Dissertations / Theses on the topic 'Strategisk kompetensförsörjning'

Syftet med undersökningen är att skapa en förståelse kring vilka hinder och möjligheter som kan vara nödvändiga att ta hänsyn till vid designen av en strategisk kompetensförsörjning inom en stor offentlig organisation. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod. Undersökningen utfördes på Region Halland som befinner sig i designfasen av att samordna en gemensam strategisk kompetensförsörjning. Vi har identifierat att det är viktigt för strategidesignen att ta hänsyn till organisationens kontext, till exempel att toppstyrning inom Region Halland kan bli problematisk. Istället för att designen formas och styrs centralt kan det bli viktigt att snarare inkludera relevanta parter i designens utformning. De förutsättningar kring nuvarande kompetensförsörjningsarbete som har identifierats som hindrande är främst baserade på otydlighet, avsaknaden av en gemensam organisationskultur  och ett gemensamt språk, ojämna maktförhållanden samt formella verktyg och processer som inte är ändamålsenliga. Möjligheterna bestod främst av den kompetenta personalen, samarbetsmöjligheter, organisationens relativa makt i förhållande till dess omgivning samt viljan och engagemanget till att arbeta med strategisk kompetensförsörjning gemensamt.

Syftet med studien är att ta reda på hur landsbygdskommuner arbetar med kompetensförsörjning utifrån ett arbetsgivarperspektiv. Tidigare forskning inom området samt utvalda teorier presenteras för att skapa en förståelse för ämnet. En kvalitativ metod ligger till grund för studien som leder till ett resultat som grundar sig på fem genomförda intervjuer. Resultatet visar att ett metodiskt arbete med kompetensförsörjning sker i de kommunerna som intervjuades, men att majoriteten saknar det strategiska arbetet. Då landsbygdskommunerna står inför utmaningar såsom geografisk placering och brist på färdigutbildade personer krävs ett strukturerat arbete med att hitta rätt, utveckla och behålla den befintliga personalen.

Bakgrund: Medarbetarnas kompetens får en allt större betydelse för företagens konkurrenskraft. Detta innebär att företag kontinuerligt måste investera i mänskliga resurser för att bibehålla och utveckla den samlade kompetensen. Beslut om utvecklingsinsatser har omfattande konsekvenser och påverkar en organisation under lång tid. Trots detta har HR-debatten först under senare år börjat kretsa kring den strategiska betydelsen av kompetensförsörjning. Delade meningar råder dock fortfarande om hur personalfunktionen bör organiseras för att stödja kompetensförsörjningen på bästa sätt. Decentralisering och outsourcing av HR-aktiviteter är aktuella tendenser som får konsekvenser för hur kompetensfrågor hanteras. Decentralisering innebär att uppgifter som traditionellt hanterats av personalavdelningar i allt större utsträckning delegeras till linjechefer, som därmed får större ansvar för kompetensförsörjningen. Outsourcing av HR-aktiviteter är kontroversiellt då det i hög grad påverkar företags strategiskt viktiga kompetensförsörjning.

Syfte: Syftet med studien är att förstå sambandet mellan HR-funktionens struktur och förutsättningarna att bedriva strategisk kompetensförsörjning.

Metod: Studien bygger huvudsakligen på teorier som behandlar organisationsstruktur, HRM och kompetensförsörjning. Intervjuer har genomförts med två representanter från SAAB respektive två från Volvo för att illustrera den undersökta problematiken med två kontrasterande exempel från näringslivet.

Resultat: Sambandet mellan HR-funktionens struktur och kompetensförsörjningen är ett företagsspecifikt och abstrakt fenomen. Detta försvårar förutsättningarna att göra normativa anspråk på relationen mellan HR-funktionen och kompetensförsörjningen. Anledningen är att HR-funktionens roll såväl som kompetensutvecklingen i hög grad är implicita fenomen som är"dolda"i företagskultur och arbetssätt. De strukturella förutsättningarna kan därför bara delvis användas för att förstå förutsättningarna för strategisk kompetensförsörjning. En djupare förståelse för kompetensförsörjningens förutsättningar kräver ett helhetsperspektiv som inbegriper företags affärsverksamhet, värderingar och omvärldssituation. En sådan förståelse kan i hög grad ses som förbehållen personer med nära anknytning till företaget, vilket delvis kan förklara varför outsourcing av kompetensförsörjning inte är etablerat i näringslivet.

Denna C-uppsats syftar till att nå förståelse kring de betingelser som möjliggör strategisk samverkan för kompetensförsörjning. Formen för samverkan är ett nätverk. Studien har sin utgångspunkt i politiska dokument, på olika nivåer, som betonar vikten av mer lärande. En region har skapat ett nätverk, där förhoppningarna är att skapa mer lärande och att regionen därigenom har tillräckligt med kompetens för att vara självbärande ekonomiskt sett, vilket också är det globala målet med lärandet. Det ses som en lösning, av flera, som ska kunna hålla vår välfärd på samma nivå som nu. Det innebär också att lärandet inte längre bara betraktas som individorienterat, utan också samhällsorienterat.

Studien har genomförts med hjälp av halvstrukturerade intervjuer där informanterna representerar olika yrkeskategorier inom samma nätverk.

Resultatet visar att det finns en mångfald av indikatorer som både möjliggör och hindrar samverkan. Av de faktorer som möjliggör samverkan finns goda relationer som nyckelord. Det som kan hindra samverkan är bland annat personligheter och strukturproblem. Studien visar också att ett nätverk mycket väl kan tjäna som medel för att strategiskt kompetensförsörja en region. Viktiga incitament är bland annat att det finns ett klart och uppnåeligt mål som alla i nätverket varit med och tagit fram och att representanterna i nätverket har stark tilltro till nätverkets arbete och uppnåelsemål, då det visat sig att stödet och intresset från det egna företaget kan vara dåligt.

Although Talent Management (TM) is a well-known concept, there are certain limitations in the area. Primarily it is about talent being an ambiguous concept and that there is currently no clear definition. Furthermore, previous research shows that there are no actual routines on how TM-activities should be designed. The specific contribution from the current study is therefore about identifying the challenges that exists for TM from an employer perspective. The findings we have noticed in the study are mainly derived from the structure of an organisation where there is a certain dynamic between the central management and local units. This makes it difficult to work strategically with TM as the division of responsibility is locally based. Another finding was that the definition of talent should be mutual in order for organisations to be able to handle talents effectively and to design activities that facilitates the work towards the organisation's goals. Thus, this study should be able to support future research in the field of TM by identifying the challenges organisations might face and therefore creating opportunities for better managing or strategically developing the work with TM.

Denna studie behandlar Employer Branding, det vill säga den organisationens arbetsgivarvarumärke och vilka åtgärder och aktiviteter som arbetet med att bygga ett detta innebär. Employer Branding avser den bild som nuvarande och potentiella medarbetare har av organisationen. Huvudsyftet är att hitta likheter som finns mellan organisationer trots skillnader i bransch och storlek. Studien belyser valda teoretiska perspektiv inom fältet och hur dessa kan kopplas till empiriska data. Studien har genomförts med kvalitativ sociologisk metod och empiriska data har samlats in i sex semistrukturerade intervjuer. Intervjupersonerna representerar olika organisationer med variation i storlek och branschtillhörighet. Slutsatsen av denna studie är att det finns flertalet likheter mellan organisationernas arbete, som även till stor del överensstämmer med den tidigare forskningen som gjorts inom fältet. Den huvudsakliga anledningen till att en organisation väljer att arbeta med Employer Branding är för att säkerställa kompetensförsörjningen. De största utmaningarna med arbetet är att försöka hitta en röd tråd i arbetet för att skapa ett attraktivt och konkret erbjudande, vilket försvåras i komplexa organisationer. Denna studie bidrar till en fördjupad förståelse för hur Employer Branding fungerar genom att applicera distinktionen mellan socialt kapital och humankapital på organisationers arbete. Dessutom ämnar studien att ge en inblick i hur användningen av sociala medier hänger ihop med Employer Branding för att bidra till ökad förståelse för vilka utmaningar organisationer och framförallt HR står inför. Förslag på vidare forskning ges med ingång i teorier om matchning och ett makroperspektiv på arbetsmarknaden.

I denna uppsats är utgångspunkten att strategiska kompetensförsörjningsprocesser blir allt viktigare som områden för organisationsutveckling. Trots detta saknas forskning avseende fenomenets frekvens och omfattning ur ett pedagogiskt perspektiv. Syftet med arbetet är således att undersöka definitioner av begreppet kompetens ur ett reellt perspektiv samt användandet av kompetensförsörjningsprocesser inom organisationer. Detta har gjorts i form utav kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med 6 representanter från företag inom energibranschen vars organisationer består utav allt från kärnkraftsverksamhet till servicefunktioner. Resultatet från dessa intervjuer har sedan kategoriserats och analyserats med hjälp av teoretiska referensramar från det pedagogiska området. Slutsatsen är att kompetens definieras med tyngdpunkten på attitydmässiga attribut samt att strategisk kompetensförsörjning används inom organisationerna, men i varierande omfattning och med varierande syfte.

Bristen  på  kompetent  och  utbildad  arbetskraft  inom  det  tekniska  området  är  påtagligt  för  många  organisationer  idag  och  Indexator  Rotator  Systems  är  en  av  dem.  Det  geografiska  läget  för  företaget  Indexator  Rotator  Systems  presenterar  ännu  en  utmaning  i  konkurrensen  om  arbetskraften  med  andra  arbetsgivare.  För  att  trygga  en  långsiktig  kompetensförsörjning  krävs  därför  en  strategi  och  en  detaljerad  handlingsplan  om  vad  den  framtida  arbetskraften  söker  och  prioriterar  hos  arbetsgivare.  En  handlingsplan  bör  även  innehålla  hur  man  ska  komma  fram  till  och  synas  hos  den  aktuella  arbetskraften.  Med  hänsyn  till  Indexator  Rotator  Systems  geografiska  läge  blev  det  också  aktuellt  att  undersöka  hur  långt  studenter  är  beredda  att  pendla  till  en  arbetsgivare.  Kvantitativ  metod  användes  för  att  operationalisera  frågeställningarna  och  studien  genomfördes  med  hjälp  av  en  enkät.  Enkäten  delades  ut  till  ungefär  160  ingenjörsstudenter  med  endast  ett  mindre  bortfall.  Resultatet  visar  för  det  första  att  studenter  börjar  med  att  söka  jobb  inom  deras  utbildningsområde  i  slutet  av  utbildningen  och  att  personliga  kontakter  tillsammans  med  företagens  hemsidor  verkar  vara  den  mest  använda  kanalen  vid  jobbsökning.  Studie  bekräftade  även  vad  tidigare  undersökningar  kommit  fram  till  gällande  den  längsta  acceptabla  pendlingstiden  som  ligger  runt  40  till  45  minuter.  Resultatet  från  denna  studie  tillsammans  med  tidigare  forskning  visar  att  det  är  lärandet,  innovationen,  ledarskapet  och  arbetskulturen  som  studenter  särskilt  prioriterar  hos  sina  framtida  arbetsgivare.  Tillsammans  med  den  tidigare  forskningen  från  liknande  kontexter  i  bland  annat  Norge  dras  därför  slutsatsen  att  en  organisation  i  Skandinavien  gynnas  mer  av  att  satsa  på  immateriella  värden  för  att  attrahera  arbetskraften  än  att  satsa  på  materiella  värden  som  exempelvis  lön.

Bakgrund: Forskningsproblemet har sin bakgrund i globaliseringen och dess påverkan på världsekonomin. Sverige har hög tillväxt men samtidigt upplever många organisat- ioner brist på kompetens. Syfte: Studiens syfte har varit att studera organisationers strategier för att hantera kom- petensbrist. Kartläggningen har fokuserat på att visa hur organisationerna arbetar för att attrahera, utveckla och behålla medarbetare. Studiens empiriska grund är en geografiskt avgränsad plats, därför har vi sökt svar på om den geografiska aspekten har någon bety- delse för organisationernas strategier att överkomma kompetensbristens hinder. Metod: Studien har en deduktiv ansats och har med bakgrund av forskningsproblemet karaktär genomförts med ett kvalitativt synsätt. Data är insamlad med hjälp intervjuer som bidragit till en bred bild av fenomenet som undersöks. Slutsats: Organisationer har liknande strategier för att attrahera, utveckla och behålla talangfulla medarbetare, skillnaden är hur välutvecklade strategierna är. Organisationer- na med en välförankrad övergripande strategi bestående av alla delar teorin har upp- märksammar har visat sig ha stora framgångar i att tillgodose sitt kompetensbehov. I de organisationer vi funnit brister i det strategiska arbetet, saknas också framgången.

Problemformulering: Ledares uppfattning om vad som utgör digitala kompetenser relaterat till den strategiska kompetensförsörjningen av dessa kompetenser. Syfte: Att beskriva vad ledare inom industribranschen anser vara digitala kompetenser och betydelse ledare ger åt dessa kompetenser i relation till industriföretags strategiska kompetensförsörjning. Metod: Då studien baseras på digital kompetens i den relativt outforskade kontexten av industri samt att ingen universell lista för digital kompetens fungerar oavsett person och situation tillämpas en induktiv ansats. För att besvara om ledares uppfattning kring den digitala kompetensen används en fallstudiedesign. Studien utgår från kvalitativa och semistrukturerade intervjuer med dessa ledare som genomförts på deras arbetsplats, via telefon och via Skype. Empirisk insamling: Insamlad empiri består av fem intervjuer med ledare från företag inom industribranschen. Slutsats: Baserat på studiens empiriska data har vi kunnat beskriva digital kompetens utifrån fyra olika kompetenser. Det kan konstateras att inget av de företag som deltar i studien har en tydlig plan eller strategi för att hantera kompetensskiftet från tidigare kompetenser till digital kompetens. Däremot påtalas att E-learning ses som en kompetensförsörjningsmetod som central i relation till företagens förmåga att tillgodose sig med digital kompetens. Vi har identifierat ett behov av att industriföretag implementerar en lärandestrategi som matchar interna och externa krav på digitalisering för ett kontinuerligt lärande som främjar digital kompetens idag såväl som i framtiden.
Question: Leaders' perception of what constitutes digital competence related to the strategic competence supply of these competencies. Purpose: To describe what leaders in the industrial sector consider to be digital competence and importance leaders give to these competencies in relation to the industrial companies' strategic competence supply. Method: Since the study is based on digital competence in a relatively unexplored context of industry and that no universal list for digital competence works regardless of person and situation, an inductive approach is applied. A case study design is used to answer a leader's perception of the digital competence. The study is based on qualitative and semi-structured interviews with these leaders who have been carried out at their workplace, by telephone and through Skype. Empirical framework: The collected empirical data consists of five interviews with leaders from companies in the industrial sector. Conclusion: Based on the study's empirical data, we have been able to describe digital competence based on four different competencies. It can be stated that none of the companies participating in the study have a clear plan or strategy for managing the shift of skills from previous competencies to digital competence. On the other hand, it is stated that E-learning is regarded as a competence supply method that is central in relation to the companies' need for digital competence. We have identified a need for industrial companies to implement a learning strategy that matches internal and external requirements for digitization for continuous learning that promotes digital competence today as well as in the future.

Strategier för kompetensförsörjning har fått en allt större betydelse för företagens möjligheter till att vara konkurrenskraftiga. Det gäller därför för ledningen att forma medarbetarnas kompetenser utifrån det behov som finns på marknaden. Att skapa unika kombinationer av kompetens är således viktigt för att kunna konkurrera på en föränderlig marknad. I studien undersöks hur strategier för kompetensförsörjning växer fram, det vill säga vilka förhållanden ledningen tar hänsyn till samt vilka planerings och beslutsprocesser som ligger bakom deras satsningar på kompetensförsörjning.  Syftet var att lyfta fram vilka metoder som ledningen inom två kunskapsföretag använde sig av för att utveckla planer för kompetensförsörjning. Sju kvalitativa intervjuer genomfördes på två olika företag. Resultatet visar att inventering av kompetenser, kontinuerliga analyser av marknaden; inre och yttre dialoger samt utvärderingar av projekt var centrala metoder som ledningen använde sig av för att identifiera och säkerställa kompetensbehov i organisationen.  Resultatet visar också att incitamentsystem användes som en central metod för att uppmuntra individen till att kompetensutvecklas. Avslutningsvis diskuteras olika dilemman som försvårar förutsättningarna för ledningen att arbeta strategisk med kompetensförsörjning.

"KOM IN" projektet

Bakgrund: Konsultbolags främsta utmaning är att förse sina kunder med efterfrågad kompetens. De verkar inom en kunskapsintensiv bransch, där affärsidén kretsar kring deras mänskliga resurser. För att kunna tillgodose efterfrågan deras kunder har idag och i framtiden, krävs en inblick i vad för kompetens som organisationen innehar, för att kunna arbeta på ett långsiktigt sätt med detta. Då arbetsmarknaden idag består till största del av kvalificerade arbeten, så har konkurrensen kring att rekrytera människor med rätt erfarenhet och utbildning ökat. Konsultbolagen som intervjuats för denna studie hyr alla ut spetskompetens, vilket innebär personer med kompetens inom specifika arbetsområden. För att organisationer ska vara lönsamma, krävs att de klarar av att förutse framtidens krav, och kan kompetensförsörja utefter dem, via rekrytering, utveckling och genom att behålla kompetensen inom organisationen.Syfte: Studiens syfte är att öka förståelsen för hur konsultbolag arbetar strategiskt med kompetensförsörjning. Då konsultbolag verkar inom en kunskapsintensiv bransch, där affärsidén är att hyra ut spetskompetens, ämnar studien att undersöka hur de säkerställer att organisationen innehar rätt kompetens för att tillfredsställa kundernas efterfrågan idag, och i framtiden.Metod: Studien har genomförts med kvalitativ metod, med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Sju informanter från lika många konsultbolag har svarat på intervjufrågor gällande arbetet med HR och kompetensförsörjning. Valet av metod grundas i studiens syfte, för att få djupare förståelse för konsultbranschens arbete med kompetensförsörjning.Slutsats: Resultatet av studien visar på att konsultbolagen som deltagit, arbetar med att rekrytera, utveckla och behålla kompetens för att tillgodose kunder med efterfrågad kunskap, men även att det skiljer sig mycket var fokus ligger från konsultbolag till konsultbolag. Studiens resultat visar på att de olika konsultbolagen arbetade med de olika delarna av kompetensförsörjning, men slutsatsen är att de inte sammankopplade aktiviteterna för att arbeta strategiskt med dem. Resultatet visar även att5kompetenskartläggning är av yttersta vikt för att konsultbolag ska kunna arbeta långsiktigt och effektivt med kompetensförsörjning.
Background: Consulting firms biggest challenge is to provide their clients with their required competence. Since consulting firms are active in a very knowledge-intense market, where the mission of their business is formed around the most efficient use of their human resources. The main goal is to provide their clients with their required competence, and to be able to do that they need to have good insight regarding what sort of competencies that are actually requested, both in short and long term. The market has gone from a fair mix of unqualified and qualified positions, to mostly qualified work positions. This means that the overall competitiveness has risen to a new level, and that means that companies are facing the challenge of wanting to recruit the same individuals. Companies that are active in these knowledge-intense markets need individuals that have the right experience combined with the right education, and that is a challenge.Purpose: The aim of this study is to gain a deeper understanding of how consulting firms work strategically to provide their clients with required competence. Furthermore the study aims to examine how consulting firms make sure that they possess the required competence, today and in the future. Since there’s not a lot of previous research on the subject, this study hopes to open up for further research opportunities.Method: Semi-structured interviews were used to collect the data for the study. Seven informants from seven consulting firms were asked questions about their HR-activities and how they supply their company with competence. The choice of method is based on the purpose of the study, to gain a deeper understanding for consulting firms challenges in their work with supplying competence.Conclusion: The conclusion of this study shows that all of the companies that took part, are working with recruiting, developing and retaining their human resources. The results also show that all of the consulting firms that took part in this study, all have a different approach to the parts of the process of supplying competence. Strategic approach is what is lacking in planning efforts for recruitment, development and retaining personnel. The consulting firms that participated all lack in connecting the HR-activities to reaching their companies main goal, to work in a strategic manner. The results also point to the7importance of competency mapping to be able to work with developing the company through their human resources in an efficient way.

Syftet med studien är att analysera vilka strategier sex olika organisationer har för att behålla medarbetare. Kvalitativ metod har använts. Sammanlagt har sex personalansvariga chefer intervjuats med hjälp av en strukturerad intervjuguide. Resultatet visar vilka strategier cheferna använder för att behålla sina medarbetare. Dessa områden är delaktighet, kommunikation och information, ut-vecklingsmöjligheter samt lärande i arbete. Slutsatsen är att cheferna arbetar aktiv med att värna om sin personal. De anse om medarbetaren trivs på arbetsplatsen finns det stora möjligheter för medarbetaren att fortsätta att arbeta för företaget.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för hur en kommunal verksamhet på landsbygden, belägen nära en större stad, kan attrahera och behålla individer med spetskompetens. Detta då det råder kompetensbrist och demografiska förändringar. Vidare avser uppsatsen att undersöka vilka faktorer som kan påverka kompetensförsörjningen samt hur möjliga och befintliga arbetstagare uppfattar dessa. Med faktorer menas exempelvis belöningar, förmåner eller verksamhetens kommunikation med omvärlden. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen bottnar i begreppen spetskompetens och kompetensförsörjning som sedan mynnar ut i faktorer som påverkar dessa. De olika områdena förklaras utifrån en modell, figur 1, och sammanfogas på så vis. Metod: Denna uppsats bygger på en kvalitativ metod. En fallstudie har genomförts ikommun X med hjälp av semistrukturerade intervjuer vars respondenter representerar en kommunal verksamhet operativt samt strategiskt. Det har genomförts sex intervjuer med ingenjörer (det operativa perspektivet) samt två intervjuer med personalkonsulter (det strategiska perspektivet). Utöver detta ligger även en dokumentkälla till grund. Slutsats: Det som krävs för att en kommunal verksamhet, belägen på landsbygden, ska kunna kompetensförsörja de positioner som kräver spetskompetens är i grund och botten en lön. Vidare finns olika uppfattningar om vad som är en attraktiv faktor. Något som är genomgående hos alla respondenter som representerar spetskompetensen är att de uppfattar inre motivation samt psykosociala belöningar som mest attraktivt. Detta kan och bör en kommunal verksamhet utveckla förståelse kring samt arbeta aktivt med. Detta kan exempelvis göras med hjälp av ett belöningspaket samt olika chefsutbildningar.
Purpose: The purpose with this paper is to gain knowledge for how a municipal organization on the countryside, located near a larger city, can attract and retain individuals with excellence, when there is a lack of competence and demographic changes. Furthermore, the paper aims to investigate what factors can affect the supply of competence and how potential and current employees perceive them. Factors include, for example, rewards, benefits or the company's communication with the outside world. Theoretical frame of reference: The theoretical frame of reference is based on the concepts of excellence and the supply of competence, which then culminate into factors that influence them. The different areas are explained on the basis of a model, figure 1, and thus joined together. Method: This paper is based on a qualitative method. A case study has been conducted at municipality X with the help of semi-structured interviews whose respondents represent a municipal organization operationally and strategically. Six interviews with engineers (the operational perspective) and two interviews with personnel consultants (the strategic perspective) have been conducted. In addition to this, a document source was also used. Conclusion: In order for a municipal organization, located on the countryside, to be able to supply competence to the positions that require excellence is basically a salary. Furthermore, there are different perceptions of what an attractive factor is. Something that is common to all respondents who represent excellence is that they perceive internal motivation as well as psychosocial rewards as the most attractive. This is something that a municipal organization can, and should develop an understanding for and work for actively. This can be done, for example, with the help of a reward package and various managerial training.

Föreliggande uppsats undersöker hur industriföretag arbetar med att behålla och tillvarata kompetens vid omställningsarbeten. Studien utgår från en kvalitativ fallstudie som forskningsmetod, där dokument och 16 intervjuer utgör studiens empiri. Studien har en fallstudiedesign med flera analysenheter och studerar styrdokument, ledning, linjechef och medarbetare. Resultatet visar att företaget arbetat med en övergripande kompetensförsörjningsprocess som utgångspunkt vid omställningsarbetet. Studien visar även att bristande kompetensöverföringsstrategi och tid för kompetensöverföring har varit det största hindret för att tillvara kompetens. Studiens slutsatser är att industriföretaget använt en mixad kunskapsstrategi vid omställningsarbetet. Företaget har erbjudit strategier, verktyg och arbetssätt vid omställningsarbetet, däremot har förutsättningarna inte varit tillräckliga. Vid omställningen har därför informella tillvägagångssätt uppstått vilket representerat en god förutsättning i arbetet. Avslutningsvis synliggörs en bristande interaktion mellan analysnivåerna och utgör studiens praktiska implikationer. Företag kan bygga anpassade kompetensförsörjningsstrategier genom att förmedla informella tillvägagångssätt till ledningsnivå samt att inhämta kunskap om hur kunskapsöverföring sker i praktiken.
The study examines how manufacturing industries work to maintain and utilize competence during downsizing. This study is based on a qualitative case study using data of documents and 16 interviews and applies a single-case design with multiple units of analysis investigating documents, managers, line-managers and employees. The findings reveal that the company adopted a comprehensive competence process as the main procedure during downsizing. The findings expose a lack of knowledge transfer strategy and time identifies as the biggest obstacle to maintain knowledge. The conclusions represent that enterprises applies a mixed knowledge strategy during downsizing. Strategies, tools and procedures were available during the downsizing, but these conditions were not enough. Informal procedures unfold as a result of these insufficient conditions and facilitates knowledge retention. The study reveals a lack of interaction between the units of analysis, which represents the practical implications. Enterprises can build customized competence strategies by communicating informal procedures to management level as well as acquiring knowledge of how knowledge transfer take place in practice.

Denna uppsats tar upp vikten av att organisationer måste arbeta strategiskt med kompetensförsörjning, detta är särskilt angeläget då det just nu sker en generationsväxling på arbetsmarknaden. Försäkringskassan är en organisation som står inför denna problematik. De har även genomfört ett omfattande förnyelsearbete som innebär att många medarbetare är nya inom sitt sakområde, vilket gör det ytterst betydelsefullt att se till att strategin för kompetensförsörjning fungerar.

Syftet med uppsatsen är att beskriva hur Försäkringskassans kompetensförsörjningsstrategi, utifrån ett medarbetarperspektiv, upplevs bidra till ett lärande i arbetet. Uppsatsens frågeställning är:

Hur upplever medarbetarna att strategierna för kompetensförsörjning bidrar till lärande i arbetet?

Utifrån uppsatsens syfte och frågeställning valdes en kvalitativ forskningsmetod för att samla in det empiriska materialet. Det genomfördes fyra stycken intervjuer i form av fokusgrupper. I dessa medverkade 17 medarbetare från ett nationellt försäkringscentra inom Försäkringskassan i Sverige.

Det empiriska resultatet visade att medarbetarna upplevde att kompetensförsörjningsstrategierna bidrar till lärande i arbetet då det ges utrymme för reflektion, erfarenhetsutbyte, praktisk tillämpning och motivation. Att lärande sker på detta sätt styrks genom tidigare forskning och teorier om lärande. I analysen framkommer det att det är betydelsefullt för organisationen att skapa gynnsamma förutsättningar för reflektion, erfarenhetsutbyte, praktisk tillämpning och motivation för att kompetensförsörjningsstrategierna ska bli lyckosamma, det vill säga bidra till ökad kompetens och lärande.

Bakgrund: Kompetens är ett begrepp som har många olika definitioner och kompetensbrist är något som råder över hela Sverige inom många olika branscher. Det har under en lång tid varit högkonjunktur och hög efterfrågan av kompetens på den svenska arbetsmarknaden. Organisationer har uttryckt svårigheter att rekrytera den kompetens de behöver och hur de ska vinna striden om den kompetens som finns tillgänglig.  Syfte: Att med ett induktivt och tolkande perspektiv beskriva hur organisationer i Jönköpingsregionen strategiskt arbetar för att hantera kompetensbristen, idag och inför framtiden. Metod: Studien har en induktiv ansats där rollen av teori inte anses ligga till grund för studien. För att kunna beskriva hur organisationer arbetar strategiskt och hur de ser på framtiden i förhållande till den kompetensbrist som råder, har en fallstudie genomförts bland sex organisationer i Jönköpingsregionen. Studien utgår från kvalitativa semistrukturerade intervjuer med HR-ansvariga i respektive organisation. Slutsats: Studiens resultat beskriver hur organisationer i Jönköpingsregionen idag arbetar för att hantera den kompetensbrist som råder. Studiens resultat visar även att de befintliga HR-strategier som i stor utsträckning används för att förse organisationen med kompetens i dagsläget, inte tros ha en fortsatt relevans inför framtiden. Slutsats kan dras att nya generationer kräver nya strategier och att ett stort arbete kring detta krävs.
Background: Competence is a concept that has many different definitions and lack of competence is something that prevails all over Sweden in many different industries. For a long time, there has been a boom and great demand for competence in the Swedish labor market. Organizations have expressed difficulties in recruiting the skills they need and how to win the battle over the skills available. Purpose: With an inductive and interpretative perspective describe how organizations in the Jönköping region work strategically to manage the skills shortage, today and for the future. Method: The study has an inductive approach where the role of theory is not considered to form the basis of the study. To be able to describe how organizations work strategically and how they view the future in relation to the lack of competence that prevails, a case study has been carried out among six organizations in the Jönköping region. The study is based on qualitative semi-structured interviews with HR managers in each organization. Conclusion: The study's results describes how organizations in the Jönköping region are currently working to manage the skills shortage that prevails. The study's results also show that the existing HR-strategies that are used to a great extent to provide the organization with competence at present, are not believed to have a continued relevance for the future. It can be concluded that new generations require new strategies and that a great deal of work is required on this.

Studiens syfte är att beskriva och förklara strategier och förutsättningar för första linjens chef inom kommunal äldreomsorg för att möta verksamhetens kompetensförsörjningsbehov på kort och lång sikt. Studien avser att besvara syftet utifrån följande frågeställningar. Hur förhåller sig cheferna till sitt uppdrag att bemanna verksamhet med ändamålsenlig kompetens vid rätt tidpunkt och i relation till rådande institutionell struktur? Vilka kompetensförsörjningsstrategier har cheferna? Vilka förutsättningar är möjliggörande respektive hindrande för cheferna att hantera kompetensförsörjnings­utmaningen på längre sikt? Med sikte på år 2035 beskrivs äldreomsorgen vara den arbetsmarknadssektor som i jämförelse med andra, kommer ha störst behov av nyrekryterad kompetens (SCB, 2017). Kraven på chefer inom offentlig sektor är stora och uppdraget har blivit alltmer komplext.  Uppdraget ställer krav på såväl egen handlingskraft som anpassning till organisatoriska strukturer och styrmodeller. Den institutionella struktur som kommunal äldreomsorg är organiserad inom och komplexiteten i chefsuppdraget blev vägledande i studiens val av teoretisk referensram. Institutionell teori och teorin om analytisk dualism är utgångspunkterna för studiens analys av samspelet mellan struktur och agentskap samt dess påverkan på chefers förutsättningar att möta verksamhetens kompetensförsörjningsbehov på kort och lång sikt. Studien genomfördes med kvalitativ metod och empirin baseras på åtta semistrukturerade intervjuer med första linjens chefer inom äldreomsorgen i två kommuner. Med första linjens chef avses den chefsfunktion som har ansvar att leda medarbetare och verksamhet som är närmast kunden. Inom äldreomsorg benämns funktionen ofta enhetschef eller sektionschef. Studien konstaterar att cheferna i hög grad har egna strategier för att attrahera, behålla och utveckla kompetens för att möta verksamhetens kompetensförsörjningsbehov. Strategierna hanteras i huvudsak inom det handlingsutrymme som chefsuppdraget själv förfogar över. Studien fångar inte upp tecken på samspel mellan cheferna och kommunövergripande kompetens­försörjnings­strategier. I chefernas samspel med vissa styrande processer, till exempel för bemanning och rekrytering, visar studien att processen inte utgår från de verksamhetsbehov som första linjens chef ger uttryck för. Studien drar slutsatsen att första linjens chefer upplever sig delvis separerade från den formella strukturen i kommunen (isärkoppling). Studien konstaterar att ökade inslag av tillitsbaserad styrning kan ge gynnsamma förutsättningar för ett proaktivt agerande i en isärkopplad struktur. Som kontrast identifierar studien en stark formmässig likhet mellan äldreomsorgsverksamheter oavsett kommun­tillhörighet (isomorfism). Medveten styrning utifrån denna likhet kan utveckla samordning mellan aktörer inom äldreomsorg i syfte att forma gemensamma strategier att möta kompetensförsörjningsutmaningen på längre sikt.