norrbotten, två små och två stora revisionsbyråer. Studien visar att revisionsbyråerna i Norrland har en låg personalomsättning, men att personal-omsättningen i branschen som helhet fortfarande anses vara för hög. Studiens huvudsakliga slutsats är att personalomsättningen varierar mellan revisionsbyråerna och att byråns storlek är en förklarande faktor. Utöver detta visar studien på att ledningen och externa faktorer har en inverkan på personalomsättningen. De externa faktorerna kan dock inte påverkas av ledningen, utan är något som ledningen istället bör anpassa sig efter för att kunna behålla sina medarbetare.<br>A certain level of employee turnover is necessary for the organization’s continuous profitability. However, employee turnover in the audit profession is described as a problem. Previous studies have explored different aspects of turnover at the individual level. Where factors have been identified for why associates chooses to leave audit firms. Previous studies have also focused on the influence of different methods on the individual's decision to leave the industry. The purpose of this study is to analyze employee turnover from the audit firms´ perspective, and then identify differences between large and small audit firms. To answer the research questions and fulfill the purpose, both a questionnaire and interviews have been performed. The questionnaire was sent out to audit offices around Sweden and provided answers from 32 different offices. Four auditing firms in Norrbotten were then interviewed, two small and two large auditing firms. The study shows that audit firms in Norrland have a low employee turnover, but turnover in the industry as a whole is still considered too high. The main conclusion of the study is that turnover varies between audit firms and that the size of the firm is an explanatory factor. In addition, the study shows that management and external factors have an impact on turnover. However, external factors cannot be influenced by management, but is something that management should adapt to in order to retain its employees.

<p>Revisorns oberoende är ett mycket omdebatterat ämne som ständigt har varit i fokus och därför tillkom analysmodellen i och med införandet av revisorslagen år 2002. Syftet är att undersöka om analysmodellen stämmer överens med hur det fungerar i praktiken oavsett om revisionsbyråerna är stora eller små. Vi vill även undersöka om det finns några skillnader mellan de två kategorierna stora och små revisionsbyråer när det gäller tillämpningen av analysmodellen och hur oberoendet uppnås. Det empiriska materialet insamlade vi genom att utföra personliga intervjuer med två stora och två små revisionsbyråer. Slutsatserna visar att analysmodellen delvis stämmer överens med hur det fungerar i praktiken. Men bristerna ligger i att det har framkommit en del kritiska synpunkter om analysmodellen som tyder på att erfarenhet, expertis och storlek på revisionsbyrån spelar roll. Om analysmodellen underlättar för att uppnå oberoendet råder det skilda uppfattningar om oberoende av revisionsbyråernas storlek. Det finns inga tydliga skillnader mellan stora och små revisionsbyråer när det gäller tillämpningen av analysmodellen. Vi kom istället fram till att skillnaderna kan bero på andra orsaker än de som vi skulle studera.</p>

<p>Revisorns oberoende har debatterats lika länge som revisionsyrket existerat och under de senaste åren har frågan blivit mycket aktuell. En faktor bakom detta har varit ett flertal företagsskandaler som bidragit till att revisorns oberoende ifrågasatts. I syfte att garantera revisorns oberoende instiftades den 1 januari 2002 en ny Revisorslag, innehållande den så kallade analysmodellen. Denna uppsats syftar till att utreda huruvida det föreligger en enhetlig uppfattning av oberoendebegreppet, analysmodellen samt lagändringen bland revisorer. Vidare avser den till att utreda om det föreligger några skillnader mellan stora och små revisionsbyråer avseende dessa aspekter.</p><p>Teorin som uppsatsen bygger på består av debatter kring revisorns oberoende samt en beskrivning av analysmodellen och dess uppbyggnad. Syftet besvaras med hjälp av en kvalitativ undersökningsmetod bestående av fyra personliga intervjuer, varav två med revisorer verksamma vid små byråer och de andra två med revisorer verksamma vid stora byråer.</p><p>Utifrån det empiriska materialet har vi dragit slutsatserna att det i stort sett tycks råda en enhetlig uppfattning kring oberoendebegreppet. Av de skilda uppfattningar som förekom finner vi att en, frågan kring huruvida ett fullständigt oberoende kan uppnås, kan hänföras till revisionsbyråernas storlek. Det konstateras vidare att det inte råder någon överensstämmelse bland revisorerna avseende uppfattning om och tillämpning av analysmodellen, samt att det generellt sett råder en enhetlig uppfattning kring hur den nuvarande lagen upplevs i jämförelse med den gamla. Avseende analysmodellen finner vi att majoriteten av de skilda uppfattningar som konstaterats kan kopplas till byråernas storlek.</p><p> </p><br><p>Auditor independence has been debated for as long as the audit profession has existed. In past years the issue has become highly topical. An underlying factor has been a number of corporate scandals contributing to the auditor's independence being questioned. In order to ensure auditor independence a new Auditor Act, containing the so-called analysis model, was established in January 1, 2002. This paper aims to investigate if there is a uniform view of the concept of independence, the analysis model and the law reform among auditors. It also intends to investigate if there are any differences between large and small auditing firms regarding these aspects.</p><p>The theoretical framework which the paper is based upon consists of debates regarding the auditor's independence and a description of the analysis model and its structure. The purpose is answered by a qualitative method consisting of four personal interviews, two with auditors working at small firms and the other two with auditors working at large firms.</p><p>Based on the empirical findings, we have reached the conclusion that it more or less seems to exist a uniform view of the concept of independence. Of the different views that did occur we find that one, the question concerning if full independence can be achieved, can be assigned to the auditing firms' size. Furthermore, it is established that there is no consistency among the auditors' perception and application of the analysis model, and that it generally exists a uniform perception of how the current law is seen in comparison with the old one. Concerning the analysis model, we find that the majority of the different views that have been found can be linked to the firms' size.</p>

Bakgrund Hög omsättning av personal har länge varit ett problem inom de stora revisionsbyråerna och det är inte ovanligt att många väljer att avsluta sin tjänst efter bara några år. Många ser sin anställning på en stor revisionsbyrå som ett förberedande steg i karriären för att sedan söka sig vidare. Syfte Syftet med den här studien är att undersöka hur revisorer och redovisningskonsulter upplevde motivation på sin tidigare arbetsplats och hur motivation och arbetstillfredsställelse påverkade deras beslut att avsluta sin anställning. Metod Den här kvalitativa studien är genomförd med en deduktiv ansats med induktiva inslag där empiri har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med revisorer och redovisningskonsulter. Slutsats Studien visar på att det finns flera anledningar till att revisorer och redovisningskonsulter väljer att lämna sin arbetsplats och att det är många olika faktorer som påverkar motivation och arbetstillfredsställelse. Det som gav våra respondenter mest motivation var den roliga kundkontakten. Faktorer som fått våra respondenter att lämna sin arbetsplats var lön, stress kombinerat med hög arbetsbörda, att de hade för många arbetsuppgifter som inte hade med kunderna att göra, företagsledningen, erbjudande om andra jobbmöjligheter och att de ville testa på något nytt.<br>Introduction A high turnover of staff has been a problem in the large auditing firms for a long time. It is not unusual that many people choose to leave their firm after just a few years. Some people see their employment at a large auditing firm as a preparatory step in their careers. Purpose The purpose of this study is to investigate how accountants experienced motivation at their previous workplace and how motivation and job satisfaction affected their decision to terminate their employment. Method This qualitative study is pursued through a deductive approach with inductive elements where empirical data has been collected through semi-structured interviews with accountants. Conclusion The study indicates that there are several reasons why accountants choose to leave their workplace and that there are many different factors that affect motivation and job satisfaction. What gave our respondents the most motivation was the customer contact and to help their customers. Factors that caused our respondents to leave their workplace were salary, stress in combination with an excessively high workload, that they had too many tasks that did not have to do with their clients, the management and other job opportunities.

Inledning: Digitaliseringen är ett ständigt aktuellt ämne i samhället, så även inom revisionsyrket. Revisionen anses ligga efter digitaliseringsarbetet i jämförelse med redovisningsyrket. Kairos Future har presenterat två rapporter senaste åren med tydliga indikationer på vart revisionsyrket är på väg och hur digitaliseringen utnyttjas inom revisionen. Detta ligger till grund för studiens frågor kring revisorernas upplevelse av digitaliseringens påverkan på yrket och eventuella fördelar nackdelar, samt även perspektivet som revisorerna har på sina kunder och hur det fungerar nu i jämförelse med tiden innan det digitala arbetet. Syfte: Att undersöka hur digitaliseringen har påverkat revisorer och vad de tror om framtiden med utgångspunkt i olika fokusområden som framgår i frågeställningen, samt att sedan jämföra svaren mellan revisorerna som jobbar på större revisionsbyråer med de revisorer som jobbar på mindre revisionsbyråer. Metod: Kvalitativ metod har använts med en abduktiv ansats. Intervjuer har genomförts med flertalet revisorer som har lång erfarenhet inom yrket, men även några med lite mindre erfarenhet som är relativt nya. Slutsats: Studien visar på att det finns en viss skillnad i revisorernas upplevelse av digitaliseringens påverkan på revisionsyrket. Det går att dra en parallell mellan de små och stora revisionsbyråerna där resurser inom bolagen är den stora skillnaden i förutsättningar för att kunna nyttja de digitala möjligheterna i arbetet. Revisorns roll lär komma att förändras i takt med att utveckling ökar och arbetet effektiviseras, revisorerna kommer att kunna lägga mer tid på andra uppgifter som därmed kommer att bli mer centrala i yrket. Troligen kommer det att läggas mer tid på analys av företagen och då kommer också konsultationen för kunderna från revisorn att kunna öka.<br>Introduction: Digitization is an ever-present topic in society, so also within the audit profession. The audit is considered to be a bit behind in the digitization work, in comparison with the accounting profession. Kairos Future has presented two reports in recent years with clear indications of where the auditing profession is heading and how digitization is used in the audit. This forms the basis of the study's questions regarding the auditors' experience of the digitization’s influence on the profession and any advantages and disadvantages, as well as the perspective that the auditors have on their customers and how it now works in comparison with the time before the digital work. Purpose: To investigate how digitization has affected auditors and what their thoughts are about the future, based on various focus areas that appear in the issue, and then to compare the answers between the auditors who work at major audit firms with the auditors who work at smaller audit firms. Method: A qualitative method has been used with an abductive approach. Interviews have been conducted with most auditors who have both long experience in the profession, but also some with slightly less who are relatively new. Conclusion: The study shows that there is a certain difference in the auditors' experience of the impact of digitization on the audit profession. It is possible to draw a parallel between the small and large auditing firms where resources within the companies are the big difference in the conditions for being able to utilize the digital opportunities at work. The role of the auditor will change as the development increases and the work becomes more efficient, the auditors will be able to spend more time on other tasks that will be more central to the profession. It is likely that more time will be spent on analyzing the companies and will also be able to increase the consultation for the customers from the auditor.

Inledning För att minska små aktiebolags administrativa kostnader avskaffades revisionsplikten. Idag råder det delade meningar bland forskare om hur avskaffandet av revisionsplikten påverkat konkurrensen inom revisionsbranschen. Vissa forskare hävdar att genom avskaffandet av revisionsplikten borde små revisionsbyråers konkurrenskraft blivit svagare jämfört med de stora revisionsbyråernas. Då merparten av små revisionsbyråers klienter består av små aktiebolag. Samtidigt finns studier som stödjer det motsatta, nämligen att intäkterna har ökat för de små revisionsbyråerna efter att revisionsplikten avskaffats. Tidigare undersökningar har visat att det genomsnittliga priset på revisionstjänster har stagnerat sedan 2011, men även antalet auktoriserade revisorer har minskat. Detta ger skäl till att undersöka hur avskaffandet har påverkat utvecklingen av konkurrensen och konkurrenskraften för små och stora revisionsbyråer. Syftet med uppsatsen avser att beskriva och analysera avskaffandet av revisionspliktens påverkan på konkurrensen och konkurrenskraft inom revisionsmarknaden för små och stora revisionsbyråer.Metod Uppsatsen har använt sig av en kvantitativ forskningsstrategi som mäter konkurrenskraften genom att analysera lönsamheten och tillväxten. För att mäta revisionsbyråernas lönsamhet och tillväxt använder vi oss utav finansiella nyckeltal. För att samla in data till uppsatsens nyckeltal har vi studerat revisionsbyråernas årsredovisningar. Urvalet av revisionsbyråer som har valts ut för studien har som syfte att skapa en generaliserande bild av små och stora revisionsbyråer. Resultat Denna studies resultat visar att små revisionsbyråer har lyckats anpassa sig bättre efter yttre omständigheter som har påverkat revisionsbranschen. Samtidigt går det konstatera att de stora revisionsbyråerna fortfarande är väldigt dominanta och förhållandet mellan stora och små revisionsbyråer har stått sig förhållandevis sedan avskaffandet av revisionsplikten. Nyckelord Avskaffandet av revisionsplikten, konkurrens, konkurrenskraft, stora och små revisionsbyråer, nyckeltal