Academic literature on the topic 'Struktura formula'

Studien syftar till att få en djupare förståelse för ämnet organisatorisk förändring. Inriktningen är en analys av hur en förändring av materiell struktur, en fysisk byggnad, har för inverkan på styrning och beteende. Studien ämnar se hur de formella och informella aspekterna av en organisation interagerar med varandra samt hur en organisation bör forma sin verksamhetsstyrning för att nå samtliga berörda. Problematik kan föreligga då syftet med förändringen inte alltid framgår, varpå samspelet mellan struktur- och aktörsdrivna aktiviteter behandlas utifrån valt ramverk. Swedbank AB har genomfört en ombyggnation av sitt huvudkontor baserat på deras kärnvärderingar, med önskan om att verka enligt dem. Utifrån insamlat material från intervjuer framgår det att den nya fysiska strukturen tvingat fram nytt beteende hos medarbetare. Utfallet från den informella strukturen som formas lokalt kan dock inte förutspås. Slutsatsen är att formella och informella faktorer är sammankopplade, samt att ett fortsatt efterarbete är av betydelse.

Revisorer har sedan länge kopplats till professionella bedömningar men idag visar trenden allt mer på ett arbetssätt med mer användning av formalia. Även ett behov av revisorns tjänster och konsulttjänster förekommer allt mer hos klienten. Syftet med studien är att förstå hur klienten upplever revisorns användning av formalia i arbetsprocessen gentemot klienten i form av olika formella dokument för både stora som små företag. Studien bygger på en kvalitativ undersökning och abduktiv ansats då vi växlar mellan empirisk och teoretisk reflektion. Vår intervjuguide var till en början utforskande och utvecklades till att bli mer semistrukturerad. För att uppnå syftet med studien har vi genomfört elva intervjuer där vi har begränsat vårt urval till klienter som arbetar som redovisningsansvarig/chef och ekonomiansvarig/che f i södra Sverige. Eftersom revisorns tjänster erbjuds till klienten är denna studie analyserad utifrån ett klientperspektiv. Klientperspektivet hjälper oss att besvara frågor kring hur revisorer arbetar med formalia och hur dessa upplevs. Denna studie bidrar till diskussionen kring klienten som erhåller en formalia att följa, likt en förberedelselista, inför varje bokslutsmöte med revisorn. Utifrån förberedelselistan förbereder klienten dokument som efterfrågas av revisorn. Resultatet indikerar att klienter ställer sig positivt till arbetet med formalia där onödiga moment reduceras i samarbetet med revisorn och att arbetet med formalia gynnar klientens verksamhet på så sätt att verksamheten kan visa sin legitimitet gentemot sina intressenter. Vi identifierar klientens upplevelser kring revisorns användning av formalia och visar en förståelse för klientens synpunkter och värderingar vid revision.<br>Accountants have long been linked to professional judgements but the current situation shows an increasing trend on an approach with more use of formality. The client is in existing need of use of auditand consulting services. The study’s purpose is to contribute better understanding and analysis of how clients perceive auditors’ structural use of formalities towards them. The study is based on a qualitative survey with abductive approach as we alternate between empirical and theoretical reflection. The interviewguide has evolved to become more semi-structured. In order to achieve the purpose of the study we have completed eleven interviews which we have limited our selection to clients in southern Sweden. As the auditor’s services are offered to the client, this study is analyzed based on clients’ perspective. The clientperspective helps us to answer questions concerning how accountants are working with formalities and how these are perceived. This study contributes to discussion of clients who receives formality, similar to a preparation list, before each year-end meeting with the auditor. Based on the preparatory list, the client prepares documents requested by the auditor. It indicates that the client is in favor of working with formalities with reduced unnecessary moments under the cooperation. To work with the formalities favors the client's business so that they can prove its legitimacy to stakeholders. We are identifying client experiences of auditor’s use of formalities and presenting an understanding of client’s views and values at audit.

De senaste årens utveckling inom informationsteknik har påverkat organisationers struktur och arbetsmönster. Inom sjukvården har därför av flera anledningar behovet att studera olika former av kommunikation lyfts fram. Ur patientsäkerhetssynpunkt har problem med misstag kopplade till bristande informationsöverföring påtalats. Hierarkiska skillnader, otydliga roller och brister i själva informationsflödena har angetts som orsaker. Motåtgärderna är inte självklara. Sjukvården är en av samhällets mest komplexa kunskapsorganisationer och präglas av karaktärsdrag och informationsflöden kopplade till starka professioner. Kommunikationsgranskningar genomförs vanligen med målet att identifiera orsaker till ineffektiv kommunikation, brister i kommunikationsprocesser, föreslå förbättringar och ge ledning och medarbetare en mer objektiv bild av faktiska förhållanden. Forskningsområdet har dominerats av stora enkätstudier men en ökad efterfrågan har riktats mot studier på plats i den dagliga kommunikationsmiljön hos organisationer. I detta arbete har en sådan fallstudie utförts vid avdelningen för hematologisk slutenvård inom Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge, Stockholm. Avdelningen hade år 2012 i samband med ett lokalbyte inom sjukhuset genomfört omstruktureringar som berörde såväl roller som kanalerna för kommunikation. Verksamheten upplevdes nu inte bedrivas tillräckligt effektiv, den uppfattades ta tid och vara oöverskådlig där förbättrad kommunikation sågs som en lösning. Syftet med denna fallstudie har varit att utifrån roller och kanaler för kommunikation belysa aspekter på hur en tydligare formell struktur för dagens personalinterna kommunikation kan skapas och förmedlas. Syftet besvarades genom att kartlägga dagens formella struktur, vilket är det förväntade utbytet av information beskrivet i arbetsbeskrivningar och policys, men även genom att studera den informella struktur som utvecklats i det dagliga arbetet. En blandning av datainsamlingsmetoder har använts och organisationens kommunikationsnätverk i form av det nätverk som byggs upp av flödet av information mellan aktörer har visualiserats och analyserats. Resultatet visar på skillnader mellan den formella strukturen för personalintern kommunikation och den informella strukturen. Dessa har använts för att analysera, diskutera och föreslå hur de identifierade skillnaderna kan användas för att förtydliga roller och kanaler i den formella strukturen. Studien har identifierat sex områden där den formella strukturen kan förtydligas; en högre grad av dokumenterat kommunikativt ansvar och tydliga rutiner, en stärkt kommunikation inom arbetsteam istället för inom professioner, en definition av över-­‐ och underläkarnas kommunikativa roller, en ökad kontinuitet i centrala roller för kommunikation, en översyn av den fysiska strukturens påverkan på kommunikationen och slutligen ökade förutsättningar för snabb direkt kommunikation med informationsteknologi.<br>The recent technological development within information technology has affected the structure of organisations and the organisation of work. In health care, and for several reasons, the need for communication audits has thus been highlighted. Patient safety may be risked by mistakes linked to deficiencies in information transfer. Often are hierarchical structures, unclear roles and gaps in information flows suggested causes. On the other hand, the health care sector often is considered as one of society's most complex knowledge organizations, characterized by intense information flows with traits linked to strong professions. Communication audits are accomplished with the objective to identify causes of ineffective communication, lack of explicit communication processes, to suggest improvements and provide management and staff with more objective descriptions of roles and links. The research field has for a while been dominated by large-­‐scale surveys and resent studies has pointed at the need for studies of daily communication environments at site of organizations. This is such a study, carried through at a department for inpatient care at the University Hospital Karolinska, located in Huddinge, Stockholm. In 2012, the studied department relocated into new facilities and completed a small restructuring of its organization, affecting roles and channels of communication. The perception of the new organization was inefficiency, both in time and difficulties to overview the structure. The purpose of this thesis has therefore been to discuss and highlight how to clarify formal structure of the internal communication among staff based on parameters such as roles and channels of communication. The study maps today's formal structure, which is the expected exchange of information as described in job descriptions and work policies and compares this with developed informal structures based on how employees prefer to exchange information. A mix of data collection methods is used. An analysis is conducted were the organization's communication network as perceived as exchange of information between the employees is visualised. The results showed differences between the formal structure and the informal structure that could be used to highlight aspects of how the identified differences could be used to clarify the formal structure. The study points at six areas were the formal structure may be elucidated; more documented communicative responsibilities and procedures, a strengthening of communication within working groups rather than within professions, a definition of the chief physician and the assistant physicians' communicative roles, an increased continuity in key roles for communication, a review of the physical structure's impact on communication and finally, create conditions for fast communication with information technology.

Det här utvecklingsarbetet har genomförts i en årskurs två i en grundskola och syftar till att utveckla lärares förmåga att ge elever möjlighet till inflytande i sin skolsituation. Vi upplever att demokratiarbetet i skolan idag är begränsat och olikvärdigt. I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet framgår att alla elever har rätt till en likvärdig utbildning, vilket vi vill eftersträva genom att skapa en formell struktur för elevinflytande. Därför vill vi med det här utvecklingsarbetet se om det är möjligt att utöka elevinflytande genom formella strukturer och på det sättet göra utbildningen mer likvärdig. Vi har ett demokratiperspektiv och använder formella strukturer, deliberativa samtal och flerstämmighet som metod. Genom formella strukturer har vi skapat en situation där elever till viss del förstår att vi litar till deras förmågor, under utvecklingsarbetet tog eleverna mer initiativ och mer kontakt med Johanna för varje vecka som gick. Deliberativa samtal och flerstämmighet i klassrummet hjälpte oss att se elevperspektivet genom att eleverna kom till tals i samtalen. Eleverna uppmuntrades och vi tror att de upplevde att de var viktiga. Resultatet av vårt utvecklingsarbete har också hjälpt oss att se vilka fallgropar vi i fortsättningen ska undvika när vi skapar möjligheter för våra elever att utöva inflytande. Vi skulle ha börjat utvecklingsarbetet med samtal om elevernas erfarenheter av demokrati och elevinflytande. För många är begreppet demokrati lättdefinierat medan andra upplever det mer komplext. Vi vill göra ett försök att sammansmälta två definitioner av demokrati, struktur för folkstyre och sätt att leva tillsammans, till en väg för likvärdig utbildning.

The main purpose of this study is to survey and reach an understanding of how the practical work in psychiatry at times depart from the organization’s stated formal structure. To find the material that would give us the answers we read the organizations own documents about the formal structures form and also we had five interviews. All the tutors are involved in one way or another with the psychiatric and the forensic process. .Job titles vary in order to access information from different parts of the process and get multiple perspectives.  The data was analyzed with sociological concepts and a more comprehensive theory. Some of the concepts are “formal structure”, “cooperation”, "the relationship between freedom and constraint” and “gräsrotsbyråkrater”. The theory that we used to examine the material is W. Meyer and Rowans theory about how the formal structure of an organization and business is only a myth and ceremony.  The result of the study indicates that a plurality of elements has an impact on why the difference between the formal structure and the practical process exists. The loose constraint leads to a wider freedom of action that gives a varied embodiment within the different workgroups. It becomes a habitual pattern in the practical process and the looks of the formal structure is not a priority. The practical process is not aligned with the formal structure and that causes problems. The cooperation is affected negatively and becomes inexplicit and the workgroups can form how the duties are done instead of the organizational management plan (the formal structure). That brings the opportunity to decide and claim that the own group does it better so cooperation partners is excluded in the practical process, when they actually are supposed to be included according to the formal structure.

Although mentioned in research shedding light on spanning boundaries, the mechanisms underlying the relationship between formal boundaries and communication in organizations are not widely known. As a member of an organization divided into functional units, my own experience tells me that knowledge of boundaries might be limited in organizations. In this literature review the phenomenon of boundaries is explained to the extent of formal units in organizations and with regards to the effect and function of knowledge sharing between these units. With the theory of structure, I place a framework on the study that encapsulates the results and the co-worker as an active part of the knowledge sharing unit in a greater whole of the organization. The joint responsibility for the knowledge flow and the function of a boundary as both a barrier and a protection for knowledge places the worker in a role of active participant. I have noted that the words defining boundaries and relating subjects does not exist in a joint perspective and I suggest this for future research along with the question of effects of language barriers.

Die meisten Menschen verbringen heutzutage den Großteil ihres Daseins in Organisationen. Sie werden immer häufiger in Organisationen geboren (Krankenhaus), in Organisationen sozialisiert (Kindergärten, Schulen usw.), sind für ihre Existenzsicherung auf Lohnzahlungen von Organisationen angewiesen, und zunehmend fristen sie ihr Lebensende in Organisationen (Krankenhaus, Altenheim etc.). Aus soziologischer Sicht sind Organisationen deshalb besonders interessant und verdienen eine besondere Beachtung in der Gesellschaftsanalyse. In dieser Untersuchung soll nicht der Siegeszug der Organisation in der soziokulturellen Evolution der Gesellschaft im Mittelpunkt stehen, sondern die Frage: Wie kommt das Driften (Maturana, Varela, 1991) der Organisation zustande? Geht man davon aus, dass in der Evolution Aussterben die Regel und Anpassung die Ausnahme ist, scheint der Aspekt des Driftens organisierter Sozialsysteme besonderes Augenmerk zu verdienen. Liest man die für Deutschland veröffentlichten Zahlen der Unternehmensinsolvenzen, gerade in den heutigen Zeiten der Wirtschafts- und Finanzkrise, scheint der Fortbestand einer einmal ins Leben gerufenen Organisation eher ungewiss als gesichert zu sein. Des Weiteren scheint es so zu sein, dass Organisationen gewissen Lebenszyklen (Küpper, Felsch) unterworfen sind. In den älteren Organisationstheorien wurde noch von einem einheitlichen Zweck ausgegangen, der die gesamte Strukturierung der Organisation übergreift. Alle Organisationsmitglieder haben ihr Handeln im Hinblick auf die Verwirklichung dieses spezifischen Zwecks der Intention nach rational zu gestalten. In der Organisationsanalyse stellte man aber fest, dass Zweckverschiebungen innerhalb der formalen Organisationen eher die Regel als die Ausnahme sind. (Mayntz, 1963 u.a.) Dies Problem der rational gestalteten Organisation wurde somit den Organisationsmitgliedern zugeschrieben. Gleichsam als die andere Seite der formalen Organisation agieren die Mitglieder der formalen Organisation in der informellen Organisation als Mikropolitiker (Bosetzky, Heinrich, 1989), die die formalen Strukturen unterminieren, um ihre persönliche Nutzenmaximierung voranzutreiben. Übernimmt man diese Perspektive für die Betrachtung der formalen Organisation, kann man sich schwer der Annahme verweigern, dass die Organisationsmitglieder grundlegend feindlich gegenüber der Organisation gesinnt sind. Mit dieser Perspektive würde man all den freiwilligen Mitgliedern in Hilfsorganisationen, sozialen Vereinen usw. nicht gerecht werden. In der hier durchgeführten Analyse wird die Perspektive der Luhmannschen Systemtheorie eingenommen. Damit sind die Organisationsmitglieder nicht aus der theoretischen Betrachtung eliminiert, sondern im Gegenteil, sie werden in der Umwelt der organisierten Sozialsysteme verortet. Das hat den entscheidenden Vorteil, dass den Organisationsmitgliedern aus der theoretischen Betrachtung heraus mehr Freiheit zugestanden wird als in akteurszentrierten Theorien. Denn Systembildung bedeutet immer die Streichung mindestens eines Freiheitsgrades (Foerster von, 1997). Mit der Luhmannschen Systemtheorie wird des Weiteren davon ausgegangen, dass sich gleichsam unbeobachtet hinter dem Rücken der Anwesenden ein Netzwerk webt, ein soziales System sich bildet. Alle sozialen Systeme beruhen letztlich auf der Unterscheidung von Bewusstsein und Kommunikation. Die Kommunikation selbst kann man nicht beobachten sondern nur erschließen. Solange sie störungsfrei läuft, bleibt sie den Anwesenden unbewusst. Erst bei Störungen des Kommunikationsflusses macht sie sich bemerkbar, obgleich sie fast nie den Anwesenden bewusst wird. Denn die Kommunikation drillt den Menschen auf den Menschen, weil sie sich der Wahrnehmung entzieht (Fuchs, 1998). Die Autopoiesis der Kommunikation ist auf die Anwesenheit zweier psychischer Systeme bzw. Bewusstseinssysteme angewiesen. Sie ermöglichen überhaupt erst den Raum oder den Phänomenbereich, in dem die Autopoiesis sozialer Systeme möglich ist (Luhmann, 1990). Die Autopoiesis der Kommunikation setzt entsprechend immer Interaktion der Anwesenden voraus. In der Interaktion selbst, werden sich die Anwesenden in besonderer Weise wechselseitig bewusst und können sich entsprechend anders zur Geltung bringen, als in den Strukturzwängen einer formalern Organisation. Die Kommunikation selbst gibt den Beteiligten gewisse Changiermöglichkeiten an die Hand, z.B. das An- und Ausschalten verschiedener operativer Displacement (Fuchs, 1993), um ihren störungsfreien Ablauf zu ermöglichen und entsprechende Brüche zu vermeiden. Zum Beispiel den nahtlosen Übergang von einem Thema zu einem anderen. Die Interaktion selbst wird als zeitinstabiles Kontaktsystem (Luhmann, 1997) begriffen, das mit dem Auseinandergehen der Beteiligten erloschen ist. Die hier kurz angerissene Bedeutung der Kommunikation in der Luhmannschen Systemtheorie erklärt, warum ihr in der durchgeführten Analyse ein so breiter Raum eingeräumt wurde. Organisationen sind Sozialsysteme eines anderen Typs und besitzen damit verbunden ganz andere emergente Eigenschaften. Sie können mit der diffusen Kommunikation der Interaktion nichts anfangen. Ihre Operationen basieren auf Entscheidungen. Jede Entscheidung schließt an eine Entscheidungskommunikation an, aber sie selbst ist die Sinnverdichtung dieser Kommunikation. Und eben dieser Sachverhalt stellt ihre Effizienz, ihr Tempovorteil gegenüber allen anderen Typen sozialer Systeme dar. Erst wenn es der Organisation gelingt Entscheidungen an Entscheidungen zu knüpfen, ist sie in der Lage ihr eigenes Netzwerk ihrer eigenen Entscheidungen zu etablieren. Nur in der Form der Entscheidung kann sie ihre für sie selbst nicht weiter hintergehbaren Systemelemente (Entscheidungen) aneinander anschließen, Entscheidungen anhand von Entscheidungen produzieren. Gelingt ihr das, gewinnen die Entscheidungen füreinander Relevanz, können sich wechselseitig stützen, vorbereiten und entlasten. Jede Entscheidung muss jetzt ihre eigene Vorgängerentscheidung und den jeweiligen Kontext anderer Entscheidungen mit berücksichtigen. Es bildet sich ein Zusammenhang der Entscheidungen, der die Grenzen des Systems begründet und bezeichnet. Da jede Organisation sich immer nur jeweils im Moment ihres Entscheidens realisiert, bekommt sie ein Zeitproblem. Man muss nicht nur entscheiden, sondern man muss mit Bezug auf den Entscheidungszusammenhang korrekt und rechtzeitig entscheiden bevor sich das zu entscheidende Problem zu Ungunsten der Organisation von selbst erledigt hat. Alles was jetzt in der Organisation als relevant betrachtet werden soll, muss die Form einer Entscheidung annehmen. Dies bedeutet nicht, dass in der Entscheidungskommunikation nicht Einfluss auf die Entscheidung genommen werden kann, aber zum einen wird man aufgrund des Entscheidungsdrucks versuchen die Entscheidungskommunikation soweit wie möglich zu verkürzen, z.B durch Programmierung. Zum anderen sieht man der Entscheidung ihre Entscheidungskommunikation nicht an. Man kann sie nur noch erahnen. Organisationen kommunizieren am liebsten mit Organisationen in ihrer Umwelt, da diese gezwungen sind, selbst Entscheidungen zu produzieren, mit denen man selbst etwas anfangen kann. Man kann sie entweder in den eigenen Entscheidungszusammenhang übernehmen, oder man kann sie mit einer eigenen Entscheidung ablehnen. Aber jede Entscheidung, die die Organisation trifft bestätigt oder ändert ihre Strukturen. Dieser Gedankengang führte zu der Überlegung, dass informale Strukturen selbst organisierte Interaktionssysteme sein müssen. Sie müssen sich bereits in irgendeiner Form selbst organisieren. Sie stehen unter dem Gesetz des Wiedersehens. Die sozialen Kontakte werden sich in einem absehbaren Zeit- und Interessenhorizont wiederholen, sich verdichten und konfirmieren (Luhmann, 1997) und dies erfordert bereits ein gewisses Maß an Organisation. Man muss die nächsten Treffen planen, ein Thema auswählen usw. Letztlich produzieren sie Entscheidungen mit denen die formale Organisation etwas anfangen kann. Dies ist einer der Gründe, warum sich die formale Organisation zunehmend den Zugriff auf informale Strukturen ermöglicht.<br>From sociological view organisations are especially interesting and earn a special attention in the society analysis. The starting point of this analysis is the question: How do the drifts (Maturana, Varela come about, in 1991) of the organisations? In the older actor-centred organisation theories was gone out from a uniform purpose which spreads the whole structuralisation of the organisation. The problem of the rational creation of the organisation was ascribed therefore, as an other side of the formal organisation, to the organisation members. In the analysis carried out here the perspective of Luhmann system theory is taken. One assumes from the fact that as it were unnoticeably behind the back of the persons present a network grows up, a social system forms. Organisations are social systems and own quite specific emergente qualities. Their operations are based on decisions. Every decision connects to a decisive communication, but it herself is the sensory compression of this communication. And just these circumstances show her efficiency, her tempo advantage compared with all other types of social systems. Only if to the organisation decisions succeed to attach to decisions, it is to be set up in the situation her own network of her own decisions. Now every decision must consider her own predecessor's decision and the respective context of other decisions with. A connection of the decisions, the borders of the system forms reasonably and called. One must decide not only, but one must decide with reference to the decisive connection correctly and on time before the determining problem has taken care in unfavours of the organisation by itself. Now everything should be looked what in the organisation as relevant, must accept the form of a decision. This does not mean that in the decisive communication influence on the decision cannot be had, but, on the one hand, one will will try to shorten on account of the decisive pressure the decisive communication as far as possible, e.g., by programming. On the other hand one does not look to the decision at her decisive communication. One can only foresee them. Organisations best communicate with organisations in her environment, because these are made produce even decisions with which one himself can start something. One can take over them either in own decisive connection, or one can reject them with own decision. But every decision, they the organisation hits confirmed or changes her structures. This train of thought led to the consideration that informale structures themselves must be organised interaction systems. They must already organise in any form themselves. They stand under the law of the reunion. The social contacts will recur in a foreseeable time and interests horizon, condense and confirm (Luhmann, in 1997) and this already requires a certain measure in organisation. One must plan the next meetings, a subject select etc., In the end they produce decisions with those the formal organisation something can start. This is one of the reasons, why the formal organisation allows itself increasingly the access to informale structures.

En av nyckelfaktorerna för framgångsrik affärsverksamhet är en nära anpassning mellan IT och verksamhet. Intresset för området har väckts i samband med att organisationer i stor utsträckning finner ett gap mellan IT-funktionen och verksamhetsområden. Flertalet åtgärder för att nå anpassning inom organisationer diskuteras och följande två perspektiv är mest förekommande i samband med anpassning -– formella och informella strukturer. Formella strukturer handlar om strategier, infrastrukturer och planeringsmetoder i organisationer. Informella strukturer handlar om människor, kommunikation, sociala relationer och gemensam förståelse. Forskare poängterar att strukturerna inte kan separeras eller uteslutas från varandra, samtidigt som vissa hävdar att mer fokus bör ligga på informella strukturer. Tidigare forskning är även i hög grad teoretiskt inriktad och ett praktiskt fokus på anpassning saknas. I denna studie undersöks anpassning mellan IT och verksamhet på e-handelsföretaget NLY Scandinavia AB. Det är särskilt intressant eftersom anpassning kan tyckas självklar i en IT-baserad miljö. Studiens syfte är att, baserat på en fallstudie med kompletterande datainsamlingsmetoder, undersöka hur vi kan förstå anpassning i praktiken. Resultatet visar att företagskultur, helhetssyn och styrning är betydelsefullt vid anpassning mellan IT och verksamhet.<br>One of the key factors for a successful business is a close alignment between IT and business. Interest within the field has been discovered, since organizations have found a gap between the IT- function and business areas. Several measures in order to reach alignment within organizations are discussed and the following two perspectives are most existent within alignment – formal and informal structures. Formal structures involve strategies, infrastructure and planning methods in organizations. Informal structures focus on people, communication, social relationships and shared understanding. Researchers points out that structures can not be separated or be excluded from each other, while other researchers argue that more focus should be on informal structures. Previous research is mainly focused on a theoretical perspective and a practical focus on alignment are lacking. This study examines the alignment between IT and business of the online retailer NLY Scandinavia AB. This is particularly interesting since alignment can be seen as obvious within an IT-based environment. The purpose of the study is to investigate how we can understand alignment in practice. Furthermore, a case study with complemented data collection methods, such as observation and interviews are used in this study. The result shows that the corporate culture, comprehensive view and governance are significant within alignment between IT and business.

Cieľom tejto práce je návrh analýzy tvaru haldy vhodnej pre potreby analyzátora 2LS. 2LS je nástroj pre analýzu C programov založený na automatickom odvodzovaní invariantov s použitím SMT solvera. Navrhované riešenie obsahuje spôsob reprezentácie tvaru programovej haldy pomocou logických formulí nad teóriou bitových vektorov. Tie sú následne využité v SMT solveri pre predikátovú logiku prvého rádu na odvodenie invariantov cyklov a súhrnov jednotlivých funkcií analyzovaného programu. Náš prístup je založený na ukazateľových prístupových cestách, ktoré vyjadrujú dosiahnuteľnosť objektov na halde z ukazateľových premenných. Informácie získané z analýzy môžu byť využité na dokázanie rôznych vlastností programu súvisiacich s prácou s dynamickýcmi dátovými štruktúrami. Riešenie bolo implementované v rámci nástroja 2LS. S jeho použitím došlo k výraznému zlepšeniu schopnosti 2LS analyzovať programy pracujúce s ukazateľmi a dynamickými dátovými štruktúrami. Toto je demonštrované na sade experimentov prevzatých zo známej medzinárodnej súťaže vo verifikácii programov SV-COMP a iných experimentoch.