To see the other types of publications on this topic, follow the link: Strandnära.
Dissertations / Theses on the topic 'Strandnära'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 22 dissertations / theses for your research on the topic 'Strandnära.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Halvardsson, Daniel. "Strandskydd : och landsbygdsutveckling i strandnära lägen." Thesis, KTH, Fastigheter och byggande, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-102081.
Full textAbstract:
I Sverige gäller generellt strandskydd. Det är förbjudet att uppföra byggnad inom 100 meter från strandlinjen. Historiskt har syftet med strandskyddet främst varit att trygga det allmänna friluftslivet men på senare år har även skydd för djur- och växtliv tagits in i lagtexten. 2009/2010 ändrades strandskyddsbestämmelserna och en av ändringarna var att strandskyddet delvis blev differentierat. Kommuner kan i översiktsplanen peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen där lättnader ska gälla. Det första syftet med examensarbetet är att undersöka hur strandskyddsfrågan har sett ut historiskt och hur resonemangen var som ledde fram till senaste lagändringen. Det andra syftet är att utreda hur kommuner har arbetat med utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen sedan lagändringen. Urvalet av kommuner att undersöka har skett genom koppling till tongångarna i förarbetena, som att gynna kommuner med lågt bebyggelsetryck och god tillgång till stränder. Av de undersökta kommunerna har 21 av 30 antingen fastställt utpekade områden eller påbörjat arbetet. De som inte har påbörjat arbetet har angivit resursbrist som skäl eller att de avvaktar. Utpekandet av områden har i de flesta fall skett genom tillägg till översiktsplan. Områden med höga naturvärden och långt avstånd till service har ofta varit undantagna från urval av kommunerna och omvänt så har områden med närhet till service varit mest aktuella. Endast ett fåtal dispensärenden finns inom utpekade områden. Många kommuner i undersökningen är kritiska till lagändringen och har synpunkter. Slutsatsen är att det är motiverat att ifrågasätta om lagändringen blev lyckad. Troligtvis behöver det gå längre tid för att göra en bättre bedömning när fler kommuner är klara med arbetet att peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen.
2
Hollari, Holmberg Gusten. "Lokalisering av landsbygdsutvecklingsområden i strandnära läge." Thesis, Stockholm University, Stockholm University, Faculty of Science, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-42391.
Full textAbstract:
In the constitution of Sweden everyone has the right of common access in the nature. Toprotect these rights, as well as the nature, in areas close to shores the environmental law ofSweden (miljöbalken) protects areas within 100 meters from the waterline. Due to amendmentin this law, Swedish municipalities have to present countryside development areas close toshores. Within these areas, which are to be displayed in the municipality’s comprehensiveplan, it will be possible to get exemptions from the protection if the planned measure willbenefit the development of the region. This study aims to develop a method for findingsuitable and possible areas using geographical information system (GIS) by adding differentparameters together. Using 24 lakes in the municipality of Norrtälje, Sweden, as study areathe analysis weighted four different categories together using multi-criteria analysis. Thisincludes water quality; weakly protected areas; valuable nature; building structure andexcluded areas impossible to build in, such as nature reserve areas. As a result of the analysisseventeen areas, comprising 691 hectares, were classified as suitable areas for countrysidedevelopment areas close to shore.
Enligt regeringsformen (2 kap 18 §) anges allemansrätten som en grundläggande rättighet. Isyfte att trygga allmänhetens tillgång till stränder, liksom naturen i dessa områden, finnsstrandskyddet reglerat i miljöbalken. Generellt gäller skyddet områden inom 100 meter frånvattenlinjen. I och med förändringar av denna lag ska svenska kommuner presenteralandsbygdsutvecklingsområden i strandnära läge (LIS-områden). Inom dessa områden, somska redovisas i kommunens översiktsplan, kommer det att vara möjligt att få dispens frånstrandskyddet om den planerade åtgärden beräknas att gynna utvecklingen i regionenlångsiktigt. Denna studie syftar till att utveckla en metod för att finna lämpliga och möjligaområden med geografiska informationssystem (GIS) genom att vikta ihop olika parametrar.Som studieområde analyserades 24 sjöar i Norrtälje kommun, Sverige, där fyra olikakategorier viktades med multikriterieanalys. Kategorierna innefattar vattenkvalitet, svagtskyddade områden, lokala naturvärden, bebyggelsestruktur. Analysen uteslöt även områdenolämpliga att utse till LIS-områden, exempelvis naturreservat. Som ett resultat av analysenklassificerades sjutton områden, med total area på 691 hektar, som lämpligalandsbygdsutvecklingsområden i strandnära läge.
3
Rosqvist, Susanne. "Fastighetsvärdets påverkan av strandnära läge i Stenungsund." Thesis, University West, Department of Technology, Mathematics and Computer Science, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-680.
Full text
4
Ottosson, Johan, and Kevin Mård. "Strandnära bebyggelse : En kartläggande studie av faktorer som påverkar den strandnära bebyggelsen i Sveriges kommuner och regioner år 2018." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-84881.
Full textAbstract:
Debatten om strandskydd har varit ett aktuellt ämne sedan riksdagen antog den första permanenta strandlagen år 1953. Sveriges 290 kommuner och 21 regioner innehar varierande geografiska förutsättningar och ställs inför olika utmaningar. Landsbygdens krympande utveckling gav upphov till framväxten av LIS men har framväxten av LIS bidragit till en ökad strandnära bebyggelse? Utbytet mellan stad och land är idag mer intensivt än tidigare. Uppsatsen syftar till att undersöka vilka faktorer som påverkar utvecklingen av strandnära bebyggelse och skapa förståelse varför det byggs fler strandnära byggnader på olika geografiska platser. Vidare syftar uppsatsen till att kartlägga den strandnära bebyggelsen i Sveriges samtliga 290 kommuner och 21 regioner för år 2018. Syftet har resulterat i följande frågeställningar: Hur ser utbredningen av strandnära bebyggelse ut i Sveriges kommuner och regioner och var är strandnära bebyggelse mest koncentrerat? Vilka faktorer påverkar strandnära bebyggelse? Har utpekandet av LIS-områden bidragit till mer strandnära bebyggelse? För att besvara frågeställningarna genomfördes en totalundersökning med den kvantitativa metoden sekundäranalys av offentlig statistik. Studiens kartläggning av strandnära bebyggelse år 2018 visade att det byggdes mest i städer och i anslutning till städer med pendlingsavstånd. Om hänsyn till demografin och befolkningsmängden beaktades visade studien att det byggdes mest på landsbygden. Studien visade att faktorerna geografisk komposition, antal sjöar och antal kilometer strandlinje påverkar hur mycket det byggs i strandnära läge medan faktorn politisk styre inte hade någon påverkan. Vidare visade studien att kommuner med utpekade LIS-områden inte har påverkat eller bidragit till en ökad strandnära bebyggelse i jämförelse med kommuner som inte har utpekade LIS-områden.The debate on shoreline protection has been a topical issue since the Swedish Parliament adopted the first permanent law of shoreline protection in 1953. Sweden's 290 municipalities and 21 regions have varying geographical conditions and are faced with various challenges.The shrinking development of rural areas gave rise to the growth of LIS, but does the emergence of LIS contribute to an increase in beach development? The exchange between city and countryside is more intense today than before. The essay aims to investigate which factors affect beachfront development and create an understanding of why more beachfront buildings are being built in different geographical locations. Furthermore, the essay aims to analyze the beachfront development in all of Sweden's 290 municipalities and 21 regions for 2018. The purpose has resulted in the following issues: How does the distribution of beachfront buildings look like in Sweden's municipalities and regions, and where is beachfront development most concentrated? What factors affect beachfront development? Has the designation of LIS-areas contributed to more beachfront development? To answer the following issues, a comprehensive survey was conducted by using the quantitative method secondary analysis of official statistics. The study's survey of beachfront development in 2018 showed that it was built mostly in cities and connected to cities with commuting distances. If the demographic and population is taken into consideration, the study showed that it was built mostly in the countryside. The study showed that the factors geographical composition, number of lakes, and number of kilometers of shoreline affect the number of buildings close to the beach, while the factor political governance did not affect. Furthermore, the study showed that municipalities with designated LIS-areas have not affected or contributed to increased beachfront development, in comparison with municipalities that do not have designated LIS-areas.
5
Hagström, Camilla. "Fastighetsvärdets påverkan av strandnära belägenhet i Tjörns Kommun." Thesis, University West, Department of Technology, Mathematics and Computer Science, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-681.
Full text
6
Lindström, Susanne. "LIS - Landsbygdsutveckling i strandnära läge. : Utfallet i Norrlands kommuner." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för ekoteknik och hållbart byggande, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-22118.
Full textAbstract:
Sammanfattning I Sverige har vi ett generellt strandskydd som gäller för alla stränder, oavsett storlek på vattendraget. Strandskyddsområdet är normalt 100 meter från strandlinjen, både upp på land och ut i vattnet, men länsstyrelsen kan utöka avståndet till 300 meter. Syftet med strandskyddet är att skydda växt- och djurliv samt att trygga allmänhetens tillgång till stränder. 2009 kom en ny lag om strandskydd. Den nya lagen innebar att det numera finns en möjlighet för kommunerna att införa LIS-områden, områden för landsbygdsutveckling i strandnära läge. De LIS-områden som utses av kommunen ska anges i översiktsplanen eller som ett tillägg till denna. Förutom de särskilda skäl för att bevilja dispens från eller upphäva strandskydd, som anges i miljöbalken, kan man som särskilt skäl i LIS-områden beakta att det bidrar till utveckling av landsbygden. Inom dessa områden har kommunen möjlighet att bevilja strandskyddsdispenser. Det är nu nästan 5 år sedan den nya lagstiftningen om strandskydd trädde i kraft. Examensarbetes syfte är att belysa hur långt kommunerna i Norrland kommit i sin planering och sitt genomförande av LIS-områden, hur de anser att lagstiftningen fungerar, eventuella problem vid framtagandet av LIS-områden samt vilket deras huvudsakliga syfte med detta varit. Till kommunerna i Norrland räknas samtliga kommuner i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands samt Gävleborgs län. En enkät har skickats ut till samtliga kommuner i Norrland, 54 stycken. Av dem har 47 stycken valt att besvara enkäten (87 %). Av dessa 47 kommuner var det bara 1 kommun som inte hade för avsikt att inrätta LIS-områden, de övriga (98 %) befann sig i olika stadier, från handläggningsskede till redan inrättade LIS-områden. Många av kommunerna uppgav att de tyckte att lagstiftningen eller i vissa fall vägledningen kring LIS-områden var otydlig. De uppgav även att det kunde vara svårt för en enskild tjänsteman att bedöma var önskemålet om LIS-områden skulle finnas. Det kan man också se, då antalet förfrågningar om strandskyddsdispenser utom LISområden är mer än dubbelt så många som antalet beviljade dispenser inom LISområden. Med tanke på att Norrlands kommuner generellt har ett lågt bebyggelsetryck och en hög andel obebyggd strandlinje, borde en utökad differentiering av strandskyddet för dessa områden kunna införas i lagstiftningen, för att ytterligare stimulera landsbygdsutveckling och tillväxt.Abstract In Sweden there is a general area for shore protection for all shores, irrespective of the size of water. The general area of protection reaches 100 meters from the shoreline, in both ways, but can be extended by the county administration board to 300 meters. The main purpose with this is to protect wildlife as well as the environment and also to ensure access for the public. In 2009 there was a change in the shore protection legislation. The new law now makes it possible for the counties to establish areas for rural development close to the shoreline (LIS). Those areas, which are designated by the county, must be adopted in, or supplemented as an addition to the comprehensive plan. Apart from the grounds specified in the environmental code to concede exemption from or the revoke the shore protection, the LIS-areas can be considered to contribute to the development of the countryside. Within these areas, the county administration board is able to grant exemptions. The aim of this thesis is to illustrate how far the counties in northern Sweden have reached in their planning for and their implementation of, their LIS-areas, almost five years after the new legislation about shore protection was passed. Furthermore, what they think about the new legislation and how it works, if they have had any problems in their work with choosing special LIS-areas and also to find out what their main purpose for the LIS-areas was. I’ve chosen the provinces of Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, Västernorrland and Gävleborg. To achieve the aim of the thesis I conducted a case study. The case study consisted of a survey which was sent out to all the 54 counties in these provinces. 47 of the counties answered the case study an only one of them didn’t have any plans for establish LIS-areas. The rest of them were in different stages of establishing, from notice stage to already established LIS-areas. Many of the counties stated that the legislation or the guidance about establishing LIS-areas was unclear. They also stated that the requirements concerning location could be difficult to determine. The number of requests outside LIS-areas are double compared to the requests within the LIS-areas. Considering that the counties in northern Sweden maintain a relatively low rate of habitation and possess a vast shore which is undeveloped, an extended differentiation of the shore protection in these areas should be implemented in the legislation in order to further stimulate rural development and growth.
7
Wadenborg, Sebastian. "Landsbygdsutveckling i strandnära läge - En fallstudie av Nässjö kommun." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-75173.
Full textAbstract:
I Sverige ser vi våra stränder som en resurs. Det är en resurs för verksamheter kopplat till vattnet, men det är även platser där människan kan komma för rekreationssyften och aktiviteter. Det var under 1900-talet som detta uppmärksammades genom politiken. Medborgare flyttade in till de större tätorterna, arbetade hårt i fabrikerna och behövde därmed platser för återhämtning. För att säkerställa att stränderna bevarades infördes strandskyddet i lagtexten, vilket hindrade all byggnation från strandlinjen 100 meter in mot land samt 100 meter ut i vattnet. Flyttströmmarna in mot de större tätorterna fortsatte och detta på bekostnad av landsbygden. Det började ske en avbefolkningen av landsbygden vilket väckte en oro hos politiken. En stagnation av landsbygden var inget de önskade. Som reaktion på detta infördes bland annat år 2010 möjligheten för kommuner runt om i landet att i samband med översiktsplanen peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS). Inom dessa områden anser kommunen att en exploatering av bostäder eller andra verksamheter kopplat till vattnet skulle kunna bidra till en utveckling av landsbygden. Syftet med denna uppsats är att undersöka effekterna av LIS-verktyget, vilket har styrt till ett tvådelat syfte. Dels att undersöka kommunala tjänstemäns samt politikers inställning till och tillämpning av planeringsverktyget LIS. Dels att fånga medborgares drivkraft till att bosätta sig inom ett utpekat LIS-område. För att ge svar på syftet har en fallstudie gjorts på Nässjö kommun. Som metod har det genomförts intervjuer med en politiker och en tjänsteman på en samhällsplanerarnivå samt tre hushåll på en medborgarnivå. För att strukturera upp analysen har två teman identifierats genom "grounded theory". Temana kopplar an till uppsatsens syfte och frågeställningar. Sammantaget finns en positiv inställning till LIS-verktyget på samtliga nivåer. Drivkraften till att bosätta sig inom ett LIS-område kan härledas till olika push- och pull-faktorer. Dock återfinns i analysen och slutsatserna att samtliga hushåll innan flytten har haft sociala kopplingar till ett strandnära läge.
8
Johannesson, Anna, and Agnes Rosenkvist. "Landsbygdsutveckling i strandnära lägen : Länsstyrelsernas och kommunernas tillämpning av lagstiftningen." Thesis, Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-4685.
Full textAbstract:
Syftet med det här examensarbetet är att kartlägga och analysera hur lagstiftningen gällande landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) tillämpas, genom att studera länsstyrelserna i Sverige och kommunerna Mariestad, Färgelanda, Munkedal och Mellerud. Möjligheten för kommunerna att kunna peka ut LIS-områden i översiktsplanerna har funnits sedan 1 februari 2010 och det är länsstyrelsernas uppgift att bevaka att inte strandskyddets syften motverkas på ett oacceptabelt sätt. Ett antal länsstyrelser i Sverige har tagit fram råd för hur kommunerna ska gå till väga vid utpekandet av LIS-områden. Dessa råd skiljer sig något åt, både vad gäller omfattning och innehåll. Vi tror dock att flera av skillnaderna kan bero på att länsstyrelserna omedvetet har uttryckt sig olika och att det i slutändan är möjligt att en prövning, oavsett länsstyrelse, skulle ge samma resultat. Det är tydligt att det finns en intressekonflikt mellan strandskyddets syften och LIS. Länsstyrelserna betonar, i sina råd, vikten av långsiktig planering hos kommunerna och att utpekandet av LIS-områden inte ska göras lättvindigt. De kommuner som vi har studerat har pekat ut ett förhållandevis stort antal LIS-områden, varav ett flertal är belägna vid Vänern. Vid Vänern råder utvidgat strandskydd och dessutom ska LIS användas restriktivt där om det råder ett högt bebyggelsetryck. Kommunernas planering ser olika ut och har olika detaljeringsgrad, vissa har tagit fram detaljerade tematiska tillägg till översiktsplanen medan någon har arbetat fram ett översiktligt tematiskt planeringsunderlag. Av länsstyrelsens yttranden framkommer kritik mot flera av LIS-områdena, som gäller alltifrån detaljer till hela LIS-områdens lämplighet. Kritiken beaktas i olika utsträckning av kommunerna, men vad gäller LIS-områden som länsstyrelsen anser olämpliga väljer oftast kommunen att behålla dessa. Detta, i kombination med kommunernas sätt att beskriva och motivera LIS-områdena, gör att vi ibland ifrågasätter hur stora möjligheterna är till genomförande, åtminstone inom en överskådlig tid.
9
Johansson, Anna, and Agnes Rosenkvist. "Landsbygdsutveckling i strandnära lägen : Länsstyrelsernas och kommunernas tillämpning av lagstiftningen." Thesis, Högskolan Väst, Avd för elektro, lantmäteri och naturvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-4940.
Full textAbstract:
Syftet med det här examensarbetet är att kartlägga och analysera hur lagstiftningen gällande landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) tillämpas, genom att studera länsstyrelserna i Sverige och kommunerna Mariestad, Färgelanda, Munkedal och Mellerud. Möjligheten för kommunerna att kunna peka ut LIS-områden i översiktsplanerna har funnits sedan 1 februari 2010 och det är länsstyrelsernas uppgift att bevaka att inte strandskyddets syften motverkas på ett oacceptabelt sätt. Ett antal länsstyrelser i Sverige har tagit fram råd för hur kommunerna ska gå till väga vid utpekandet av LIS-områden. Dessa råd skiljer sig något åt, både vad gäller omfattning och innehåll. Vi tror dock att flera av skillnaderna kan bero på att länsstyrelserna omedvetet har uttryckt sig olika och att det i slutändan är möjligt att en prövning, oavsett länsstyrelse, skulle ge samma resultat. Det är tydligt att det finns en intressekonflikt mellan strandskyddets syften och LIS. Länsstyrelserna betonar, i sina råd, vikten av långsiktig planering hos kommunerna och att utpekandet av LIS-områden inte ska göras lättvindigt. De kommuner som vi har studerat har pekat ut ett förhållandevis stort antal LIS-områden, varav ett flertal är belägna vid Vänern. Vid Vänern råder utvidgat strandskydd och dessutom ska LIS användas restriktivt där om det råder ett högt bebyggelsetryck. Kommunernas planering ser olika ut och har olika detaljeringsgrad, vissa har tagit fram detaljerade tematiska tillägg till översiktsplanen medan någon har arbetat fram ett översiktligt tematiskt planeringsunderlag. Av länsstyrelsens yttranden framkommer kritik mot flera av LIS-områdena, som gäller alltifrån detaljer till hela LIS-områdens lämplighet. Kritiken beaktas i olika utsträckning av kommunerna, men vad gäller LIS-områden som länsstyrelsen anser olämpliga väljer oftast kommunen att behålla dessa. Detta, i kombination med kommunernas sätt att beskriva och motivera LIS-områdena, gör att vi ibland ifrågasätter hur stora möjligheterna är till genomförande, åtminstone inom en överskådlig tid.The purpose of this bachelor’s thesis is to chart and analyse how the legislation about countryside development in areas close to shores (LIS) is applied, by studying the county administrative boards in Sweden and the municipalities of Mariestad, Färgelanda, Munkedal and Mellerud. Since February 1 st 2010, it’s possible for the municipalities to point out LIS-areas in the comprehensive plans and it’s the county administrative boards’ responsibility to look after the purposes of the shore protection, so these won’t be opposed in an unacceptable way. A number of county administrative boards in Sweden have written advices about how the municipalities should act when they are pointing out LIS-areas. These advices differ somewhat from each other, both according to extent and content. However, we think that several of these differences may be explained by unintended variances in the county administrative boards’ way of writing and that a trial, irrespective of which county administrative board, possibly could lead to the same result. It’s obvious that there is a conflict of interests between the purposes of the shore protection and LIS. The county administrative boards emphasize, in their written advices, the importance of long-term planning by the municipalities and that the LIS-areas are not to be pointed out carelessly. The municipalities, that we have been studying, have chosen a comparatively large number of LIS-areas, of which several are located by the lake Vänern. An expanded shore protection prevails at Vänern and in addition LIS should be used restrictively if there is a high interest in building. The municipalities planning look different and have different level of details; some have made detailed thematic additions to the comprehensive plans while some has made a comprehensive thematic planning support. In the county administration board’s utterance criticism emerges against several LIS-areas, about everything from details to the suitability of whole LIS-areas. The criticism is considered by the municipalities in varying extent, but BACHELOR’S THESIS iii when it comes to the LIS-areas that the county administration board finds unsuitable the municipalities often choose to keep these. This, in combination with the municipalities’ way to describing and motivate their LIS-areas, makes us question how great the possibilities are to carry through, at least in a foreseeable future.
10
Eklund, Joel. "Landsbygdsutveckling i strandnära läge : Ett hot mot naturvärden och allemansrätt?" Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-12229.
Full textAbstract:
Studien analyserar om bestämmelserna angående Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) i miljöbalken kan vara ett hot mot naturvärden och allemansrätt, i och med möjligheterna till strandskyddsdispens bestämmelserna ger. Även bakgrunden till LIS i form av internationell forskning tas upp. En summering av vad en oansvarig planering av strandområden kan få för konsekvenser för naturvärden har gjorts, där försämrade förutsättningar för biologisk mångfald är en av dessa. En GIS-analys av två fallstudieområden längs med Dalälven i södra Gävleborgs län genomfördes för att analysera hur stor del av stränderna som inte är tillgängliga att vistas på för allmänheten och för att se om och vilka skyddsområden för naturvärden, skyddsvärda naturområden och riksintressen för naturvård som finns i fallstudieområdena. Resultatet av GIS-analysen redovisades i kartor. Kartorna användes sedan som underlagsmaterial för att avgöra om LIS var lämpligt i någon del av fallstudieområdena. Studien definierar svårigheter med LIS och kommer fram till att LIS inte utgör ett direkt hot mot naturvärden och allemansrätt om bara konsekvenserna som en exploatering enligt LIS får för naturvärden och allemansrätt vägs in. Omfattningen av den tilltänkta exploateringen i strandområdet avgör om ett hot uppstår eller inte. Däremot krävs ett bredare perspektiv där konsekvenserna för de fysiska, ekonomiska och sociala aspekterna också vägs in i bedömningen för att syftet med LIS ska uppnås.The study analyzes if the provisions on rural development in waterfront locations (LIS) in the Swedish environmental act can be a threat to natural values and the right of public access in the waterfront areas, with the potential for exemptions in the provisions for shore protection LIS provides. The background to LIS is treated in the study. A summary of what an impact irresponsible planning of near shore areas can have on natural values was made. A GIS analysis of two case study areas along river Dalälven in the southern part of the region Gävleborg, Sweden, was conducted to see how large parts of the near shore areas that are currently not available for the public. The GIS analysis was also made to see if and which natural protection areas, natural areas worth to be protected and national interest for nature conservation that is represented in the case study areas. The results of the GIS analysis were presented in maps. The maps were then used as a substrate to determine suitable areas for LIS in the case study areas. The study defines the difficulties with LIS, and concludes that LIS does not constitute a direct threat to natural values and the public access to shores. This demands though that only the impacts a development as a result of LIS causes for natural values and the public access to shores are considered. The magnitude of the intended exploitation in the near shore area will determine if a threat arises or not. However, the planning process requires a broader perspective where impacts on physical, social and economic aspects are taken into account in the assessment. This is necessary for the purpose of LIS to be achieved.
11
Hjärn, Beatrice, and Eva Lilliehöök. "Landsbygdsutveckling i strandnära lägen : Tillämpningen av lagstiftningen i Västra Götalandslän." Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-7690.
Full textAbstract:
Studien behandlar den nya strandskyddslagstiftningens tillämpning gällande landsbygdsutveckling i strandnära lägen som infördes 2009/2010. Lagstiftningen infördes för att stimulera den lokala och regionala utvecklingen genom att skapa arbetstillfällen eller attraktiva bomiljöer i områden med god tillgång till strandområden med låg exploateringsgrad. Enligt en tidigare rapport över kartläggningen av hur strandskyddslagstiftningen tillämpas i Sverige, påvisades skillnader i tillämpningen av strandskyddslagstiftningen både regionalt och lokalt. Syftet med studien är att undersöka hur lagstiftningen tillämpas i Västra Götalands län. Utifrån en jämförelse av Länsstyrelsens och kommunernas argument och beslut undersöktes vad som ansetts förenligt med strandskyddsbestämmelserna i miljöbalken samt vad som ansetts strida mot dem. Syftet med studien är även att undersöka om syftet med lagstiftningen tillgodoses samt om det påvisats några skillnader i tillämpningen. Studien gjordes huvudsakligen med hjälp av en kvalitativ metod men även en kvantitativ metod användes för att göra en sammanställning med olika kategorier av alla LIS-områdena i Västra Götaland. Slutsatsen visar på att både Länsstyrelsen och kommunerna brister i sina motiveringar angående LIS både vad gäller översiktsplan och beslut i senare skede. Slutsatsen visar dessutom på att syftet med LIS inte uppfylls fullt ut i dagens tillämpning i Västra Götalands län. Ett bättre kunskapsunderlag för kommunerna och Länsstyrelsen behöver tas fram för att ge en bättre vägledning om hur de ska tillämpa LIS.This study is about the new legislation that deals with countryside development in areas that are close to shores (LIS) that introduced in 2009 /2010. The legislation was introduced to stimulate the local and regional development by creating jobs or attractive living environments in areas with good access to beach purview with low development rate. According to earlier reports on the mapping of the shoreline protection laws applicable in Sweden, where there are differences in the application of shore protection legislation both regionally and locally. The purpose of the study is to examine how the law is applied in the county of Västra Götaland. Based on a comparison of the county administrative board and municipalities 's arguments and decisions examined, what was found compatible with shoreline protection provisions of the Environmental Code and what is considered to be against them. The purpose of this study is to investigate if the purpose of the legislation is met and if it detected any discrepancies in the application. The study was done mainly using a qualitative method, but also a quantitative method was used to make a compilation of various categories of all LIS areas in Västra Götaland. The conclusion shows that both the County Board and the municipalities flaws in their reasoning regarding LIS both in plan and decision at a later stage. The conclusion also shows that the purpose of LIS in full compliance in today's application in the county of Västra Götaland. A better base of knowledge for the municipalities and the County Board needs to be developed to provide better guidance on how to apply the LIS.
12
Eklund, Erika. "Kriterier för landsbygdsutveckling i strandnära lägen : En fallstudie av kustnära norrlandskommuner." Thesis, Högskolan i Gävle, Samhällsbyggnad, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-36737.
Full textAbstract:
Den svenska allemansrätten syftar bland annat till att stränder ska finnas tillgängliga för alla genom att ge goda förutsättningar för biologisk mångfald. För detta behövs ett strandskydd som skyddar mot exploatering men som kan tillåta ny bebyggelse, bland annat bebyggelse som leder till landsbygdsutveckling.Studien behandlar strandskyddet och landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) utmed norrlandskusten utifrån problematiken att utse nya LIS-områden. Landsbygdsutveckling i strandnära lägen är ett tillägg i den svenska strandskyddslagstiftningen och tillkom 2009 med syftet att utveckla landsbygden genom att lätta på strandskyddet och tillåta ny bebyggelse i attraktiva strandområden. LIS infördes som särskilt skäl i Miljöbalken och yrkar på att kommuner ska peka ut LIS-områden i sina översiktsplaner. LIS kan tillämpas i hela Sverige, med vissa undantag, och i LIS-områden är det sedan lättare att få beviljad dispens om åtgärden som dispensen avser bidrar till en utveckling av landsbygdenSyftet med den här studien är att underlätta utpekandet av LIS-områden rent geografiskt, men också på ett långsiktigt hållbart sätt så att landsbygdsutveckling skapas. Tidigare studier visar att det saknas tydliga kriterier som visar hur LIS-områden ska se ut för att nå LIS-tilläggets syfte med landsbygdsutveckling. Målet med studien är därför att ge förslag på kriterier som kan användas när nya LIS-områden ska utses.Studien utfördes som en fallstudie där fyra olika metoder tillämpades. I urvalet utsågs 17 kommuner efter norrlandskusten som var lämpliga kandidater för studien. Därefter genomfördes lagtolkning, enkätundersökning, intervjuer och områdesanalys.Resultatet visar ett flertal kriterier som används för att utse nya LIS-områden. En mall för LIS kriterier har tagits fram för att underlätta arbetet med LIS och för att få en samsyn om hur LIS ska pekas ut i landet. Mallen kan tillämpas i ett geografiskt informationssystem (GIS) som en multikriterieanalys (MCA).Kommuner misstolkar ofta lagstiftningen om LIS som leder till att felaktiga beslut tas om strandskydd och LIS-områden. Kommuner använder sig av kriterier för att utse LIS-områden men kriterierna ser olika ut och tillämpas på olika vis. LIS kan utvecklas så att landsbygdsutveckling nås i större utsträckning i framtiden med gemensamma mål och strategier.Swedish public law aims to make shores accessible to everybody and provide good conditions for biodiversity. For this, a shore protection is needed that protects against exploitation, but which can allow new development, including buildings that lead to rural development.This essay is about shore protection, rural development in shore sites based on the problems in pointing out new areas for rural development in shore sites. These areas are called LIS-areas, a shortening for Landsbygdsutveckling i Strandnära lägen. Rural development in shore sites is a law from 2009 that made it possible to develop certain areas in the countryside with new buildings. LIS was added to the Environmental code with the purpose to repeal shore protection in rural areas so that municipalities could designate LIS-areas in their comprehensive plans. LIS is applicable throughout Sweden, with few exceptions, and in these certain areas it will be easier to get a dispensation approved if the dispensation will develop the rural area.The aim of this study is to facilitate the designation of LIS areas geographically, but also in a long-term sustainable way so that rural development is created. Previous studies show lack of criteria that show what LIS areas should look like and how large the areas should be in order to achieve rural development. The objective of the study is to provide suggestions on criteria that can be used when selecting new LIS areas.The study was conducted as a case study in which different methods were applied. The selection identified 17 municipalities along the coastline of northern Sweden that were suitable candidates for the study. Subsequently, reviews on LIS-areas, surveys, interviews and interpretation of the LIS-law were done.The result shows a number of criteria used to designate new LIS areas. A template for LIS criteria has been developed to facilitate the work with LIS and to obtain a consensus on how LIS should be identified in the country. The template can be applied in a geographical information system (GIS) as a multi-criteria analysis.Municipalities often misinterpret the legislation on LIS, which leads to incorrect decisions about shore protection and LIS areas. Municipalities use criteria to designate LIS areas, but the criteria look different and are applied in different ways. LIS can be developed so that rural development can be achieved to a greater extent in the future by common goals and strategies.
13
Dahlvik, Simon, and Jesper Grönlund. "Landsbygdsutveckling i strandnära lägen : Utveckling av LIS-områden i Dalarnas län." Thesis, Högskolan i Gävle, Samhällsbyggnad, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-36835.
Full textAbstract:
Strandskyddet upprättades för att trygga tillgången till strandområden för allmänheten och för att skydda djur- och växtliv från exploatering. Landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) togs fram för att inom ramen av översiktsplanering ge kommuner möjlighet till utveckling av landsbygden. LIS har dock visat sig otillräckligt i vissa avseenden och många kommuner i Sverige har uttryckt missnöje med strandskyddslagen. Syftet med studien är att bidra till en bättre landsbygdsutveckling genom att undersöka hur kommunernas framtagande av LIS-områden ser ut i Dalarnas län. Förslag på förändringar pågår i en strandskyddsutredning och därför ska studien även undersöka hur kommunerna i fortsättningen tänker arbeta med strandskyddsutredningen. Studien använder sig av tre olika metoder. Inledningsvis granskades miljöbalken, översiktsplaner samt strandskyddsutredningen. Vidare genomfördes intervjuer och enkäter, som besvarades av utvalda personer på kommunerna. Kommunerna använder sig av ytterligare kriterier i deras översiktsplaner som inte förekommer i lagtexten. Exempel på dessa kriterier är vatten och avlopp, infrastruktur, service och attraktivt område. Dessa kriterier är mer av betydelse för de ekonomiska faktorerna. Kommunerna i denna studie är positiva till att strandskyddslagstiftningen ses över, eftersom de anser att LIS-tillägget är svårtolkat. Kommunerna har däremot många åsikter om strandskyddsutredningen och menar att den fokuserar på fel saker. Länsstyrelsen kommer fortfarande ha stort inflytande och kommunerna menar att beslut om att helt eller delvis upphäva strandskydd i stället bör ske på en kommunal nivå eftersom lokalkännedomen är högre hos kommunerna. Resultatet av studien är en mall med kriterier för kommunerna i Dalarnas län som kan användas vid utpekning av LIS-områden och fungerar som underlag för kommuner att använda i geografiska informationssystem samt multikriterieanalyser för att utveckla landsbygden. Mallen visar att kriterier som biologisk mångfald; riksintresse naturvärden; landsbygdsutveckling samt befintlig bebyggelse värderas högt av kommunerna.The Swedish shore protection law aims to make shores accessible to the public and provide good conditions for plants and animals. Therefore, a shore protection law was established that protects against exploitation. Rural development in shore sites (LIS) was implemented within the boundaries of city planning, as a tool for the Swedish municipalities to develop the countryside. LIS has proven to be insufficient, and a lot of the Swedish municipalities have expressed dissatisfaction with the LIS addition. The purpose of this study is to contribute to an improved rural development by examining the process behind the selected rural development sites (LIS) by the municipalities. The Swedish government is currently investigating the public shore protection laws, and the investigation might lead to significant changes to the laws. This study will also compile the municipalities view on the ongoing investigation and how it might impact rural development in the future. This study utilizes three different methods. Initially a document study was performed in order to gain knowledge on the subject, followed by an interview and survey by the participating municipalities. When suggesting suitable locations for LIS, the municipalities use some criteria beyond the ones addressed by the Shore Protection laws. Examples of these type of criteria are sewer systems, infrastructure, service, and attractiveness of the area. These criteria are highly valued because of the economic opportunities that they provide. Every municipality’s overall perception of which areas that are suitable for LIS, is based on a selection of different criteria. These areas are further investigated to decide whether exploitation is possible. This investigation is done with different aspects in mind, such as, natural values, cultural environment and flooding. The municipalities in this study are all in favor of changing the public shore protection laws because the execution is problematic and difficult to interpret. However, they proclaim that the ongoing investigation by the government is focusing on the wrong areas and that the suggested law changes are not enough to further enhance the development of the Swedish countryside. The result of this study is a table containing different criteria that the municipalities in Dalarna county can use when designating their rural development shore sites (LIS) in geographical information systems. The criteria table shows that public health, biodiversity, rural development, natural values and existing buildings, are highly valued by the municipalities.
14
Sternsén, Caroline. "Differentierat strandskydd- en LIS-tig lösning eller en otillräcklig åtgärd? : En analys av det förändrade strandskyddet och möjligheter till dispens från och upphävande av strandskyddet inom områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen." Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-241800.
Full textAbstract:
En grundläggande förutsättning för landsbygdens utveckling är en bofast befolkning och sysselsättning. En god möjlighet för att skapa förutsättningar för en levande landsbygd är att bilda fastigheter som sammanför boendet med landsbygdens tillgångar. En begränsande faktor för landsbygdens utveckling har under lång tid varit det generella strandskyddet som bromsat utvecklingen genom dess exploateringsförbud och den restriktiva inställningen till att medge dispens. Strandskyddslagstiftningen har under senare tid genomgått förändringar med tyngdpunkt på differentiering av strandskyddet. Lagändringarna vidtogs i syfte att utveckla ett ändamålsenligt strandskydd som beaktar behovet av utveckling i hela Sverige, i synnerhet landsbygden och möjliggöra en uppluckring av strandskyddet där tillgången på stränder är god och exploateringsgraden är låg. En av förändringarna innebar att byggande i strandnära lägen ska kunna tillåtas om det kan bidra till utveckling av landsbygden. Denna differentiering av strandskyddet utgår från dels en geografisk indelning baserad på tillgången på stränder, dels vissa lättnader i materiellt hänseende för dispenser och planläggningsarbete med kopplingar till regional och lokal utveckling. Syftet med lagreformen är tydlig; att människor ska kunna leva och verka i hela landet och att levnadsstandarden i glesbygdsområden inte ska avvika för mycket från den som finns i större kommuner. Lagändringarna som trädde ikraft 2009 meddelade en insikt om att det generella strandskyddet inte tillgodosett det utvecklingsbehov som finns i mindre tätbefolkade områden i Sverige. Med anledning av att beviljandet av strandskyddsdispenser fortfarande tillämpas med försiktighet innebär det ekonomiska och andra olägenheter för markägare. Detta när önskade fastighetsbildningar eller verksamhetsutvecklingar inte kan ske mot bakgrund av strandskyddslagstiftningens restriktiva tillämpning av dispenser och en viss oklarhet om vad landsbygdsutveckling är. Den privata äganderätten är ett intresse som oftast kommer i skymundan för andra högre prioriterade intressen såsom allmänhetens intresse av friluftsliv och intresset för att bevara goda förutsättningar för växt- och djurliv på land och i vatten. Det skapas ofta konflikter mellan dessa intressen då olika instanser prioriterar olika syften med strandskyddslagstiftningen på ett oenhetligt sätt. Allemansrätten och miljöskydd kan användas som skäl för att förhindra markägaren från att bebygga en strandnära fastighet. Den som ansöker om dispens från strandskyddsreglerna för att kunna utrusta sin fastighet med byggnader och bryggor kan plågsamt få uppleva att allemansrätten och miljöskyddet är kraftfulla intressen som kullkastar förväntningarna på en planerade investeringar och exploateringar. Skälen för att avslå strandskyddsdispensen är att bryggan eller byggnaden skulle ha en inverkan på hur allmänheten potentiellt kan uppleva att bryggan har en avhållande effekt eller hur byggnationen påverkar växt- och djurlivet på platsen. Utöver strandskyddets uttalade syften finns det även en geografisk intressekonflikt vid tillämpningen. Det är ofta samma stränder som är attraktiva för bebyggelse som har höga värden för djur- och växtliv och friluftsliv. Vad gäller områden med ett högt bebyggelsetryck finns ofta en stark drivkraft att bebygga strandnära lägen medan områden utan bebyggelsetryck synes det inte finnas samma drivkraft att bebygga strandnära lägen. Denna problematik har skapat svårigheter för lagstiftningen att tillgodose en lagstiftning som dels stärker strandskydden i redan ”överexploaterade” områdens och som dels kan skapa lättnader inom områden där det saknas skäl att tillåta bebyggelse då det inte på ett legitimt sätt kan äventyra strandskyddets syften. Lösningen blev genom att precisera dispensskälen inom attraktiva kustområden, där dispens endast får ges för bostadshus där områden redan tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för miljön och friluftsliv eller är skilt från strandlinjen genom väg eller bebyggelse. Inom glesbefolkade områden i inlandet skulle det bli lättare att få dispens under vissa förutsättningar, men även inom dessa områden är syftet att stora sträckor ska lämnas fria från exploatering.
15
Pantzare, Martin. "Landsbygdsutveckling i strandnära lägen : En fallstudie om tre kommuner i Norrbottens län." Thesis, Umeå universitet, Kulturgeografi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-153688.
Full textAbstract:
Denna uppsats i kulturgeografi handlar om landsbygdsutveckling och hur exploatering i strandnära lägen kan bidra till lokal- och regional utveckling. Denna utveckling kan ske genom att kommunal- och kommersiell service bibehålls på landsbygden och som därmed ger individer förbättrade möjligheter att vistas där. Detta har blivit möjligt sedan regeringen 2009 införde ett nytt planverktyg för kommunerna, landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Genom detta verktyg går det att identifiera områden i nära anslutning till vatten som är lämpliga att bebygga utan att allmänhetens tillgång till strandområdet försämras samtidigt som goda livsvillkor för växt- och djurliv bevaras. Detta är också själva syftet med strandskyddet. Det kan handla om bebyggelse för både bostäder eller verksamheter. Tanken var att de attraktiva boendemiljöerna som finns längs stränderna skulle locka individer att exploatera dessa områden vilket skulle ge positiva effekter på landsbygden. Denna uppsats baseras på tre utvalda kommuners arbete och tillämpning av detta planverktyg, dessa kommuner är Arvidsjaur, Jokkmokk och Pajala. Det uppsatsen kommer fram till är att kommunerna hade likvärdiga förutsättningar när de startade arbetet med landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Alla tre kommuner tampades med en negativ befolkningsutveckling till följd av den omfattande urbaniseringen som skedde under 1900-talet. Vidare var även kommunerna jämbördiga när det kommer till tillämpningen av det nya planverktyget och utfallet har för samtliga kommuner varit ett ökat byggande längs sjöar och vattendrag.
16
Eriksson, Sara. "Landsbygdsutveckling i strandnära lägen : En studie av LIS som planeringsverktyg i Norrbotten." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för geografi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-185813.
Full textAbstract:
The purpose of this study was to investigate how the planning tool LIS, countryside development in areas close to shores has been applied in Norrbotten County. And what problems the municipalities experience in the planning process. Today's regulations for rural development in coastal locations have been criticized in investigations and by politicians for lacking geographical flexibility and that the planning tool isn’t adapted for sparsely populated areas. The study is a case study where the empirical evidence is mainly based on documents and investigations linked to rural development in coastal locations. The analysis has been carried out using broad thematic concepts. To get a greater understanding of how the planning tool is used in Norrbotten, interviews have been conducted with three municipalities with large rural areas. All those interviewed work with or have experience of the planning tool. The study shows that rural development in coastal locations has several problems with the enforcement and interpretation of the regulations. And that the planning tool itself does not contribute to rural development but that it can be seen as part of a larger context. However, two of the municipalities express that LIS is important to their municipalities to be able to offer attractive beach plots. A new report presented in December 2020, which aims to improve current regulations, has been received with some positive caution. The municipalities believe that the presented improvements are a step in the right direction towards a more geographically flexible regulatory framework. But that there are still major shortcomings in the enforcement of the regulations and that the municipalities need to have a greater influence in decisions regarding establishment in rural areas.
17
Carlson, Rosinda. "Landsbygdsutveckling i strandnära läge : En studie av dispensärenden i Värmländska kommuners LIS-områden." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78607.
Full textAbstract:
The beach protection law has for a long time been regarded as something that prevent rural development due to its exploitation ban. The government has presented a tool with expectation that it will increase the attractiveness of rural construction. In 2010 it became possible for municipalities to identify areas in rural areas close to beaches within the framework of the municipality's overall planning. In these areas, when considering an exemption it can be considered if the measure contributes to rural development. This study aims to investigate the outcome of three of Värmlands municipalities' LIS planning, Säffle, Hagfors and Kil are the municipalities that are concerned. The focus has been on examining the outcome of the municipalities' LIS plans, determining factors for the results of the plans outcome and which problems that has been identified by the beach protection legislation regarding rural development. In order to respond to the essay’s both a document study and interviews have been applied. Much shows that Säffle received the most comprehensive result of their LIS plan, because they have applied a different method in the development of LIS areas than other municipalities have done. Kil and Hagfors have had a relatively small result from their LIS plan, six and four dispensaries respectively. The study shows that since it became possible for municipalities to pick out LIS areas, the county administration only repealed four beach protection dispensaries approved by the municipalities, which indicates that the reason why the number of dispensaries is few may not be in the legislation. Other factors may be more crucial. The study shows that a lack of interest to establish in the LIS areas has characterized Kil and Hagfors' planning, which has resulted that there have not been many dispensaries in their areas. The economic aspects have a major influence beyond the lack of interest, because in most cases the cost of production exceeds the secondary value when building in the countryside. This study shows that the biggest deficiency in the beach legislation are that it is seen as inflexible, both because it is not easy to supplement with new LIS areas after the plan has been adopted, but also because it does not take in consideration the need of specific locations.Strandskyddet har under en lång tid betraktats som något som hejdat landsbygdsutvecklingen till följd av dess exploateringsförbud. Ett verktyg som av regeringen presenterats i hopp om att öka attraktiviteten för att bygga på landsbygden är att det år 2010 blev möjligt för kommuner att inom ramen för kommunens översiktsplanering peka ut områden på landsbygden i strandnära lägen. I dessa områden kan det vid prövning av dispensansökningar beaktas om åtgärden bidrar till landsbygdsutveckling. Den här studien syftar till att undersöka utfallet av tre värmländska kommuners LIS-planering. De kommuner som det gäller är Säffle, Hagfors och Kil. Fokus har legat på att granska utfallet av kommunernas LIS-planer, vad som varit avgörande för att resultatet av planerna blivit som det blivit samt vilka brister som kan identifieras av strandskyddslagstiftningen beträffande landsbygdsutveckling i strandnära läge. För att bemöta uppsatsens frågeställningar har både en dokumentstudie och intervjuer tillämpats. Resultatet av studien visar att Säffle fått det mest omfattande resultatet av deras LIS-plan, mycket pekar på att detta är på grund av att de tillämpat en annan metod vid framtagandet av LIS-områden än vad övriga kommuner gjort. Kil och Hagfors har fått ett förhållandevis litet utfall av deras LIS-plan, sex respektive fyra dispenser. Studien visar att sedan det blev möjligt för kommuner att peka ut LIS-områden har Länsstyrelsen endast upphävt fyra strandskyddsdispenser som kommunerna godkänt, vilket indikerar på att orsaken till att antalet dispenser är få eventuellt inte ligger i lagstiftningen utan att det finns andra faktorer som har haft betydelse. Studien visar att ett bristande intresse av att etablera sig i LIS-områdena har präglar Kil och Hagfors planering vilket medfört att det inte blivit många dispenser i deras områden. Utöver ett bristande intresse så har den ekonomiska aspekten ett stort inflytande genom att produktionskostnaden i de flesta fall överstiger andrahandsvärdet när man bygger på landsbygden. De största bristerna i strandskyddslagstiftningen enligt den här studien är att den ses som stelbent, både genom att det inte på ett enkelt sätt går att komplettera med nya LIS-områden efter planens antagande men också för att den inte tar hänsyn till specifika platser.
18
Lundvik, Elvira. "Ökad befolkning = Ökad önskan om strandnära boenden? : En undersökning av tätortsnära strandskyddsdispenser i Umeå kommun." Thesis, Umeå universitet, Kulturgeografi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-148558.
Full textAbstract:
This study seeks to examine whether a relation can be found between the number of shoreline exemptions and the development of Umeå municipalities population, or not. The weight of this paper will be focusing on the importance of place attractiveness and social place identity for people’s desires and ambitions to live near a lake or the coast. The policies of planning will also be highlighted in order to receive greater understanding of why people apply for shoreline exemptions. Four semi- structured interviews with planners from Umeå municipality were therefor held with the ambition to complement the quantitative findings of the development of exemptions. The presenting results indicates that an increase of shoreline exemptions can be stated as well as the actions within the exemptions. The population has steadily increased trough out the studied years, 2014-2017. The relation between these findings can be argued have had a similar development, but we cannot be sure to say that they solely affect each other. Therefor the findings will be explained by earlier research regarding residential preferences, the desire to live with water view and planning policies that responds to these factors.
19
Lundmark, Josefin. "Strandskydd : En utredning om möjligheter till strandskyddsdispens med fokus på områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-74684.
Full textAbstract:
Syftet med arbetet har varit att analysera det generella och det differentierade strandskyddet, med fokus främst på möjligheter till dispens i områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Efter en omfattande lagändring 2009 har både en uttömmande lista med skäl för beviljande av dispens införts samt en möjlighet för kommunen att peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Inom dessa områden får kommunen som särskilt skäl vid prövning om dispens beakta om uppförandet av en byggnad eller annan åtgärd bidrar till en utveckling av landsbygden. Avsikten med införandet av denna lagreglering är att hänsyn ska kunna tas till lokala förhållanden och förutsättningar. Genom en analys av lagstiftning, propositioner, praxis och doktrin har det konstaterats att om strandskyddsbestämmelserna följs bör det differentierade strandskyddet bidra till en positiv utveckling av landsbygden, utan att strandskyddets syften åsidosätts i allt för hög grad. Hur bestämmelserna däremot efterlevs i praktiken och om strandskyddet fortfarande begränsar landsbygdsutvecklingen återstår att se när det kommit fler prejudicerande domar.
20
Andersson, Henrik, and Christoffer Bosson. "Landsbygdsutveckling i strandnära lägen : En kartläggande och jämförande studie av hur kommuner och Länsstyrelser tillämpar lagstiftningen." Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-13999.
Full textAbstract:
2009/2010 infördes i Miljöbalken och Plan- och Bygglagen ett nytt begrepp, landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS). Lagändringen genomfördes med motiveringen att områden med låg exploateringsgrad samt god tillgång till stränder skulle få en möjlighet till lättnader i strandskyddet, detta för att kunna erbjuda attraktiva lägen för boende och verksamhet inom kommunen. Sedan denna ändring infördes har kommunerna huvudansvaret för att pröva dispenser för strandskydd inom kommunen, Länsstyrelsen har huvudsakligen en granskande roll. När lagändringen 2009/2010 kom infördes det i Plan- och Bygglagen en möjlighet för kommunerna att sedan 1 februari 2010 peka ut LIS-områden inom kommunen i sin översiktsplan, tematiskt tillägg till översiktsplanen eller i en fördjupad översiktsplan. Syftet med denna studie är att jämföra och kartlägga hur 44 kommuner runtom i landet använder sig av LIS. Studien syftar även till att kartlägga hur olika Länsstyrelser i olika län runtom i landet arbetar tillsammans med kommunerna i frågan om LIS. Studiens första del är kvantitativ för att sammanställa den statistik som ligger till grund för studiens resultat. Studien innehåller även en kvalitativ del som syftar till att analysera den statistik som framställts inom studien. Studien mynnar ut i slutsatsen att kommunerna och Länsstyrelsen har olika syn på LIS i helhet, vilket syns genom de synpunkter som Länsstyrelsen lämnar till kommunen via sitt granskningsyttrande. Ett mönster för vilka synpunkter som är vanligast att Länsstyrelsen lämnar har uppmärksammats inom studien. De vanligaste synpunkterna från Länsstyrelsen är att kommunerna inte tillgodosett syftet med LIS, syftet med strandskyddet samt ett eller flera riksintressen som påverkar tillämpningen av LIS. Studien visar att kommunerna följer den lagstiftning som reglerar var LIS-områden får pekas ut. Studiens fördjupande del visar att kommuner med olika politisk styrning arbetar med LIS på varierande sätt. De huvudsakliga skillnaderna i hantering av LIS-områden beroende av politisk styrning är antalet områden som pekas ut. Den politiska styrningen inom en kommun har större inverkan på utpekande av antalet LIS-områden än kommunens geografiska läge i Sverige, enligt den fördjupande delen i studiens resultat.2009/2010 a new concept was brought into Environmental code and Planning and Building Act, which was countryside development in areas close to shores (LIS). This amendment was motivated by that areas which have a low degree of exploited land area and high access to seaside areas would get an opportunity to reliefs in coastal protection regulations, in order to be able to offer attractive areas for living and establishing different activities within the municipality. Since the amendment came into force the main responsibility for approval of exceptions from costal protection regulations is on the county. The county administrative board main responsibility is to keep an eye on the granted approvals of the municipalities. The amendments in the Planning and Building Act resulted in the possibility for the municipalities to present areas in with a relief in coastal protection regulations, as a part of the comprehensive plan, an addition to the comprehensive plan or an extensive version for a part of the comprehensive plan. The purpose of this study is to investigate and compare how the legislation about LIS is applied, by studying 44 municipalities including the documents of comments from the county administrative board. The first part of the study is the quantitative part which contains collecting and compile information and statistics in which the study will be founded. The study also contains a qualitative part of analyzing the results obtained in the quantitative part. Overall the study shows that there is a disagreement between the municipalities and the county administrative board regarding costal protection regulation. The conclusion is based on the results from the study presenting the comments from the county administrative board to the municipalities during the final examine before the comprehensive plan is adopted by the municipal council. The results in the study show a pattern in the most frequent comments from the county administrative board compiled. The most common comment from the county administrative board is that the municipality has not fulfilled the purpose of the legislation about LIS. Furthermore, the municipality has not considered national interests in the municipal areas meant for LIS. The study shows that different political ideology has an influence on the execution of the legislation about LIS in municipalities. The results in the study show that the political ideology has an impact on the numbers of areas which the municipalities present as LIS. As a matter of fact, the impact of political ideology is greater than the impact of geographical similarities between two municipalities, according to the results in the study.
21
Kindvall, Erika, and Wedin Julia Sandqvist. "LIS-områden som ett verktyg för landsbygdsutveckling : En fallstudie om två kommuners erfarenheter av bostadsutveckling i strandnära lägen." Thesis, Linköpings universitet, Tema teknik och social förändring, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-176080.
Full textAbstract:
More people are drawn towards cities for better opportunities of work and studies. This makes it difficult for Swedish rural municipalities to attract and retain residents. Rural development in areas with close proximity to water, LIS, aims to enable exemptions from coast protection in order to develop the rural areas where exploitation of attractive environments becomes possible. The aim of this thesis is to study LIS as a tool for rural development in order to understand which opportunities and challenges the tool generates in the planning process. Our collection of empirical data has primarily consisted of interviews and document analysis which, together with theories about rural areas, attractive housing and the planning process, has created an understanding of what opportunities and limitations LIS has at present. This case study investigates two rural municipalities’ development by LIS. The main findings of this study are that different interpretations of the legislation limit communication between central parties in the planning process and that the legislation today is not adapted to rural municipalities conditions.Allt fler människor söker sig till städer för arbete och studier vilket gör det svårt för svenska landsbygdskommuner att locka och behålla kommuninvånare. Landsbygdsutveckling i strandnära lägen, LIS, syftar till att möjliggöra för dispens från strandskydd i syfte att utveckla landsbygden där bebyggelse i attraktiva miljöer blir möjlig. Syftet med uppsatsen är att studera LIS-områden som ett verktyg för landsbygdsutveckling för att förstå vilka möjligheter och utmaningar verktyget kan generera i planeringsprocessen. Vår empiriinsamling har primärt bestått av intervjuer och dokumentanalys som tillsammans med teorier om landsbygd, attraktivitet och planprocessen skapat en bild om vilka möjligheter och begränsningar LIS i dagsläget besitter. Genom att studera två kommuners utveckling av strandnära lägen har vi genom en fallstudie belyst hur olika tolkningar av lagstiftningen begränsar kommunikationen mellan centrala parter i planprocessen samt att lagstiftningen idag inte är anpassad efter landsbygdskommuners förutsättningar.
22
Berglund, Anja. "Är LIS svaret på en levande landsbygd? : En kvalitativ studie av Örnsköldsviks landsbygdsutveckling." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för geografi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-184037.
Full textAbstract:
The purpose of this study is to investigate how the municipality Örnsköldsvik is working with rural development as a whole and in the four geographical BYGDSAM-areas. The study will also investigate how the outcome of the municipality’s designated areas for exemption of the shoreline protection, also called rural development in shoreline locations, has developed within the last ten years. To do this a qualitative study has been done in form of six interviews. Four of the respondents are representants for each BYGDSAM-area and two respondents represents the municipality where one works with rural development and the other one works with rural development in shoreline locations. The municipality Örnsköldsvik is working with rural development from several different approaches. They have a rural development strategy as an addition to their overview plan, they also have a thematic supplement for rural development in shoreline locations. BYGDSAM – the country in collaboration was formed in 2017 as a long-term solution for the rural development on the countryside. Örnsköldsviks municipality has a diversified land use with large nature resources and therefore also scattered rural problems. The rural countryside differs if the location is near the coastline and the city Örnsköldsvik or inland in the country. The inner parts of the municipality are facing problems like disused service in form of schools shutting down and a lack of nursing homes. The areas that are located near the coast and the city Örnsköldsvik are facing other problems like a lack of houses and plots to build on. These areas also have an increase in housing prices because they are more attractive to move to. One of the tools to work with rural development is – rural development in shoreline locations. This tool gives municipalities opportunity to point out areas in shoreline locations that are suitable for settlement. None of the respondents that was interviewed for the study could comment on that settlement had taken place within such an area during the last ten years in Örnsköldsviks municipality. But this tool in rural planning is complicated. The legislation that prevails now, makes it hard for municipalities in Sweden to point out areas where exemptions from the shoreline protection can be applied. The municipalities “must almost guess” where attractive areas for settlement is right now or are going to be in the future. The legalisation on shoreline protection applies to all water, without taking the locations diversity into consideration. In 2019 the government put down a suggestion saying that the shoreline protection should be rebuilt from the ground up. The survey was done in 2020 and the suggestion is going to be displayed in 2021. The changes were supposed to make development on the countryside easier, but what so far has been exhibited is that this may not be the case and therefore no major changes are expected to occur in the shoreline protection.