Academic literature on the topic 'Strategisk planering'

Följande artikel har till syfte att synliggöra strategier som kommuner med eftersatt underhåll använder för att komma till rätta med den så kallade underhållsskulden. I Sverige är underhållet generellt eftersatt vad gäller kommunalt ägd infrastruktur. Framtida reinvesterings- och investeringsbehov är stora. Trots framskrivna styrdokument och policyer avseende god ekonomisk hushållning är långvarigt eftersatt underhåll ett tillstånd för kommuner i olika storlekar och olika delar av Sverige och tidigare forskning framhåller att det är mycket ovanligt att kommuner lyckats vända långvarigt eftersatt underhåll. Dock är Skellefteå unikt i det avseendet att de, trots olika finansieringsformer för VA respektive gata, lyckats med förvaltning av sina anläggningstillgångar i enlighet med god ekonomisk hushållning under senare år. Utifrån begreppsparet strategi och taktik och genom intervju- och dokumentstudier ämnar vi synliggöra vilka strategier Skellefteå kommun utveckla för att vända ett långvarigt eftersatt underhåll. Resultaten visar att kommunen arbetat utifrån två övergripande strategier – vårdastrategin och samverkansstrategin och lyckats vända eftersatt underhåll inom båda områdena. Medan vårdastrategin handlar om att förvalta anläggningstillgångar i enlighet med god ekonomisk hushållning och att utveckla anläggningstillgångar på ett medvetet hushållningssätt handlar samverkansstrategin om att på vilket sätt kommunen valt att organisera de berörda verksamheterna för att underlätta tvärsektoriellt arbete.

Artiklen diskuterer mulighederne for at adressere den geografiske skæve erhvervsudvikling, som har kendetegnet Danmark i en årrække, gennem mere helhedsorienterede og stedtilpassede tilgange i erhvervs- og innovationspolitikken. Der er behov for i højere grad at udvikle samspilsrelationer mellem erhvervssektorer og integrere by- og landområderi fælles strategiske erhvervsudviklingsindsatser. Artiklen beskriver først de seneste årtiers erhvervsudvikling med fokus på den geografiske dimension og diskuterer dernæst kritisk hovedlinjerne i Danmarks erhvervspolitik med en særlig opmærksomhed på den seneste reform af erhvervsfremmesystemet i 2018. Den diskuterer, hvorvidt begrebet Foundational Economy kan pege på alternative tilgange og konkluderer, at en mere holistisk erhvervspolitik med fordel kunne inkorporere begrebets lokale udviklingselement. Endelig diskuterer vi mulighederne for en mere inkluderende og holistisk erhvervspolitik med udgangspunkt i planerne om Bornholm som bæredygtig energi-ø.

En konkurrenskraftig strategi kan vara en avgörande faktor för ett företags framgång. En formell företagsstrategi ser till att både de som deltar i den strategiska planeringen och i genomförandet följer samma mål. Det riktas kritik mot hur företag använder sig av strategisk planering och den största utmaningen för företagen ligger i att implementera strategin i verksamheten. Ett problem som är kopplat till strategier är att organisationers sätt att skapa konkurrensfördelar förändras snabbt. Företagen måste på grund av detta skapa förutsättningar för en ständigt pågående strategisk dialog.Syftet är att undersöka hur små och medelstora företag (SMF) arbetar med den strategiska planeringen i verksamheten och hur de kontrollerar att de strategiska aktiviteterna verkar i linje med det långsiktiga målet. Syftet med studien är även att ta reda på vilka faktorer som bidrar till en lyckad strategisk planering och implementering hos SMF. För att besvara vårt syfte har en multipel fallstudie gjorts på två SMF i Sjuhäradsområdet. Personliga intervjuer har genomförts med personer från företagens ledningsgrupp och styrelse.SMF har gemensamma karaktärsdrag gentemot stora företag och följande områden har undersökts: omgivningsfaktorer, organisationsmiljö och ledningen. Storleken på företaget har en betydande roll när det kommer till hur stor påverkan omgivningen har på ett företag. SMF har mer begränsade resurser vilket bidrar till större osäkerhet i omgivningen och att hålla koll på bland annat andra konkurrenter. Organisationsstrukturen hos SMF kännetecknas av en platt struktur med få ledningsnivåer vilket bidrar till en hög flexibilitet och förmåga att anpassa sig till marknaden. De få ledningsnivåerna bidrar till att antalet mellanchefer är färre och kravet på Vd:ns ledningsexpertis ökar.The Closed-Loop Management System är en modell som föreslås användas vid strategisk planering hos företag. Modellen består av fem steg: utveckla strategin, översätta strategin, planera handlingar, kontrollera och lär samt testa och anpassa strategin. Modellen beskriver hur företag ska gå tillväga från att formulera och uttala strategin till att implementera och kommunicera den i verksamheten och har använts som underlag för att undersöka hur SMFs arbetar med strategisk planering och strategisk kontroll i praktiken. För att säkerställa att implementering av strategin blivit lyckad behöver företagen utföra strategisk kontroll. Ett sätt att utföra strategisk kontroll är genom att använda sig av integrerad prestationsmätning. Det innebär en balanserad styrning mellan finansiella och icke-finansiella mått där orsak- och verkansamband mellan de olika måtten kartläggs och har undersökts på företagen i studien.Slutsatser som kan dras av studien är att tre viktiga faktorer som bidrar till strategisk framgång i SMF är: inställningen hos de anställda, val av organisationsstruktur och tydlig kommunikation. För att genomföra den strategiska planeringen används ett metodiskt arbetssätt för att strukturera upp aktiviteter och delmål som finns för att uppnå det övergripande målet. Genom att bryta ned det övergripande målet i delmål och aktiviteter säkerställer företagen att de kortsiktiga handlingarna verkar i linje med den långsiktiga strategiska planen. Det är även viktigt för företagen att kontrollera och mäta dessa aktiviteter. Finansiella och icke-finansiella mått används för strategisk kontroll men studiens resultat visar att de finansiella måtten är dominerande.
A competitive strategy is essential for a corporate’s success in their industry. The challenge is not only to design the strategy; it is to spread it throughout the organization. An integrated measurement system refers to support and control the activities and goals that leads to strategic success. Thus, earlier studies have shown that integrated measurement systems have contributed to improve large enterprises’ performances when applied in their businesses. However, this study refers to the gap of research on the use of integrated measurement systems and its impact on small and medium-sized enterprises (SME). This study focusses on two Swedish SMEs and research what characterize their qualities that contributes to strategic success. The study will also focus on how the SMEs apply strategic planning and strategic control in their business’s.The study was based on previous studies in the context of strategy. The interviews were conducted on two Swedish SMEs, and the respondents were people that are a part of each company’s management team that possess both knowledge and insight to the company’s strategic work.Our findings suggest that factors contributing to strategic success in SME’s are: the communication approach, the attitude of the employees and the organizational structure. The strategic planning in SME wasn’t based on a specific model to support the strategic planning. However, they use a similar methodical approach to implement the activities in the strategic planning process. Finally, the study also shows that SMEs use integrated measurement in terms of financial and non-financial measurements, where the financial measurements had a greater impact on the SME business’s.

I dagens allt mer globaliserade företagsklimat är det viktigt att på ett optimalt sätt hantera informations- och kunskapsrelaterade frågor. I takt med den ständiga förändringen som pågår så har begreppet Knowledge Management (KM) blivit ett populärt ämnesområde. KM kan enligt oss vara hur en organisation arbetar och hanterar kunskap för att kunna öka sin konkurrenskraft.

Vårt syfte med denna kandidatuppsats har varit att undersöka hur den mestadels engelsk-språkiga litteraturen inom ämnesområdet KM går att applicera på svenska organisationer. Detta med avsikt på att kunna mäta en organisations KM-tillstånd. Vårt forskningsarbete har även målsättningen att generera förändrings- och förbättringsförslag åt en global orga-nisation som vårt referensföretag.

För att uppfylla syftet har vi valt att utföra en surveyundersökning som bygger på Bukowitz och Williams bok, The Knowledge Management Fieldbook (1999). Med hjälp av denna lit-teratur kan läsaren undersöka och mäta hur en vald organisation hanterar kunskap.

Vår forskning visar att den valda undersökningsformen går att använda på svenska organi-sationer men att den besitter vissa brister. Bland förslagen vi tagit fram för att förbättra surveyundersökningen finns förändringar i språkbruket och möjlighet att dela upp under-sökningen i mindre avsnitt.

Trots undersökningens brister har vi fått fram ett antal förändrings- och förbättringsförslag åt vårt referensföretag. Surveyundersökningen indikerar bland annat på att respondenterna saknar en helhetssyn och en förståelse för organisationens syn på KM. Vidare tyder resulta-tet på att organisationen hade kunnat bli ännu mer konkurrenskraftig genom att tillsätta specialisttjänster i form av till exempel en Knowledge Manager.

The environment of organisations is today becoming more globalized and it is important to optimize the ways of handling with information and knowledge. In this constant change that is going on has the concept Knowledge Management (KM) become popular. KM can according to us be how an organisation work and handle knowledge in order to strengthen their competitiveness.

Our purpose with this paper has been to examine how KM is described in the, in most parts, English literature and how it can be applied to Swedish organisations in order to measure the KM-condition. The aim of this research project is also to generate changes and improvement suggestions for a global organisation such as our reference organisation.

In order to obtain our purpose we have chosen to execute a survey investigation that is built on “The Knowledge Management Fieldbook” (1999) authored by Bukowitz and Wil-liams. With this literature the reader is given an opportunity to investigate and measure how a chosen organisation handles knowledge.

The research shows that the chosen investigation form is possible to use on Swedish or-ganisations even though there are some shortages. Among our proposals, to improve the survey investigation, are a change of language use and to make it possible for the investiga-tor to divide the investigation into smaller parts.

Despite the shortages in the investigation have we been able to produce a number of sug-gestions for our reference organisation to work with. These suggestions are for example about changes and improvement in KM handling. The survey investigation indicate among other things that the respondents lack an overall picture and understanding for the organi-sations vision of KM. Furthermore our result indicates that the organisation could be able to become even more competitive through appointing specialist posts like for example a Knowledge Manager.

SYFTE: Syftet med uppsatsen är tvåfaldigt: Dels att undersöka

och beskriva rådande förutsättningar på den Österrikiska

bankmarknaden och att utifrån dessa insikter peka ut

platser för en eventuell expansion och öppnande av nya

kontor för SHB Österrike.

TILLVÄGAGÅNGSSÄTT: I denna uppsats har en metodtriangulering använts för

att täcka och motverka de svagheter med att bara

använda sig av en metod. Vårt förhållningssätt har varit

abduktivt, vilket betyder att vi till viss grad varit öppna

för ny information under processens gång och stundtals

gått tillbaka till teoriavsnittet för att förfina.

SLUTSATSER: Sammantaget har vi sett en sund och stabil utveckling

både på den österrikiska bankmarknaden och för

landsspecifika makrovariabler de senaste åren, vilket

tillsammans ger positiva utsikter för framtiden. I

slutsatserna av undersökningen pekar vi ut städerna Linz

i regionen Oberösterreich och Graz i regionen

Steiermark som potentiella platser för eventuell

expandering och utplacering av SHB:s nästkommande

kontor i landet.

Bakgrund och problem: Stora förändringar har skett i tillverkningsindustrin sedan i början av tjugohundratalet. Företagen måste ständigt utvecklas och söka nya sätt att organisera sig för att kunna vara konkurrenskraftiga i dagens globala marknad. Detta föder nya problem och frågor om hur de kan vara kostnadseffektiva och ha en personalflexibilitet som följer volymsvängningarna. Det har funnits bra uppföljningar och kostnadskontroller på kollektivsidan, men inte på tjänstemannasidan. Detta väcker två frågor. Hur personalrörlighet strategiskt planeras i de undersökta företagen? På vilket sätt strategisk behandling skiljer tjänstemän från kollektivarbetare?Syfte: Huvudsyftet var att belysa strategisk planering inom personalrörlighet i tre företag (Se 2.1).Ett delsyftet var att identifiera på vilket sätt strategisk planering påverkas av personalkostnader. Ett andra delsyfte är att belysa vilka andra informationskällor som tillämpas i strategisk planering.Avgränsningar: Studien fokuserar sig på strategisk planering av rörlighet på tjänstemannasidan i tillverkningsindustrin. Det lades ingen fokus på skillnader mellan fastanställda och inhyrda både när det gäller tjänstemän och kollektivarbetare. Empiriska data hämtades från intervjuer med ledande befattningar inom Ericsson AB, Volvo AB och Assa Abloy. Studien utgår från antagande att volymförändringar översätts i strategisk planering av personalrörlighet. Vidare utgår studien från antagande att kostnadsinformation tillämpas vid planering av tjänstemannarörlighet.Metod: Metoden som användes var av kvalitativ art. Ostrukturerade intervjuer har använts för att få fram primärdata. Förutom kvalitativ data har även kvantitativ data använts för att bättre kunna se rörlighetsskillnader mellan tjänstemän och kollektivarbetare i olika volymer.Resultat och slutsats: I studiens resultatdel framkommer det att faktorer som påverkar strategisk planering av personalrörlighet är volymförändringar och de höga kostnaderna vid låga volymer. För att eliminera de stora kostnaderna som uppstår vid låga volymer vill företagen produktionseffektivisera och kostnadseffektivisera även på tjänstemannasidan och genom detta få tjänstemännen rörliga. Studien har även kommit fram till att vid volymförändringar är tjänstemännen inte rörliga i förhållande till kollektivarbetare. Anledning till skillnaden i strategiska behandlingen är tjänstemännens roll, deras komplexa arbetsuppgifter och den kompetens de besitter vilket skiljer sig från den roll kollektivarbetarna har. Tjänstemän jobbar med långsiktiga mål vilket gör de svårare att ersätta och svårare att bli rörliga. Företagen tar även hänsyn till andra faktorer så som samhällsfaktorer, etiska faktorer och externa faktorer. När företagen tar till åtgärder och effektiviserar och har en slimmad organisation påverkar detta samhället.Externa faktorer gör att företagen har vissa kostnader och inte kan varsla hur som helst.Studien har bidragit med följande punkterV1. Kostnadsmodeller används inte i strategisk planering och strategiska beslut gällande personalrörlighet.2. Ur strategiskt planeringsperspektiv behandlas tjänstemän och kollektivarbetare olika.3. Argumenten för tjänstemän är baserad på deras erfarenhet och utbildning.4. Strategiska beslut är även baserade på etiska frågor så som att:A. Företagen har en ambition att upptäcka volymsvängningar i marknaden långt innan det påverkar den operativa aktiviteten i företaget för att kunna agera och informera i god tid innan det händer.B. Ericsson har en ambition att omplacera tjänstemän inom produktion och skapa relation mellan tjänstemannasidan och kollektivsidan.5. Det är svårt att bevisa att företagen i studien bara har vinstmaximering som strategi. De måste också ta hänsyn till etiska frågor.Förslag till fortsatt forskning: Företag saknar kostnadsmodeller för strategisk planering inom personalrörlighet. Företagen bör därmed bli mer konkreta gällande tjänstemannakostnader. Framtida studier bör göras i företag som har utvecklat personalredovisning både när det gäller kollektivarbetare och tjänstemän och studera hur de företagen använder sig av detta.
Program: Civilekonomprogrammet

Under början av 2000-talet uppdagades att den offentliga sektorn hade stora förändringar att vänta i framtiden. Sveriges alltmer åldrande befolkning samt stora pensionsavgångar skvallrade om utmaningar. Dessa utmaningar ställde nya krav på hur den offentliga sektorn skulle organisera sin verksamhet för att öka både effektivitet och produktivitet i verksamheten. Sveriges ekonomiska kris har idag stabiliserats men utmaningarna för offentlig sektor kvarstår. Offentliga verksamheter arbetar idag etablerat med strategiarbete, visioner och mål. Trots detta vet forskare fortfarande lite om hur interaktionen mellan olika förvaltningar inom offentliga organisationer samverkar och interagerar på det strategiska planet. Denna studie genomfördes på uppdrag av Lycksele kommun. Syftet med den aktuella studien är att undersöka hur ledande tjänstemän inom en kommunal organisation arbetar med strategisk samverkan över förvaltningsgränserna för att bidra till kommunens måluppfyllelse och effektivitet. För att besvara studiens syfte har tre frågeställningar ställs. Hur är strategiska arbetsuppgifter prioriterade i kommunen? Vilka förutsättningar finns idag för att kommunen skall kunna bedriva samverkan med strategiskt arbete? Vilket värde anses ett övergripande strategiskt arbete bidra med till kommunen? Studien har ett kvalitativt angreppsätt där åtta informanter intervjuades i en semistrukturerad intervjuform. Studiens empiriska material visar på att strategisk samverkan bedrivs i mindre eller ingen utsträckning. De ledande strategiska aktörerna får prioritera att släcka bränder framför att tänka långsiktigt. Vidare kan konstateras att kommunikationen mellan de olika förvaltningarna är svag och detta påverkar hur förvaltningarna arbetar tillsammans med övergripande strategiska frågor.

Klimatförändringar och andra miljöproblem kan i framtiden komma att innebära stora påfrestningar på städer. Socio-ekologisk resiliens är ett sätt att förstå motståndskraft och förändring hos sociala och ekologiska system. För att göra städer mer motståndskraftiga för yttre och inre störningar har ett socio-ekologiskt resiliensförhållningssätt till planering ansetts givande. Konceptet socio-ekologisk resiliens kan också betraktas som en brygga mellan social hållbarhet och ekologisk hållbarhet. Denna uppsats undersöker ifall det finns uttryck för socio-ekologisk resiliens i svenska kommuners strategiska planering och om det finns strategier i kommunerna för att binda ihop social hållbarhet med ekologisk hållbarhet. Genom studier av teoretisk litteratur kring socio-ekologisk resiliens har fyra utgångspunkter för en planering för socio-ekologisk resiliens tagits fram och med hjälp av dessa fyra utgångspunkter analyseras nio kommunala översiktsplaner. Planerna har valts ut för att spegla ett genomsnitt av svenska kommuner. Resultatet visar att det finns spridda strategier som skulle öka den socio-ekologiska resiliensen men att ingen kommun har en fullt genomförd strategi. Studien visar också att det finns vissa strategier som skulle kunna sägas stärka både den sociala hållbarheten och den ekologiska hållbarheten men att dessa är få. En förklaring till att en socio-ekologisk resiliensplanering är så frånvarande är att kommunerna oftast har en rigid framtidsvision och att fokus i planeringen ligger på tillväxtstrategier. Sammanfattningsvis skulle en planering för ökad socio-ekologisk resiliens kunna stärka beredskapen inför klimat- och miljörelaterade kriser i svenska städer men det behövs mer forskning kring hur en socio-ekologisk resilienspraktik skulle kunna se ut och hur den skulle kunna uttryckas i plan- och policydokument.

This is a qualitative study about the strategic planning in small businesses. The study will answer the question: How formalized is the strategic planning progress in small businesses? Strategic planning is used to plan the company's direction and which goals they want to achieve. A lot of theories talk about the strategy planning in large businesses and not about what applies for small businesses. The purpose of this study is to observe the strategy planning process in small businesses and analyze if they do it the way theories say. To do this we collected information from known theories in the strategic field and compared this with the results from interviews with five different companies. This led us to the conclusion that small businesses do use strategic planning but not by following a linear and proactive planning process.

This Masters thesis is concerned with the complex planning process of setting up a citizen bureau in a public library. The aim is to find out how citizen bureaux are designed and to suggest a simplified model of strategic planning. The planning process is studied from a business perspective in the library context, and this perspective is also used to study citizen bureaux and their written plans elsewhere. A combination of qualitative methods are used: observations, focus group discussions and interviews. Observations in the public library showed a great need for an environmental analysis as well as structure to the planning process. In two focus group discussions a Critical Success Factor CSF analysis was used. A CSF analysis was considered a useful tool which meets the need for consensus in public organizations. The results of the three interviews showed that the citizen bureaux are all of the same type, namely integrated information centres with an increased service level as their main aim. The differences between them were due to demographic and contextual reasons. The proposed simplified strategic planning model consists of four activities: an environmental analysis, strategic focus, implementation and evaluation. The CSF model is suggested as a tool for environmental analysis activities as well as for addressing important factors in setting a strategic focus. The study shows that the model needs to address the specific conditions and needs of public organizations and suggests further research to clarify its function and possible advantages.
Uppsatsnivå: D

Det senaste decenniet har planeringskontexten för barns platser i staden förändrats. Barnkonventionen blev lag år 2020 och under de senaste tio åren har Boverket publicerat vägledningar samt allmänna råd kopplat till friyta vid skola, förskola och fritidshem. Flera reformer inom skolväsendet har resulterat i en trend mot större skolenheter och en strategi mot en tät och blandad stad som har medfört förändrade förutsättningar för skolornas utemiljöer. Samtidigt blir antalet lekplatser färre och friytan per elev på Sveriges skolgårdar minskar. Med denna bakgrund samt det faktum att det är kommunernas ansvar att planera och gestalta barns platser har vi undersökt hur kommunernas riktlinjer gällande dessa platser har förändrats under det senaste tio åren. Med utgångspunkt i en tidigare studie där 27 svenska kommuners riktlinjer för barns utemiljöer undersöktes har vi, ett decennium senare, återigen tagit del av samma kommuners kvalitativa och kvantitativa riktlinjer för barns utemiljöer. I studien jämförs riktlinjer för skolgårdar, förskolegårdar och lekplatser med riktlinjer som samlades in för tio år sedan. Jämförelsen ger intressanta indikationer på hur kommunerna hanterar den förändrade förutsättningarna för planering av barns utemiljöer samt den fortgående utvecklingen av minskade ytor för barns i staden. Resultatet visar att fler kommuner idag har riktlinjer för barns utemiljöer än för ett decennium sedan och att dessa har blivit mer likriktade. Barnkonventionens status som lag, samt Boverkets vägledning och allmänna råd för friyta vid skola, förskola och fritidshem kan vara en möjlig förklaring. Det har också skett en ökning av antalet kvalitativa målsättningarna samtidigt som det fortfarande är en stor spridning på de kommunala förvaltningar och enheter som ska hantera de olika riktlinjerna. De kvantitativa mått uttryckta i kvm/barn som anges i riktlinjerna ligger nära de mått som Boverket anger som rimliga, samtidigt som fler kommuner anger att avsteg och att flexibla mått kan accepteras utifrån närhet till grönområde eller beroende på vilken typ av bebyggelse skolan eller förskolan ligger i. Det senaste decenniets förändring mot allt mer ”flexibla” mått för barns utemiljöer leder i praktiken till att Boverkets rekommendationer om storlek på friyta i de flesta fall endast efterföljs vid bästa tänkbara förutsättningar. De ökade antalet rättsfall som prövar gränserna för vilka ytor som är rimliga för barn kan indikera en ökad medvetenhet om barnrättsperspektivet.