Academic literature on the topic 'Streckkod'

Tekniska hjälpmedel inom livsmedelsbranschen har funnits sedan en tid tillbaka hos de större företagen. Idag letar de sig ut hos de mindre. Matric Italgross AB är en italiensk matgrossist som använder affärssystemet Navision, där IT och management företaget Softronic AB står som leverantör för detta. De tekniska hjälpmedel som berörs i rapporten arbetar med scanning av streckkoder som finns på varorna. Den vanligaste streckkoden är EAN-13 som är i princip bara artikelnumret. En EAN-128 kod innehåller mycket mer information, så som partinummer och bäst före datum vilket är den kod man eftersträvar. Matrics streckkoder är av typen EAN-13 och det finns därför tre scenarion som Matric står inför där det ultimata är EAN-128 direkt från leverantörerna vilket skulle möjliggöra en automatisering av artikelspårning, bäst före datum och viktavläsning. Utav de tekniska lösningar som diskuteras finns en lösning som lämpar sig mer än de andra med tanke på företagets storlek vilket är en vanlig handdator med scanningsfunktion som också är de billigaste alternativet.

This degree project deals with creating an Android application for managing representation orders placed in stores as well as evaluating Androids usage as a platform for that line of work. The evaluation will be based on tests of the application on an Android phone together with a survey consisting of written questions and a practical test of the application.

Landstinget i Östergötland efterfrågar en högre spårbarhet för läkemedel och övrigt gods. Idag används godsspårningssystemet Arrival, levererat av Pitney Bowes för godsmottagningarna på Universitetssjukhuset i Linköping, Vrinnevisjukhuset i Norrköping samt på Lasarettet i Motala. För att kunna rekommendera vad Landstinget i Östergötland bör tänka på vid upphandling av ett eventuellt nytt godsspårningssystem har deras nuvarande system utvärderats och en omvärldsbevakning av alternativa spårningssystem har genomförts. Studien av Arrival baserades på fältstudier som genomfördes på godsmottagningar på Universitetssjukhuset i Linköping och Lasarettet i Motala samt genom intervjuer med användare och en kunnig brukare av systemet. Denna utvärdering av systemet resulterade i att ett antal förbättringsområden identifierades. I omvärldsbevakningen undersöktes tre alternativa godsspårningssystem från tre olika leverantörer. Ett nyutvecklat godsspårningssystem av ISS, TrueMobile Track and Trace av Optidev samt SendSuite av Pitney Bowes. Resultatet av detta examensarbete är ett antal rekommendationer till Landstinget i Östergötland avseende spårning av gods. Landstinget bör inkludera åsikter från systemanvändare vid upphandling samt erbjuda dem en fullgod utbildning i det initierande stadiet av en eventuell implementering av ett nytt godsspårningssystem. Landstinget bör vidare efterfråga funktioner som avläsningsverktyg som kan synkronisera trådlöst och en funktion för en mer tidseffektiv leverans av flera paket samt se över möjligheterna med RFID.

Problem area: There are a wide variety of health applications with varied information. The common denominator for these is that they are not updated or controlled by any authority. Method: Through legislation, interviews and email contacts with actors in the food industry, we have confirmed that there is information about products. We've searched for existing applications to see what information is being served to the user through this type of channel. Results: We have found that there is a company that has a large and relatively detailed database of foods. We consider that the Swedish government should controls to assure the information that exists. This to ensure an application ́s reliability Conclution: We were surprised at the Swedish food agency ́s ignorance regarding their own database and the large database provided by GS1, used by the major food chains. We think it would be desirable if there was a large and safe-controlled food databas. This could make the information more accessible and safe for consumes. We also see that it would be the producers ́ responsabilitet to register their products in this databas before the product is released on to the market. The voluntary information contained in today ́s food databases should be made mandatory.

Examensarbetet utfördes på uppdrag av ABB i Ludvika. ABB vill öka effektiviseringen förhanteringen av inkommande gods. Detta för att det mesta sker manuellt i dagens läge och det tarmycket tid och kan resultera i felkällor.Arbetet har två syften. Det första syftet är att förändra del av verksamheten, genom att kommamed ett förändringsförslag när det gäller godshanteringen. Det andra syftet är att jämförastreckkoder och RFID för att se vilket alternativ som passar bäst.För att få fram ett förändringsförslag har vi jobbat med FA/SIM-metoden.Vi har tagit fram ett antal förändringsförslag nedan följer ett urval av dessa:• Ställa krav på leverantörerna att de skall använda streckkoder med rätt standard Code128.• Utforma tydliga och enkla kravspecifikationer för att enklare kunna ta till sig.• Förbättra nuvarande kundrelationer. Genomför en uppföljning med jämna mellanrum föratt se hur kundrelationerna sköts.

Examensarbetet utfördes på Balco AB i Växjö, som tillverkar och erbjuder balkongsystem på

totalentreprenad. Eftersom Balcos ökade omsättning har lett till att ankomstrollen inte längre kan utföras med

tillräckligt hög precision, så har produktionsplaneringen blivit lidande. Syftet med projektet var därför att Balco

ska kunna ankomstrapportera inkomna aluminiumprofiler från underleverantörer på ett smidigt sätt, samt med

hög precision.

För att lösa Balcos problem vid ankomstkontrollen, så att de enkelt kan rapportera in och få en god översikt

av ankommit gods, har projektgruppen kommit fram till tre olika alternativa lösningar. Dessa lösningar är

streckkodssystem, RFID-system och manuell identifiering. För bästa resultat, och användning av

identifikationssystemen, är det troligtvis nödvändigt att ett MPS-system implementeras.

Slutsatsen och rekommendationerna innefattas främst av en lösning med ett streckkodssystem, men där den

primära nyckeln till ökad precision och kontroll av ankommande gods ligger i att införa ett väl fungerande

datasystem.

För att vara konkurrenskraftig inom dagens industri krävs utveckling och förbättring av verksamheten. Att genomföra förändringar är ofta en utmaning där motstånd från medarbetare kan uppstå. Produktionssystem med hög komplexitet och oförutsägbara händelser ställer höga krav på spårbarhet och en väl fungerande kommunikation. För att uppnå detta genomförs ofta förändringsarbeten i form av införande av identifieringsteknik. Åsikterna om hur ett förändringsarbete bör utformas är många varför organisationen kan ha svårigheter att planera och genomföra arbetet. Studiens syfte är att ta fram en modell för införande av identifieringsteknik i interna flöden hos producerande företag. Att följa modellen ska förenkla förändringsarbetet och undvika motstånd hos medarbetare genom delaktighet. För att utforma modellen har tillgänglig teori insamlats och testats på fallföretaget Edsbyverken vars målsättning är att införa ny identifieringsteknik i produktionen. I arbetet med att hitta en lämplig identifieringsteknik till fallföretaget genomfördes en nulägesanalys i form av intervjuer och observationer med personal på fallföretaget samt benchmarking på tre externa företag. Produktionen analyserades och problembilden hos fallföretaget kartlades. Den bristande kommunikationen och behovet av att skapa delaktighet framkom som nyckelfaktorer. I studien framkom det att RFID eller en streckkodsvariant är de lämpligaste identifieringsteknikerna för fallföretaget. Vid implementeringen rekommenderar projektgruppen att införandet hos fallföretaget sker i tre olika nivåer. Modellen för införande av identifieringsteknik kom till slut att innehålla fem steg; nulägesanalys, kartläggning av tillgängliga lösningar, benchmarking, pilotprojekt och slutligen implementering. Ledningens engagemang och delaktighet bland medarbetare är faktorer som bör prägla varje steg för ett lyckat resultat.
To remain competitive in today’s industry requires development and improvement of businesses. To implement change is a challenge where resistance from employees might arise. Production systems with high complexity and unpredictable events places high demands on traceability and good communication. To achieve good communication and traceability in production organizations often implement identification technology. Theory related to implementing change in production is widely spread which makes it difficult for organizations to plan and execute the change process. This study aims to develop a model for organizations who want to implement identification technology in manufacturing systems. The model will simplify the implementation and avoid resistance from employees through participation in the change process. When developing the model, theory in change management has been collected and evaluated. Theory was examined at the Swedish company Edsbyverken who wanted to implement identification technology in their production. To identify a suitable identification technology for Edsbyverken and understand the origin of the problem, analyses of the current situation along with interviewing employees were made. Through this process lack of communication and the need for creating participation emerged as key factors. Furthermore the project group benchmarked three successful companies in the work to find a suitable solution. The most suitable techniques for Edsbyverkens production proved to be RFID or bar code/QR-code. When implementing chosen technology the project group recommends dividing the implementation process into three levels to avoid adaption problems. This study concluded a model which contains five steps for implement identification technology; current situation analysis, identify suitable technologies, benchmarking, pilot project and implementation. Management commitment and participation among employees are factors that should distinguish every step in order to achieve successful implementation.

Sammanfattning Syfte: Syftet med detta examensarbete är att skapa ett ramverk för att underlätta valet av automatisk identifieringsteknik för tillverkningsföretag med tillhörande lagerhanteringsprocesser. Syftet är också att identifiera brister i Emballator Lagan Plasts nutida spårbarhetslösning, tillämpa ramverket för att välja en lämplig automatisk identifieringsteknik och utforma en bättre framtida spårbarhetslösning.  Metod: Denna studie är baserad i kvalitativ forskningsmetod och inkluderar en systematisk litteraturstudie, en intervjustudie och en fallstudie. Data till första forskningsfrågan insamlades genom en systematisk litteraturstudie och en intervjustudie med expert inom automatiska identifieringstekniker. Data till forskningsfråga två insamlades genom intervjuer med anställda hos Emballator Lagan Plast tillsammans med vetenskapliga artiklar.  Resultat: Genom att analysera data från den systematiska litteraturstudien gentemot data från intervjustudien sammanställdes ramverket för val av automatisk identifieringsteknik. Baserat på intervjuer med anställda identifierades brister i den nuvarande spårbarhetslösningen hos Emballator Lagan Plast. Ramverket tillämpades sedan för att välja automatisk identiferingsteknik som en del av den framtida spårbarhetslösningen. Den framtida spårbarhetslösningen baseras på 2D-streckkoder, förändringar i lagerhanteringsprocesserna samt mer utnyttjande av det tillgängliga lagerhanteringsystemet.
Abstract Purpose: The purpose of this thesis is to create a framework for manufacturing companies to facilitate the choice of auto-id technology. The purpose is also to identify faults in the current traceability solution at Emballator Lagan Plast, apply the framework to choose an auto-id technology and to suggest the future traceability solution.  Method: This thesis is based on qualitative method and includes a systematic literature review, an interview study and a case study. For research question one data was gathered through a systematic literature review and through an interview with an expert in the field of auto-id technologies. For research question two data was gathered through interviews with employees at Emballator Lagan Plast together with scientific articles.  Results: By analysing data from the systematic literature review and the interview the framework for choosing an auto-id technology was established. Based on interviews with employees’ faults in the current traceability solution at Emballator Lagan Plast was identified. The framework was applied to choose an auto-id technology as a part of the future traceability solution. The future traceability solution consists of 2D-barcodes, changes in warehouse processes and increased utilization of the warehouse management system.

This exam paper has been a collaboration between the writers and SYSteam Utvecklingspartner in Huskvarna. The assignment was about finding a need for a mobile application, making a requirement specification document with design documents and parallel to this constructing a prototype. The assignment is summarized in the following questions:

• How can companies in the forest industry benefit from mobile information technology?

• How can a user centered perspective be used in the process of making the requirement specification document and the design documents?

• How do guidelines for usability apply to a mobile application?

Three visits to companies in the forest industry were made to find a need for mobile information technology solutions. After a small analysis of the different companies’ problems and conditions the decision was to use Tenhults Impregneringsverk AB in the case study.

We used the FA/SIM method in our job of finding the organization needs for change and the principles of User Centered Design in the work of constructing a prototype.

The result of our work is a requirement specification with design documents and a prototype. The final prototype is an application deployed on to a PDA with a barcode scanner.

Our conclusion is that the purpose of mobile information technology often is about making the torrent of information more effective by reducing the duplication of work and securing the quality of the information.

Using a user centered perspective in the development work has in general terms worked out pretty well for us. Requirements and demands of the application have become clearer to us after each iteration, and in the end the customer and the developer organization where on the same terms.

We have been able to apply the guidelines of usability on MobSaw (is the name of the application prototype that was made during the exam work). The principles are universal; the biggest difference is about input and screen size because the hardware’s capacity is limited. The advantages of the smaller frameworks for mobile devices is that the focus on usability increases.

We often check our virtual mailbox several times a day but often forget to check our actual mailbox. This project aims to create a smart mailbox. This is defined as a mailbox that can notify the recipient that mail has been delivered and give access to the right person. The notification process is done by a barcode-scanner that scans incoming letters and identifies the recipient. An e-mail is then sent to them, notifying that a letter has arrived. A study on different types of barcodes has been done with the conclusion that Code-128 was the most appropriate to use for this project. The scanning accuracy of the mailbox was tested and it was found that a familiar user can correctly scan a letter in 90% of attempts. Giving access to the right person was done with radio frequency identification (RFID), using an RFID reader and RFID tags. The mailbox was programmed in such a way that scanning the authorized tag gave access to the contents of the box by unlocking and opening the lid. The final product is a proof of concept of a smart mailbox. Its purpose is to visualise and test our theories. The project also aims to prove the benefits of implementing more information into the standards of IMB (Intelligent mail barcode)
Vi kollar ofta våran virtuella brevlåda flera gånger om dagen men glömmer ofta att kolla vår faktiska brevlåda hemma. Målet med det här projektet är att skapa en smart brevlåda. Denna definieras som en brevlåda som kan meddela mottagaren att ett brev har kommit och öppnas åt rätt person. Meddelande-processen sker genom att en streckkodsläsare skannar inkommande brev och identifierar mottagaren. Sedan skickas ett e-postmeddelande till dem, som meddelar att ett brev anlänt. En undersökning av olika typer av streckkoder har genomförts med slutsatsen att Code128 var den mest lämpliga att använda för detta projekt. Skanningsnoggrannheten av brevlådan testades och visade att en användare bekant med konceptet kunde skanna ett brev korrekt 90% av försöken. Att ge åtkomst till rätt person gjordes med Radio frequency identification (RFID), genom att använda en RFID-läsare och RFID-brickor. Brevlådan programmerades på det sättet att skannandet av den auktoriserade brickan gav tillgång till innehållet av lådan genom att låsa upp och öppna locket. Den slutgiltiga produkten är ett koncepttest av en smart brevlåda. Dess syfte är att visualisera och testa våra teorier. Det här projektet ämnar också att bevisa fördelarna med att implementera mer information i standarden för IMB (Intelligent mail barcode)