To see the other types of publications on this topic, follow the link: Stressrelaterad psykisk ohälsa.
Dissertations / Theses on the topic 'Stressrelaterad psykisk ohälsa'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 20 dissertations / theses for your research on the topic 'Stressrelaterad psykisk ohälsa.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Lundström, Susanna. "Självmedkänsla som behandling vid stressrelaterad psykisk ohälsa." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-325582.
Full textAbstract:
SAMMANFATTNING Bakgrund Antalet människor som sjukskrivs i Sverige ökar. Den vanligaste anledningen till detta är på grund av psykisk ohälsa där stress är den vanligaste orsaken. Bland unga är stress ett växande problem. Många uppger höga krav och låg självkänsla vilket kan leda till psykosomatiska besvär och olika stressymtom. Därför är det angeläget att undersöka vad som har en skyddande effekt. Att öka medkänslan med oss själva i svåra situationer har visat sig kunna påverka det psykologiska välbefinnandet. Syfte Studiens syfte är att undersöka metoder som har utvärderats med fokus på att öka självmedkänsla och förbättra det psykiska välbefinnandet. Metod Systematisk litteraturstudie som baseras på nio kvantitativa artiklar. Resultat Denna litteraturstudie visade på goda resultat på att självmedkänsla kan tränas upp med hjälp av olika interventioner. Den visade att självmedkänsla har betydelse för den psykiska hälsan och att självmedkänsla kan ha en skyddande effekt mot stress och depression. Större studier med utvärderade långtidseffekter saknas i denna studie, ändå visar resultatet att även korta interventioner har en positiv effekt. Slutsats Resultatet talar för att interventioner för att öka självmedkänsla kan användas för att öka det psykiska välbefinnandet i gruppen unga. Mer forskning om självmedkänsla med avseende på ungdomar och deras psykiska välbefinnande behövs. Nyckelord självmedkänsla, stress, unga vuxna, ungdomar
2
Grön, Sanna, and Julia Kiiskinen. "Minskar en ACT-baserad insats stressrelaterad psykisk ohälsa hos primärvårdspatienter?" Thesis, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-74721.
Full textAbstract:
Denna studie undersökte en ACT-baserad stresshanteringskurs för patienter med blandad stressrelaterad problematik inom primärvården (N=26). Stress, ångest, depression och livskvalitet mättes genom självskattning före och efter interventionen som genomfördes i två omgångar. För att få svar på frågor om deltagarnas upplevelser av kursen genomfördes intervjuer med ett slumpmässigt urval av deltagarna (N=7). Analys av självskattad stress, ångest, depression och livskvalitet visade en signifikant förbättring för samtliga variabler. Effektstyrkan var hög för stress och låg till måttlig för övriga variabler. Inga gruppledareffekter framkom när de två interventionsgrupperna jämfördes. Jämförelser med tidigare studier på samma intervention för grupper inom arbetslivet visade liknande förändringar i upplevd stress. Tematisk analys av intervjuerna visade att deltagarna generellt var nöjda med kursen men förslag till förbättringar framkom. Då studien saknar kontrollgrupp diskuteras resultaten i förhållande till metodologiska svagheter.
3
Bülow, Emelie, and Christine Nilsson. "Natur på recept : Upplevelsen av natur vid stressrelaterad psykisk ohälsa." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-39923.
Full textAbstract:
Bakgrund: Psykiska och fysiska påfrestningar under lång tid utan återhämtning kan leda till skadlig stress. Ur ett folkhälsoperspektiv är det viktigt att belysa hälsofrämjande och förebyggande faktorer mot stress, vilket naturen möjligtvis innehar. Syfte: Att belysa hur natur upplevs av personer som erbjuds naturbaserad omvårdnad vid stressrelaterad psykisk ohälsa. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på nio artiklar med kvalitativ design genomfördes. Polit och Beck flödesmodell användes för att analysera materialet. Resultat: Fyra olika teman kring natur vid naturbaserad omvårdnad identifierades, naturen - en trygg famn, - en plats för tröst och stöd, - en miljö där det friska kan gro samt - en plats för förändring. Naturen upplevdes ge möjlighet för avkoppling och återhämtning som krävs vid stressrelaterad psykisk ohälsa. Naturen skapade en trygg miljö och skänkte sinnesro. Vägen till en förändrad framtid skedde genom reflektion över naturens gång och återhämtning i takt med naturen. Slutsats: Naturen kan ses som stresslindrande faktor såväl som hälsofrämjande resurs och är därför viktig ur ett folkhälsoperspektiv. Vikten på sjuksköterskans hälsofrämjande arbete är stor och översikten visar att naturen kan bidra till en förbättrad psykisk hälsa.
4
Abrahamsson, Emelie, and Maja Vingsle. "Trädgårdsterapi för personer med stressrelaterad psykisk ohälsa - ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv." Thesis, Umeå universitet, Avdelningen för arbetsterapi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-168933.
Full textAbstract:
Stressrelaterad ohälsa är idag den vanligaste orsaken till nya sjukskrivningar i Sverige. Idag används trädgårdsterapi i ett rehabiliterande syfte för personer med stressrelaterad psykisk ohälsa. Det finns fortfarande ett kunskapsbehov angående behandlingsprocesser rörande målgruppen samt terapeutiska insatser i trädgårdsmiljö. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta i trädgårdsterapi för personer med stressrelaterad psykisk ohälsa. Fyra arbetsterapeuter med erfarenhet av trädgårdsterapi intervjuades och materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att trädgårdsterapi främjar deltagarnas återhämtningsprocess. Trädgårdsterapins aktiviteter bidrar i synnerhet till återhämtning genom aktivitetsbalans, något som ej uppmärksammats i tidigare forskning. Vidare forskning behövs för att belysa ett deltagarperspektiv i trädgårdsterapi.
5
Grönlund, Emelie, and Stephanie Vinqvist. "Vad är det som prasslar?" : En kvalitativ studie om stressrelaterad psykisk ohälsa iarbetslivet." Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-11156.
Full textAbstract:
Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att utifrån ett salutogent perspektivundersöka professioners uppfattningar om och yrkeserfarenheter av att upptäcka tidigasignaler på stress och hur dessa kan hanteras. De frågeställningar som besvaras är; I) Vilkauttryck tar sig dagens psykiska ohälsa i arbetslivet? II) Hur kan individen upptäcka tidiga varningssignaler på stress? III) Vilka strategier kan individen tillämpa för att främja sin förmåga att hantera stress? IV) Vad anses vara hälsofrämjande på de olika systemnivåerna?Metod: Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsmetod med inspiration av den fenomenografiska ansatsen. Metoden för insamlad data bestod av semistrukturerade intervjuer. Resultat: Resultatet har presenterats i fyra huvudkategorier - Gränslöst arbete, Tidiga varningssignaler på stress, Hantering av stress, Hälsofrämjande arbetssätt, tillsammans med åtta subkategorier - Ett individualistiskt samhälle, Krav och prestationer, Bakomliggande orsaker, En mindre hållbar situation, Individens egna val, Individ- och gruppnivå, Organisationsnivå, Samhällsnivå. Konklusion: Symptom som trötthet, oro och sömnsvårigheter är varningssignaler på stress. Att arbeta med hälsofrämjande insatser på ett tidigt studium är en framgångsfaktor som respondenterna talar om. Det är viktigt att vara lyhörd för tidiga symptom och bakomliggande orsaker, det vill säga att ta reda på "vad det är som prasslar".<br>Purpose and issues: The purpose of the study was to examine, from a salutogenic perspective, professionals' perceptions and work experiences of detecting early signals on stress in working life and how they can be managed. The questions to be answered are: I)What are the expressions of mental illness in working life today? II) How can the individual discover early warning signals on stress? III) What strategies can the individual apply to promote his/her ability to cope with stress? IV) What is considered to be a health promotionfor the different system levels? Methods: The study design is qualitative inspired by the phenomenographic approach. Semistructured interviews were used for collecting data. Results: Four main categories emerged - Borderless work, Early warning signals of stress, Managing stress, Working in a health promotion manner. Eight subcategories were found –An individualistic society, Demands and achievements, Underlying causes, An unsustainable situation, The individual's own choices, Individual- and group level, Organizational level and environmental- and societal level. Conclusion: Symptoms such as fatigue, anxious and insomnia are warning signals of stress. Working in a health promotion manner in early stages is a success factor mentioned by the respondents. It is important to be responsive to early symptoms and underlying causes, that is, to examine "what is the rustle".
6
Nielsen, Annica. "Att förebygga stressrelaterad psykisk ohälsa med yoga : En systematisk litteraturstudie om yoga och stresshormonet kortisol." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kemi och biomedicin (KOB), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-85546.
Full textAbstract:
Bakgrund: Stress samt stressrelaterad psykisk ohälsa ökar i samhället och det är viktigt att finna alternativ som bromsar utvecklingen. Stress är ett normalt fysiologiskt tillstånd men under längre tid utan återhämtning kan stress leda till psykisk ohälsa. Yogastudier har visat en stressreducerande effekt på humör och yoga har blivit ett populärt alternativ för att minska upplevda stressymptom. Det kan därför vara intressant att studera bakomliggande mekanismer till upplevd stressreducering. Hormonet kortisol ökar vid stress. Kanske har yoga stressreducerande effekt via sänkning av hormonet. Syfte: Studiens syfte är att studera om upplevd stressreducering vid yogautövande har ett samband med sänkta kortisolnivåer hos friska vuxna individer. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes på artiklar publicerade 2009-2018. Artiklarna söktes upp i PubMed samt Web of Science. Resultat: Nio studier granskades (sju experimentella och två observationsstudier). Sex studier visade helt eller delvis sänkt kortisolnivå. En experimentell samt två observationsstudier visade inte signifikant lägre kortisolnivåer. Delvis förbättrat humör och kognitiv förmåga sågs i studierna. Slutsats: Sänkta kortisolnivåer vid yogautövande sågs. Dock fanns studier som inte visade minskade kortisolnivåer och studierna har brister som sänker bevisstyrkan. Bättre studier behövs för att kunna fastställa ett samband.<br>Background: Stress and stress-related mental illness is increasing in our society and it is important to find options to slow down the development. Stress is a normal physical condition but for a long time without recovery stress can lead to mental illness. Yoga studies have shown a stress-reducing effect on mood and yoga has become a popular option to reduce perceived stress symptoms. Therefore it can be interesting to study underlying mechanisms for perceived stress reduction. The hormone cortisol increases during stress. Perhaps yoga has a stress-reducing effect through decreasing the hormone. Aims: The aim of the study is to exam whether perceived stress reduction in yoga practice is related to lowered cortisol levels in healthy adults. Methods: A systematic literature study was carried out on articles published in 2009-2018. The articles were searched in PubMed and Web of Science. Results: Nine studies were reviewed (seven experimental and two observations studies). Six studies showed complete or partial reduction of cortisol levels. An experimental and two observation studies did not show significantly lower cortisol levels. Partially improved mood and cognitive ability were seen. Conclusions: Decreased cortisol levels in yoga practice were observed. However, there were studies that did not show decreased cortisol levels and the studies have shortcomings that lower the strength of evidence. Better studies are needed to establish a relationship.
7
Maria, Dahlström Maria, and Camilla Davidsson. "Vägen tillbaka efter stressrelaterad psykisk ohälsa : Arbetsterapeuters erfarenheter av naturbaserad rehabilitering för återgång till sysselsättning." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-73931.
Full text
8
Forsgren, Jennie. "Att upprätthålla balans i vardagliga aktiviteter vid psykisk- eller stressrelaterad ohälsa : Individers erfarenheter och resonemang." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-84152.
Full textAbstract:
Trough previous research we have knowledge about the connection between balance in daily life and the experience of health. The psychological or stressrelated ill health increases despite more people receiving care and treatment. It is therefore a central issue to shed further light on whether we provide the right care based on the perspective of the individuals. The purpose of the study was to describe experiences from adult individuals on sick leave due to psychological or stress related ill health regarding maintaining balance in everyday activities. Data were generated through individual narrative interviews with individuals with psychological or stress related illness, from primary care and analysed using a narrative analysis. The analysis of the data resulted in four themes called strategies for maintaining balance, barriers to balancing strategies to maintaining balance, roles and habits that affects the ability to maintain balance, new experiences that affects the ability to maintain balance. Results show that there is a complexity to maintain balance in daily living and there are many components that effects the ability and conditions to maintain a balance in daily life that promotes health. The results could give a deeper understanding about the need for care through the individuals experience and highlight occupational therapy and the occupational therapist role. This regarding working with the ability to delimit in activity as a step towards developing care and treatment for individuals with psychological or stress related illness. And raise the perspective on the importance of creating sustainability perspective and from socioeconomic gain
9
Brandt, Julia, and Amanda Ljungvall. "Grön rehabilitering för personer med stressrelaterad psykisk ohälsa : En scoping review med fokus på miljöns inverkan." Thesis, Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-44235.
Full textAbstract:
Stressrelaterad psykisk ohälsa är ett växande problem hos den svenska befolkningen och sjukskrivningarna för personer med stressrelaterad psykisk ohälsa har ökat under de senaste åren. Forskning har visat på att personer med stressrelaterad psykisk ohälsa som genomgått grön rehabilitering har haft goda resultat. De har fått minskade symptom som ångest, depression och utbrändhet. Grön rehabilitering bygger på delarna miljöpsykologi, landskapsarkitektur och arbetsterapi. Syftet med studien var att kartlägga tidigare forskning om miljöns betydelse för personer med stressrelaterad psykisk ohälsa som genomgår/genomgått grön rehabilitering. Examensarbetet var en scoping review där 19 artiklar inkluderades. Inklusionskriterierna var att studien innehöll personer med stressrelaterad psykisk ohälsa som genomgår/genomgått grön rehabilitering, arbetsterapeut som medverkat i studien, arbetsterapeutiska interventioner eller författande arbetsterapeut, deltagare som var över 18 år, samt att de blivit publicerade mellan 2008–2019 och skrivna på svenska eller engelska. Exklusionskriterier var personer som tidigare haft psykiatriska diagnoser som inte ingår i ICD10-SE klassifikationen för stressrelaterad psykisk ohälsa och personer med alkohol- och drogproblematik. Resultatet visade att personer med stressrelaterad psykisk ohälsa kan ha stor nytta av att genomgå grön rehabilitering och deltagarna upplevde att den stödjande miljön var en bidragande faktor till minskade stressnivåer, återgång i arbete och att få struktur på vardagslivet.
10
Björklund, Linnéa, and Malin Mellström. "Interventioner som arbetsterapeuter använder vid stressrelaterad psykisk ohälsa : En kartläggning av interventioner av arbetsterapeuter på vårdcentraler." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-67196.
Full text
11
Hägerstrand, Alexandra, and Cecilia Olsson. "Förekomst och självskattad upplevelse av arbetsterapeutiska interventioner för kvinnor med stressrelaterad ohälsa." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-74277.
Full textAbstract:
Psykisk ohälsa är idag den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivningar i Sverige och stressrelaterade diagnoser står för 49 procent där kvinnor är överrepresenterade. Konsekvenserna av stressrelaterad ohälsa leder till stora problem i vardagen. Där den subjektiva upplevelsen av inkongruens mellan krav och förmåga i aktivitetsutförande samt en obalans i aktivitetsmönster är centrala. Inom arbetsterapi anses ett balanserat aktivitetsmönster och kongruens i aktivitetsutförande vara en förutsättning för delaktighet och hälsa. Syftet med studien var att undersöka förekomsten av arbetsterapeutiska interventioner för kvinnor med stressrelaterad ohälsa och deras självskattade upplevelser av interventionerna. Metoden som användes var en kvantitativ tvärsnittsstudie där data från 188 kvinnor insamlades via en egenkonstruerad webbenkät på sociala nätverket Facebook. Enkäten berörde demografisk data samt förekomst och självskattad upplevelse av sju arbetsterapeutiska interventioner. Resultatet visade att 37 procent av respondenterna erhållit någon form av arbetsterapeutisk intervention och i snitt 2.5 interventioner per respondent. Inga statistiska regionala skillnader kunde urskiljas i förekomst av arbetsterapeutiska interventioner. Den mest förekommande interventionen var Tips och råd för att hantera stressiga situationer (31%). Anpassningar på arbetsplatsen, miljö och utförande var den intervention som skattades högst då 13 av de 14 kvinnor (93%) som deltagit i interventionen skattade Mycket bra/Ganska bra. Totalt skattade kvinnorna samtliga arbetsterapeutiska interventioner Mycket bra/Ganska bra (80%). Slutsats: Resultatet visade att arbetsterapeutiska interventioner förekom endast bland cirka en tredjedel av de kvinnor som sökt vård relaterat till stressrelaterad ohälsa. Dock ansåg majoriteten att deras upplevelser av interventionerna var positiva vilket indikerar att arbetsterapeutiska interventioner kan vara ett stöd i rehabiliteringen för kvinnor med stressrelaterad ohälsa.<br>Mental ill-health is today the most common cause of long-term sick leave in Sweden and stress-related diagnoses account for 49 percent where women are over-represented. The consequences of stress-related ill-health leads to difficulties in everyday life. Where a subjective experience of incongruence between requirements and ability in occupational performance and an imbalance in activity patterns are crucial. Having a balanced activity pattern and experiencing congruence in occupational performance are considered to be essential for experiencing participation and health in occupational therapy theory. The purpose of this study was to explore the incidence of occupational therapy interventions for women with stress-related disorders and their self-rated experiences of the interventions. The method used was a quantitative cross-sectional study where data from 188 women were collected using a self-designed web survey on the social network Facebook. The questionnaire concerned demographic data and the incidence and self-rated experience of seven occupational therapy interventions. The result showed that 37 percent of the respondents had received some form of occupational therapy intervention and on average 2.5 interventions per respondent. There were no statistical regional differences in the incidence of occupational therapy interventions. The most common intervention was Strategies for managing stressful situations (31%). The intervention Workplace adjustments of performance and environment rated highest where 13 out of 14 women (93%) rated Very good/Fairly good. Overall the occupational therapy interventions where rated as Very good/Fairly good (80%). Conclusion: The overall result showed that occupational therapy interventions occurred only among approximately one-third of the women who sought care related to stress-related disorder. However, the majority considered that their experience of the interventions were positive, which indicates that occupational therapy interventions can be a support in the rehabilitation of women with stress-related disorders.
12
Lassenius, Tove. "Arbetsmiljöns inverkan på arbetsförmåga i ett tidigt skede av arbetsrelaterad psykisk ohälsa." Thesis, Luleå tekniska universitet, Hälsa och rehabilitering, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-79177.
Full textAbstract:
Arbetsrelaterad psykisk ohälsa orsakar årligen en ansenlig mängd sjukskrivningar. Behovet av allt tidigare åtgärder, som fokuserar på att anpassa arbetskrav med arbetsförmåga samt samhälleliga strukturer som stödjer dessa har framlyfts. En utmaning är den otillräckliga kunskapen om tidiga arbetsplatsnära åtgärder. Arbetsterapi blir oftast inte aktuellt förrän de negativa konsekvenserna av både tillståndet och sjukskrivningen är betydande. Syftet i denna studie var att utforska och beskriva hur personer som drabbats av arbetsrelaterad psykisk ohälsa, men som inte är sjukskrivna, upplever sin arbetsmiljö samt att undersöka hindrande och stödjande faktorer i arbetsmiljön. Metod: Studien genomfördes med en Mixed Methods design. Data samlades in med Work Environment Impact Scale (WEIS). Analys av kvalitativa data kombinerade deduktiv och induktiv ansats. Kvantitativa data analyserades med deskriptiv statistik. Resultatet framlyfte en flerdimensionell och individuellt varierad miljöpåverkan både i och utanför arbetet som bidrog till upplevelsen av nedsatt arbetsförmåga. Detta är implikationer för behovet av att i ett tidigt skede stödja arbetsförmåga ur ett perspektiv som beaktar den drabbade individens vardagliga helhetskontext. Anpassning av arbetssituationen baserad på en analys av faktorer kopplade till individen, arbetet och miljön, behövs i större utsträckning. Arbetsterapeuters metoder och kompetens kan bidra till ökad kunskap om tidiga åtgärder samt till at stödja individer att undvika sjukskrivning. Denna kompetens berikar och kompletterar de arbetssätt som redan är praxis inom företagshälsovård. Arbetsterapeuters expertis borde i tidigare skede och högre grad finnas tillgänglig som stöd vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa.<br>Work related mental disorders continue to cause significant amounts of work absenteeism. The need of matching working conditions to the individuals’ work ability has been emphasized. The lack of knowledge concerning early interventions is though challenging. Occupational therapy is often offered at too late a point when the negative consequences of the sick-leave or the condition already are significant. The aim of this study was two-fold. Firstly, to explore and describe how people affected by work related stress but not on sick leave, experience their working environment. Secondly, to investigate interfering and supporting aspects in the working environment. A Mixed methods design was chosen, and data collected using the Work Environment Impact Scale (WEIS). The qualitative content analysis employed both deductive and inductive approach. Descriptive statistics were used to analyse gradings. The results reflected a multidimensional environmental influence in and outside the work leading to an experience of decreased work ability. The results imply the necessity to early support of work ability embracing the general daily context of the individual affected. Matching the individual and the work to each other, based on an analysis of individual, environmental and work-related factors, should be more common. The methods and the competence occupational therapists possess can contribute to gaining knowledge concerning early interventions and also support individuals to avoid sick leave. This expertise enrichens customary occupational health services practice and should be more commonly provided.
13
Eriksson, Maria, and Jonathan Gabrielsson. "Arbetsterapeutiska insatser i rehabiliteringsprocessen för individer med utmattningssyndrom och stressrelaterad psykisk ohälsa och dess effekt på återgång i arbete - en litteraturstudie." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-74205.
Full textAbstract:
Syftet med litteraturstudien var att undersöka när arbetsterapeuten blir involverad i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen för individer som är sjukskrivna till följd av utmattningssyndrom och stressrelaterad psykisk ohälsa, hur arbetsterapi tillämpassamt vilken effekt arbetsterapeutiska insatser har på klientens återgång i arbete. Insamlingen av data gjordes genom sökningar databaserna CINAHL, PsycINFO, Cochrane, PubMed, SveMed+ samt Amed via Luleå tekniska universitetsbibliotek under perioden februari till mars 2019. Totalt valdes tio artiklar ut för att ingå i studien. Resultatet visar att ingen av studierna med tydlighet när arbetsterapeuten blev involverad i klientens arbetslivsinriktade rehabilitering. Resultatet gällande hur arbetsterapi tillämpasför klientgruppen visade generellt att arbetsterapeuten själv eller i multidisciplinära team utför interventioner riktade mot aktivitetsbalans och att det sker främst i kontexten svensk primärvård och rehabiliteringskliniker. Effekterna av de arbetsterapeutiska insatserna på klientens återgång i arbete presenteras endast i tre studier och sammantaget visade resultaten på små effekter, samtatt evidensen som presenterades var låg eller måttlig. Författarnas slutsatser är att det saknas studier av högre evidensstyrka på området samt att den evidens som presenteras i studierna är bristfällig. Författarna konstaterar att det behövs mer forskning på ämnet och klientgruppen samt att de olika professionernas del i insatserna behöver tydliggöras för att det skall vara möjligt att urskilja betydelsen av arbetsterapi för återgång i arbete.<br>The aim of the literature study was to investigate when the occupational therapist becomes involved in the work rehabilitation of individuals who are sick-listed as a result of exhaustion disorder and stress-related mental health, how occupational therapy is applied and what effect occupational therapy interventions have on the client's return to work. The collection of data was done by searching the databases CINAHL, PsycINFO, Cochrane, PubMed, SveMed + and Amed via Luleå technical university library during the period February to March 2019. A total of ten articles were selected for inclusion in the study. The result show thatnone of the studies describes with clarity when the occupational therapist becomes involved in the work rehabilitation. The results regarding how occupational therapy is being used for the client group generally shows that the occupational therapist alone or in multidisciplinary teams perform interventions directed toward activity balance, primarily in the context of swedish primary care and rehabilitation clinics. The effects of the interventions on the client's return towork were presented in only three of the studies and the overall results show small effects, and the evidence presented is of low or moderate quality. The author ́s states that more research is needed on the subject and the client group, and that in future studies each professions part of the efforts need to be elucidated so that it is possible to distinguish the importance of occupational therapy for return to work.
14
Lind, Johanna. "Mindfulness Based Stress Reduction - en potentiell hälsofrämjande intervention mot stressrelaterad ohälsa i svenska samhället? : En litteraturöversikt." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-15498.
Full textAbstract:
Inledning: Stressrelaterad ohälsa är ett växande folkhälsoproblem som skapar lidande för individer och stora kostnader för samhället. Det finns behov av hälsofrämjande och förebyggande metoder för att motverka denna ohälsa. MBSR är en metod som visat lovande effekter på stressreducering och olika dimensioner av stressrelaterad ohälsa. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva effekter av Mindfulness Based Stress Reduction (MBSR) på ohälsosam stress i friska populationer. Metod: En litteraturöversikt med tio vetenskapliga artiklar som analyserades systematiskt för att identifiera teman i effekter av MBSR-program på stressrelaterad ohälsa. Resultat: Samtliga vetenskapliga studier visar hur MBSR-programmet ger positiva effekter på hälsan som ökad mindfulness, reducerad stress samt bättre psykisk och emotionell hälsa. Diskussion: MBSR har i tidigare studier visat sig vara effektiv för ökad livskvalitet och copingförmåga vid kroniska smärttillstånd samt olika fysiska och psykiska diagnoser. Mindre uppmärksamhet har riktats mot möjliga fördelar hos friska populationer. Resultatet av litteraturöversikten visar hur MBSR är en lovande metod för att främja hälsa och förebygga stressrelaterad ohälsa hos friska populationer i det korta perspektivet, vilket stöds av tidigare publicerade studier.<br>Introduction: Stress-related illness is a growing public health concern which induces suffering for individuals and high costs for society. There is a need for health promotion and prevention methods to counteract this illness. MBSR is a method which demonstrates promising effects on stress reduction and different dimensions of stress-related illness. Aim: The aim of this literature review was to describe the effects of Mindfulness Based Stress Reduction (MBSR) on stress in healthy populations. Methods: A literature review of ten scientific articles were systematically analyzed to identify themes in effects of MBSR on stress-related ill health. Results: All scientific studies show how MBSR has positive health effects such as increased mindfulness, reduced stress as well as better mental and emotional health. Discussion: In previous studies MBSR has proven to be effective in enhancing quality of life as well as management of chronic pain conditions and various physical and mental disorders. Less attention has been paid to possible benefits in healthy population. The result of this literature review show how MBSR can be a promising method to promote health and prevent stress-related illness in healthy populations in the short perspective, as confirmed by previous studies.
15
Rosvall, Linda, and Fredrika Bos. "”Socialtjänsten blir yttersta skyddsnätet, vi kan aldrig säga nej” : En kvalitativ studie om hur enhetschefer inom socialtjänsten arbetar förebyggande mot stressrelaterad psykisk ohälsa." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-71644.
Full textAbstract:
Socialsekreterare är en yrkesgrupp inom vilken det förekommer ett stort antal sjukskrivningar på grund av stressrelaterad psykisk ohälsa. Det framkommer att arbetsmiljön samt ledarskapet har en stor påverkan på de anställdas psykiska hälsa. Syftet med studien var att genom en kvalitativ metod undersöka hur enhetschefer inom socialtjänsten arbetar för att förebygga stressrelaterad psykisk ohälsa bland sina anställda. Vidare undersöktes också huruvida ett rumsligt nära ledarskap har någon påverkan på det förebyggande arbetet. Intervjuer genomfördes med fyra enhetschefer anställda inom socialtjänsten. Som hjälp vid intervjuerna användes en halvstrukturerad intervjuguide med öppna frågor. Analysen utgick från innehållsanalys samt krav, kontroll och stödmodellen. I resultatet framkom att ett rumsligt nära ledarskap är av stor vikt för enhetschefer när det gäller det förebyggande arbetet. Närhet gör att enhetschefer lättare kan följa med i det dagliga arbete, se när arbetsbelastningen på de anställda ökar samt se hur de anställda mår. Det framkommer också att stöd från chef och kollegor är viktigt för att förebygga stress, då man som anställd behöver känna att man inte står ensam med arbetet. Tydlighet i socialsekreterarens yrkesroll framgår också som en viktig faktor, vilket kan påverkas av god introduktion samt mentorskap vid nyanställning. Handledning, regelbundna teammöten, samtal samt mätning och reglering av arbetsbelastning framkommer också som viktiga rutiner i det förebyggande arbetet.<br>Social workers are a professional group where there are a large number of sick leaves related to stress-related mental illness. It appears that the working environment and leadership have a great impact on the employees´mental health. The aim of the study was to find out through a qualitative method how unit managers within the social services work to prevent stress-related mental illness among their employees. Furthermore, we also looked into whether a spatially close leadership has any impact on the preventive work. Interviews were made with four unit managers within the social services. At the interviews a semi-structured interview guide with open questions was used as a guideline. The analysis was based on content analysis and the demand, control and support model. As a result of the analysis we came to the conclusion that a spatially close leadership is of a great importance to the unit managers regarding the preventive work. To be near the employees makes it easier for the unit managers to follow the daily work, to discover when the employees´ workload increases and to see the well-being of the employees. It also appears that support from the unit manager and the colleagues is important in order to prevent stress, as employees need to feel that they don´t stand alone in their work. Clarity in the professional role also appears as an important factor, which can be influenced by a proper introduction as well as mentoring for newly employed. Guidance, regular team-meetings, conversations as well as measurement and regulation of the workload also appear to be important routines in the preventive work.
16
Dahlberg, Anna. "Erfarenheter av att få avslag om sjukpenning : en kvalitativ studie om hur avslag om sjukpenning från Försäkringskassan påverkar personer med stressrelaterad psykisk ohälsa." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-6850.
Full textAbstract:
Stressrelaterad psykisk ohälsa ökar mest och står för den längsta varaktigheten bland sjukskrivningarna. Förändringar i sjukförsäkringssystemet och beslut om att minska sjuktalen har gett konsekvenser som ökat antal avslag om sjukpenning. Syftet med studien var att undersöka erfarenheter av avslag om sjukpenning från Försäkringskassan hos personer med stressrelaterad psykisk ohälsa för att beskriva och förstå vad det får för betydelse för deras sjukdomsbild och återhämtning. Studien är kvalitativ och har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med fem personer som drabbats av stressrelaterad psykisk ohälsa och fått avslag om sjukpenning från Försäkringskassan. Materialet som samlats genom intervjuerna har analyserats med Ulrich Becks teorin om risksamhället och Randall Collins teori om symboliska interaktionskedjor samt tidigare forskning. Resultatet i studien indikerar att avslag om sjukpenning påverkar sjukdomsbilden och möjligheten till återhämtning negativt för personer som drabbats av stressrelaterad psykisk ohälsa. Respondenterna upplevde att avslaget förlängt sjukdomstiden, genom minskad möjlighet till återhämtning och förvärrad sjukdomsbild. Resultatet visar även på en samlad bild av upplevelsen av avslaget om sjukpenning från Försäkringskassan. Personerna upplever inte att handläggare på Försäkringskassan tror dem och därmed känner de sig kränkta.<br>Stress-related disorders have increased and accounts for the longest duration of sick leave. Changes in the health insurance system and decisions to reduce the sick-leave have had consequences such as an increased number of rejection of sickness benefits. The aim of this study was to investigate the experience for people having a stress-related disorder and being rejected sickness benefits from the Social Insurance Fund, to describe and understand the importance for their disease image and recovery. The study is qualitative and has been conducted through semistructured interviews with five participants who suffered from stress-related disorders and received a refusal of sickness benefits from the Social Insurance Fund. The material gathered through the interviews has been analyzed with Ulrich Beck’s theory of risk society and Randall Collin’s theory of symbolic interaction-chains and previous research. The result of this study indicates that the refusal of sickness benefits affects the recovery rate negatively for the participants in the study. The participants felt that the refusal extended the disease time, and they experienced reduced opportunities to recover and a worse diseases image. The result also shows a consistent picture of the experience of receiving a refusal of sickness benefits from the Swedish Social Insurance Agency. The participants do not feel that the case officers at the Social Security Fund believe them and thus they feel offended.
17
Holmedal, Ida. "Jag är bara lite trött." Thesis, Konstfack, Grafisk design & illustration, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-6988.
Full textAbstract:
Stress är något alla människor kan uppleva i sin vardag, och är en naturlig del för att vi ska överleva. Men vad händer när stressen blir långvarig och utvecklas till fysisk och psykisk ohälsa? Varför blir våra hjärnor så stressade? Då utmattningssyndrom är väldigt vanligt i dagens samhälle, och något jag själv hade erfarenheter av, ville jag förstå och komma till kärnan av problemet. Jag har i mitt avgångsprojekt arbetat med att visualisera och berätta om utmattning och stressrelaterad ohälsa. Under projektet undersökte jag vad stress är, och tog bland annat kontakt med Marie Åsberg som myntade begreppet utmattningssyndrom och som är senior professor inom stressrehab, på Daneryds sjukhus. Jag har visualiserat ämnet från olika perspektiv och genrer: via samhällsanalys, biografi, fabel, självbiografi. Min visuella research ledde till en publikation med fragmentariska bilder, bildberättelser och tecknade serier.
18
Broström, Sanna, and Elin Brännmark. "Att drabbas och leva med utmattningssyndrom : En kvalitativ studie om de konsekvenser som kan upplevas till följd av utmattningssyndrom samt vägen tillbaka." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-85602.
Full textAbstract:
Psykisk ohälsa är ett problem som ständigt ökar i samhället. Begreppet psykisk ohälsa innefattar en mängd olika psykiska och psykiatriska problem, däribland utmattningssyndromet, vilket är denna studies fokus. Syftet med studien var att undersöka de egna upplevelserna hos personer som själva drabbats av utmattningssyndrom gällande; insjuknandet, symtom, riskfaktorer och konsekvenser till följd av syndromet, samt friskfaktorer. Studien innefattar sex kvalitativa intervjuer med personer som har varit drabbade av utmattningssyndrom, samt kvalitativ data från en enkät som sedan tidigare var utformad tillsammans med en kvantitativ pilotstudie. Resultatet visar att personerna upplevde att vardagen förändrades avsevärt till följd av syndromet, och att en kognitiv och fysisk trötthet upplevdes av samtliga. Resultatet påvisar även att många av intervjupersonerna och enkätdeltagarna upplevde att självuppfattningen förändrades under tiden som sjuk och att bilden över hur en vill vara krockade med den faktiska bilden. Det framkom även att vissa risk- och friskfaktorer bara upplevdes av enskilda eller ett fåtal deltagare, vilket tyder på att syndromet uppkomst och hur det artar sig är en komplex process med en individuell prägel på samtliga aspekter.<br>Mental illness is a problem that is constantly increasing in society, and burnout syndrome is a relevant part of the mental illness that the society is struggling with. Burnout syndrome is the type of mental illness that this study is focused on. The purpose of this study was to examine people's experience regarding the sickening and diagnostic of burnout syndrome, factors that affect the syndrome negatively and positively but also social and personal consequences that can occur. This study presents six qualitative interviews with people who have been sick with burnout syndrome, together with qualitative survey data that was collected previously. The result of the study shows that the subjects experienced a drastic change of everyday life because of the burnout syndrome. A cognitive and physical fatigue was experienced by all studied subjects. The result also shows that both the interview and survey subjects reported negative changes in the self-perception that affected their mental picture of themselves. The result does also report some affecting factors that are both positive and negative, and a big part of these factors differ between the subjects. This suggests that the burnout syndrome is a complex process that is highly affected by personal and individual factors.
19
Olsson, Avija. "Psykosociala faktorer i arbets- och privatliv och dess samband med olika stressrelaterade symtom samt psykisk ohälsa bland kvinnor och män : En tvärsnittstudie - vid fakulteten för hälso- och livsvetenskap." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för biologi och miljö (BOM), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-46489.
Full textAbstract:
Aim: The aim of the study was to analyse the psychosocial factors in work- and private life and its correlation with various stress-related symptoms and ill health among employees at a faculty at the Linnaeus University. The goal was also to analyze whether there was a gender difference in these health parameters associated with a difference in psychosocial work and home conditions between women and men. Method: Data were collected through a questionnaire were the responders answered questions about demand, control and social support which emanated from Karasek's demand control model. Their professional position was determined by their pay-and educational level in accordance with the theory of the social gradient of health. Stress was measured using "SCGP scale" and mental illness with the help of the ”General Health Qestionnarie.” Two regression analyses were conducted, the first to analyze the correlation between psychosocial factors and stress-related symptoms and the other to analyze the correlation between psychosocial factors and mental ilness. Results: High demand, low control, low social support and lower professional position had a strong relationship (p<0,000) with both stress-related symptoms ( R = 0,49) and mental illness ( R = 0,56) even after controlling for confounders.The strongest own relationship (when the overlap effects between different variables was taken into account) were found between high demands and stress-related symptoms (standardized beta 0.35) and high demands and mental illness (standardized beta 0.38). Conclusion: Due to the cross-sectional nature of the study causal inferences cannot be made. However the results showed that high demand, low control and low social support together had a strong correlation with stress-related ill-health. Furthermore, the study showed no gender differences in the psychosocial factors which is a likely explanation for the fact that there was no difference between men and women in neither stress related symptoms or mental illness. This is an important and positive finding because of the fact that the result indicates that differences in health between men and women is reduced when they have equal opportunities in work and private life.<br>Mål: Målet med studien var att analysera psykosociala faktorer i arbets- och privatliv och dess samband med stressrelaterad ohälsa bland de anställda på en fakultet vid Linnéuniversitetet. Målet var även att analysera huruvida det fanns en könskillnad i dessa hälsoparametrar kopplad till en skillnad i psykosociala förutsättningar mellan kvinnor och män. Metod: Data samlades in via en enkätstudie där de anställda fick svara på frågor kring krav, kontroll och socialt stöd vilka utgick från Karasek´s krav kontroll modell. Individernas plats i yrkeshierarkin avgjordes av deras lön samt utbildningsnivå i enlighet med teorin kring hälsans sociala gradient. De frågor som berörde hemarbete utgick ifrån tidigare forskning på området. Stress mättes med hjälp av ”SCGP scale”, en skala som mäter olika stressrelaterade symtom och psykisk ohälsa mättes med hjälp av ”General Health Qestionnarie”. Två regressionsanalyser genomfördes, den första regressionen analyserade samband mellan psykosociala faktorer och stressrelaterade symtom och den andra regressionen analyserade samband mellan psykosociala faktorer och psykisk ohälsa. Resultat: Höga krav, låg kontroll, lågt socialt stöd samt lägre yrkesposition hade tillsammans ett starkt samband, (p <0,001) med både stressrelaterade symtom (R = 0,49) och psykisk ohälsa (R = 0,56), även efter kontroll för confounders. Det starkaste egna sambandet (när överlappningseffekter mellan olika variabler tagits hänsyn till) återfanns mellan höga krav och stressrelaterade symtom (standardiserad beta 0,35) respektive höga krav och psykisk ohälsa (standardiserad beta 0,38). Konklusion: Resultatet visade att höga krav, låg kontroll, lågt socialt stöd samt lägre plats i yrkeshierarkin tillsammans hade ett starkt samband med stressrelaterade symtom samt psykisk ohälsa. På grund av studiens tvärsnittsdesign kan dock inte orsak och verkan säkerställas. Vidare visade studien inga könsskillnader i ovannämnda psykosociala faktorer vilket är en trolig förklaring till att det inte heller fanns någon skillnad mellan kvinnor och män i stressrelaterade symtom samt psykisk ohälsa. Detta är ett viktigt och positivt fynd då resultatet indikerar på att skillnader i ohälsa mellan kvinnor och män går att utjämna genom att skapa lika förutsättningar i arbets- och privatliv.
20
Örnberg, Ulrika, and Paulina Löfqvist. "Arbetsterapins betydelse i naturunderstödd rehabilitering : En beskrivande studie av verksamheter inom naturunderstödd rehabilitering för personer med stressrelaterade besvär." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för rehabilitering, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-44717.
Full textAbstract:
Bakgrund: Den psykiska ohälsan ökar och är ett växande folkhälsoproblem med negativa konsekvenser för individ och samhälle. Den utgör den vanligaste orsaken till sjukskrivning. Naturunderstödd rehabilitering med kreativa trädgårdsaktiviteter har visat sig vara betydelsefull för personer med psykisk ohälsa och minskar sjukskrivningar. Arbetsterapeuters aktivitetsfokus ur ett holistiskt och dynamiskt perspektiv kan ge klienterna känsla av välbefinnande. Syfte: Belysa arbetsterapins betydelse i naturunderstödd rehabilitering för personer med stressrelaterade besvär. Metod: Studien har en kvalitativ design. Nio deltagare rekryterades genom ett typiskt urval. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer, utifrån en intervjuguide innehållande 15 frågor. Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i tre domäner och sju kategorier. Resultat: Samtliga informanter nämnde värdet av meningsfulla aktiviteter. Det framkom dock att arbetsterapeuterna beskrev ytterligare en dimension av begreppet aktivitet utifrån dess betydelse. Verksamheter med arbetsterapeut tenderar ha fler antal timmar rehabilitering än de utan och deras arbete utgår från att behandla deltagarna. De verksamheter utan arbetsterapeut använde inga behandlande moment i rehabiliteringen. Slutsatser: Arbetsterapeutens perspektiv på aktivitet kunde urskiljas men övriga informanter hade också en god föreställning om aktivitetens betydelse i rehabiliteringen. Arbetsterapeutens kompetenser har ett kompletterande perspektiv i relation till andra professionerna, som är betydande för rehabiliteringen i NUR verksamheter.<br>Background: The mental health issue are increasing and is a growing problem for the society, which is followed by negative consequences for both the individual and the society. Mental health problems are the most common reason for sick leave. Nature-based rehabilitation with creative gardening has shown to be meaningful for people with mental health problems and is followed by a decreased sick leaving. Occupational therapist’s activity focus from a holistic and dynamic point of view that can give the client a feeling of well-being. Purpose: Enlighten the meaning of occupational therapy in nature-based rehabilitation for people with stress-related issues. Method: The study has a qualitative design. Nine participants were recruited by a typical selection. The data collection was made by semistructured interviews, which was made by a specific guide containing 15 questions. The data was analyzed with help from a qualitative content analysis which resulted in three domains and seven categories. Result: All the participants mentioned the meaning of meaningful activities. It appeared that the occupational therapists had an additional point of view and dimension of the concept activity and its meaning. Operations with occupational therapists tend to have more hours of rehabilitation than the operations without. Their work involves treating the participants. The operations without occupational therapist did not use any treating compliments in their rehabilitations.. Conclusion: The occupational therapist’s perspective on activity could be distinguished, but the other informants also had a good idea about the activities meaning in their rehabilitations. The occupational therapist’s qualifications have a complement perspective in a relation to other professionals, who has meaningful qualities for the rehabilitation in the NUR operations.