Academic literature on the topic 'Stressrelaterad psykisk ohälsa'

Den här artikeln handlar om synen på barns och ungas psykiska hälsa och bygger på en studie av diskussioner, information och kunskap om ungas psykiska hälsa i Läkartidningen under 1970-, 1990- och 2010-talen. Syftet med studien har varit att undersöka hur den psykiska ohälsan och psykosociala problem har förklarats, om frågor, problem och förklaringar har förändrats över tid samt hur flickors och pojkars ohälsa framställts. Ambitionen med studien har varit att nå en fördjupad kunskap om hur den medicinska kunskapen relaterat till den historiska kontexten och interagerat med andra politiska och samhälleliga diskurser. 
 Bilden som framträder präglas av både kontinuitet och förändring. Det finns under perioden en genomgående och stabil uppfattning om dels en pågående ökning av psykiska besvär och psykosociala problem, dels en större utsatthet hos flickor. Det som förändras i den medicinska diskursen är framförallt vilka ohälsoproblem som tas upp samt förklaringarna till dem. Under 1970-talet finns en föreställning om att flickor är mer labila än pojkar och biologiska förklaringar till ohälsan förekommer. Gruppen barn och unga är förhållandevis homogen i texterna under 1970-talet. Ungdomar blir längre fram under undersökningsperioden en alltmer heterogen grupp med skilda ohälsouttryck, behov och utsikter. Medan man i de tidiga texterna beskriver hur ungas psykiska ohälsa ökar, oroas man i de senare decenniernas texter över att flickors psykiska ohälsa ökar. Ytterligare en förändring över tid är ohälsans uttryck i nya diagnoser, beteenden och symtom. Medan ohälsan under 1970-talet beskrivs i form av depressioner, huvudvärk och självdestruktivt beteende som kriminalitet och narkotika- eller alkoholmissbruk, observeras och beskrivs i högre utsträckning stressrelaterade problem med psykosomatiska uttryck från 1990-talet och framåt. En tydlig förändring är den nya uppmärksamheten kring levnadsvanornas betydelse för den psykosociala ohälsan. Nya och oroande levnadsvanor som stillasittande, skräpmat och tv/dataspelstid avslöjar också en utveckling och förändring av ungdomars fritidsvanor.

SAMMANFATTNING   Bakgrund Antalet människor som sjukskrivs i Sverige ökar. Den vanligaste anledningen till detta är på grund av psykisk ohälsa där stress är den vanligaste orsaken. Bland unga är stress ett växande problem. Många uppger höga krav och låg självkänsla vilket kan leda till psykosomatiska besvär och olika stressymtom. Därför är det angeläget att undersöka vad som har en skyddande effekt. Att öka medkänslan med oss själva i svåra situationer har visat sig kunna påverka det psykologiska välbefinnandet. Syfte Studiens syfte är att undersöka metoder som har utvärderats med fokus på att öka självmedkänsla och förbättra det psykiska välbefinnandet. Metod Systematisk litteraturstudie som baseras på nio kvantitativa artiklar. Resultat Denna litteraturstudie visade på goda resultat på att självmedkänsla kan tränas upp med hjälp av olika interventioner. Den visade att självmedkänsla har betydelse för den psykiska hälsan och att självmedkänsla kan ha en skyddande effekt mot stress och depression. Större studier med utvärderade långtidseffekter saknas i denna studie, ändå visar resultatet att även korta interventioner har en positiv effekt. Slutsats Resultatet talar för att interventioner för att öka självmedkänsla kan användas för att öka det psykiska välbefinnandet i gruppen unga. Mer forskning om självmedkänsla med avseende på ungdomar och deras psykiska välbefinnande behövs.     Nyckelord självmedkänsla, stress, unga vuxna, ungdomar

Denna studie undersökte en ACT-baserad stresshanteringskurs för patienter med blandad stressrelaterad problematik inom primärvården (N=26). Stress, ångest, depression och livskvalitet mättes genom självskattning före och efter interventionen som genomfördes i två omgångar. För att få svar på frågor om deltagarnas upplevelser av kursen genomfördes intervjuer med ett slumpmässigt urval av deltagarna (N=7). Analys av självskattad stress, ångest, depression och livskvalitet visade en signifikant förbättring för samtliga variabler. Effektstyrkan var hög för stress och låg till måttlig för övriga variabler. Inga gruppledareffekter framkom när de två interventionsgrupperna jämfördes. Jämförelser med tidigare studier på samma intervention för grupper inom arbetslivet visade liknande förändringar i upplevd stress. Tematisk analys av intervjuerna visade att deltagarna generellt var nöjda med kursen men förslag till förbättringar framkom. Då studien saknar kontrollgrupp diskuteras resultaten i förhållande till metodologiska svagheter.

Bakgrund: Psykiska och fysiska påfrestningar under lång tid utan återhämtning kan leda till skadlig stress. Ur ett folkhälsoperspektiv är det viktigt att belysa hälsofrämjande och förebyggande faktorer mot stress, vilket naturen möjligtvis innehar. Syfte: Att belysa hur natur upplevs av personer som erbjuds naturbaserad omvårdnad vid stressrelaterad psykisk ohälsa. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på nio artiklar med kvalitativ design genomfördes. Polit och Beck flödesmodell användes för att analysera materialet. Resultat: Fyra olika teman kring natur vid naturbaserad omvårdnad identifierades, naturen - en trygg famn, - en plats för tröst och stöd, - en miljö där det friska kan gro samt - en plats för förändring. Naturen upplevdes ge möjlighet för avkoppling och återhämtning som krävs vid stressrelaterad psykisk ohälsa. Naturen skapade en trygg miljö och skänkte sinnesro. Vägen till en förändrad framtid skedde genom reflektion över naturens gång och återhämtning i takt med naturen. Slutsats: Naturen kan ses som stresslindrande faktor såväl som hälsofrämjande resurs och är därför viktig ur ett folkhälsoperspektiv. Vikten på sjuksköterskans hälsofrämjande arbete är stor och översikten visar att naturen kan bidra till en förbättrad psykisk hälsa.

Stressrelaterad ohälsa är idag den vanligaste orsaken till nya sjukskrivningar i Sverige. Idag används trädgårdsterapi i ett rehabiliterande syfte för personer med stressrelaterad psykisk ohälsa. Det finns fortfarande ett kunskapsbehov angående behandlingsprocesser rörande målgruppen samt terapeutiska insatser i trädgårdsmiljö. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta i trädgårdsterapi för personer med stressrelaterad psykisk ohälsa. Fyra arbetsterapeuter med erfarenhet av trädgårdsterapi intervjuades och materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att trädgårdsterapi främjar deltagarnas återhämtningsprocess. Trädgårdsterapins aktiviteter bidrar i synnerhet till återhämtning genom aktivitetsbalans, något som ej uppmärksammats i tidigare forskning. Vidare forskning behövs för att belysa ett deltagarperspektiv i trädgårdsterapi.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att utifrån ett salutogent perspektivundersöka professioners uppfattningar om och yrkeserfarenheter av att upptäcka tidigasignaler på stress och hur dessa kan hanteras. De frågeställningar som besvaras är; I) Vilkauttryck tar sig dagens psykiska ohälsa i arbetslivet? II) Hur kan individen upptäcka tidiga varningssignaler på stress? III) Vilka strategier kan individen tillämpa för att främja sin förmåga att hantera stress? IV) Vad anses vara hälsofrämjande på de olika systemnivåerna?Metod: Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsmetod med inspiration av den fenomenografiska ansatsen. Metoden för insamlad data bestod av semistrukturerade intervjuer. Resultat: Resultatet har presenterats i fyra huvudkategorier - Gränslöst arbete, Tidiga varningssignaler på stress, Hantering av stress, Hälsofrämjande arbetssätt, tillsammans med åtta subkategorier - Ett individualistiskt samhälle, Krav och prestationer, Bakomliggande orsaker, En mindre hållbar situation, Individens egna val, Individ- och gruppnivå, Organisationsnivå, Samhällsnivå. Konklusion: Symptom som trötthet, oro och sömnsvårigheter är varningssignaler på stress. Att arbeta med hälsofrämjande insatser på ett tidigt studium är en framgångsfaktor som respondenterna talar om. Det är viktigt att vara lyhörd för tidiga symptom och bakomliggande orsaker, det vill säga att ta reda på "vad det är som prasslar".<br>Purpose and issues: The purpose of the study was to examine, from a salutogenic perspective, professionals' perceptions and work experiences of detecting early signals on stress in working life and how they can be managed. The questions to be answered are: I)What are the expressions of mental illness in working life today? II) How can the individual discover early warning signals on stress? III) What strategies can the individual apply to promote his/her ability to cope with stress? IV) What is considered to be a health promotionfor the different system levels? Methods: The study design is qualitative inspired by the phenomenographic approach. Semistructured interviews were used for collecting data. Results: Four main categories emerged - Borderless work, Early warning signals of stress, Managing stress, Working in a health promotion manner. Eight subcategories were found –An individualistic society, Demands and achievements, Underlying causes, An unsustainable situation, The individual's own choices, Individual- and group level, Organizational level and environmental- and societal level. Conclusion: Symptoms such as fatigue, anxious and insomnia are warning signals of stress. Working in a health promotion manner in early stages is a success factor mentioned by the respondents. It is important to be responsive to early symptoms and underlying causes, that is, to examine "what is the rustle".

Bakgrund: Stress samt stressrelaterad psykisk ohälsa ökar i samhället och det är viktigt att finna alternativ som bromsar utvecklingen. Stress är ett normalt fysiologiskt tillstånd men under längre tid utan återhämtning kan stress leda till psykisk ohälsa. Yogastudier har visat en stressreducerande effekt på humör och yoga har blivit ett populärt alternativ för att minska upplevda stressymptom. Det kan därför vara intressant att studera bakomliggande mekanismer till upplevd stressreducering. Hormonet kortisol ökar vid stress. Kanske har yoga stressreducerande effekt via sänkning av hormonet. Syfte: Studiens syfte är att studera om upplevd stressreducering vid yogautövande har ett samband med sänkta kortisolnivåer hos friska vuxna individer. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes på artiklar publicerade 2009-2018. Artiklarna söktes upp i PubMed samt Web of Science. Resultat: Nio studier granskades (sju experimentella och två observationsstudier). Sex studier visade helt eller delvis sänkt kortisolnivå. En experimentell samt två observationsstudier visade inte signifikant lägre kortisolnivåer. Delvis förbättrat humör och kognitiv förmåga sågs i studierna. Slutsats: Sänkta kortisolnivåer vid yogautövande sågs. Dock fanns studier som inte visade minskade kortisolnivåer och studierna har brister som sänker bevisstyrkan. Bättre studier behövs för att kunna fastställa ett samband.<br>Background: Stress and stress-related mental illness is increasing in our society and it is important to find options to slow down the development. Stress is a normal physical condition but for a long time without recovery stress can lead to mental illness. Yoga studies have shown a stress-reducing effect on mood and yoga has become a popular option to reduce perceived stress symptoms. Therefore it can be interesting to study underlying mechanisms for perceived stress reduction. The hormone cortisol increases during stress. Perhaps yoga has a stress-reducing effect through decreasing the hormone. Aims: The aim of the study is to exam whether perceived stress reduction in yoga practice is related to lowered cortisol levels in healthy adults. Methods: A systematic literature study was carried out on articles published in 2009-2018. The articles were searched in PubMed and Web of Science. Results: Nine studies were reviewed (seven experimental and two observations studies). Six studies showed complete or partial reduction of cortisol levels. An experimental and two observation studies did not show significantly lower cortisol levels. Partially improved mood and cognitive ability were seen. Conclusions: Decreased cortisol levels in yoga practice were observed. However, there were studies that did not show decreased cortisol levels and the studies have shortcomings that lower the strength of evidence. Better studies are needed to establish a relationship.

Trough previous research we have knowledge about the connection between balance in daily life and the experience of health. The psychological or stressrelated ill health increases despite more people receiving care and treatment. It is therefore a central issue to shed further light on whether we provide the right care based on the perspective of the individuals. The purpose of the study was to describe experiences from adult individuals on sick leave due to psychological or stress related ill health regarding maintaining balance in everyday activities. Data were generated through individual narrative interviews with individuals with psychological or stress related illness, from primary care and analysed using a narrative analysis. The analysis of the data resulted in four themes called strategies for maintaining balance, barriers to balancing strategies to maintaining balance, roles and habits that affects the ability to maintain balance, new experiences that affects the ability to maintain balance. Results show that there is a complexity to maintain balance in daily living and there are many components that effects the ability and conditions to maintain a balance in daily life that promotes health. The results could give a deeper understanding about the need for care through the individuals experience and highlight occupational therapy and the occupational therapist role. This regarding working with the ability to delimit in activity as a step towards developing care and treatment for individuals with psychological or stress related illness. And raise the perspective on the importance of creating sustainability perspective and from socioeconomic gain

Stressrelaterad psykisk ohälsa är ett växande problem hos den svenska befolkningen och sjukskrivningarna för personer med stressrelaterad psykisk ohälsa har ökat under de senaste åren. Forskning har visat på att personer med stressrelaterad psykisk ohälsa som genomgått grön rehabilitering har haft goda resultat. De har fått minskade symptom som ångest, depression och utbrändhet. Grön rehabilitering bygger på delarna miljöpsykologi, landskapsarkitektur och arbetsterapi. Syftet med studien var att kartlägga tidigare forskning om miljöns betydelse för personer med stressrelaterad psykisk ohälsa som genomgår/genomgått grön rehabilitering. Examensarbetet var en scoping review där 19 artiklar inkluderades. Inklusionskriterierna var att studien innehöll personer med stressrelaterad psykisk ohälsa som genomgår/genomgått grön rehabilitering, arbetsterapeut som medverkat i studien, arbetsterapeutiska interventioner eller författande arbetsterapeut, deltagare som var över 18 år, samt att de blivit publicerade mellan 2008–2019 och skrivna på svenska eller engelska. Exklusionskriterier var personer som tidigare haft psykiatriska diagnoser som inte ingår i ICD10-SE klassifikationen för stressrelaterad psykisk ohälsa och personer med alkohol- och drogproblematik. Resultatet visade att personer med stressrelaterad psykisk ohälsa kan ha stor nytta av att genomgå grön rehabilitering och deltagarna upplevde att den stödjande miljön var en bidragande faktor till minskade stressnivåer, återgång i arbete och att få struktur på vardagslivet.