To see the other types of publications on this topic, follow the link: Stråldos.

Dissertations / Theses on the topic 'Stråldos'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the top 37 dissertations / theses for your research on the topic 'Stråldos.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.

1

Hermansson, Adriana, and Elvira Hjelm. "Reducering av stråldos vid angiografi/intervention." Thesis, Uppsala universitet, Radiologi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-351518.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Utvecklingen av genomlysnings-baserade interventioner har varit framgångsrika de senaste årtiondena, då det gäller behandling av patienter. Införandet av genomlysning har dock medfört risker, för både patient och personal. Detta på grund av att stråldoser ökat i takt med en större efterfrågan på genomlysning och en utveckling av mer avancerade undersökningar. Med tanke på att stråldosen från intervention har en biologisk långtidseffekt, så är strålskydd ett upp-märksammat och återkommande ämne då det påverkar både sjukvårdspersonal, patienter och sam-hället. Brist på strålskydd och oaktsamhet hos operatörerna medför en ökad risk för strålningsindu-cerade skador. Eftersom antalet interventioner ständigt ökar så behövs även en ökad medvetenhet hos vårdpersonal kring vilka risker strålningen kan medföra och hur de kan undvikas. Syfte: Att beskriva vilka åtgärder som kan vidtas för att minska stråldosen för personal och patient vid angiografi/intervention. Metod: En systematisk litteraturstudie har använts. Resultat: I det sammanställda resultatet har flera olika strålskyddsåtgärder presenterats för att reducera stråldosen under intervention/angiografi. Genomlysningstid, modern teknik, uppdaterade inställningar i apparaturen och blyskydd har alla visat sig minska stråldosen markant till patient och personal. Utbildning och feedback ses även vara en viktig del i strålskyddsarbetet då det utgör grun-den för att riktlinjer kring strålskydd följs. Slutsats: Att det finns alternativa strålskyddsåtgärder vid IR- undersökningar/åtgärder är något som kan konstateras. Faktum är att en kombination av dessa åtgärder helt klart vore optimalt, för ökad säkerhet hos både personal och patienter vid exponering av strålning.
Background: The development of fluoroscopy-guided interventions the recent decades has resulted in a successful treatment of patients. However, the introduction of these diagnostic devices carry risks for both patients and staff. This is due to the fact that radiation doses increases in line with a greater demand for interventions and the development of advanced procedures. The radiation may cause long-term biological effects which makes radiation protection an important subject as it affects both staff, patients and society. Lack of radiation protection and negligence among operators cause an increased risk of radiation-induced damage. As the number of interventions constantly increase, improved knowledge is needed. Aim: The aim of this study is to describe which methods can be applied in order to reduce radiation doses for staff and patients in angiography / intervention. Method: A systematic study of existing literature. Results: The result shows several different radiation protection strategies to reduce the radiation dose during intervention / angiography. Fluoroscopy time, modern technology, updated settings in the device and lead protection have all been shown to reduce radiation dose significantly to both patients and staff. Education and feedback are also considered to be an important part of the radiation safety as they provide the basic guidelines on radiation protection. Conclusion: There is a lot of alternative radiation protection strategies in fluoroscopy-guided inter-ventions. In fact, a combination of these strategies would clearly be optimal for increased safety for both staff and patients exposed to radiation.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Dyberg, Linda, and Jenny Olsson. "Stråldos till personals ögonlins vid CT-multitrauman. : En fantomstudie." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-30693.

Full text
Abstract:
Personal är utsatt för spridd strålning när de måste närvara vid CT trauman. Ögat är känsligt för joniserande strålning och det är bevisat att katarakt och strålning har ett samband. Vid CT-multitrauma används många projektioner och långa exponeringar. Studiens syfte är att undersöka hur mycket spridd strålning som personal utsätts för. Hur många gånger/år kan samma personal stå med innan rekommendationerna från ICRP på 20 mSv/år är uppnådd? Det är en kvantitativ studie som utförts empiriskt på två sjukhus med ett fantom. En Siemens 128 slice och en Toshiba 80 slice har använts vid mätningarna. Ett traumaprotokoll användes och en testmätning gjordes och därefter de riktiga mätningarna med dosimetrar från Landauer, placerade på sju mätpunkter i ögonhöjd på olika avstånd från gantryt. Den spridda strålningen var högst närmast gantryt och avtog med avståndet förutom två punkter som hade lägre mätresultat och kan förklaras på grund av dess vinkel från gantryt. Röntgensjuksköterskans ansvar är att informera om var personal bäst kan stå med vid CT trauman och att informera om vikten att variera personal.
Staff who has to attend CT-trauma examination is exposed to scattered radiation. The eye is sensitive to ionizing radiation and there is evidence that cataract and radiation are correlated. At CT-multitrauma long exposures and many projections is taken. The purpose of this study is to examine how much scattered radiation the staff is exposed to. How many times/year can one person in the staff attend a CT-trauma-examination before the ICRP recommendation dose of 20 mSv/year is reached? It is a quantitative study that has been done empirically at two hospitals with a phantom. A Siemens 128 slice and a Toshiba 80 slice were used in the measurements. A trauma protocol was used. One test measurement was done before the real measurements with dosimeters from Landuer placed at seven measure points at eye level at different distances from the gantry. The scattered radiation was highest close to the gantry and decreased with the distance except from two points that had lower measure results and this can be explained by the angle between the gantry and the dosimeter. It’s the radiographer’s responsibility to inform staff of the best place to stand at CT-trauma-examinations and to inform of the importance of alternating staff.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Lindahl, Magdalena. "Bäckenmätning : - en jämförelse av stråldos mellan konventionell röntgenteknik och datortomografi." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-29648.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Bäckenmätning är en radiologisk undersökning som görs då misstanke finns att det kan uppstå komplikationer vid förlossning. Detta kan bero på ett för trångt bäcken, stort barn eller att barnet ligger i säte. Det kan även vara motiverat efter en komplicerad förlossning eller om kvinnan har bäckenfraktur eller felställning i bäckenet. Syfte: Syftet var att jämföra stråldosen mellan konventionell röntgenteknik och datortomografi vid bäckenmätning samt undersöka tillförlitligheten vid datortomografi. Metod: En Systematisk litteratursökning gjordes i databasen PubMed för att finna vetenskapliga artiklar som svarade mot denna litteraturstudies syfte. Resultat: Bäckenmätning med datortomografi gav minst stråldos. Då den största stråldosskillnaden mellan konventionell röntgenteknik respektive datortomografis var vid lateralprojektionen. Tillförlitligheten vid datortomografi var god i isocenter, men sämre under och över isocenter. Konklusion: Bäckenmätning bör utföras med datortomografi. Nyckelord: Bäckenmätning, Stråldoser, Datortomografi. Konventionell röntgenteknik, Tillförlitlighet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Samuelsson, Fredrik, and Maria Ullenby. "Myelomskelett - skillnad i stråldos mellan konventionell genomlysning och lågdos datortomografi." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för naturvetenskap och biomedicin, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-27136.

Full text
Abstract:
Radiografisk bilddiagnostisering innebär högteknologiska metoder och är ett område inomsjukvården som utvecklas i snabb takt. Med hjälp av olika modaliteter erbjuds detaljeraddiagnostik av patologi och skador på hela kroppen. Yrket som röntgensjuksköterska är mångfacetterat och det är viktigt att snabb kunnaöverblicka situationer och samtidigt skapa en bra relation till patienten under det korta mötet. Den vanligaste metoden för undersökning av multipelt myelom är idag konventionell röntgenvilket kan genomföras med så kallad slätröntgen eller alternativt med konventionellgenomlysning. Syftet med studien är att undersöka och jämföra stråldoser från konventionellgenomlysning med värden från lågdos datortomografi, då vissa sjukvårdsområden har lågdosDatortomografi som en alternativ metod för undersökning av multipelt myelom. Studien är kvantitativ och datainsamlingen har utförts genom mätning av stråldoser med hjälpav fantomdocka i både konventionell genomlysning och datortomografi. Jämförandestråldoser från tidigare utförda undersökningar i både konventionell genomlysning samtdatortomografi är hämtade från PACS. Studiens resultat tyder på att det finns skillnader i stråldoser mellan metoderna, både vid egnamätningar och jämförande värden från tidigare utförda undersökningar. Röntgen meddatortomografi ger en högre stråldos med en faktor på ca 2,9 jämfört med konventionellgenomlysning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Cetin, Fatma. "Reducerad stråldos till patienten vid datortomografi undersökning vid misstänkt lungemboli : En litteraturstudie." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-29624.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Lindberg, Josef, and Joakim Gustafsson. "Mätning av bildkvalitet och stråldos vid olika avstånd mellan objekt och detektor." Thesis, Jönköping University, Hälsohögskolan, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-49011.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Montero, Carmen, and Gisele Niyigena. "Bildkvalitet och stråldos vid användning av lågdos-respektive normaldos-DTLA vid lungembolifrågeställning." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-58714.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Edvinsson, Madeleine, and Jessica Prantner. "Stråldos reduceringsåtgärder vid datortomografi-undersökningar som kan användas av röntgensjuksköterskor. : En litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Jönköping, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-30604.

Full text
Abstract:
Datortomografi (DT) undersökningen ger en tydlig anatomisk bild och är ett bra tillvägagångsätt för att upptäcka patologier. Joniserande strålning påverkar kroppen och därför är det viktigt att använda så liten stråldos som möjligt men ändå ge en bra diagnostisk bild. Syftet med litteraturstudien är att hitta olika sätt vid datortomografin som röntgensjuksköterskan kan använda sig av, för att minska stråldos till patienten. Studien innehåller 15 vetenskapliga artiklar, som inte är mer än 5 år gamla. Artiklarna har sökts på Jönköpings högskolebibliotek med olika databaser. Artiklarna kvalitetsgranskats för att de ska vara av hög kvalitet och ge ett trovärdigt resultat. Resultatet av studien presenteras som fyra olika åtgärder: rätt centrering, kV protokoll, mAs protokoll och stråldosanpassning efter Body Mass Index (BMI). Genom dessa åtgärder kan röntgensjuksköterskan anpassa undersökningen efter individen vilket leder till minskad stråldos till patienten.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Djupman, Lina. "Stråldoser vid barnundersökningar med datortomografi, genomlysning och konventionell röntgen : En enkätstudie." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-29346.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Det finns tre grundprinciper för strålskydd; berättigande, optimering och dosgränser. Utifrån detta ska röntgenundersökningarna balansera kraven på tillräcklig bildkvalitet för diagnostiseringsbara bilder och minimal patientstråldos. De dosbegrepp som används för att uppskatta stråldosen är bland annat; Dos-Area-produkt är produkten av dosen i luft och arean på strålfältet i samma position, enheten är graykvadratcentimeter (Gycm2), används vid konventionell röntgen och genomlysning. Dos-Längd-Produkten används vid datortomografi med enheten milliGraycentimeter (mGycm). Diagnostisk referensnivå (DRN) bestäms av Strålsäkerhetsmyndigheten utifrån 75%-percentilvärdet för uppmätta stråldoser för vuxna. Röntgenklinikerna ska anpassa metoderna så att de inte överskrider DRN. DRN för barnröntgen saknas. Syfte: Att undersöka vilka stråldoser barn fick vid röntgenundersökningar i Sverige och utifrån detta ge förslag till DRN för barn. Metod: Sju röntgenkliniker vid universitetssjukhus valdes och ett slumpmässigt urval av sju mindre röntgenkliniker utfördes. En pilotstudie genomfördes och utifrån denna valdes tio röntgenundersökningarna till enkäten. Resultat: För de flesta röntgenundersökningar ökar stråldosen med åldern och varierar inte nämnvärt mellan röntgenklinikerna. Röntgenundersökningarna som avviker från detta var; datortomografi hjärna utan kontrastmedel där stråldoserna varierar mellan 104-665 mGycm för barn i åldersgruppen noll till ett år. Konventionell röntgen av höftleden varierar stråldoserna mellan 4,0-15,8 dGycm2 för barn i åldersgruppen elva till 14 år. Genomlysningsundersökningen miktonsurethrocystografi varierade stråldoserna mellan 0,98-65 dGycm2 för barn i åldersgruppen sex till 14 år. Samtliga av dessa tre röntgenundersökningars högsta stråldosvärde ligger över det förslagna DRN. Konklusion: Stråldoserna vid röntgenundersökningarna varierar mellan röntgenklinikerna och ökar vanligtvis med åldern. Förslag på DRN presenteras men fler sammanställningar av stråldoser krävs eftersom underlaget i vissa fall är begränsat.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Holseng, Synnöve, and Riikka Villberg. "Strålskydd för teknetium-99m : En litteraturstudie om avskärmande strålskydds betydelse för dosminskningen till personal som arbetar med teknetium-99m." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-119952.

Full text
Abstract:
Bakrund: Röntgensjuksköterskor utsätts dagligen för joniserande strålning, vilket kan innebära en större risk att utveckla cancer. Personal på nuklearmedicinska avdelningar har högre årliga stråldoser än personal inom medicinsk röntgen. Stråldoserna ska hållas så låga som det är praktiskt möjligt, men rutiner för strålskyddsanvändande varierar inom nuklearmedicin.  Syfte: Studiens syfte var att belysa avskärmande strålskydds betydelse för att minska stråldos till personal som arbetar med teknetium-99m.  Metod: Artikelsökningen genomfördes i databaserna Web of Science och PubMed. Litteraturstudiens resultat baserades på nio kvantitativa vetenskapliga artiklar som efter kvalitetsgranskning höll medel eller hög kvalitet.  Resultat: Det hittades tre olika sorters avskärmande strålskydd gjorda i olika material. Strålskyddsförkläden minskade stråldosen mellan 39 - 76%. Sprutskydd gav en dosminskning på 21 - 99,9% och en blyskärm minskade dosen med 38 - 58%. Konklusion: För att hålla stråldoserna så låga som möjligt bör avskärmande strålskydd användas. Det finns dock även andra faktorer som ska tas hänsyn till. Tiden utsatt för strålning och avståndet från strålkällan påverkar stråldosen. Arbetsmiljön och användarvänligheten är också viktiga faktorer som ska tänkas på vid val av strålskydd.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
11

Pettersson, Therese. "Stråldoser vid olika skoliosundersökningar." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-23442.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Skolios är en ryggradskrökning och det är viktigt att hitta orsaken då behandlingen är beroende av skoliosens utseende. Röntgenundersökningar bör endast användas när behandling av skoliosen övervägs då onödiga stråldoser bör undvikas. Ju mer strålning en patient får på sig desto större risk för cellskada. Röntgensjuksköterskor bör alltid arbeta för att försöka minimera stråldosen vid röntgenundersökningar. Syfte: Syftet med aktuell studie var att jämföra olika skoliosundersökningar på två röntgenavdelningar för att fastställa om någon skillnad i stråldos uppstod mellan dem. Frågeställning: Är det någon stråldosskillnad mellan en konventionell skoliosundersökning och en skoliosundersökning med genomlysningsutrustning? Metod: I ett konventionellt undersökningsrum och i ett genomlysningsrum tillfrågades 30 patienter om längd samt vikt och undersökningens Dos Area Produkt (DAP)-värde dokumenterades. Patienternas DAP-värden jämfördes efter Body Mass Index (BMI). Medelvärdet av den effektiva dosen räknades ut vid båda modaliteterna. Båda undersökningarna utfördes även på ett Aldersonfantom. Undersökningarna utfördes enligt sjukhusens metodböcker. Hela DAP-värdet skrevs ner. Även vid fantomundersökningarna räknades effektiva dosen ut. Resultat: Konventionella undersökningsutrustningen gav mer än fyra gånger så höga stråldoser än genomlysningsutrustningarna. Både vid patient- och fantomundersökningarna visades stråldosskillnad mellan de två modaliteterna och vid patientundersökningen ökade skillnaden med ökat BMI. Effektiva dosen för patientundersökningarna var tre gånger så hög med konventionell undersökningsutrustning. Slutsats: Undersökning med genomlysningsutrustning gav en avsevärt lägre stråldos än konventionell undersökningsutrustning dock går det inte att säga att den är optimal då bildkvaliteten inte undersökts.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
12

Karlsson, Ida. "Hur stråldos kan reduceras och bildkvalitet bibehållas vid datortomografisk undersökning av barn : En litteraturöversikt." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-75027.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
13

Kangas, Elina, and Berfin Ucar. "Stråldos till personal vid hantering av diagnostiska radiofarmaka vid förberedelse och undersökning av patient." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för naturvetenskap och biomedicin, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-36251.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
14

Arvidsson, Kälverot Sarah, and Sanna Lindgren. "Reducering av stråldos vid angiografier och endovaskulära interventioner : En litteraturstudie om metoder för ökad strålsäkerhet." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-134860.

Full text
Abstract:
Reducering av stråldos vid angiografier och endovaskulära interventioner-En litteraturstudie om metoder för ökad strålsäkerhet Bakgrund: Angiografier och endovaskulära interventioner är patientgynnande undersökningar och behandlingar som till skillnad från kirurgi innebär mindre risk för komplikationer samt en kortare läkningstid. Längre genomlysningstid och ökat antal exponeringar medför dock en högre risk för oönskade strålskador hos patienten. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva metoder för att reducera stråldosen till patienter som genomgår angiografier samt endovaskulära interventioner. Metod: Syftet besvarades i en litteraturstudie. 10 kvantitativa studier analyserades och sammanställdes. Sökning av studier genomfördes i databasen Pubmed. Resultat: Materialet bearbetades samt delades in i två domäner: metoder gällande personalen samt metoder gällande utrustningen. Resultaten som innefattade stråldosreducerande metoder presenterades som kategorier. Konklusion: Att ha uppdaterad och utbildad personal resulterar i miljö med högre patientsäkerhet. I takt med att teknologin utvecklas bör verksamheten se över sina behov och prioritera fortsatt utbildning av personal samt investera i anpassad utrustning. Fortlöpande forskning är viktig för att utvärdera effekter av den nya teknologin och röntgensjuksköterskor kan bidra med kompetens inom området. Nyckelord: Angiografi, Endovaskulär intervention, Strålskydd, Patientsäkerhet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
15

Larsson, Evelina, and Veronica Hillergren. "Åtgärder för att reducera stråldos med diagnostiskt accepterad bildkvalitet för barn som genomgår datortomografiundersökning : -En litteraturstudie." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-134392.

Full text
Abstract:
BAKGRUND: En datortomograf (DT) är uppbyggd av ett röntgenrör och flertalet detektorer, röntgenröret sänder ut joniserande strålning. Barn som utsätts för joniserande strålning under en datortomografiundersökning har en förhöjd risk för strålningsinducerad cancer under en livstid. Det är nödvändigt för röntgensjuksköterskan att ha god kännedom om åtgärder som kan reducera stråldos utan att riskera bildkvaliteten.  SYFTE: Syftet med litteraturstudien var att beskriva åtgärder för att reducera stråldos med diagnostiskt accepterad bildkvalitet för barn som genomgår datortomografiundersökning.  METOD: Nio kvantitativa studier inkluderades i litteraturstudien. Studierna kvalitetsgranskades och resultaten sammanställdes enligt en modell av Friberg. Databaser som användes för sökningen var Pubmed och Scopus.  RESULTAT: Iterativa rekonstruktioner upprätthåller övergripande bildkvalitet utan att full dos används. En väl avvägd positionering och centring samt automatisk exponeringskontroll, minskning av kilovolt och milliampere*sekunder kan reducera stråldosen till barnet med diagnostisk accepterad bildkvalitet. Åtgärderna i relation med varandra påverkar bildkvaliteten och stråldosen.  KONKLUSION: Röntgensjuksköterskan kan reducera stråldosen till barnet och bidra till minskad risk för strålinducerad cancer. Att ändra parametrarna påverkar bildkvaliteten vilket gör att detta ej kan göras oaktsamt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
16

Ljunggren, Liselott, and Emma Andersson. "Den gravida kvinnan på röntgen- Hur påverkas fostret av joniserande strålning? : -En litteraturöversikt." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-60597.

Full text
Abstract:
Inledning: Inom sjukvården har det utvecklats metoder där sjukvårdspersonalen använder sig av joniserande strålning, genom så kallad röntgenteknik. Denna typ av joniserande strålning används i olika röntgenapparater och produceras på konstgjord väg. Celler som delar och utvecklar sig snabbt är mer känsliga för strålning än fullt utvecklade celler. Då ett växande foster har mer celldelning än yngre, vuxna och äldre, är det mer känsligt för joniserande strålning. Vid undersökning av en gravid kvinna blir utmaningen större för röntgensjuksköterskan, då det finns ett strålkänsligt foster att ta hänsyn till. En legitimerad röntgensjuksköterska är ansvarig att bidra till en säker och trygg vård. Patientsäkerhet är ett av röntgensjuksköterskans största ansvarsområde, att sträva efter bästa diagnostiska bildkvalitet med minsta möjliga stråldos. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa vilka faktorer som påverkar stråldosen till fostret, vilka stråldoser fostret erhåller samt vilka effekter stråldosen har på foster vid användning av joniserande strålning på en röntgenavdelning. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturöversikt. Åtta vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades, analyserades och resultatet presenterades i kategorier. Resultat: Olika faktorer som påverkade stråldosen till ett foster identifierades. Fostrets utvecklingsstadier, fostrets placering, den gravida kvinnans storlek samt tekniska inställningar var de faktorer som var viktiga att ta hänsyn till eftersom de påverkade stråldosen. Konklusion: Genom att ha kunskaper i vilka faktorer som påverkar stråldosen till fostret kan röntgensjuksköterskan arbeta på ett patientsäkert sätt och förmedla trygghet till patienten.
Introduction: In health care, methods have been developed whereby the medical staff uses ionizing radiation, so-called X-ray technology. This type of ionizing radiation used in various X-ray machines is produced artificially. Cells in the process of dividing and cells that are developing quickly are more sensitive to radiation than fully developed cells. As a developing fetus has more cell division than younger people, adults and elderly, it is more sensitive to ionizing radiation. Examining pregnant women is a greater challenge for radiographers, having to take radiosensitive fetuses into account. A licensed radiology nurse is responsible for safe and secure care. Patient safety is one of the greatest responsibilities of the radiology nurse, striving for the best diagnostic image quality with the lowest possible radiation dose. Purpose: The purpose of this literature review was to compile an overview of which factors affect the radiation dosage transferred to the fetus, which radiation doses the fetus recives and the effects hereof, when using ionizing radiation in a radiology department. Method: The study was performed as a literature review. Eight scientific articles were reviewed, analyzed and the results were presented in categories. Results: Different factors affecting the radiation dose transferred to a fetus were identified. Fetal development stage, the fetal position, the pregnant woman's size and technical settings were the factors that were important to consider because they affect the radiation dose. Conclusion: By having knowledge of the factors affecting the radiation dose impacting the fetus the radiology nurse is able to work with focus on the patients safety and mediate security to the patient.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
17

Thoft, Norbeck Josefine, and Anna Nilsson. "Röntgensjuksköterskans arbete med stråldoser och bildkvalité på patienter med högt BMI på datortomografin : en litteraturöversikt." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-81787.

Full text
Abstract:
Inledning: Övervikt och fetma ökar runt om i världen och detta bidrar till att sjukvården blir successivt mer belastade med denna patientkategori, även på röntgen. Datortomografi är en snabb undersökning som ger mycket information om patientens patologiska tillstånd. Dock kan övervikt vara ett hinder för att få rätt bildgivande parametrar samt att röntgensjuksköterskan ska arbeta med att hålla nere stråldosen. Syfte: Studiens syfte var att belysa hur röntgensjuksköterskan kan arbeta med att bibehålla diagnostisk bildkvalité och optimerad stråldos på patienter med högt BMI vid DT undersökningar. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturöversikt med ett analysarbete av tio utvalda artiklar skrivna med kvantitativ ansats som alla har blivit kvalitetsgranskade. Resultat: I resultatet framkom det att låga stråldosprotokoll med korrekt programvara kan bidra till att strålningen till överviktiga patienter kan minska jämfört med ett standardprotokoll på datortomografin. Det är viktigt med rätt placering av patienten i ISO-center inför undersökningen för att uppnå en bra diagnostisk bildkvalité. Slutsats: Det behövs mer forskning för optimering av stråldoser till patientgrupper med ett högt BMI vid DT-undersökningar. Det krävs en vidareutveckling av datortomografen vad gäller maxvikt för undersökningsbordet samt att gantryts storlek behöver öka i sin diameter, vilket är nödvändigt för att kunna genomföra undersökningar på patienter med högt BMI. De två viktigaste momenten som röntgensjuksköterskan utför i sitt arbete vad gäller optimering är att noggrant placera patienten i ISO-center samt att placera innanför scan FoV. Därefter kan röntgensjuksköterskan med sina kunskaper arbeta tillsammans med radiologen för att bibehålla stråldoser och bildkvalitet.
Introduction: Obesity are increasing around the world and this contributes to healthcare gradually becoming more burdened with this patient category, even on X-rays. Computed tomography is a rapid examination that provides a lot of information about the patient's pathological condition. However, being overweight can be an obstacle to getting the right imaging parameters and for the X-ray nurse to work on keeping the radiation dose down. Aim: The aim of the study was to shed light on how the X-ray nurse can work to maintain diagnostic image quality and optimized radiation dose in patients with high BMI in CT examinations. Method: The study was done as a general literature review with an analytical work of ten selected articles written with a quantitative approach. Results: The results showed that low radiation dose protocols with the correct software can contribute to the radiation to obese patients can be reduced compared with a standard protocol on computed tomography. It is important to place the patient in the ISO center prior to the examination in order to achieve a good diagnostic image quality. Conclusion: More research is needed to optimize radiation doses to patient groups with a high BMI in DT- examinations. A further development of the computed tomography is required in terms of maximum weight for the examination table and that the size of the gantry needs to increase in its diameter, which is necessary to be able to perform examinations on patients with a high BMI. The two most important steps that the X-ray nurse performs in her work in terms of optimization is to carefully place the patient in the ISO center and inside the scan FoV. After that, the X-ray nurse with her knowledge can work together with the radiologist to maintain radiation doses and image quality.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
18

Ismail, Kaschin, and Lilian Vartomian. "Olika tekniker för att sänka stråldosen till patienter som ska genomgå datortomografi thoraxundersökning - En litteraturstudie." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-72738.

Full text
Abstract:
Abstrakt Inledning: DT går snabbt och bilderna ges i 3D format vilket är en vidareutveckling från konventionell röntgen som ges i 2D bilder. DT thoraxundersökning är en metod som har visat fler fördelar än konventionell röntgen, dock ges det en högre stråldos. Syfte: Syftet med studien var att sammanställa tekniska åtgärder som röntgensjuksköterskan kan använda för att minska stråldosen till patienten vid DT thoraxundersökning. Metoden: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie. Tio vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades, analyserades och resultatet presenterades i tre kategorier. Resultat: Det är möjligt att sänka stråldosen till patienten på olika sätt. Röntgensjuksköterskan kan ändra på exponeringsparametrar, använda sig av olika algoritmer samt positionera patienten rätt från början i ISO-centret med hjälp av ett automatiskt positioneringsverktyg. Inställningen av exponeringsparametrar avgör stråldosen till patienten. Med att ändra exponering parametrarna till lägre nivåer minskas stråldosen till patienten. Algoritmer som ASIR eller MBIR går även att använda vid efterfrågan av reducerad stråldos samt bevara bildkvalitén. Vid en DT undersökning avgörs patientpositionering för vilken mängd stråldos patienten utsätts för. Det är väldigt viktigt att röntgensjuksköterskan positionerar rätt och med hjälp av automatisk patientpositionering minskas risken för fel centrering samt onödig strålmängd. Slutsats: Litteraturstudien identifierade 3 tekniska åtgärder för att minska stråldosen med bibehållen bildkvalité. Med denna kunskap kan stråldosen reduceras till patienten, vilket är förenligt med Röntgensjuksköterskans kompetensbeskrivning och ALARA- principen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
19

Forsberg, Frida, and Helena Jensen. "Patientstrålskydd : En kvantitativ deskriptiv studie av tillämpning av patientstrålskydd." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för kirurgiska vetenskaper, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-322769.

Full text
Abstract:
SAMMANFATTNING   Bakgrund: Den medicinska diagnostiken revolutionerades efter Wilhelm Conrad Röntgens upptäckt av de strålar som kunde tränga igenom material och projicera bild på film. Skadliga effekter av den joniserande röntgenstrålningen visade sig dock snart på både patienter och röntgenpersonal, trots kunskapen om strålningens skadliga verkan visar tidigare studier på brister gällande patientstrålskydd.   Syfte: Syftet med detta arbete var att studera röntgensjuksköterskans tillämpning av patientstrålskydd, anledningar till att patientstrålskydd inte tillämpas samt om röntgensjuksköterskan hade egna förslag och/eller uppfattningar till hur användandet av patientstrålskydd kunde ökas.   Metod: Studien är en kvantitativ deskriptiv enkätstudie, där tre tillfrågade sjukhus har deltagit. Enkäten bestod av frågor med slutna svarsalternativ samt lämnades plats för egna kommentarer. Totalt analyserades 32 enkäter.   Resultat: Resultatet visade att fertila kvinnor i hög utsträckning tillfrågades om graviditet på samtliga sjukhus samt angav majoriteten av respondenterna att de alltid eller oftast tillämpade gonadskydd som patientstrålskydd. Gällande kompression och PA-positionering skilde sig sjukhusen från varandra i tillämpningen av patientstrålskydd. Vid jämförelse mellan sjukhusen framkom signifikanta skillnader i samtliga frågeställningar. Avseende förbättringsmöjligheter analyserades respondenternas egna kommentarer och fyra huvudgrupper framträdde; tillgänglighet, tradition/kultur på arbetsplatsen, radiologernas roll samt utbildning.   Slutsats: Det finns kunskaper hos röntgensjuksköterskan angående fördelarna med att tillämpa patientstrålskydd, trots dessa kunskaper finns det plats för förbättring gällande de rutiner och krav som styrs av röntgenverksamheten på de medverkande sjukhusen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
20

Svensson, Elin, and Louise Dahmberg. "Radiografisk undersökning av belastade knän vid artrosfrågeställning : Jämförelse av stråldoser och undersökningstid." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för naturvetenskap och biomedicin, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-27345.

Full text
Abstract:
Syfte: Att jämföra patientens totala stråldos och undersökningstid från metoderna konventionell röntgen och genomlysning vid undersökningen belastade knän med artrosfrågeställning. Metod: Datainsamlingen utfördes genom att det delades ut dosprotokoll där röntgensjuksköterskorna på röntgenavdelningen fick skriva upp stråldoser och undersökningstid. Datainsamlingen gjordes under en fyraveckorsperiod på ett medelstort sjukhus i Sverige. Datainsamlingen jämfördes genom en hypotesprövning där det utfördes ett Mann-Whitney U-test med en signifikansnivå på fem procent för att se om nollhypotesen (ingen skillnad i stråldos eller tid) höll. Resultat: Studiens nollhypotes för stråldoserna förkastades som hade medelvärdet 444,37 mGycm² (genomlysning) och 212,24 mGycm² (konventionell röntgen). Nollhypotesen för undersökningstiderna förkastades också som hade medelvärdena 5,08 minuter (genomlysning) och 8,48 minuter (konventionell röntgen). Signifikansnivån för båda faktorerna var lägre än 0,001 och därför behölls mothypoteserna att det fanns en skillnad mellan modaliteterna. Slutsats: Studiens resultat visade att konventionell röntgen är den bäst lämpade metoden att använda stråldosmässigt medan genomlysningen är bäst lämpad tidsmässigt. Vilken metod som är lämpligast att använda som standard beror på olika faktorer som stråldos, undersökningstid, bildkvalité och ergonomi. Därför behövs det fler studier för att kunna sammanställa vilken metod som är bäst att använda för alla dessa faktorer.
Purpose:  To compare the patient's total radiation dose and the examination time from the methods conventional radiography and fluoroscopy during the examination congested knees with osteoarthritis issue. Method:  Data was collected by handing a dose protocol in which the radiographers in the radiology department were asked to write down the doses of radiation and the examination time. Data was collected over a period of four weeks in a medium-sized hospital in Sweden. The data collection was compared by one-tail test where a Mann-Whitney U-test was performed with a significant level of five percent to see if the null hypothesis (no difference in the radiation dose or time) was obtained. Results:  The study's null hypothesis regarding radiation doses was rejected due to that an average of 444.37 mGycm² (fluoroscopy) and 212.24 mGycm² (conventional radiography) was obtained. The study’s null hypothesis regarding the examination times had an average of 5.08 minutes (fluoroscopy) and 8.48 minutes (conventional radiography). As significant levels of both factors was less than 0.001 the alternative hypothesis was retained due to a difference between the modalities. Conclusion:  The study results showed that conventional radiography is the most appropriate method to use regarding radiation dose rate while fluoroscopy is best suited in terms of time. Witch method is most appropriate to use as a standard depends on various factors such as radiation dose, examination time, image quality and ergonomics. Therefore further studies is suggested to compile which method is best to use for all these factors.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
21

Krogh, Hannah, and Merna Adam. "Lösningsförslag för förflyttning av spädbarn vid akut datortomografi." Thesis, KTH, Medicinteknik och hälsosystem, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-298224.

Full text
Abstract:
På Sachsska barn- och ungdomssjukhuset vid Södersjukhuset fanns det ett upplevt problem vid akut datortomografi av huvudet på barn mellan 0-1 år. Problemet var att barn ofta vaknar när de ska förflyttas till röntgenbordet. Barn i detta åldersspann placeras då på en specialanpassad Baby Mattress. Arbetets primära mål var därför att ta fram ett lösningsförslag i syfte att underlätta denna förflyttning så att risken för att barnet vaknar reduceras i största möjliga mån. Arbetet grundade sig på metoden tjänstedesign där det inledningsvis samlades in data med hjälp av intervjuer och observationer för att förstå det verkliga behovet. Utifrån detta togs fyra lösningsförslag fram som slutligen vägdes mot varandra. Två av dessa valdes ut då en kombination av dessa ansågs vara mest fördelaktigt. De slutgiltiga lösningsförslagen var produkterna Baby-cocoon 2 respektive Baby-wagon 2. Baby-cocoon 2 innebar optimal komfort för barnet och minimerar känslan av förflyttning till Baby Mattress. Baby-wagon 2 innebar att barnet kan somna i Baby Mattress redan på avdelningen för att sedan transporteras till röntgenavdelningen. Med hjälp av Baby-wagon 2 kan Baby Mattress smidigt lossas på röntgenbordet. På så sätt elimineras momentet med en direkt fysisk förflyttning av ett redan sovande barn. Det sekundära målet var att undersöka stråldosen som ett barn under ett år exponeras för vid datortomografi av huvudet. Detta gjordes med hjälp av insamlade data för 15 patienter. Resultatet var att barn exponeras för en effektiv stråldos på 2,1 mSv. Det har även konstaterats att denna stråldos kan vara skadlig vid upprepade bildtagningar eftersom barn är mycket strålningskänsliga. Detta är något de framtagna lösningsförslagen motverkar.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
22

Chan, Annika. "Metodoptimering för hjärtamyloidos." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26621.

Full text
Abstract:
Amyloidos uppstår när amyloid, felveckade proteiner, ackumuleras extracellulärt i vävnaden. Det finns två typer av amyloid som ger upphov till hjärtamyloidos: lätt immunoglobulinkedja amyloidos (AL-amyloidos) och transtyretinamyloidos (TTR-amyloidos). TTR-amyloidos delas in i hereditär transtyretinamyloidos (hATTR) och wild-type transtyretinamyloidos (wtATTR). Beroende på vilken typ av amyloidos ges olika behandlingar. Idag används alltmer en icke-invasiv nuklearmedicinsk undersökning, för diagnostik och differentiering vid hjärtamyloidos. Bedömningen är visuell och utgår från ett utarbetat graderingssystem av Perugini. Vid klinisk fysiologi och nuklearmedicin på Skånes universitetssjukhus har efterfrågan av den nuklearmedicinska undersökningen för hjärtamyloidos ökat. Syftet med denna studie är att optimera hjärtscintigrafi amyloidos med 99mTc-DPD genom beräkning av antalet counts i SPECT/CT och i planara bilder, och därefter beräkna aktiviteten per kilogram kroppsvikt för att undersöka om stråldosen till patienten kan minskas. Dessutom kommer en jämförelse mellan manuella och cirkulära ROI att utföras för att undersöka om någon skillnad föreligger. Denna retrospektiva studie omfattade tidigare genomförda undersökningar och hitintills har 17 patienter genomgått hjärtamyloidos scintigrafi med 99mTc-DPD. Resultaten av studien visade ingen signifikant skillnad mellan cirkulära och manuella ROI (p = 0,504), vilket talade för en god överensstämmelse. För att reducera stråldosen till patienten kan viktbaserad dosmängd vara ett alternativ i framtiden.
Amyloidosis occurs when amyloid, misfolded proteins, accumulate extracellularly in the tissue. There are two types of amyloid that cause cardiac amyloidosis: immunoglobulin light chain amyloidosis (AL amyloidosis) and transthyretin amyloidosis (TTR amyloidosis). TTR amyloidosis is divided into hereditary transthyretin amyloidosis (hATTR) and wild-type transthyretin amyloidosis (wtATTR). Different treatments are available depending on what type of amyloidosis. Today, a non-invasive nuclear medicine examination is increasingly being used for the diagnosis and differentiation of cardiac amyloidosis. The assessment of cardiac amyloidosis involves a visual assessment based on the Perugini grading system. In the Clinical Physiology and Nuclear medicine Department at Skåne University Hospital, there is an increasing demand for cardiac amyloidosis scintigraphy with 99mTc-DPD. The aim of this study is to optimize 99mTc-DPD scintigraphy for cardiac amyloidosis by identifying the number of counts in planar and in SPECT/CT images. The patient’s body weight will also be studied to determine if the patient’s radiation dose can be reduced. In addition, a comparison between manual and circular region of interest (ROI) will be performed to examine whether a difference exists. The study involved a retrospective analysis of 17 patients that have undergone cardiac amyloidosis scintigraphy with 99mTc-DPD. The results showed no significant difference between circular and manual ROI (p = 0.504), which indicated good agreement. Weight-based radiation dose may be an alternative in the future, in order to reduce the radiation dose to the patient.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
23

Olausson, Eva, and Marie Eng. "Kompressionsdokumentation och kompressionens inverkan på patientstråldos vid ländryggsröntgen." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för naturvetenskap och biomedicin, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-27453.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
24

Valdrina, Kastrati, and Caroline Wiveson. "Fördelar och nackdelar med att använda Cone Beam CT som ett diagnostiskt verktyg för frakturer i distala extremiteter." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-71968.

Full text
Abstract:
Cone Beam Computed Tomography (CBCT) är en relativt ny modalitet att användas inom ortopedin till olika typer av skador och användningen håller på att öka. Författarna till denna studien har under skolgången endast i liten omfattning stött på denna modalitet, vilket gjorde att deras intresse för att lära sig mer om den var stort. Syftet med den här studien var att sammanställa vilka fördelar och nackdelar modaliteten har vid frakturutredning i extremiteter. Metoden som användes till den här studien var en allmän litteraturstudie, där fakta samlades in från artiklar i olika databaser och även i kurslitteratur. Kvalitetsgranskningen gjordes av båda författarna enligt ett kvalitetsgranskningsprotokoll som var specialutformat för att passa studien bra.  I analysen sammanställdes informationen från artiklarna och kategoriserades för att göra resultatet mer lättöverskådligt. Resultatet visade på att fler frakturer hittas med hjälp av CBCT:n än vad det görs med konventionell röntgen. Detta gällde särskilt scaphoideum-, karpalbens-, och handledsfrakturer. Den visade sig även vara ett hjälpmedel gällande bedömning av instabil eller stabil fotled efter en viss typ av fotledsfraktur. Magnetisk resonans (MR) visade sig var något bättre än CBCT:n på att detektera scaphoideumfrakturer. Frakturdetekteringsförmågan hos CBCT:n var likvärdig som med den hos Multi Detector Computed Tompography (MDCT). Stråldosen ifrån CBCT:n visade sig vara högre än vid konventionell röntgen, men mindre än stråldosen från MDCT:n. CBCT:n var även billigare att köpa in och underhålla än MDCT:n. CBCT:n visade sig ha en vanlig typ av artefakter, som var beam-hardening artefakter och rörelseartefakter. Författarna till denna studien tror att CBCT:n kan vara ett bra komplement till konventionell röntgen vid olika frakturer i extremiteter, men mer forskning behöver göras då området fortfarande är relativt nytt och informationen är begränsad.
Cone Beam Computed Tomography (CBCT) is a relatively new modality to be used in orthopedic for various types of injuries and the usage is increasing. The authors of this study have only encountered this modality a little bit during school, which meant that their interest in learning more about it was big. The purpose of this study was to compile the advantages and disadvantages of this modality in fracture examination in extremities. The method used for this study was a general literature study, where facts were collected from articles in different databases and also in literature. The quality review was done by both authors according to a quality audit protocol that was tailor-made to suit the study well.  In the analysis, the information was compiled from the articles and categorized to make the result more easy to understand. The result showed that more fractures were found using CBCT than conventional X-ray. This was especially true of scaphoidum, carpal, and wrist fractures. It also proved to be an aid in assessing unstable or stable ankle after a certain type of ankle fracture. Magnetic resonance (MR) proved slightly better than the CBCT to detect scaphoid fractures. The fracture detection capability of the CBCT was similar to that of Multi Detector Computed Tompography (MDCT). The radiation dose from the CBCT was found to be higher than in conventional X-rays, but less than the radiation dose from the MDCT. The CBCT was also cheaper to buy and maintain than the MDCT. The CBCT proved to have a common type of artifacts, such as beam-hardening artifacts and movement artifacts. The authors of this study believe that the CBCT may be a good complement to conventional x-ray in various fractures in extremities, but more research needs to be done as this area is still relatively new and the information is limited.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
25

Ebrahimi, Mahsa, and Nooriya Mohammadi. "Risker med joniserande strålning med fokus på barn samt unga vuxna vid datortomografiundersökningar : En litteraturöversikt." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-78318.

Full text
Abstract:
Antalet datortomografiundersökningar (DT) ökar i Sverige och hela världen. En nackdel med denna undersökning är höga stråldoser som kan orsaka stokastiska skador (cancer) på patienter. Mest strålkänsliga patienter är barn. De har snabbare celldelning och längre livstid kvar vilket innebär att cancer har större möjlighet att utvecklas i framtiden. Syfte: Syfte med denna studie är att belysa hälsorisker som kan förekomma vid joniserande strålning inom DT med fokus på barn samt unga vuxna. Metod: En litteraturöversikt gjordes där artiklarna valdes från två databaser PubMed och CINAHL. 10 artiklar kvalitetsgranskades och resultaten av de utvalda artiklarna analyserades. Resultat:  Resultaten visade att DT-undersökning som genomförs under barndomen kan leda till ökad risk för malignitet och deterministiska skador. Det finns ett direkt samband mellan mängden av stråldos, ålder och kön vid exponering av joniserande strålning av DT och risken att drabbas av cancer. Ju högre dos och desto yngre patienten är, samt hos flickor överlag, finns större risk att drabbas av cancersjukdom. Slutsatser: På grund av hälsorisker som förekommer efter exponering med joniserande strålning krävs ett stort ansvar både hos radiologer och röntgensjuksköterskor, för att minimera skadorna hos barn. Därför är det även av stor vikt att alla undersökningar som utförs inom DT är berättigade och optimerade för att nyttan av att utföra undersökningen ska bli större än skadan.
The number of computed tomography (CT) examinations is increasing in Sweden and worldwide. A disadvantage of this method is high radiation doses that can cause stochastic effects (cancer) on patients. The most radiation-sensitive patients are children. They have faster cell division and longer life, which means that cancer has a greater chance of developing in the future. Aim: The aim of this study is to elucidate health risks that can occur in ionizing radiation in CT with focus on children and young adults. Method: A literature review was conducted where the articles were selected from the two databases PubMed and CINAHL. Ten articles were quality checked and the results of the selected articles were analyzed.Results: The results showed that CT examination conducted during childhood could lead to an increased risk of malignancy and deterministic injuries. There is a direct correlation between the amount of radiation dose, age and sex, when exposed to ionizing radiation from CT and the risk of cancer. The higher the dose and the younger the patient, and in girls overall, there is a greater risk of suffering from cancer. Conclusions: Due to health risks that occur after exposure to ionizing radiation, a great responsibility is required of both radiologists and X-ray nurses, to minimize the damage in children. Therefore, it is also of great importance that all investigations carried out within CT are justified and optimized so that the benefit of carrying out the investigation should be greater than the damage.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
26

Ibrahimovic, Almedina, and Jonas Nyrén. "Stråldoser vid barnundersökningar : en enkätstudie." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för kirurgiska vetenskaper, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-408693.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
27

Kensén, Hanna. "Stråldoser vid konventionell undersökning av skolios." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-29350.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Skolios kan bero på många olika orsaker. Beroende på dess orsak delas den in i strukturell och funktionell skolios. Vid idiopatisk skolios finns ingen känd orsak och dessa patienter utgör 80 % av de strukturella skolioserna. Det är vanligt att idiopatisk skolios upptäcks hos barn som är 10-12 år. Patienter med idiopatisk skolios kan komma att genomgå flera radiologiska undersökningar och det är därför viktigt att använda så låg stråldos som möjligt. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda på hur stora stråldoser patienter med skolios får i samband med konventionella undersökningar. Syfte var även att ta reda på hur stråldoserna kan reduceras och hur detta eventuellt påverkar bildkvalitén. Metod: En litteraturstudie gjordes där artiklar som svarade på syftet söktes fram i databasen PubMed. Resultat: För en patient som väger 50 kg är en normal stråldos 140 µSv. Digital genomlysning kräver lägre stråldos än digital exponering. För att reducera stråldosen kan ett lågdosprotokoll användas. Skärm/film gav bäst bildkvalité men vid vinkelmätning fanns ingen signifikant skillnad mellan skärm/film, digital exponering och digital genomlysning. Diskussion: Risken för maligna förändringar som beror på strålning ökar då patienten är yngre eller är mindre sett till kroppsmassan. Patienter som genomgått flest antal radiologiska undersökningar har en större risk att drabbas av bröstcancer. För att minska stråldosen bör bildtagning ske i anteriorposterior och strålskydd ska användas då det är möjligt. Konklusion: Digital genomlysning ger lägst stråldos. För vinkelmätning fanns ingen signifikant skillnad vid jämförelse mellan tre olika modaliteter.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
28

Gärme, Louise. "Bäckenmätning – stråldoser och tillförlitlighet vid konventionell röntgen och datortomografi." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-37368.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
29

Mohammed, Aya. "Utvärdering av stråldoser för personal verksamma inom diagnostisk nuklearmedicin." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25254.

Full text
Abstract:
I nuklearmedicinska verksamheten utsätts personal för strålning på olika vis. Huvudsakligen genom administrering av radiofarmaka som injicering eller avfallshantering men även genom att befinna sig nära patient efter injektion av radiofarmaka. Med strålning finns risker för skador som förekommer i cellnivå. Två typer av effekter förekommer vid bestrålning av vävnaden, deterministiska och stokastiska skador. För att minska risken för skador har strålsäkerhets-myndigheten (SSM) föreskrivit dosgränser som inte får överskridas. Syftet med studien var att kartlägga stråldoser till personal inom nukleamedicinska verksam-het. I studien kontrollerades fingerdoser för personal inom PET/CT, där små termoluminiscenta dosimetrar (TLD) placerades på sex fingertoppar hos personal-en. Stråldoserna mättes vid tre arbetstillfällen; uppackning av 18F, injicering med automatisk injektor samt manuellt uppdrag och injicering av 18F märkt läkemedel. För att fastfälla risken för internkontamination av personal vid ventilationsunder-sökningar med 99mTc-aresol, placerades personalen under en gammakamera och antalet pulser som fastställdes översattes till aktivitet genom en fantommätning. Dessutom mättes doshastigheten hos patienter injicerade med 18flour märkta läke-medel. Ett dosratinstrument (Ram GENE mark iii) användes för att mäta dos-hastigheten vid sju olika mätpunkter och tre olika avstånd. Enligt resultaten upp-nådde ingen SSM’s dosgränser. Skillnad mellan injicering manuellt och med auto-matisk injektor visade en stor variation vid erhållna resultat. Dosratmätningarna visade en mycket tydlig sänkning för varje gångavstånd ökade. Mätningarna för internkontamination visade att personalen inte utsattes för höga stråldoser med avseende på internkontamination. Den minsta detekterbara aktivitet var 0,0008 MBq. Det som konstateras utifrån studien är att hantering 18F ger högre stråldoser än 99mTc (200 keV), då den har en mycket högre fotonenergi (511 keV).
Working staff in nuclear medicine are exposed for radiation in different ways. Mainly by the administration of radiopharmaceuticals, such as injection or dis-posal, even by being close to the patient after injection of radiopharmaceuticals. With radiation there are risks of damage occurring at the cellular level. Two types of effects are found in the irradiation of tissues, deterministic and stochastic injuries. To reduce the risk of injury, the Swedish radiation safety authority (SSM) has prescribed dose limits that cannot be exceeded. Among other doses, there are limits for the fingers per year. The purpose of the study was to control radiation doses to personnel working in nuclear medicine. In the study finger doses were controlled for personnel within PET / CT, where thermoluminescent dosimeters (TLDs) were placed at six fingertips. Radiation doses were measured at three moments; unpacking of 18F, injection with automatic injector and manual injection of 18F labeled drug. To determine the risk of internal contamination of personnel that performs ventilation studies with 99mTc aresol, staff were placed under a gamma camera and the number of pulses detected were translated into activity through measurement of a radiation source (cylinder filled with known activity). In addition, the dose rate was measured around patients injected with 18flour-labeled drugs. A dose rate detector (Ram GENE mark iii) was used to measure the dose rate at seven different measuring points and three different distances. Difference between injection manually and with automatic injector showed a large variation in results obtained and SSM’s dose limits weren’t reached. The dose rate measurements showed a very clear reduction for each time the distance increased. Internal contamination measurements showed that staff were not exposed to high radiation doses regarding internal contamination and the least detectable activity was 0.0008 MBq. The study showed that handling 18F produces higher radiation doses than 99mTc (200 keV), as it has a much higher photon energy (511 keV).
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
30

Andersson, Rebecka, and Dorentina Smajli. "Självupplevd oral hälsa hos patienter som strålats mot huvud- och halscancer." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-12130.

Full text
Abstract:
Syftet med studien var att belysa hur patienter som strålats mot huvud- och halscancer upplevde sin orala hälsa efter avslutad strålbehandling. Studien är kvalitativ och består av intervjuer med åtta informanter. Intervjuerna har utförts med hjälp av en intervjuguide. Intervjuerna spelades in på bandspelare och varade i ca 10-20 minuter. Intervjumaterialet har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av studien visade att majoriteten av informanterna upplevde sin orala hälsa negativt efter avslutad strålbehandling, dessa benämns i fysisk effekt och psykisk begräsning. Informanterna upplevde smärta samt muntorrhet efter avslutad strålbehandling. Resultatet visade även att nutritionsbegränsingar uppstod och att de var tvungna till att göra kostförändringar, även sväljning och tuggning försvårades. Informanterna upplevde generellt att det var jobbigt att äta i stora sammanhang då rädslan för att sätta maten i halsen förekom. Strålbehandlingen påverkade även informanterna psykiskt genom att de ofta var låga i humöret. Slutsatsen av studien visar att dessa patienter upplever smärta, har problem med att äta och påverkas psykiskt samt att de hämmas socialt.
The purpose of this study was to illustrate how patients radiated against head and neck cancer, experience their oral health after ending radiotherapy. The study is qualitative and considers interviews with eight informants. The interviews were conducted using an interview guide. The interviews were recorded on a tape recorder and lasted about 10-20 minutes. The interview data were then analysed using a qualitative content analysis. The results of this study show that a majority of the respondents experience their oral health negatively after ending radiotherapy; these are mentioned in physical effect and mental limitation. The informants experienced pain and dry mouth after completing radiotherapy. The results also showed that they had trouble eating, including swallowing and chewing difficult and that they were forced to make dietary changes. The informants experienced generally it was hard to eat at large surroundings because the fear of choking occurred. Radiotherapy had also affected the informants psychologically, as they often was in low mood. The conclusion of the study shows that these patients experience pain, have trouble eating and that they are affected psychologically as well as inhibited socially.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
31

Basha, Ari, and Mostafa Toweny. "Implementing Lean Production : A pre study conducted at Strålfors Svenska AB." Thesis, KTH, Industriell Management, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-108298.

Full text
Abstract:
The concept Lean Production has nowadays become an accepted paradigm in several industries and it has become a fundamental part of manufacturing companies, as it seeks to reduce waste and deliver a high customer value. Lean Production is a technique that is a highly efficient manufacturing practice that helps organizations to carry on a competitive advantage. The concept works as a system of methods and measures which when combined have the potential to carry about a lean manufacturing. The objective of this research is to investigate how Strålfors Svenska Card can succeed in carrying out changes in their production in order to reduce waste, with reference to Lean Production. The study starts with a brief historical review about lean production, which is followed by a theoretical framework with useful concepts to adapt. The theoretical frameworks used in this research are: Lean House, “4P” Model, Lead the Change, Culture, Processes and Performance Measurements. The main research question of this thesis is: What are the main barriers for a successful lean implementation in Strålfors Svenska AB? Subsequently, the main research question was broken down to four sub questions. These are: How developed and mature in the organization are process methods? How are performance measurements employed? Which role does standardization, such as availability of tools, have? Which role do soft aspects, such as culture and values, play in understanding concepts?  Strålfors Svenska Card has to build a good platform in order to success with their implementation of lean production. Moreover, it means that the organization has to focus on developing necessary critical factors that are in the guideline with lean production. The researchers has used observations, interviews, surveys and value stream mapping in order to collect necessary data.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
32

Gustafsson, Jenny. "Beskrivning av informationsflöde och identifiering av riskområden : En fallstudie på Strålfors Svenska AB." Thesis, Växjö University, School of Mathematics and Systems Engineering, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-585.

Full text
Abstract:

Rapporten beskriver tre olika synvinklar utifrån vilka ett antal risker identifieras ur fyra val-da processer. Ämnet för rapporten är således riskidentifiering av sättet att arbeta inom pro-cesserna inköp, planering, repro och produktion. De valda synvinklarna är framtagna ge-nom intervjuer och besök på företaget och fungerar likt teoretisk ram i rapporten. Syn-vinklarna ger mig en möjlighet att titta på processerna med ämnena informationsflöde, kompetens och informationssäkerhet i bakhuvudet. Avsikten är att genom att jämföra hur arbetet verkligen bedrivs på valt företag med teorier i böcker, kunna hitta verkliga risker med att fortsätta arbetet på det sätt vilket det bedrivs idag. Rapporten är strukturerad utifrån de synvinklar vilka beskrivs med teoretisk grund och den fallstudie jag genomfört genom att titta närmare på de fyra valda processerna. Dessa fyra processer har varsin avgörande roll i framtagningen av slutprodukt till kund och är valda för att kunna ge en bild av flödet på avdelningen, men begränsat så att inte avdelningens alla processer är beskrivna. En beskrivning av alla processer skulle bli för tidskrävande och det går inte att fastställa om nya typer av risker skulle identifieras om jag genomfört en granskning av ytterligare processer.

Datainsamlingen har skett med hjälp av intervjuer med processägare och annan personal på Strålfors Svenska AB i Ljungby. Jag har tagit del av interna dokument i from av processkar-tor, beskrivningar av administrativa verktyg och administrativa dokument. Källorna för rapportens litterära del är studier inom informationssäkerhet, kompetens och informations-flöde. De litterära studier är valda utifrån den insamlade informationen ifrån intervjuer och är presenterade såsom synvinklar.

Ett flertal risker identifierades utifrån empirin, vilka lyfts upp och beskrivas likt generella problem, då det inte är trolig att dessa risker är uteslutande unika för just Strålfors Svenska AB i Ljungby. Slutsatsen är att personal inom valda processer har bristande samarbete mel-lan huvudprocesserna vilket gör att kompetensutveckling blir lidande. Problemen med sy-stemanpassning, manuellt arbete, policyn för informationssäkerhet och arbetsordern i pap-persform är alla effekter av att gamla arbetssätt inte ännu har ersatts av nya effektivare ar-betssätt. Tillsist har Informationssäkerhetspolicyn inte utformats på ett tillfredsställande sätt så att personal efterleva den och på så sätt säkrar kontrollen av information.


The report is written from the point of three different perspectives. Out of these perspec-tives I identify a number of risks based on the information I gather from four chosen busi-ness processes, witch are purchase, prepress/repro, planning, and production. The aim of the report is to identify the risks that are connected to the way the personnel are working within the four chosen processes today. By identifying the risks they later can be minimized and taken to consideration of the company. After changing and working with eliminating risks the processes will be armed for future threats and demands, mainly internal since fo-cus is placed on the four specific business processes.

The information for this report is collected through interviews with process owners, gath-ering of internal documents in forms of descriptions and process overviews. The question at issue in the report is supported by theory that mainly is picked from course literature that is connected with the three visual angles. The conclusions are that Strålfors Svenska AB has a number of identified risks within the business processes. Furthermore, there are also risks identified between the processes. The collaboration between processes are not optimized and constitute a risk in it self. The main conclusion is that the personnel have not quit the old way of working and therefore have not adapted to more effective ways to handle information and optimized the everyday work. The general problems that I can ob-serve from the risks are the inconclusive way the collaboration work between the selected business processes. Furthermore, the old way of keeping the work journal in paper form is a problem since the information regarding orders will continue to increase and the amount of information will be to difficult to handle in the old way.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
33

Gohil, Jignasa, and Sara Bertell. "Patientstråldosjämförelse vid konventionell urografi och lågdos CT-urografi." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för naturvetenskap och biomedicin, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-30457.

Full text
Abstract:
Röntgensjuksköterskans huvudområde är radiografi som innefattar bland annat användning av joniserande strålning. CT undersökningar av urinvägssystemen och dess funktion ökar. CT ger en högre stråldos till patienter, jämfört med konventionell röntgen, vilket kan medföra olika sorters skador hos den som bestrålats. ALARAprincipen skall användas för att minska joniserande strålning så mycket som möjligt. Studien är utförd på Höglandsjukhuset i Eksjö där de har implementerat lågdosprotokoll på CT-urografi när det gäller att kontrollera funktionen av urinvägarna. Syftet med studien är att jämföra stråldoser vid konventionell urografi med lågdos CT urografi. Studien är kvantitativ och retrospektiv. Data har insamlats från PACS och RIS. Jämförelse av stråldoser har gjorts mellan patienter som gjort urografier med konventionell röntgen och patienter som gjort lågdos CT. Patienterna har matchats i avseende på kön, vikt och längd. Resultatet visar att lågdos CT-urografi gav 2,5 gånger mer stråldos till patienten än konventionell urografi. Detta var ett rimligt resultat som stämmer med andra studier inom området.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
34

Gredelj, Melita, Marcus Källberg, and Emine Sadikaj. "Konsumenternas krav på flexibilitet i order- och leveransprocessen inom E-handeln : En fallstudie på PostNord Ljungby Strålfors." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-76416.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Flexibilitet eller förmågan att reagera på osäkerhet i omgivningen utan att det medför brister i tid, ansträngning, kostnader eller prestationer, har blivit allt viktigare. Flexibilitet i en leverans innebär att företagen ska ha förmågan att genomföra förändringar i en pågående leverans för att uppfylla konsumentens behov.  Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilka krav konsumenterna har på flexibilitet inom e-handeln, samt hur företag som verkar inom e-handeln kan anpassa sig efter och bli bättre på att hantera konsumenternas krav på flexibla leveranser. Även hur företag inom e-handel kan utveckla förändringsförmåga i en omvärld som är i ständig förändring.  Metod: Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod och har genomförts genom en fallstudie. Studien har genomförts genom en semistrukturerad intervju på fallföretaget men även genom mejlintervjuer och enkäter till fallföretagets 3PL-kunder. Studien har ett realistiskt synsätt och ett deduktivt angreppssätt Slutsats: Det finns olika brister i PostNords order-och leveransprocess: Brist på integration med 3PL-kunderna, brist på hur leveransen ska ske, brist på att leverera same-day, brist i tidsintervaller och brist i uppföljning efter leverans. Dessa kan bland annat åtgärdas genom att öka integrationen med 3PL-kunderna genom system och avtal, öka konsumenternas valfrihet i tid och plats genom exempelvis collect-in-store, snabbrörlighet, affärsutveckling för att konsumenter ska kunna delta i uppfyllandet av kraven inom flexibilitet, self-collecting för att minska antalet misslyckade leveranser, prestationsmatriser för att fastställa en kundservicestrategi och genom att anställa mer personal.
Context: Flexibility, or the ability to respond to uncertainty in the environment without causing shortcomings in time, effort, cost or performance has become increasingly important. Flexibility in a delivery means that companies should be able to implement changes in an ongoing delivery in order to meet customer needs.  Purpose: The purpose of this study is to investigate what requirements consumers have on e-commerce flexibility, and how e-commerce companies can adapt to and be better at managing consumer demand for flexible deliveries. Even how e-commerce companies can develop changeability in an environment that is constantly changing. Method: The study is based on a qualitative research method and has been conducted through a case study. The study has been conducted through a semi-structured interview at the case company, but also through email interviews and surveys to the case company's 3PL customers. The study has a realistic approach and a deductive approach.  Results: There are various shortcomings in PostNord's order and delivery process: Lack of integration with 3PL customers, lack of how delivery should be done, lack of delivery of same-day, shortage of time intervals, and lack of follow-up after delivery. These can be resolved by increasing integration with 3PL customers through systems and agreements, increasing consumer choice in time and place through collect-in-store, agility, business development to enable consumers to participate in meeting the requirements of flexibility, self -collecting to reduce the number of failed deliveries, performance matrices to determine a customer service strategy and by hiring more staff.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
35

Hansson, Martin, Sören Rätzer, and Xiaoran Lin. "Return management systems within leisurewear at Strålfors : A multiple case study about third-part logistics and e-commerce." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-36009.

Full text
Abstract:
While varies of supply chains are working on moving products towardsthe end consumers, there is also an increasing amount of productsbeing sent back. This has meant an increasing importance of the returnmanagement process. As many businesses have realized that the returnprocess has little connection with their core value, the idea ofoutsourcing return management crossed the mind of many companies.Third-party logistics (3PL) provider have also sensed the opportunityand begun to explore the possibility of providing such services forcompanies in need.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
36

Tomtlund, Claes. "Hur mycket har den effektiva stråldosen ökat vid akuta datortomografiundersökningar av buken med utökad bildtagning över thorax i samband med COVID-19?" Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-88960.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
37

Jonsson, Anette, and Tina-Maria Malmberg. "Minskad stråldos till känsliga organ genom PA projektion vid konventionell röntgen." Thesis, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-56157.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography