Academic literature on the topic 'Strålbehandling'

The purpose of this study was to evaluate the support program, given to cancer patients in order to promote their own efforts to quit smoking and to study if they kept their changed cigarette consumption 6-18 months after their cancer treatment was done.Method: We have used a descriptive qualitative method with semistructured interviews which were made in the spring of 2010 at Uppsala University. The informants in this study were smoking cancer patients which had been given radiotherapy at the oncology department at Ryhov hospital in Jönköping, Sweden.The results showed that three out of eleven informants were still not smoking after their treatment ended. All informants agreed that information about the effects of smoking on their radiotherapy were important.This study also showed that there are areas in which the support program could benefit from being changed. Of those informants who did not succeed in their efforts to quit smoking, many felt that the support should have been more direct in the sense that the staff should have followed up on their progress more frequently. These unsuccessful informants also stressed that the location for where the information was given could have been more private. Also some of the informants felt that the hospital staff giving the information seemed to be stressed and/or did not seem to have time to support them in their efforts to quit smoking.

Strålbehandling är i dag en vanlig behandlingsmetod för cancer. Strålskador i form av hudkomplikationer är så gott som ofrånkomligt och drabbar ett stort antal patienter. Dessa hudkomplikationer är ofta till stort besvär och obehag för patienten. Än idag finns oklarheter kring hur dessa hudkomplikationer bäst förebyggs och lindras. Syftet med uppsatsen var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för prevention och symtomlindring av hudkomplikationer, samt vilka andra faktorer utöver strålbehandling som påverkar uppkomst av hudkomplikationer. Studien är en litteraturstudie där artikelsökning genomfördes i databaserna Cinahl, Medline, Scopus och Swemed+. Sökord som användes var radiotherapy, skin care, oncologic nursing, oncologic care, radiation injuries och radiodermatitis. Resultatet baserades på 15 vetenskapliga artiklar som bedömdes vara relevanta för syftet. Utifrån dessa artiklar delades resultatet in i preventiva och symtomlindrande åtgärder efter typ av komplikation samt andra påverkande faktorer. Resultatet visade att det inte finns någon enskild åtgärd för prevention och symtomlindring. Däremot fanns inga negativa effekter av normal hudvård med vanlig hudtvätt och användning av mjukgörande och svalkande produkter. Det är viktigt att sjuksköterskan känner till de olika behandlingsmetoderna så att patienten på bästa sätt kan få stöd i och information om sin egenvård.

Idag ges strålbehandling som bot mot många olika cancerformer i hela världen. För en patient som ska genomgå, genomgår eller har genomgått en strålbehandling uppstår många tankar, känslor, smärtor och andra upplevelser som sjuksköterskan behöver känna till för att kunna bistå patienten. Strålbehandlingen ger många biverkningar som i värsta fall kan bli bestående livet ut. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser i samband med strålbehandling. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie. Nio vetenskapliga artiklar med i huvudsak kvalitativ ansats valdes ut och analyserades efter en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i en process: före, under och efter strålbehandlingen, detta ledde till fem huvudkategorier, Rädd för att livet inte skall bli sig likt igen, Ensamhet i mörkret, Kraft att fortsätta kämpa, En känsla av skam, Bättre rustad inför framtidens utmaningar. Diskussion: Familj och närstående visade sig vara viktig för patienterna, även sjukvårdspersonal upplevdes som en trygghet i samband med behandlingen. Patienter upplever osäkerhet, maktlöshet och lidande inför behandlingen. Sjuksköterskan bör bidra till att patientens önskemål och omvårdnadsbehov blir tillgodosedda för att göra behandlingen så skonsam som möjligt. För att få ökad kunskap och förståelse för dessa patienters upplevelse av strålbehandling är fortsatt forskning inom detta område önskvärt.

 

Today, radiotherapy is given as cures for many different cancers worldwide. For a patient about to undergo, is undergoing or has undergone a radiation occurs many thoughts, feelings, pains and other experiences that the nurse should have knowledge of in order to assist the patients. The treatment brings many side-effects that are at worst likely, to continue throughout their lives. Aim: The aim of literature review was to describe patient experiences in connection with radiation therapy. Method: The review was conducted as a general literature review. Nine scientific articles with a qualitative approach were selected and analyzed by qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in a process: before, during and after radiotherapy, this led to four main categories. Fear that life is not to be the same again, Loneliness during a bothersome time, Strive to continue to struggle, An expectation that life should be the same again. Discussion: Family and relatives proved to be important for patients health professionals also perceived as a security during the treatment. Patients experience insecurity, powerlessness and suffering about the treatment. The nurse should support the patient consider his or her wishes and needs in order to make the treatment as gentle as possible. In order to reach greater knowledge and understanding of these patients and their treatment continuing research in this area is desirable.

 

Att få ett cancerbesked är en omvälvande upplevelse. Kunskap kan underlätta att bemästra situationen. Sjukvården digitaliseras i allt större utsträckning. Det är av värde att sjuksköterskor är med i den utvecklingen för att få kunskap om och säkerställa att de eHälso-tjänster som utvecklas kommer patienter och närstående till nytta. Syfte: med studien är att beskriva patienters erfarenheter av att använda en applikation med  anpassad information, via en surfplatta, inför och under strålbehandling mot prostatacancer. Metod: Studien har genomförts med kvalitativ design med en induktiv ansats. Åtta informanter har intervjuats. Data har anlayserats med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: En del män som drabbas av prostatacancer uppger behov av mer information om sjukdom och behandling än de erhåller av sjukvården. Att få tillgång till anpassad och kvalitetssäkrad information via en app beskrevs som stödjande och tryggt, relaterat till att innehållet upplevdes pålitligt. Tillgång till app:en var värdefullt även för närstående. Kunskap om sjukdomen och vad den för med sig minskar oro för framtiden. Slutsats: Anpassad information via en applikation kan vara stödjande inför och under strålbehandling för män som drabbats av prostatacancer, men alla är inte redo för digital information och kommunikation.

Strålbehandling mot huvudhalsområdet är en påfrestande period för patienter med huvudhalscancer. Flera lokala, problematiska biverkningar uppstår i munhåla och svalg som skapar stora problem för patienterna. Syftet med studien var att genom en fenomenologiskt hermeneutisk metod för att undersöka hur patienter upplever och hanterar smärta vid extern strålbehandling mot huvudhalscancer. Urval: Fyra patienter med huvudhalscancer intervjuades under slutet av sin strålbehandlingsperiod. Resultatet beskriver upplevelsen och hantering av smärta enligt två teman: Att vara i smärtan och Att hantera smärtan. Att vara i smärtan innebar att smärtan upplevdes som halsont, något trasigt, sårigt och att smärtan var svårt att uttrycka i ord, samt varierade i intensitet under dygnet. Att leva med smärtan i vardagen innebar att varje måltid upplevdes påfrestande, vilket i det längre perspektivet påverkade det sociala livet. Att hantera smärtan innebar att deltagarna försökte kontrollera smärtan med smärtlindring som inte alltid upplevdes ge effekt. Smärtan accepterades och tolererades till viss del av deltagarna som en del av behandlingen. Deltagarna upplevde att smärtan hade ett övertag vissa stunder vilket var svårt att hantera. Konklusion: Deltagarna upplevde hanterbar till outhärdlig smärta, men tolererade och accepterade smärtan till en viss nivå. En del av sjuksköterskans uppgift är att bedöma smärtan och hjälpa patienterna att hantera smärtan under strålbehandlingsperioden. Empowerment kan vara ett sätt att göra patienterna delaktiga i sin hantering av smärtan, vilket innebär att patienten får kunskapen, förmågan, inställningen och självkännedomen för att kunna förbättra sin livskvalitet.

Introduction: Each year 1200-1300 patients are diagnosed with head neck cancer. Treatment that involves radiotherapy can cause severe side effects for example trismus that affects quality of life. Purpose: To study health-related quality of life in patients who have undergone radiation treatment for head and neck cancer and participated in a intervention group who received training intended to prevent trismus or in a control group who received standard treatment. Method: This is a prospective study in which data is collected from 66 patients participating in a randomized study aiming to evaluate a training program to prevent trismus. Thirty three participated in the intervention group and thirty three in the control group. Both patient groups assessed health related quality of life (HRQOL) with EORTC QLQ C30 and QLQ-H&N35, at start and end of the radiation treatment, and at 3 and 6-months after completing radiation treatment. Results: There is no difference between the intervention and control groups regarding symptoms, functional status and global health, except for intake of nutritional supplements.  For both groups almost all scales measuring HRQOL deteriorated under the radiation treatment. However, 3 and 6 months after end of radiotherapy HRQOL had improved and had returned to the baseline values. The only exceptions were dry mouth, sticky saliva, problems with social eating, senses and physical ability. Conclusion: Radiation therapy for head and neck cancer affects patients HRQOL both in the short and long term. Medical staff needs strategies to manage patients ' functional and symptomatic deterioration throughout the treatment period and try to prevent or relieve the symptoms that may still remain several months after radiotherapy.

Bakgrund: Det är idag en väl etablerad sanning att bröstbevarande operation medefterföljande helbröstbestrålning är ett patientsäkert alternativ till att operera bort hela bröstet(mastektomi) vid primär bröstcancer. Det är fortfarande rutin att föreslå strålbehandling tillalla kvinnor som genomgått bröstbevarande operation även om vi vet att nyttan avstrålbehandlingen är individuell. Medan nyttan varierar är biverkningarna mera generella. Devanligaste biverkningarna drabbar hjärtat och lungorna. För att minimera biverkningarna kanman antingen bara stråla en del av bröstet (PBI) eller helt avstå strålbehandling.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka och se om äldre kvinnor opererade medbröstbevarande operation för lågrisk bröstcancer har nytta av strålbehandling och i så fall ivilken grad.Metod: En systematisk litteraturstudie med PubMed som vald databas för att samla relevantapublicerade artiklar. Relevanta sökord som användes var; breast cancer, breast conservingsurgery, radiotherapy, low risk, omitting och partial breast irradation Resultat: Totalt inkluderades 10 artiklar efter att ha identifierat 65 abstrakt varav 21 artiklarlästes i fulltext. Studier som jämför helbröst strålbehandling mot inget visar en statistisktsignifikant ökad risk för lokalt recidiv om man avstår strålbehandling, men i absoluta tal ärskillnaden liten och försämrar inte överlevnaden. Studier som jämför delbröst mot helbröststrålbehandling visar att delbröst strålbehandling i direkt anslutning till bröstbevarandeoperation inte ökar risken för lokalt recidiv och försämrar inte överlevnaden.Slutsats: För kvinnor >45 år är PBI i direkt anslutning till bröstbevarande operation ett säkertalternativ till helbröst strålbehandling. För äldre kvinnor (>65–70 år) med hormonkänsliglågrisk bröstcancer är det ett alternativ att helt avstå strålbehandling.

Bakgrund: Strålbehandling är en vanlig behandlingsform vid cancersjukdom och hälften av alla cancerpatienter får någon form av strålbehandling, antingen extern eller intern strålbehandling. Hudreaktioner vid strålbehandling kan inte undvikas men med rätt omvårdnadsåtgärder kan man minska symptomen. Hudbiverkningar kan vara till stort besvär och förorsaka obehag hos patienten. Det finns fortfarande oklarheter i hur dessa bäst kan förebyggas och, när de uppstår, bäst lindras. Syfte: Syftet var att sammanställa och beskriva effekter av olika hudvårdsåtgärder och sårbehandlingar relaterat till strålbehandling. Metod: Studien är en litteraturstudie där artiklarna söktes från databaserna CINAHL och PubMed. 11 kvantitativa artiklar granskades och analyserades. Sökord som användes var; radiotherapy, nursing, skin care, radiodermatitis, self care och skin cream. Resultat: Resultatet delades in 4 kategorier enligt följande; fuktgivande- och mjukgörande krämer, naturläkemedel, steroider och förband-sårbehandling. Slutsats: Resultatet visar att det inte finns skäl till att rekommendera den ena fuktgivande/mjukgörande krämen framför den andra som åtgärd för prevention. Studier visar dock att användning av potent steroid skulle kunna rekommenderas i avsikt att få kontroll på akuta hudbiverkningar. Absorptionsförband anses vara fördelaktigare och effektivare än gentiana violett vid sårbehandling. Onkologisjuksköterskan bör vara medveten om evidens och bristen på evidens då hudvårdprodukter rekommenderas och information ges till egenvård. Nyckelord: strålbehandling, hudbiverkan, hudvård och sårbehandling.