Academic literature on the topic 'Strandnära'

I Sverige gäller generellt strandskydd. Det är förbjudet att uppföra byggnad inom 100 meter från strandlinjen. Historiskt har syftet med strandskyddet främst varit att trygga det allmänna friluftslivet men på senare år har även skydd för djur- och växtliv tagits in i lagtexten. 2009/2010 ändrades strandskyddsbestämmelserna och en av ändringarna var att strandskyddet delvis blev differentierat. Kommuner kan i översiktsplanen peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen där lättnader ska gälla. Det första syftet med examensarbetet är att undersöka hur strandskyddsfrågan har sett ut historiskt och hur resonemangen var som ledde fram till senaste lagändringen. Det andra syftet är att utreda hur kommuner har arbetat med utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen sedan lagändringen. Urvalet av kommuner att undersöka har skett genom koppling till tongångarna i förarbetena, som att gynna kommuner med lågt bebyggelsetryck och god tillgång till stränder. Av de undersökta kommunerna har 21 av 30 antingen fastställt utpekade områden eller påbörjat arbetet. De som inte har påbörjat arbetet har angivit resursbrist som skäl eller att de avvaktar. Utpekandet av områden har i de flesta fall skett genom tillägg till översiktsplan. Områden med höga naturvärden och långt avstånd till service har ofta varit undantagna från urval av kommunerna och omvänt så har områden med närhet till service varit mest aktuella. Endast ett fåtal dispensärenden finns inom utpekade områden. Många kommuner i undersökningen är kritiska till lagändringen och har synpunkter. Slutsatsen är att det är motiverat att ifrågasätta om lagändringen blev lyckad. Troligtvis behöver det gå längre tid för att göra en bättre bedömning när fler kommuner är klara med arbetet att peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen.

In the constitution of Sweden everyone has the right of common access in the nature. Toprotect these rights, as well as the nature, in areas close to shores the environmental law ofSweden (miljöbalken) protects areas within 100 meters from the waterline. Due to amendmentin this law, Swedish municipalities have to present countryside development areas close toshores. Within these areas, which are to be displayed in the municipality’s comprehensiveplan, it will be possible to get exemptions from the protection if the planned measure willbenefit the development of the region. This study aims to develop a method for findingsuitable and possible areas using geographical information system (GIS) by adding differentparameters together. Using 24 lakes in the municipality of Norrtälje, Sweden, as study areathe analysis weighted four different categories together using multi-criteria analysis. Thisincludes water quality; weakly protected areas; valuable nature; building structure andexcluded areas impossible to build in, such as nature reserve areas. As a result of the analysisseventeen areas, comprising 691 hectares, were classified as suitable areas for countrysidedevelopment areas close to shore.

Enligt regeringsformen (2 kap 18 §) anges allemansrätten som en grundläggande rättighet. Isyfte att trygga allmänhetens tillgång till stränder, liksom naturen i dessa områden, finnsstrandskyddet reglerat i miljöbalken. Generellt gäller skyddet områden inom 100 meter frånvattenlinjen. I och med förändringar av denna lag ska svenska kommuner presenteralandsbygdsutvecklingsområden i strandnära läge (LIS-områden). Inom dessa områden, somska redovisas i kommunens översiktsplan, kommer det att vara möjligt att få dispens frånstrandskyddet om den planerade åtgärden beräknas att gynna utvecklingen i regionenlångsiktigt. Denna studie syftar till att utveckla en metod för att finna lämpliga och möjligaområden med geografiska informationssystem (GIS) genom att vikta ihop olika parametrar.Som studieområde analyserades 24 sjöar i Norrtälje kommun, Sverige, där fyra olikakategorier viktades med multikriterieanalys. Kategorierna innefattar vattenkvalitet, svagtskyddade områden, lokala naturvärden, bebyggelsestruktur. Analysen uteslöt även områdenolämpliga att utse till LIS-områden, exempelvis naturreservat. Som ett resultat av analysenklassificerades sjutton områden, med total area på 691 hektar, som lämpligalandsbygdsutvecklingsområden i strandnära läge.

Debatten om strandskydd har varit ett aktuellt ämne sedan riksdagen antog den första permanenta strandlagen år 1953. Sveriges 290 kommuner och 21 regioner innehar varierande geografiska förutsättningar och ställs inför olika utmaningar. Landsbygdens krympande utveckling gav upphov till framväxten av LIS men har framväxten av LIS bidragit till en ökad strandnära bebyggelse? Utbytet mellan stad och land är idag mer intensivt än tidigare. Uppsatsen syftar till att undersöka vilka faktorer som påverkar utvecklingen av strandnära bebyggelse och skapa förståelse varför det byggs fler strandnära byggnader på olika geografiska platser. Vidare syftar uppsatsen till att kartlägga den strandnära bebyggelsen i Sveriges samtliga 290 kommuner och 21 regioner för år 2018. Syftet har resulterat i följande frågeställningar: Hur ser utbredningen av strandnära bebyggelse ut i Sveriges kommuner och regioner och var är strandnära bebyggelse mest koncentrerat? Vilka faktorer påverkar strandnära bebyggelse? Har utpekandet av LIS-områden bidragit till mer strandnära bebyggelse? För att besvara frågeställningarna genomfördes en totalundersökning med den kvantitativa metoden sekundäranalys av offentlig statistik. Studiens kartläggning av strandnära bebyggelse år 2018 visade att det byggdes mest i städer och i anslutning till städer med pendlingsavstånd. Om hänsyn till demografin och befolkningsmängden beaktades visade studien att det byggdes mest på landsbygden. Studien visade att faktorerna geografisk komposition, antal sjöar och antal kilometer strandlinje påverkar hur mycket det byggs i strandnära läge medan faktorn politisk styre inte hade någon påverkan. Vidare visade studien att kommuner med utpekade LIS-områden inte har påverkat eller bidragit till en ökad strandnära bebyggelse i jämförelse med kommuner som inte har utpekade LIS-områden.
The debate on shoreline protection has been a topical issue since the Swedish Parliament adopted the first permanent law of shoreline protection in 1953. Sweden's 290 municipalities and 21 regions have varying geographical conditions and are faced with various challenges.The shrinking development of rural areas gave rise to the growth of LIS, but does the emergence of LIS contribute to an increase in beach development? The exchange between city and countryside is more intense today than before. The essay aims to investigate which factors affect beachfront development and create an understanding of why more beachfront buildings are being built in different geographical locations. Furthermore, the essay aims to analyze the beachfront development in all of Sweden's 290 municipalities and 21 regions for 2018. The purpose has resulted in the following issues: How does the distribution of beachfront buildings look like in Sweden's municipalities and regions, and where is beachfront development most concentrated? What factors affect beachfront development? Has the designation of LIS-areas contributed to more beachfront development? To answer the following issues, a comprehensive survey was conducted by using the quantitative method secondary analysis of official statistics. The study's survey of beachfront development in 2018 showed that it was built mostly in cities and connected to cities with commuting distances. If the demographic and population is taken into consideration, the study showed that it was built mostly in the countryside. The study showed that the factors geographical composition, number of lakes, and number of kilometers of shoreline affect the number of buildings close to the beach, while the factor political governance did not affect. Furthermore, the study showed that municipalities with designated LIS-areas have not affected or contributed to increased beachfront development, in comparison with municipalities that do not have designated LIS-areas.

Sammanfattning I Sverige har vi ett generellt strandskydd som gäller för alla stränder, oavsett storlek på vattendraget. Strandskyddsområdet är normalt 100 meter från strandlinjen, både upp på land och ut i vattnet, men länsstyrelsen kan utöka avståndet till 300 meter. Syftet med strandskyddet är att skydda växt- och djurliv samt att trygga allmänhetens tillgång till stränder. 2009 kom en ny lag om strandskydd. Den nya lagen innebar att det numera finns en möjlighet för kommunerna att införa LIS-områden, områden för landsbygdsutveckling i strandnära läge. De LIS-områden som utses av kommunen ska anges i översiktsplanen eller som ett tillägg till denna. Förutom de särskilda skäl för att bevilja dispens från eller upphäva strandskydd, som anges i miljöbalken, kan man som särskilt skäl i LIS-områden beakta att det bidrar till utveckling av landsbygden. Inom dessa områden har kommunen möjlighet att bevilja strandskyddsdispenser. Det är nu nästan 5 år sedan den nya lagstiftningen om strandskydd trädde i kraft. Examensarbetes syfte är att belysa hur långt kommunerna i Norrland kommit i sin planering och sitt genomförande av LIS-områden, hur de anser att lagstiftningen fungerar, eventuella problem vid framtagandet av LIS-områden samt vilket deras huvudsakliga syfte med detta varit. Till kommunerna i Norrland räknas samtliga kommuner i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands samt Gävleborgs län. En enkät har skickats ut till samtliga kommuner i Norrland, 54 stycken. Av dem har 47 stycken valt att besvara enkäten (87 %). Av dessa 47 kommuner var det bara 1 kommun som inte hade för avsikt att inrätta LIS-områden, de övriga (98 %) befann sig i olika stadier, från handläggningsskede till redan inrättade LIS-områden. Många av kommunerna uppgav att de tyckte att lagstiftningen eller i vissa fall vägledningen kring LIS-områden var otydlig. De uppgav även att det kunde vara svårt för en enskild tjänsteman att bedöma var önskemålet om LIS-områden skulle finnas. Det kan man också se, då antalet förfrågningar om strandskyddsdispenser utom LISområden är mer än dubbelt så många som antalet beviljade dispenser inom LISområden. Med tanke på att Norrlands kommuner generellt har ett lågt bebyggelsetryck och en hög andel obebyggd strandlinje, borde en utökad differentiering av strandskyddet för dessa områden kunna införas i lagstiftningen, för att ytterligare stimulera landsbygdsutveckling och tillväxt.
Abstract In Sweden there is a general area for shore protection for all shores, irrespective of the size of water. The general area of protection reaches 100 meters from the shoreline, in both ways, but can be extended by the county administration board to 300 meters. The main purpose with this is to protect wildlife as well as the environment and also to ensure access for the public. In 2009 there was a change in the shore protection legislation. The new law now makes it possible for the counties to establish areas for rural development close to the shoreline (LIS). Those areas, which are designated by the county, must be adopted in, or supplemented as an addition to the comprehensive plan. Apart from the grounds specified in the environmental code to concede exemption from or the revoke the shore protection, the LIS-areas can be considered to contribute to the development of the countryside. Within these areas, the county administration board is able to grant exemptions. The aim of this thesis is to illustrate how far the counties in northern Sweden have reached in their planning for and their implementation of, their LIS-areas, almost five years after the new legislation about shore protection was passed. Furthermore, what they think about the new legislation and how it works, if they have had any problems in their work with choosing special LIS-areas and also to find out what their main purpose for the LIS-areas was. I’ve chosen the provinces of Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, Västernorrland and Gävleborg. To achieve the aim of the thesis I conducted a case study. The case study consisted of a survey which was sent out to all the 54 counties in these provinces. 47 of the counties answered the case study an only one of them didn’t have any plans for establish LIS-areas. The rest of them were in different stages of establishing, from notice stage to already established LIS-areas. Many of the counties stated that the legislation or the guidance about establishing LIS-areas was unclear. They also stated that the requirements concerning location could be difficult to determine. The number of requests outside LIS-areas are double compared to the requests within the LIS-areas. Considering that the counties in northern Sweden maintain a relatively low rate of habitation and possess a vast shore which is undeveloped, an extended differentiation of the shore protection in these areas should be implemented in the legislation in order to further stimulate rural development and growth.

I Sverige ser vi våra stränder som en resurs. Det är en resurs för verksamheter kopplat till vattnet, men det är även platser där människan kan komma för rekreationssyften och aktiviteter. Det var under 1900-talet som detta uppmärksammades genom politiken. Medborgare flyttade in till de större tätorterna, arbetade hårt i fabrikerna och behövde därmed platser för återhämtning. För att säkerställa att stränderna bevarades infördes strandskyddet i lagtexten, vilket hindrade all byggnation från strandlinjen 100 meter in mot land samt 100 meter ut i vattnet. Flyttströmmarna in mot de större tätorterna fortsatte och detta på bekostnad av landsbygden. Det började ske en avbefolkningen av landsbygden vilket väckte en oro hos politiken. En stagnation av landsbygden var inget de önskade. Som reaktion på detta infördes bland annat år 2010 möjligheten för kommuner runt om i landet att i samband med översiktsplanen peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS). Inom dessa områden anser kommunen att en exploatering av bostäder eller andra verksamheter kopplat till vattnet skulle kunna bidra till en utveckling av landsbygden. Syftet med denna uppsats är att undersöka effekterna av LIS-verktyget, vilket har styrt till ett tvådelat syfte. Dels att undersöka kommunala tjänstemäns samt politikers inställning till och tillämpning av planeringsverktyget LIS. Dels att fånga medborgares drivkraft till att bosätta sig inom ett utpekat LIS-område. För att ge svar på syftet har en fallstudie gjorts på Nässjö kommun. Som metod har det genomförts intervjuer med en politiker och en tjänsteman på en samhällsplanerarnivå samt tre hushåll på en medborgarnivå. För att strukturera upp analysen har två teman identifierats genom "grounded theory". Temana kopplar an till uppsatsens syfte och frågeställningar. Sammantaget finns en positiv inställning till LIS-verktyget på samtliga nivåer. Drivkraften till att bosätta sig inom ett LIS-område kan härledas till olika push- och pull-faktorer. Dock återfinns i analysen och slutsatserna att samtliga hushåll innan flytten har haft sociala kopplingar till ett strandnära läge.

Syftet med det här examensarbetet är att kartlägga och analysera hur lagstiftningen gällande landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) tillämpas, genom att studera länsstyrelserna i Sverige och kommunerna Mariestad, Färgelanda, Munkedal och Mellerud. Möjligheten för kommunerna att kunna peka ut LIS-områden i översiktsplanerna har funnits sedan 1 februari 2010 och det är länsstyrelsernas uppgift att bevaka att inte strandskyddets syften motverkas på ett oacceptabelt sätt. Ett antal länsstyrelser i Sverige har tagit fram råd för hur kommunerna ska gå till väga vid utpekandet av LIS-områden. Dessa råd skiljer sig något åt, både vad gäller omfattning och innehåll. Vi tror dock att flera av skillnaderna kan bero på att länsstyrelserna omedvetet har uttryckt sig olika och att det i slutändan är möjligt att en prövning, oavsett länsstyrelse, skulle ge samma resultat. Det är tydligt att det finns en intressekonflikt mellan strandskyddets syften och LIS. Länsstyrelserna betonar, i sina råd, vikten av långsiktig planering hos kommunerna och att utpekandet av LIS-områden inte ska göras lättvindigt. De kommuner som vi har studerat har pekat ut ett förhållandevis stort antal LIS-områden, varav ett flertal är belägna vid Vänern. Vid Vänern råder utvidgat strandskydd och dessutom ska LIS användas restriktivt där om det råder ett högt bebyggelsetryck. Kommunernas planering ser olika ut och har olika detaljeringsgrad, vissa har tagit fram detaljerade tematiska tillägg till översiktsplanen medan någon har arbetat fram ett översiktligt tematiskt planeringsunderlag. Av länsstyrelsens yttranden framkommer kritik mot flera av LIS-områdena, som gäller alltifrån detaljer till hela LIS-områdens lämplighet. Kritiken beaktas i olika utsträckning av kommunerna, men vad gäller LIS-områden som länsstyrelsen anser olämpliga väljer oftast kommunen att behålla dessa. Detta, i kombination med kommunernas sätt att beskriva och motivera LIS-områdena, gör att vi ibland ifrågasätter hur stora möjligheterna är till genomförande, åtminstone inom en överskådlig tid.

Syftet med det här examensarbetet är att kartlägga och analysera hur lagstiftningen gällande landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) tillämpas, genom att studera länsstyrelserna i Sverige och kommunerna Mariestad, Färgelanda, Munkedal och Mellerud. Möjligheten för kommunerna att kunna peka ut LIS-områden i översiktsplanerna har funnits sedan 1 februari 2010 och det är länsstyrelsernas uppgift att bevaka att inte strandskyddets syften motverkas på ett oacceptabelt sätt. Ett antal länsstyrelser i Sverige har tagit fram råd för hur kommunerna ska gå till väga vid utpekandet av LIS-områden. Dessa råd skiljer sig något åt, både vad gäller omfattning och innehåll. Vi tror dock att flera av skillnaderna kan bero på att länsstyrelserna omedvetet har uttryckt sig olika och att det i slutändan är möjligt att en prövning, oavsett länsstyrelse, skulle ge samma resultat. Det är tydligt att det finns en intressekonflikt mellan strandskyddets syften och LIS. Länsstyrelserna betonar, i sina råd, vikten av långsiktig planering hos kommunerna och att utpekandet av LIS-områden inte ska göras lättvindigt. De kommuner som vi har studerat har pekat ut ett förhållandevis stort antal LIS-områden, varav ett flertal är belägna vid Vänern. Vid Vänern råder utvidgat strandskydd och dessutom ska LIS användas restriktivt där om det råder ett högt bebyggelsetryck. Kommunernas planering ser olika ut och har olika detaljeringsgrad, vissa har tagit fram detaljerade tematiska tillägg till översiktsplanen medan någon har arbetat fram ett översiktligt tematiskt planeringsunderlag. Av länsstyrelsens yttranden framkommer kritik mot flera av LIS-områdena, som gäller alltifrån detaljer till hela LIS-områdens lämplighet. Kritiken beaktas i olika utsträckning av kommunerna, men vad gäller LIS-områden som länsstyrelsen anser olämpliga väljer oftast kommunen att behålla dessa. Detta, i kombination med kommunernas sätt att beskriva och motivera LIS-områdena, gör att vi ibland ifrågasätter hur stora möjligheterna är till genomförande, åtminstone inom en överskådlig tid.
The purpose of this bachelor’s thesis is to chart and analyse how the legislation about countryside development in areas close to shores (LIS) is applied, by studying the county administrative boards in Sweden and the municipalities of Mariestad, Färgelanda, Munkedal and Mellerud. Since February 1 st 2010, it’s possible for the municipalities to point out LIS-areas in the comprehensive plans and it’s the county administrative boards’ responsibility to look after the purposes of the shore protection, so these won’t be opposed in an unacceptable way. A number of county administrative boards in Sweden have written advices about how the municipalities should act when they are pointing out LIS-areas. These advices differ somewhat from each other, both according to extent and content. However, we think that several of these differences may be explained by unintended variances in the county administrative boards’ way of writing and that a trial, irrespective of which county administrative board, possibly could lead to the same result. It’s obvious that there is a conflict of interests between the purposes of the shore protection and LIS. The county administrative boards emphasize, in their written advices, the importance of long-term planning by the municipalities and that the LIS-areas are not to be pointed out carelessly. The municipalities, that we have been studying, have chosen a comparatively large number of LIS-areas, of which several are located by the lake Vänern. An expanded shore protection prevails at Vänern and in addition LIS should be used restrictively if there is a high interest in building. The municipalities planning look different and have different level of details; some have made detailed thematic additions to the comprehensive plans while some has made a comprehensive thematic planning support. In the county administration board’s utterance criticism emerges against several LIS-areas, about everything from details to the suitability of whole LIS-areas. The criticism is considered by the municipalities in varying extent, but BACHELOR’S THESIS iii when it comes to the LIS-areas that the county administration board finds unsuitable the municipalities often choose to keep these. This, in combination with the municipalities’ way to describing and motivate their LIS-areas, makes us question how great the possibilities are to carry through, at least in a foreseeable future.

Studien analyserar om bestämmelserna angående Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) i miljöbalken kan vara ett hot mot naturvärden och allemansrätt, i och med möjligheterna till strandskyddsdispens bestämmelserna ger. Även bakgrunden till LIS i form av internationell forskning tas upp. En summering av vad en oansvarig planering av strandområden kan få för konsekvenser för naturvärden har gjorts, där försämrade förutsättningar för biologisk mångfald är en av dessa. En GIS-analys av två fallstudieområden längs med Dalälven i södra Gävleborgs län genomfördes för att analysera hur stor del av stränderna som inte är tillgängliga att vistas på för allmänheten och för att se om och vilka skyddsområden för naturvärden, skyddsvärda naturområden och riksintressen för naturvård som finns i fallstudieområdena. Resultatet av GIS-analysen redovisades i kartor. Kartorna användes sedan som underlagsmaterial för att avgöra om LIS var lämpligt i någon del av fallstudieområdena. Studien definierar svårigheter med LIS och kommer fram till att LIS inte utgör ett direkt hot mot naturvärden och allemansrätt om bara konsekvenserna som en exploatering enligt LIS får för naturvärden och allemansrätt vägs in. Omfattningen av den tilltänkta exploateringen i strandområdet avgör om ett hot uppstår eller inte. Däremot krävs ett bredare perspektiv där konsekvenserna för de fysiska, ekonomiska och sociala aspekterna också vägs in i bedömningen för att syftet med LIS ska uppnås.
The study analyzes if the provisions on rural development in waterfront locations (LIS) in the Swedish environmental act can be a threat to natural values and the right of public access in the waterfront areas, with the potential for exemptions in the provisions for shore protection LIS provides. The background to LIS is treated in the study. A summary of what an impact irresponsible planning of near shore areas can have on natural values was made. A GIS analysis of two case study areas along river Dalälven in the southern part of the region Gävleborg, Sweden, was conducted to see how large parts of the near shore areas that are currently not available for the public. The GIS analysis was also made to see if and which natural protection areas, natural areas worth to be protected and national interest for nature conservation that is represented in the case study areas. The results of the GIS analysis were presented in maps. The maps were then used as a substrate to determine suitable areas for LIS in the case study areas. The study defines the difficulties with LIS, and concludes that LIS does not constitute a direct threat to natural values and the public access to shores. This demands though that only the impacts a development as a result of LIS causes for natural values and the public access to shores are considered. The magnitude of the intended exploitation in the near shore area will determine if a threat arises or not. However, the planning process requires a broader perspective where impacts on physical, social and economic aspects are taken into account in the assessment. This is necessary for the purpose of LIS to be achieved.