Academic literature on the topic 'Stress. Stresshantering'

Vi har i vår studie valt att undersöka stressen bland ungdomar i gymnasieskolan och grundskolans senare år. Anledningen till att vi valde detta ämne var studier som folkhälsorapporten 2009[1]visar på att stressen har ökat bland unga idag. Det är även av stort intresse för oss som blivande idrottslärare att ta reda på detta – för att kunna bedriva en bra undervisning inom ämnet.  Tidigare forskning har bedrivits inom området stress, denna forskning saknar dock fokus på hur man arbetar med stresshantering i skolan. I vår studie har vi därför valt att ha fokus på hur man kan få in stresshantering i ämnet idrott och hälsa på bästa sätt. Vi kommer undersöka med hjälp av intervjuer och enkäter hur idrottslärare jobbar med stresshantering i sitt ämne och vad eleverna upplever som stressande i syfte att hitta effektiva metoder vad gäller stresshantering. Utgångspunkten för vårt arbete är att kombinera de resultat vi kommer fram till och tidigare forskning inom området. På så vis får ett bredare underlag för vår studie.  Resultatet av vår studie visar på att de största orsakerna till att ungdomarna känner sig stressade är skolan, utseendet, prestationsångest och det sociala livet. Detta är de absolut vitigaste faktorerna enligt eleverna själva. Utifrån vår undersökning så kan man se att både elever och lärare anser att man behöver mer tid för ämnet idrott och hälsa i skolan för att kunna arbeta bättre med stresshantering. Intervjuerna med eleverna visar på att det behövs mer praktisk tillämpning av stresshantering för att de ska bli mer tilltagligt för eleverna.  [1]  Folkhälsorapporten, (2009). 6 april 2011, kl 12:55.

Syftet med denna studie var att beskriva i vilka situationer IVA-sjuksköterskor upplever stress och hur de hanterar stressen i det vardagliga arbetet. Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. I studien deltog 10 intensivvårdssjuksköterskor. Inklusionskriterierna var att sjuksköterskorna skulle ha en specialistutbildning, och de skulle ha arbetat mer än ett år som intensivvårdsjuksköterska. Data samlades in med en semistrukturerad intervju som varade mellan 7 till 25 minuter. De teman som växte fram under bearbetning av data var ´Låg påverkansmöjlighet, höga arbetskrav och avsaknad av bekräftelse leder till rädsla för att tappa kontrollen´, Obalans mellan krav och bemanning´ samt ´Stödjande faktorer och eget ansvar kan minska stressupplevelsen´. Slutresultatet visade på att IVA-sjuksköterskor upplevde stress i situationer när arbetskraven var för många och ledde till oro för att tappa kontrollen. De höga kraven och otillräcklig bemanning ledde till en obalans där IVA-sjuksköterskorna upplevde otillräcklighet i sitt arbete. Stöd från arbetskollegorna samt individuella sätt att hantera den egna stressen, ansågs vara ett sätt att hantera stress på arbetsplatsen bland intensivvårdssjuksköterskorna. Sammanfattningsvis kan sägas att IVA-sjuksköterskorna upplevde stress på sin arbetsplats av olika orsaker samt att hanteringen av stressen skedde främst via ventilering med arbetskollegor.

The aim of the study was to describe in what situations Intensive Care Unit (ICU) nurses experiences stress and how they cope with the stress in the ordinary work. The study had a descriptive design with a qualitative approach. Ten intensive care nurses took part in the study. The inclusions criteria were that the nurses had an education in intensive care and had worked more than a year as an intensive care nurse. The data were collected with a semi- structured interview that lasted between 7 to 25 minutes. The themes developed from the data were ‘Low influence possibility, high work demands and lack of confirmation leads to fear of loosing the control’, ‘Imbalance between demands and number of staff’, and ‘Supportive factors and own responsibility can reduce the stress experience’ The final result showed that nurses experience stress in situations when the work demands were to high which led to anxiety of loosing control. High demands and insufficient number of staff led to an imbalance and the nurses felt inadequacy in their work. Support from the colleagues and own individual ways to handle the stress, were considered to be ways to cope with it among the nurses. To sum up, the intensive care nurses experienced stress their workplace from various causes and they coped with their stress principally through ventilation with their colleagues.

Syftet med detta arbete var att beskriva vilka metoder för stresshantering personal på olika företagshälsovårder upplever att de använder sig av för att hjälpa kunder med stressrelaterade problem, samt vad deras egen uppfattning av anledningen är till den/de valda metoderna.

 

Genom kvalitativa intervjuer med fem personer med olika professioner på olika företagshälsovårder i Mellansverige undersöktes stresshantering. Det som frågades i intervjuerna var informanternas upplevelser av vilka stresshanteringsmetoder som används, anledningarna till användandet och anpassningar efter kunder. Någonting annat som undersöktes i studien var likheter och skillnader mellan de olika professionerna.

 

Resultatet visade att avslappning var den vanligaste angivna metoden, strax före kroppskännedom, qigong, motion, medicin, mindfulness och massage. Andra verktyg informanterna uppgav att de använde sig av var samtal, förklaringar av kroppens reaktioner på stress, kartläggningssamtal, snabb tillbakagång till arbete samt positiva tankar och känslor. De beskrivna anledningarna till användandet av metoderna var främst upplevelsen av att de fungerade. Andra anledningar var vetenskapliga bevis på att de fungerar, utbildning i metoden, enkla att implementera samt tydliggörande för kunden.

The aim of this study was to describe what methods for stress management staff on occupational health services perceive they use to help clients with stress related problems, and what there appreciation of reason is on choosing these methods.

 

Through qualitative interviews with five people with different professions in different occupational health services of Central Sweden stress management was investigated. The things that were questioned in the interviews were the interviewees experience in which stress management methods they use, the reasons of the using and the adaption after clients. One other thing that was investigated was similarities and differences between the different professions. 

 

The result showed that relaxation were the most common method used, right before body awareness, qigong, physical exercise, medicine, mindfulness and massage. Other tools the interviewees informed they were using was conversation, explanations of the body reaction on stress, conversation to map the clients situation, a quick way back to work and positive thoughts and feelings. The interviewees described reasons to use the methods were mainly the experience that they work. Other reasons were scientific evidence that the methods work, education in the method, simplicity in implement them and clarification for clients.

Syftet med denna studie var att undersöka hur socialarbetare, som arbetar med att utföra bedömningar om direkt omplacering av ett barn eller ej, hanterar sin stress som kan uppstå i denna situation. Studien undersökte fem socialarbetare uppfattningar om stresshantering genom semistrukturerade intervjuer med både socialarbetare och teamledare. Alla fem medverkande var utvalda genom tillgänglighetsurval. De fem deltagare arbetade i tre olika kommuner i Sverige. De teorier som användes i studien var KASAM, försvarsmekanismer samt olika former av copingstrategier. Det centrala ur resultatet från denna studie var att socialarbetarens stresshantering stöddes av tre olika delar: Socialarbetarens egen strategi, stödet från kollegor samt ett nära samarbete med organisationen. Valet av socialarbetarens egna strategier varierade mellan de olika deltagarna, men alla använde en egen strategi. Vanliga egna strategier var att planera och fokusera på de ärenden som prioriterades. Möjligheten att kunna diskutera ärenden med sina kollegor samt att få stöd från sin organisation visade sig ha en stor påverkan i hanteringen av stress hos socialarbetaren. Organisationerna hade olika resurser och policys som mallar och hälsovård för att förebygga samt minska stress hos socialarbetare.
The aim of this study was to investigate how social workers, who works with carrying out assessments about immediate relocation of a child or not, handle the stress that can appear in these kinds of situations. The study investigated five social workers view on how to handle stress by using semi structured interviews when interviewing them. All five social workers were selected by a accessibility selection. The five participants worked in three different municipalities in Sweden. The theories used in this study was KASAM, defence mechanisms and different kinds of coping strategies. The central of the result of this study was that the coping of stress by the social worker was depending on three different sections: The social workers own strategies, the support from colleagues and a close cooperation with the organisation. The choice of the social workers own strategy varied between the different participants, but they all used a strategy of their own. Common strategies used on their own was planning and focusing on the errand with the highest priority. The possibility to discuss errands with co-workers and to get support from the organisation was shown to have a big effect on how the social worker were able to handle stress. The organisation had different resources and policies such as templates and health care to prevent and reduce the stress of social workers.

The purpose of this empirical study was to investigate if stress exists among nurses, and if it exists how do they experience it and how do they cope whit it. The nurses also got to define the word stress. Karasek and Theorells demandcontrollmodell were used as a theoretical framework. The result of the study answers our research questions and gives us a good insight how the nurses experience stress and how they cope with it. The result shows that 56 of 60 nurses indicated that they experience medium to high level of stress a couple of days a week or more often and that it affects their work. Since not many superiors offers their nurses any stress coping many nurses have to handle their stress on their own. Most of them define stress as something negative were they no longer have any control over the situation.
Syftet med denna empiriska studie var att undersöka om det förelåg stress, hur den i sådana fall upplevs och hanteras av sjuksköterskorna. Sjuksköterskorna fick även själva definiera begreppet stress. Karasek och Theorells kravkontrollmodell har använts som teoretisk referensram. Studiens resultat svarar på våra frågeställningar och ger en god insikt i sjuksköterskornas syn på och hantering av stress. Resultatet visade att 56 av de 60 sjuksköterskorna angav att de upplever måttlig till hög stress från några gånger i veckan till varje dag, samt att detta påverkar deras arbete. Eftersom stresshantering inte förekommer på så många avdelningar tvingas sjuksköterskorna själva hantera sin stress. De flesta definierar stress som något negativt där de inte längre har kontroll över situationen.

Denna undersökning handlar om stress i förskolan. Syftet med undersökning är att ta reda på hur förskollärare i en förskola upplever stress i sitt arbete och vad förskollärarna gör för att minska sin stress. Dessa frågeställningar har varit centrala i min studie. Hur definierar förskolläraren sin egen stress i det vardagliga arbetet? Vad gör förskollärarna för att minska stressen i förskolan? Den metoden jag använde mig av var kvalitativa intervjuer som genomfördes med fyra förskollärare. Min forskning fokuserar på, stress och hur man kan minska detta. Resultatet visar på att förskollärare är väl medvetna om stress och hur den kan förebyggas, att förskollärarna upplever mer eller mindre stress i sin vardag.  De faktorer som framför allt bidrar till stress var höga ljudnivåer, personalbrist, extra arbetsuppgifter, stora barngrupper samt att inte hinna med att planera i barngrupperna.  Stress hos förskollärarna själva definierades som en känsla av spändhet, frustration eller depression.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur högskolestudenter hanterar stress i samband med deras studier. För att granska högskolestudiernas stress så har en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer använts. Sammantaget intervjuades åtta högskolestudenter. Intervjudatan analyserades fram genom en manifest innehållsanalys och resultatet har därefter kopplas till teorierna känsla av sammanhang (KASAM) samt krav-kontroll- och stödmodellen. Resultatet visade att det fanns två primära faktorer som bidrog med uppkomsten av stress för högskolestudenterna; hög arbetsbelastning och egna krav och farhågor. Sammantaget belyste faktorerna att studenterna kände sig stressade eftersom de inte alltid kunde påverka eller styra över arbetsaspekter såsom arbetsmängden, arbetsuppläget eller arbetstempot. På grund av stressen kände studenterna stundtals bristande kontroll och sammanhang med sina studier. Utöver stressfaktorerna framkom det att studenterna använde sig av tre strategier för hanteringen av stress; att upprätthålla en positiv arbetskultur, etablera stöd från andra och föranskaffa sig flera vila och återhämtnings möjligheter. Strategierna medförde att studenterna kunde enklare hantera deras stress genom att ett begripligt arbetsupplägg från skolan erhölls, ha något litet att eftersträva/se fram emot, att kunna ta hjälp av närstående och arbetskollegor samt att kunna alstra ny energi genom att nyttja flera vilo- och återhämtnings perioder. Studenter som använde sig av samtliga tre strategier verkade känna mindre spändhet och mer sammanhang än andra studenter.

Syftet med den här studien är att undersöka negativ stress och stresshantering för grundskollärare i årskurs F-3. Studien grundar sig i tidigare forskning kring arbetsmiljö, stress och stresshanteringsstrategier. Studiens syfte och frågeställningar besvaras genom en kvalitativ intervjustudie, där fyra kvinnliga grundskollärare deltar i semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna grundas på intervjudeltagarnas personliga upplevelser och erfarenheter. Intervjudeltagarna nämner vilka situationer i arbetsmiljön som bidrar till deras välmående eller ohälsa. Intervjudeltagarna berättar även under intervjuerna vilka faktorer som orsakar deras stress, de nämner alltså olika typer av stressorer. I intervjuerna framkommer det även vilka strategier som lärarna använder sig av för att hantera sina dagliga stressorer. Studiens slutsatser visar att intervjudeltagarna upplever stress i sitt yrke och att de använder sig av olika stresshanteringsstrategier för att motverka stress.

 

Bakgrund: Stress är en subjektiv upplevelse som kan leda till fysisk och psykisk påfrestning. På arbetsplatsen är stress ett vanligt förekommande fenomen som ökat mycket de senaste åren. När vårdpersonal upplever stress känner de sig maktlösa och psykiskt utmattade. Stressen och dess konsekvenser påverkar även omvårdnaden och patientsäkerheten. För att hantera stressen behöver vårdpersonal hjälp. Syftet: Syftet med arbetet var att utifrån tidigare forskning beskriva strategier och specifika metoder för stresshantering som vårdpersonal kan använda sig av om de upplever stress i omvårdnadsarbetet. Metod: För att syftet skulle kunna uppnås valdes litteraturstudien som metod. Materialet söktes fram i databasen CINAHL. Femton artiklar valdes ut för att granskas och analyseras. Resultat: Resultatet pekade på att av de olika stresshanteringsstrategier och metoder som fanns för vårdpersonal, var MBSR den mest effektiva då den ledde till en ökad känsla av välbefinnande och en reducering av stress. Diskussion: Vårdpersonal behöver en ökad medvetenhet om sin situation och sin omgivning. För att kunna ge en god omvårdnad måste vårdpersonal först ta hand om sig själv.

 

 

Bakground: Stress is an individual experience that can lead to physical and psychological distress. Stress is a common phenomenon at the workplace, and has increased during the last years. When nursing staff experiences stress they feel powerless and psychologically exhausted. The consequences of stress also have influences on caring and the patients safety. To be able to handle stress, nursing staff needs help. Aim: The aim of this work was to describe strategies and special methods that nursing staff can use in order to handle with stress, if they experience stress during caring. Method: To reach the purpose, the literature review was chosen as a method. Data was found through the database CINAHL. Fifteen articles were chosen in order to be studied and analyzed. Result: The result showed that MBSR was the most efficient method of the different strategies and special methods, which were found, as it led to an increased feeling of wellness and reduced stress. Discussion: Nursing staff needs an improved consciousness about their situation and their environment. To make a good work in caring, nursing staff must take care of themselves first.