Academic literature on the topic 'Störningsmoment'

Digitala plattformar som sociala medier har revolutionerat sättet vi interagerar och kommunicerar med andra människor. 77% av den svenska befolkningen använder sig av sociala medier och denna siffra kommer bara att fortsätta stiga. Av dessa plattformar är det kanske mest spridda och populära sociala nätverket Facebook, som är värd för nästan 2 miljarder dagliga användare världen över. I denna studie ligger fokus på studenter och den påverkan som Facebook har på deras skolarbete. Med påverkan på skolarbetet menas de effekter som användandet av den sociala plattformen ger upphov till. I detta fall innebär det huruvida användandet av Facebook bland studenter påverkar koncentrationen på deras skolarbete. Även om det finns flera allmänna fördelar av att använda sig av sociala medier finns det ett kunskapsgap gällande deras övergripande påverkan på studentpopulationen. Studien bidrar till att analysera användandet av sociala medier i relation till inlärning, genom att specifikt analysera Facebook, och den påverkan som Facebook kan ha på inlärningsaktiviteter. För att kunna besvara forskningsfrågan har en kvantitativ metod använts. En webbaserad enkätundersökning med stängda frågor valdes som verktyg för datainsamling. Enkäten distribuerades via sociala medier till grupper där majoriteten av medlemmarna var studenter, specifikt riktade mot studenter vid Högskolan i Borås. Enkäten har på uppmaning av författarna vidare delats av dessa medlemmar till andra studenter. Att använda sig av sociala medier för att sprida enkäten var optimalt då undersökningen enbart riktar sig in mot användare av Facebook. Totalt har 147 svar har samlats in från enkätundersökningen. För att svara på om Facebook fungerar som antingen ett hjälpmedel eller ett störningsmoment i samband med skolarbete behövs vidare forskning. En analysering av enkätundersökning gav upphov till indikatorer som visar på att den påverkan som Facebook kan ha på studenter i samband med egenstudier kommer i två olika former. Påverkan som rör användares beteende, exempelvis att studenterna inte är medvetna hur lång tid det tar att återgå till skolarbetet efter ett oplanerat avbrott, och påverkan vilket uppstår som ett resultat av specifik funktionalitet i Facebook. Detta kan vara att vissa funktioner har större chans att distrahera användarna från skolarbetet. Undersökningen identifierade även vilka åtgärder studenter tar för att undvika att bli negativt påverkade av Facebook under skolarbete. Implikationerna från studiens resultat skapar en grund för nya studier som berör sociala medier. Resultatet kan vidare användas i förbättringssyfte för vidare forskning inom digitala plattformar.
Digital platforms such as social media platforms have revolutionized the way we interact and communicate with other people. Currently 77% of the Swedish population use social media and this figure is expected to rise. Of these platforms, Facebook is perhaps the most widely distributed social media available and currently hosts almost two billion daily users across the globe. In this study, the focus is on students and the impact that Facebook has on their studies. Impact on schoolwork refers to the effects that manifest as a result of social media platform usage, in this case meaning whether frequency of Facebook usage affects the students’ ability to concentrate on their studies. Although there are many advantages of using social media in general, there is a knowledge gap on the overall impact on studies among student populations. This study helps to analyse the use of social media in relation to students learning activities in the specific case of Facebook. In order to achieve the goal of this study, a quantitative method has been used, namely online questionnaires as a tool for data collection. The questionnaire was distributed through social media groups specifically targeting students at the University of Borås. The survey has further been shared to other fellow students on behalf of the authors in order to recruit the desired sample for the study. Using social media groups for distribution of the questionnaire was ideal due to the fact that the study only investigates Facebook users. In total, 147 complete responses were collected from the questionnaire. The study does not give a definitive answer to whether Facebook is a tool or a distraction when it comes to schoolwork. Instead, analysing the questionnaire suggests that there are two different types of impact that can affect students when using Facebook alongside their schoolwork. These are impact on student behaviour, such as not being aware of how long it takes to resume schoolwork after a break, and impact as a result of specific Facebook functionality, meaning certain functions increase the risk of distracting users from their schoolwork. Further, this study identified certain measures that students take in order to minimize the negative impact of Facebook usage on their schoolwork, such as setting their phones to vibrate only. The implications of this study will provide a basis for further research within the area of social media platforms and social media service providers.

Mobiltelefonens mångfacettering erbjuder många möjligheter inom studier, men även flera utmaningar. Den här studien har utgått ifrån en sociokulturell teori om lärande, där det endast går att förstå eller undersöka människors tänkande eller kunskaper genom en analys av språk och handlingar, i relation till sociala och kulturella resurser som används av människan. I detta fall mobiltelefoner. Studien baserades i uppbyggnaden av fallstudier, då det som undersökts är ”hur” och ”varför” ett aktuellt skeende i ett konkret socialt sammanhang ser ut som det gör. Studiengenomfördes även med influenser av symbolisk interaktionism, detta då mänsklig interaktion sker bland annat med hjälp av symboler och mobiltelefonen i sig kan ses som en symbol, likväl som denger tillgång till andra symboler. Då en djupare förståelse för attityderna och uppfattningarna rörande mobilanvändandet i sociala sammanhang eftersträvades var denna studie kvalitativ och utfördes med semistrukturerade intervjuer som metod för insamling av data. Intervjupersonerna kan både se för- och nackdelar med att använda mobiltelefoner i studier, bland annat mobiltelefonens lättillgänglighet och mobilitet, men även det negativa i att olika sociala medier kan pocka på uppmärksamheten och störa koncentrationen både för mobiltelefonens ägare och även andra personer i dess närhet. Dock välkomnas teknik som kan förenkla studierna, men mobiltelefonen i dag saknar anpassning till detta, vilket gör att den därmed inte är en självklar del inom utbildning och studier.

Godkännande datum: 2017-06-02

Detta är en systematisk litteraturstudie om vad tidigare forskning kommit fram till om användning av konkret material i matematikundervisningen för årskurs 1–3. Resultatet tar sin utgångspunkt i 12 vetenskapliga publikationer som sökts fram i olika databaser med olika sökord och därefter tolkats med teoretiska glasögon. Fyra teoretiska perspektiv har uppmärksammats i forskningen. Begreppet konkret material definieras som olika fysiska föremål som används för att hjälpa eleverna att gå från det konkreta till det abstrakta. Resultatet visar att det konkreta materialet stimulerar elevernas tänkande samtidigt som det motiverar eleverna. Att introducera nya matematiska begrepp genom konkret material påvisas enligt studiens resultat som positivt. Resultat visar också att det finns en del risker med användandet av konkret material. Läraren är den avgörande faktorn för att dessa risker ska undvikas och för hur effektivt arbetet med det konkreta materialet blir i förhållande till elevernas matematiska utveckling. Det finns ingen specifik undervisningsmetod som anses mest lämplig utan olika metoder är lämpliga beroende på vad som ska läras.

Background: Sleep and rest is a problem that is constantly reported as a lack of patients in intensive care. Consequences to this involve problems involving immunological, neurological, respiratory and cardiovascular problems. It also leads to prolonged care times related to increased mortality and morbidity, difficulty in mobilization and increased risk of developing delirium.   Aim: The aim of this study was to investigate the disturbances of intensive care patients and their duration.   Method: The study is a non-experimental non-participation observation study with mixed method when quantitative data is obtained and explained using qualitative data. The data collected was interference that could affect the rest and sleep of patients by means of a structured observational schedule. In addition to the observational schedule, field notes were taken, which among others included reflections on the care environment.   Results: The observations showed that the patients were disturbed ⅖ of the time of observations, including everything from sound, relatives, and nursing measures. The longest duration without interference was one hour and 23 minutes. However, there were other disturbing moments during this time, among others several alarms from both the surveillance and the port phone. The total number of alarms was 972. Conclusion: Although many previous studies indicate that critically ill patients need a good rest and sleep to recover faster and not suffer from IVA-delirium, this is still a commonly reported problem in the intensive care. The result suggests that nurses in the intensive care can re-prioritize and combine various nursing measures to reduce the time with patient disturbances.

Introduktion: Inom hälso- och sjukvården är en hög patientsäkerhet viktig. Patientsäkerheten innefattar läkemedelshantering och studier har visat att brister inom läkemedelshantering kan få katastrofala följder. Sjuksköterskan hanterar läkemedel under stor del av sin arbetstid. För att öka patientsäkerheten inom läkemedelshanteringen är det viktigt att sjuksköterskan får arbeta i lugnt tempo i en miljö där risken för störningsmoment har minimerats.   Syfte: Att kartlägga delar av läkemedelshanteringen på avdelning 70D2 på Akademiska sjukhuset i Uppsala, med avseende på patientsäkerhet och tidsåtgång. Material och metoder: Patientsäkerhetsaspekten undersöktes genom att frekvensen fel vid läkemedelsdelning till 67 patienter studerades samt att dosrecepten för 23 ApoDos-patienter jämfördes med ordinationslistorna vid inskrivning. Tidsåtgången för sjuksköterskornas läkemedelshantering mättes med hjälp av stoppur i en observationsstudie. Antalet störningsmoment samt deras art registrerades med hjälp av pinnstatistik.  Resultat: Under observationen av läkemedelsdelningen upptäcktes fel hos 40 % av patienterna där fel administreringstid dominerade (96 %). Diskrepanser mellan ordinationslista och dosrecept upptäcktes hos 96 % av de studerade ApoDos-patienterna. Totalt upptäcktes 88 diskrepanser vilket motsvarade 39 % av alla preparat och 3,83 diskrepanser per patient. Av 161 studerade arbetstimmar hanterade sjuksköterskorna läkemedel i totalt 40 timmar (25 %). Av dessa utgjordes cirka 15 timmar (38 %) av störningsmoment. Totalt stördes sjuksköterskorna 417 gånger och ”kollega frågar något” var vanligast (24 %). Konklusion: Sjuksköterskor lägger mycket tid på läkemedelshantering och de störs väldigt ofta under denna tid. Detta innebär en risk för patientsäkerheten. Ordinationslistor vid inskrivning har en hög frekvens av diskrepanser vilket även det riskerar patientsäkerheten.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken inverkan användandet av mobiltelefoner har på textskrivande i svenskundervisningen för elever i årskurs 7–9. En systematisk litteraturstudie har genomförts för att kartlägga kunskapsläget. Tidigare forskning visar att ett mobiltelefonförbud kan höja i synnerhet de svaga elevernas resultat i skolan, men också att digitala verktyg kan användas för att förbättra elevernas resultat inom vissa delar av språkinlärningen såsom stavning och grammatik. Resultaten visar att de flesta lärare tillåter viss användning av mobiltelefoner i klassrummet, men att eleverna föredrar att använda datorer framför mobiltelefoner för skolrelaterade uppgifter. Litteraturstudien visar också på avsaknaden av forskning inom området. Studier där mobiltelefoner används på ett integrerat sätt i svenskundervisningen skulle behövas för att få ett tillförlitligare resultat.

Svenska

Akut sjukdom innebär ofta ett hot mot tillvaron. Utöver det rent fysiska utgör störd dygnsrytm stora problem för intensivvårdspatienter. De vårdas i en högteknologisk miljö som stör sömn och vila. Detta har sammantaget negativ inverkan på både den mentala och fysiska återhämtningen. För att kompensera störd nattsömn har många intensivvårdsavdelningar infört strukturerade vilostunder under vilka patienterna inte ska få störas. Tidigare forskning har visat att patienterna ändå blir störda under denna viloperiod. Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter och tillämpning av strukturerade vilostunder på en intensivvårdsavdelning. Datainsamlingen skedde genom intervjuer med nio intensivvårdssjuksköterskor från två olika intensivvårdsavdelningar. Studien har genomförts i form av en kvalitativ intervjustudie där data har analyserats med kvalitativ innehållsanalys efter Granskär och Höglund-Nielsens modell. Studien visar att intensivvårdssjuksköterskorna hade erfarenhet av rutinmässigt strukturerade vilostunder. De upplevde emellertid att deras genomförande av vilostunder prioriterades olika, speciellt i perioder med hög arbetsbelastning. De ansåg att genomförandet var ett sjuksköterskeansvar men att så många saker kunde inträffa som de inte kunde påverka. Framför allt gällde det den fysiska miljön. Författarna anser att kontinuerlig gemensam utbildning om effekter av vila, sömn och sömnbrist är ett sätt att öka prioriteringen av rutinmässigt strukturerade vilostunder. De bör planeras dagligen under ronder. Studien visar att genomförandet av vilostunder försvåras av den fysiska miljön då de flesta patienter vårdas i flerbäddsalar.
Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot intensivvård

Undersökningen är baserad på kvalitativa intervjuer med fem pedagoger om deras arbete för elever i behov av särskilt stöd. Undersökningen gjordes på två grundskolor. Syftet var att bilda en uppfattning samt få en inblick i lärandesituationen för dessa elever utifrån pedagogers perspektiv. Vi undersökte pedagogernas insatser och resurser för att stötta elevers lärande och har även läst forskningslitteratur angående elever i behov av särskilt stöd. Viktiga faktorer för att stötta dessa elever är ett positivt förhållande mellan pedagog och elev, samarbetet mellan skola och hem, ordning och struktur i klassrummet och visuell- och auditiv förmåga. Pedagogers syn på eleven påverkar i betydande omfattning hur eleven blir behandlad samt förstärker eller förminskar elevens eget självförtroende. En del störningsmoment som förorsakar kaos, exempelvis ett oordnat och ostrukturerat klassrum, påverkar inte bara eleven själv som är i behov av särskilt stöd utan även andra klasskamrater och lärare. I undersökningen och även i forskningslitteratur har vi sett att det visuella- och auditiva stödet gynnar majoriteten av eleverna, det vill säga även de som inte är i behov av särskilt stöd. I vår slutsats har vi kommit fram till att pedagoger och elever är de avgörande faktorerna för att stötta elever i behov av särskilt stöd.Nyckelord: behov, pedagog, resurs, samarbete, störningsmoment, särskilt stöd.

Bakgrund. Miljön på intensivvårdsavdelningen är fylld av olika stimuli i form av ljud och ljus. Sjuksköterskorna arbetar bedside och täta omvårdnadsåtgärder är nödvändiga för dessa kritiskt sjuka patienter. Denna miljö lämnar en liten möjlighet för sömn och vila. För att patienterna ska få möjlighet till vila under dagtid har vissa intensivvårdsavdelningar lagt in en period med mindre aktivitet, tysta timmen, också kallat patientvila. Målet med patientvilan är att erbjuda patienterna en timme med ostörd vila under dagtid. Syfte. Att undersöka patienternas möjlighet till vila under dagtid genom att observera antal utförda omvårdnadsåtgärder enligt VIPS sökordsmodell. Metod. En icke-deltagande strukturerad observationsstudie utfördes. Observationsprotokoll utformades med VIPS-sökordsmodell. Studien utfördes på två intensivvårdsavdelningar i Mellansverige, IVA 1 och IVA 2. Observationerna utfördes under åtta dagar. Observatörerna registrerade allt som skedde runt patienterna mellan klockan 12.00 – 13.00, då patientvilan ägde rum. Resultat. Totalt observerades 19 patientplatser på IVA 1 och IVA 2. Under de åtta tillfällen som observerades registrerades totalt 158 störningar, 101 av dessa störningar skedde på IVA 2 och 57 störningar skedde på IVA 1. Antalet störningsmoment per patient under patientvilan varierade från en till 18 stycken. På IVA 1 var de vanligaste störningsmomenten läkemedelshantering samt speciell omvårdnad. Miljö fick mest punktmarkeringar på IVA 2. Den enda åtgärden som inte förekom var träning. Totalt 152 störningsmoment utfördes av vårdpersonal. Slutsats. Patienterna blir störda under patientvilan med en mängd olika omvårdnadsåtgärder. Vissa åtgärder är nödvändiga och svåra att undvika, andra åtgärder hade kunnat prioriteras annorlunda. Klinisk betydelse. Att öka medvetenheten hos personalen angående betydelsen av sömn och vila för patienterna på intensivvårdsavdelning.
Background. The environment at the ICU (Intensive Care Unit) is filled with different stimuli of sound and light. Nurses work bedside for the critically ill patients, and frequent nursing interventions are required. This environment gives little possibility for sleep and rest. It is important to make sure that the patients will have the possibility to get sufficient amount of rest during the day. Some ICUs have addressed this by applying less activities during one hour per day, patient resting or quiet time. Purpose. To investigate patients' ability to rest during the day, by observing the number of performed nursing interventions according to the VIPS-model. Method. A non-participating structured observational study was performed. The observation protocol was designed with the VIPS-model. The study was conducted in two ICUs in central Sweden, ICU 1 and ICU 2. The observations were carried out during eight days. Observers registered everything that happened around the patients between the hour of 12:00 to 13:00, when the quiet time took place. Results. A total of 19 patients were observed on ICU 1 and ICU 2. A total of 158 interruptions were observed, 101 of these interruptions occurred in the ICU 2 and 57 interruptions occurred in the ICU 1. The number of interruptions during the quiet time varied from one to 18 distractions. The most common interruptions, for the ICU 1, were medication and special care. The environment was the most common distraction at the ICU 2. The only intervention that didn´t occur was training. A total of 152 distractions were performed by health professionals. Conclusions. The patients are disturbed during quiet time, with a variation of nursing interventions. Some interventions could have been prioritized differently, but other interventions were necessary and difficult to avoid. Relevance to clinical practice. To increase awareness among staff regarding the importance of sleep and rest for patients in ICU.