Academic literature on the topic 'Strukturerad'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Strukturerad.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Journal articles on the topic "Strukturerad"
1
Jänsson, Linda, and Anna Olsson. "Decubitusprevention i teori och praktik—en undersäkning strukturerad med hjälp av VIPS-modellen." Nordic Journal of Nursing Research 17, no. 4 (December 1997): 36–41. http://dx.doi.org/10.1177/010740839701700409.
Full text
2
Reichenberg, Monica. "Elever i årskurs 3 läser och samtalar om texter: En interventionsstudie." Acta Didactica Norge 8, no. 1 (September 11, 2014): 11. http://dx.doi.org/10.5617/adno.1103.
Full textAbstract:
Svenska elevers läsförståelse har försämrats avsevärt. Sverige ligger nu under OECD genomsnittet. Samtidigt visar studier att elevers läsförståelse kan ökas om de får strukturerad undervisning . I denna interventionsstudie deltar 64 elever från årskurs 3. Syftet med studien var att utvärdera två modeller för läsförståelse, Reciprocal Teaching och Questioning the Author (QtA). Eleverna har fått träna fyra gånger per vecka under åtta veckor. Sammanlagt blev det 32 samtal. Hälften av eleverna har fått träna efter en strategiorienterad undervisningsmetodik, Reciprocal Teaching (RT), medan den andra hälften har fått träna efter en innehållsorienterad undervisningsmetodik, Questioning the Author (QtA). Alla elever deltog i alla 32 samtalen där de fick läsa berättande texter. Eleverna testades före och efter interventionen. Resultaten visade på en signifikant ökning i läsförståelse vare sig eleverna hade tränat efter strategiorienterad undervisning eller innehållsorienterad undervisning. Även elevernas läshastighet av sammanhängande text ökade i båda betingelserna, men den ökade mest för de elever som fått träna efter QtA . Key words: strategiinriktad undervisningsmetodik, innehållsinriktad
3
Labba, Niklas, and Jan Åge Riseth. "Analysis of the economic adaptation of Sami reindeer management. Reindeer; source of income or cultural linkage?" Rangifer 27, no. 3 (April 1, 2007): 57. http://dx.doi.org/10.7557/2.27.3.271.
Full textAbstract:
The aim of this partial study is to analyse how the economies of different Sami reindeer management households are structured, and how the adaptation is structured if profit maximation is a goal. Earlier research demonstrates that different regions provides various terms. Consequently there exists a different economic structure among different households. Based on a selection of households from districts /villages from a range of geographical locations, management patterns, and region size, different economic structures are searched for. Households with similar economic structures are grouped in categories. The standard deviation confirms whether the grouping in categories. Sami Reindeer Management in Norway and Sweden has during the period from 1992/93 to 2002/03 provided recognized slaughterhouses with an even quantum of meat supply. That indicates that it probably is the same set of factors that influence the slaughter quantities of both countries. The relationship between the stock value of reindeer and the commercial value of reindeer meat, with in each household, suggests whether there is an accumulation in herd size and its magnitude. The herd increment depends on the competitive situation between the households in the district/village. As a single household cannot influence wholesale price of reindeer meat, the sales quantum is the single factor that can influence total sales. The efforts to increase herd size, due to the competitive situation, prevent the household from a maximum slaughter quantum, which thereby reduce the returns from reindeer management. Common factors for the different structures are sought for. The indication is that nether sale price of reindeer meat or line of politics influence sales quantum. The Sami reindeer herding seams to be a way of life were the size of the reindeer herd is in focus.Analys av den samiska renskötselns ekonomiska tillpassning. Renen, intäktskälla eller kulturfäste?Abstract in Swedish / Sammandrag: I denna studie analyseras hur olika renskötarhushålls ekonomier är strukturerad samt hur de tillpassar sig de ekonomiska förutsättningar som existerar för att maximera den ekonomiska avkastningen, i de fall en ekonomisk vinstmaximering är målsättningen. Tidigare forskning visar att renskötselområden uppvisar skilda betingelser. Köttförsäljningvärde, produktionsbidrag och ersättningsstorlek vid förlust av renar skiljer sig åt. Främst mellan Norge och Sverige men även regionalt inom det enskilda landet. Det medför att det existerar olika ekonomiska strukturer hos renskötarhushållen. Genom ett urval av hushåll från olika distrikt och samebyar baserat på geografisk lokalisering, driftsmönster och renskötselsområdesstorlek söks olika ekonomiska strukturer. Hushåll med liknade ekonomisk struktur grupperas i kategorier. Standardavvikelsen bekräftar om hushållen bildar en hushållskategori. Den samiska renskötseln i Norge och renskötseln Sverige har från år 1992/93 till år 2002/03 haft en kvantitetsmässigt jämn köttförsäljningsnivå till godkända slakterier. Det indikerar att det troligtvis är samma faktorer som påverkar ländernas slaktkvantitet. Förhållandet mellan lagervärde av renar och försäljningsvärdet av renkött, i det enskilda hushållet, åskådliggör om det föreligger någon tillväxt i renantalet och tillväxtens storlek. Tillväxten i renantalet beror av den konkurrenssituation som finns mellan hushållen inom distriktet/samebyn. Strävan efter att uppnå ett högre renantal, på grund av konkurrenssituationen, förhindrar hushållet att göra ett maximalt slaktuttag vilket därmed minskar avkastningen från renskötseln. Allt pekar mot att slaktkvantiteten inte påverkas av uppköpspriset på renkött eller av politiska tilltag. Den samiska renskötseln tycks vara en levnadssätt där renantalet står i centrum.
4
Lidström, Allan. "EBP och verksamhet med personligt ombud." Socialvetenskaplig tidskrift 28, no. 1 (September 27, 2021): 95–118. http://dx.doi.org/10.3384/svt.2021.28.1.4076.
Full textAbstract:
Evidensbaserad praktik (EBP) har länge varit föremål för en polariserad debatt inom socialt arbete. De mest uttalade meningsskiljaktigheterna rör EBP:s vetenskapssyn och i debatten accentueras detta ofta genom att EBP associeras med ett snävt metodologiskt fokus. Samtidigt har EBP i praktiken omtolkats på ett sätt som gjort att begreppet riskerar att urvattnas och inte bli förpliktigande. Varken ett snävt metodologiskt fokus eller ej förpliktigande tillämpningar är troligen optimala för att generera förbättringar i social omsorg eller för att ta till vara de reflektioner som gjorts inom socialtjänsten som kan vara värdefulla vid revidering av EBP. Den här studiens syfte är därför att göra delvis ny begreppsbildning tillgänglig och visa vad den kan betyda för att utveckla förhållningssätt och tillvägagångssätt. Det görs genom att analysera relationen mellan EBP:s grundläggande tillvägagångssätt och en socialtjänstpraktik (personligt ombud) som uppvisar den komplexitet som anses typisk för socialt arbete. Ett vidare syfte är att bidra med reflektioner om vilka element i EBP som behöver revideras respektive tas till vara för att EBP ska vara ett potentiellt önskvärt projekt i en sådan verksamhet. Det empiriska materialet utgår ifrån intervjuer i en ombudsverksamhet och det analyseras med teoretisk utgångspunkt i teknik- och vetenskapsstudier. Resultatet visar att den typ av kognitiva formaliseringar som tillämpas i strävan efter mekanisk objektivitet inom EBP kan vara problematiska i ombudsverksamheten. Samtidigt är formaliseringar i sig inte problematiska eftersom ombudsverksamheten, trots intryck av komplexitet, är mer formaliserad än vad den först verkar. De mest betydelsefulla formaliseringarna i verksamheten är dock inte kognitiva utan sociala och analysen pekar på att det kan vara värdefullt att komplettera EBP med medveten och strukturerad användning av sådana sociala formaliseringar för att stärka disciplinär objektivitet.
5
Haller, Mie Birk. "Kontrol af virkeligheden." Tidsskrift for Forskning i Sygdom og Samfund 15, no. 28 (August 16, 2018): 43–62. http://dx.doi.org/10.7146/tfss.v15i28.107258.
Full textAbstract:
Denne artikels omdrejningspunkt er indsattes erfaringer med stofmisbrug og misbrugsbehandling i et dansk lukket fængsel. Dens fokus er indsatte med et rusmiddelbrug, der under fængselsopholdet enten fortsætter deres brug af rusmidler på almindelige fællesskabsafdelinger eller søger stoffrihed på en af fængslets behandlingsafdelinger. Fra de indsattes perspektiv viser artiklen, hvordan dét at afsone på henholdsvis behandlings- eller fællesskabsafdelinger muliggør forskellige eksistensformer og forskellige muligheder for at kontrollere ens virkelighedsopfattelse og hverdag i fængslet. De indsatte oplever livet på de almindelige fællesskabsafdelinger som ’ustruktureret’. Her kan de – på grund af tilstedeværelsen af stoffer – kontrollere deres egen virkelighed og dermed opnå en mere behagelig afsoning. På behandlingsafdelingerne forventes det modsat at indsatte lever et ’struktureret’ liv og lever op til samfundsmæssige idealer om at være refleksive, fremtidsorienterede og progressive.Artiklen konkluderer, at det ’strukturerede’ liv på behandlingsafdelingerne ikke opleves som meningsfyldt blandt de indsatte, fordi det ikke er attraktivt i den meningsløse livssituation i fængslet. Modsat giver tilgangen til stoffer indsatte mulighed for at opnå en mere tålelig afsoning.Artiklen er baseret på fem måneders etnografisk feltarbejde i et dansk, lukket fængsel for mænd.
6
Bjugn, Roger, Bettina Casati, and Hans Kristian Haugland. "Strukturert e-journal." Tidsskrift for Den norske legeforening 134, no. 4 (2014): 431–33. http://dx.doi.org/10.4045/tidsskr.13.1575.
Full text
7
Schiøtz, Aina. "Kjønnsrollenes seige strukturer." Tidsskrift for Den norske legeforening 133, no. 8 (2013): 868. http://dx.doi.org/10.4045/tidsskr.13.0232.
Full text
8
Bourdieu, Pierre. "Strukturer, habitus , praksiser." Agora 24, no. 01-02 (March 19, 2006): 53–73. http://dx.doi.org/10.18261/issn1500-1571-2006-01-02-04.
Full text
9
Aabakken, Lars. "Pasientinformasjon – strukturert og illustrert." Tidsskrift for Den norske legeforening 130, no. 3 (2010): 303–4. http://dx.doi.org/10.4045/tidsskr.09.1349.
Full text
10
Chen, Ying, Wenche Reed, and Tor-Arne Hanssen. "Re: Strukturert e-journal." Tidsskrift for Den norske legeforening 134, no. 10 (2014): 1019–20. http://dx.doi.org/10.4045/tidsskr.14.0569.
Full textDissertations / Theses on the topic "Strukturerad"
1
Zgrdja, Sonja. "Strukturerad kreativitet." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-18478.
Full textAbstract:
Ordet kreativitet används flitigt idag av ledare, kreativitetskonsulter,konstnärer, unga som gamla. Vissa ser kreativiteten som en ekonomiskdrivkraft, andra tycker att den gör vårt liv mer spännande. På sistone har detvuxit fram många kreativitetsprofessioner, så kallade kreativitetsexpertersom säger sig veta vad kreativiteten är och har en universal lösning förstimulering av den och vet hur man leder den. Jag kallar det att strukturerakreativiteten genom klichéspråk. Genom att kommunicera kreativiteten meddet klichéspråket gör vi illa själva kreativiteten. Vi beundrar kreativitetenoch vi plundrar kreativiteten. Vi förtar möjligheten med ordet, den renakreativiteten, spontana kreativiteten som finns i alla människor, som baraexisterar. Syftet med uppsatsen är att åstadkomma en reflektion runt fråganvad händer med kreativiteten när man utnyttjar den och jag förväntar mig attinte ställas till svar om vad kreativiteten är, för jag har ingen facit.Den här essän är en berättelse där jag, genom det hermeneutiska synsättet,tolkar teori och intervjuer med kreativa människor som jag har i studien urett ironiskt perspektiv. Det ironiska perspektivet hjälper mig att handskasmed motsägande situationer, och skyddar mig själv mot mina egnaemotionella reaktioner som den strukturerade kreativiteten förorsakar. Att visjälva är en del av den strukturerade kreativiteten utan att vi är medvetna omdet är svårt att förklara på något annat sätt än ironiskt.Uppsatsnivå: D
2
Larsson, Kenneth, and Risto Ruotsalainen. "Benchmarking : en strukturerad arbetsprocess." Thesis, University West, Department of Technology, 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-726.
Full text
3
Apell, Inger. "Omvårdnad vid hysterektomi : En strukturerad litteraturstudie." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-3617.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie var att ta reda på vilka omvårdnadsbehov kvinnor hade inför en hysterektomi för att de skulle känna sig mer nöjda med operationens slutresultat. Denna undersökning genomfördes som en systematisk litteraturstudie och omfattade en sammanställning av totalt 16 kvalitativa och kvantitativa artiklar av måttlig till hög kvalitet. Samtliga artiklar granskades efter två modifierade granskningsmallar efter förlagor av Forsberg och Wangström (2003) och Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006), en modell för kvalitativa och en för kvantitativa artiklar, om 28 bedömningskriterier vardera. För att evidensbestämma resultaten användes graderingskriterier enligt Bahtsevani (2008). Evidensvärdet för samtliga påståenden i resultatet vilade på måttligt till starkt vetenskapligt underlag. Huvudresultatet påvisade behov inom fyra områden: a) information för beslutstagande till hysterektomi, b) information om hysterektomins påverkan på sexuallivet, c) specialistvård för kvinnor med låg livskvalitet vid malign sjukdom, samt d) extra stöd vid ångest. Resultaten diskuterades utgående från Peplaus interaktionsteori (1952) vilken innebar att sjuksköterskan bistod med kunskap och vägledning för att hjälpa patienten att fatta ett hållbart beslut. Tanken med denna studie var att den kunde ligga som grund för en informationsskrift för de kvinnor som står i beredskap att genomgå en hysterektomi för att ge dem tillgång till ny kunskap, samt besvara de vanligaste frågorna.
4
Axelsson, Cecilia. "Leveransproblem : Ett problem vid strukturerad produktion." Thesis, Uppsala universitet, Byggteknik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-237614.
Full textAbstract:
When building large buildings, such as compartment buildings, there is a number of deliveries arriving on the construction site daily. In order to receive these deliveries without disturbing the rest of the work going on JM often books a fixed unloading time. When doing that they can be prepared when the delivery arrives. Making sure there is a suitable unloading area, someone to meet the delivery and when needed proper machines, such as a tractor or a crane, to help unload bigger deliveries. The person receiving the delivery is supposed to make an acceptance control where they check the delivered goods making sure nothing has been damaged in transport and that they have received what they were supposed to receive. Also noting whether the delivery arrived on time or not. In 2010 JM introduced structured production as their take on lean, and thus working more effectively. Structured production at JM means that everyone in the company performs the same task in the same way according to a predetermined assembly instruction. It also includes a certain way to make time plans for the whole project as well as for the next 5 weeks. As for deliveries JM tries to order these as close to just in time as possible. That reduces keeping material in stock at the construction site and also handling this material more than necessary. Handling material in stock is a big source of accidents and takes time away from other work. However, it is very vulnerable to have essential supplies arrive to the construction site just when they are needed as a delay can ruin the whole timeline of the production. This report aims, through qualitative studies, to find out how widespread the problem of late deliveries is at JM'S three construction sites in Uppsala and what JM is able to do to avoid it. The study showed that if deliveries are delayed, it refers almost exclusively to 1-5h on the desired delivery date. Deliveries being delayed so that they do not arrive on the right day were very unusual. One of the questions in the interviews was also whether JM themselves could have a negative effect on deliveries arriving on time by making changes in their orders, but this seems to have no significance when changes are made only after approval by the supplier and that the vast majority of deliveries after all still arrives on the right day. It rather seems that some providers take the order of a fixed unloading time less seriously. Something that does not make things better is that the procedure for handling delayed deliveries varies a lot just between the three construction sites in Uppsala and also between supervisors on the same construction site. It is not even always the case that the supplier is notified that the delivery was late, and then they do not know that they need to improve. Most suppliers buy in the transport of a shipping company and order a fixed unloading time from them. The suppliers interviewed all said that they wanted to know if the delivery was late so that they can contact the shipping company.
5
Månsson, Jonas, and Magnus Johansson. "Strukturerad vilostund på intensivvårdsavdelning : En observationsstudie." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-74661.
Full textAbstract:
Bakgrund: Intensivvårdspatientens sömn nattetid är fragmenterad och blir i stor utsträckning störd, vilket gör att en vila på dagen behövs; en strukturerad vilostund. För återhämtning och läkning av sjukdomstillstånd är det viktigt att patienten får den vila denne behöver. Sömnbrist och brist på vila leder till svårigheter att komma ur respirator, längre sårläkning och i slutändan längre vistelsetid på intensivvårdsavdelningen. En strukturerad vilostund är en avsatt tid på dagen där meningen är att intensivvårdspatienten ska vila, utan att bli störd mer än vad sjukdomstillståndet tillåter. Det finns främjande åtgärder som kan utföras för att ge intensivvårdspatienten en god vilostund. Syfte: Syftet är att observera den strukturerade vilostunden inom intensivvården, med hjälp av fyra frågeställningar. Metod: Studien är gjord på två olika intensivvårdsavdelningar, vilket har genererat 41 observationer. Designen är en prospektiv observationsstudie med kvantitativ ansats. Analysen tolkas med deskriptiv och analytisk statistik. Resultat: Resultatet visar att de främjande åtgärder som observerats inte görs i full utsträckning. Den strukturerade vilostunden blir störd bland annat av samtal i vårdrummet och ljud från övervakningsutrustning. Den strukturerade vilostunden störs i snitt 25 gånger och den längsta sammanhängande tid utan störningsmoment är i snitt tio minuter, dock observerades som mest 67 störningsmoment. Den längsta sammanhängande vilan uppmättes till 48 minuter och den minsta vilan till tre minuter. Slutsats: Den strukturerade vilostunden störs frekvent, trots att riktlinjer finns för en strukturerad vilostund. Då det är frekventa störningar innebär det att möjligheten för vilan blir för kort för att gynna återhämtning och därmed risk för förlängt intensivvårdsbehov.Background: Patients sleep in the intensive care units (ICU) is fragmented. There is a need for a daytime rest, quiet time, to help the patient heal and recover from critical illness. Sleep deprivation and lack of rest might lead to difficulties of extubation, prolonged healing of wounds and it may result in prolonged stay in the ICU. A quiet time is a period during the day, where the goal is patient rest, without any unnecessary interruptions. There are promotional actions that can be used to make the patients’ rest as good as possible. Aim: The aim of this study is to observe the structured daytime rest in ICU, with the help of four questions. Method: This study is done at two ICU’s in Sweden, which has generated 41 observations. The design is a prospective quantitative observational study with descriptive and analytic statistics. Result: The result shows that the promotional actions observed aren’t used to the full extention. The daytime rest is interrupted, amongst other things, by conversations in the IC-room and from alarms of the surveillance equipment. The daytime rest is disturbed 25 times in mean, and the longest coherent rest fort the patient is ten minutes in mean. The top number for disturbances during the daytime rest is 67 times. The longest coherent rest was 48 minutes and the shortest rest three minutes. Conclusion: The daytime rest is frequently being disturbed in spite of there being a structured daytime rest protocol. This leads to that the possibility for a rest to recover is to short to do so, which can lead to a prolonged stay at the ICU.
6
Erlandsson, Ulrika, and Jenny Nordendahl. "Intensiv och strukturerad läsning - en intervention." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32293.
Full textAbstract:
Sammanfattning/AbstractErlandsson, Ulrika och Nordendahl, Jenny (2019). Intensiv och strukturerad läsning - en intervention. Intensive and structured reading - an intervention. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragSlutsatsen av studien indikerar att intensiva, strukturerade läsinsatser ger god effekt på den tidiga läsinlärningen samt läshastighet och läsförståelse. Med en samsyn, gemensam planering och kollegialt lärande kan metoder för hur dessa läsinsatser ska bedrivas, arbetas fram och användas i samtliga årskurser. En insats som denna intervention, ger elever möjlighet att lära sig läsa och också fortsättningsvis bibehålla och utveckla sin läsning för att den ska bli adekvat i förhållande till elevernas ålder och innehållet i den undervisning eleverna ska tillgodogöra sig.Syfte och frågeställningarSyftet med vårt arbete är att ta reda på om strukturerade, intensiva perioder med läsning ökar elevers läsflyt, det vill säga hur eleven läser med inlevelse och intonation samt läsförståelse. Vi har valt att göra våra interventioner i åk 1 och åk 4 för att se om elevernas resultat i läshastighet och läsförståelse kan öka med hjälp av intensiva, strukturerade perioder av träning. I åk 1 ska eleverna ges möjligheter till att lära sig läsa och i åk 4 ställs högre krav på läsning av fakta och de läromedel som eleverna kommer i kontakt med är svårare än tidigare. Att kunna läsa i samtliga ämnen är viktigt för att kunna delta i skolans alla ämnen. •Hur kan tidiga testresultat användas för att utveckla den fortsatta undervisningen för elever som har svårigheter med läsflyt och läsförståelse?•Vilka effekter har strukturerade intensiva perioder av läsning på elevers läsande gällande läsflyt och läsförståelse till skillnad från läsning under några få tillfällen under längre tid? TeoriStudien utgår ifrån ett didaktiskt teoriperspektiv där vi både i metoddel och resultat- och diskussionsdel kommer att förklara och diskutera vad just undervisningen kring läsning i detta fall ska handla om, varför vi valt det innehåll vi gjort och till vem innehållet kan läras ut, det vill säga hur undervisning kan gestaltas och vad som är syftet med undervisningen (Nilholm, 2016).Utifrån Säljös (2014) sätt att beskriva sociokulturell teori, där kontext och lärande hör starkt samman, kommer dessa ovanstående teorier att parallellt och tillsammans ge stöd åt den studie som genomförts. Specialpedagogiska perspektiv är också av vikt i denna studie. MetodDet empiriska material som samlats in under studien är av kvantitativ karaktär, det vill säga att resultat av undersökningen kan redovisas i siffror, tabeller och diagram och sedan jämföras. För att kunna göra detta har metoden intervention använts i åk 1 och åk 4. Intervention är ett sätt att bedriva undersökningen och används för både datainsamling, testning och utvärdering. I intervention som metod studeras ett verkligt fall och vad som sker under verkliga förhållanden och ger en ingående kunskap kring förloppet. ResultatResultaten av studien i åk 1 och åk 4 visar att intensiva, strukturerade läsinsatser ger effekt. Att träna intensivt och utifrån en viss struktur ger eleverna möjlighet att i de yngre åldrarna arbeta med att koppla fonem och grafem, att kunna känna igen korta, frekventa ord för att sedan automatisera avkodningen och förstå innehållet i de texter eleverna möter. I åk 4 indikerar resultaten på en fördjupning i innehållet i de texter de läser. Studien har fokuserat på att intensivt och strukturerat arbeta med och förbättra elevernas läshastighet och läsförståelse.Specialpedagogiska implikationerSlutsatsen av studien indikerar att intensiva, strukturerade läsinsatser ger god effekt på den tidiga läsinlärningen samt läshastighet och läsförståelse. Med en samsyn, gemensam planering och kollegialt lärande kan metoder för hur dessa läsinsatser ska bedrivas, arbetas fram och användas i samtliga årskurser. En insats liknande denna intervention, ger elever möjlighet att lära sig läsa och också fortsättningsvis bibehålla och utveckla sin läsning för att den ska bli adekvat i förhållande till elevernas ålder och innehållet i den undervisning eleverna ska tillgodogöra sig.
7
Cederlöf, Åsa, and Piamari Ålenius. "Ambulanspersonalens upplevelse av regelbunden strukturerad fysisk aktivitet." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-28634.
Full textAbstract:
Ambulanspersonal (ambulanssjuksköterskor, specialistsjuksköterskor och ambulanssjukvårdare) förväntas klara av både fysiska och psykiska påfrestningar och samtidigt utföra en patientsäker vård. Framförallt de fysiska påfrestningarna kan skapa muskuloskeletala besvär hos ambulanspersonalen. Muskuloskeletala besvär kan leda till arbetsrelaterade förslitningsskador i nacke, skuldror, ländrygg och knän. Syftet med studien var att beskriva ambulanspersonalens upplevelse av regelbunden strukturerad fysisk aktivitet. Studien utfördes med kvalitativ design och en induktiv ansats där sex manliga deltagare intervjuades. Den genomförda innehållsanalysen resulterade i tre tydliga kategorier; självupplevd hälsovinst, säkrare omhändertagande och skadeförebyggande. Samtliga deltagare uppgav att de fick bättre ork, bättre sömn, bättre och snabbare återhämtning, mindre muskuloskeletala besvär och en positiv indirekt påverkan på patientsäkerheten.Ambulance personnel (specialist nurses and paramedics) are expected to self-manage the risk of both physical and mental strain while performing safe patient care. It is mainly physical strain that can lead to musculoskeletal disorders among ambulance personnel. These musculoskeletal disorders can result in work-related repetitive strain injuries in the neck, shoulders, lower back and knees. The aim of the study was to investigate how regular structured physical activity can positively impact ambulance personnel. The study was conducted with qualitative design and with an inductive approach where six male informants were interviewed. The conducted analysis process resulted in three distinct categories; self-perceived health benefits, safer caretaking and injury prevention. All respondents reported that they experienced improved stamina, sleep and faster recovery. Also, they experienced less musculoskeletal problems than prior to undertaking regular physical activity. Furthermore, the informants felt that regular physical activity as such, had an indirect influence on patient safety.
8
Ericson, Lena, and Sari Laitinen. "SBAR; en strukturerad informationsöverföring mellan vårdpersonal : en litteraturöversikt." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-1701.
Full text
9
Lundström, Fredrik, and Sofia Sandberg. "Effektiviteten av rekommendationssystems olika filtreringstekniker: En strukturerad litteraturstudie." Thesis, Uppsala universitet, Informationssystem, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-354068.
Full textAbstract:
Mängden data som transporteras över Internet idag är stor. Vilket innebär att det finns ett överflöd av information och ett behov för att urskilja relevant innehåll mot irrelevant. För att uppnå detta används rekommendationssystem som i sin tur använder olika filtreringstekniker. Det finns tre huvudtyper av tekniker, innehållsbaserad kollaborativ filtrering och hybrid tekniker. Syftet med studien är att jämföra olika filtreringstekniker och undersöka hur teknikerna förhåller sig till träffsäkerhet mot testset, beräkningsbelasning och användarnöjdhet. För att genomföra detta på ett nyanserat sätt har en strukturerad litteraturstudie genomförts där sju olika steg för inhämtning och analys av dokument gjorts. En kvalitativ metanalys genomfördes på de 28 utvalda tidskriftsartiklarna. IFT rekommendationssystem var den rekommendationsteknik som anses minst effektiv utifrån den definition som studien utgått från. KFT och hybrid rekommendationssystem är de som är mest effektiva enligt denna studie. Hybrid system kan ta vara på fördelar från alla andra tekniker och kan synergiskt också motverka vissa av teknikernas förknippade brister, mot kostnaden av att implementations-komplexiteten ökar.
10
Ekdahl, Victor, and Johan Lindblom. "Behandling av iliotibialbandssyndrom hos löpare : En strukturerad litteraturstudie." Thesis, Högskolan Dalarna, Medicinsk vetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-28339.
Full textAbstract:
Bakgrund: Löpning är en populär motionsform runt om i världen. Iliotibialbandssyndrom (ITBS) är en av de vanligaste överbelastningsskadorna hos löpare. Flera olika konservativa behandlingsmetoder har studerats, men evidensen för dessa är begränsad och otillräcklig för att stödja en specifik behandlingsmetod. Syfte: Att genom en strukturerad litteraturstudie beskriva vilka konservativa behandlingsmetoder som studerats för löpare med ITBS samt vilken effekt dessa behandlingsmetoder rapporterats ha på smärta. Metod: En sökning för att identifiera relevanta artiklar genomfördes i databaserna PubMed, Cinahl, Scoupus och Web of Science. De söktermer som användes var iliotibial band syndrome, iliotibial band friction syndrome och iliotibial band strain. En grovsållning av titlar och abstrakt utfördes. Potentiellt relevanta artiklar hämtades i fulltext, och därefter utfördes en relevansbedömning. Inkluderade artiklars metodologiska kvalité granskades. En etisk granskning utfördes av samtliga inkluderade artiklar. Resultat: Fyra randomiserade kontrollerade studier och två kohortstudier inkluderades. De interventioner som studerades i artiklarna var korrektion av tänkta etiologier till löprelaterade skador, anti-inflammatoriskt / smärtstillande läkemedel, djup tvärfriktionsmassage, höftstärkande rehabiliteringsprogram, kortikosteroid injektion samt stötvågsbehandling jämfört med manuell terapi. Många av interventionerna reducerade smärta, dock i varierande grad. I två av studierna var det ingen signifikant skillnad i reducering av smärta mellan interventions- och kontrollgrupp. Artiklarna hade varierande metodologisk kvalité. Slutsats: Trots att ITBS är vanligt förekommande hos löpare har relativt få studier undersökt dess konservativa behandlingsmetoder. Flera av studierna indikerade positiva resultat i form av smärtreduktion men det föreligger svårigheter i att dra slutsatser om effekt från behandlingsmetoderna på grund av metodologiska svagheter.Background: Running is a popular form of exercise around the world. Iliotibial band syndrome (ITBS) is one of the most common overuse injuries in runners. Several different conservative treatment methods have been studied, but evidence is limited and not sufficient enough to support a specific treatment method. Objective: To describe through a structured literature review the conservative treatment methods studied on runners with ITBS and the effect these treatment methods have on pain. Method: A search to identify relevant articles was carried out in the PubMed, Cinahl, Scoupus and Web of Science databases. The search terms used were iliotibial band syndrome, iliotibial band friction syndrome and iliotibial band strain. A screening of titles and abstracts was made. Potentially relevant articles were obtained in full text, and then a relevance assessment was performed. The methodological quality of the included articles was examined. An ethical review was conducted on all included articles. Results: Four randomized controlled trials and two cohort studies were included. The interventions studied in the articles were correction of the supposed aetiological factors for running related injuries, anti-inflammatory / analgesic drugs, deep transverse friction massage, hip strengthening rehabilitation program, corticosteroid injection and shockwave treatment compared to manual therapy. Many of the interventions reduced pain, however, to varying degrees. In two of the studies there was no significant difference in decrease of pain between intervention and control group. The articles had varied methodological quality. Conclusion: Although ITBS is common in runners, relatively few studies have investigated it’s conservative treatment methods. Several of the studies indicated positive results in the form of pain reduction but there are difficulties in drawing conclusions about effect from the treatment methods due to methodological weaknesses.
Books on the topic "Strukturerad"
1
Derefeldt, Gunilla, and Gunnar Sjöstedt. Strukturerad osäkerhet, ostrukturerad säkerhet i en globaliserad värld. Stockholm: Swedish Institute of International Affairs, 2007.
Find full text
2
Ekstrand, L. H. Att strukturera en vetenskaplig rapport. Malmö: Institutionen för pedagogik och specialmetodik, Lärarhögskolan, Lunds universitet, 1993.
Find full text
3
Finlands historia: Linjer, strukturer, vändpunkter. 4th ed. Finland: Söderström, 2007.
Find full text
4
Braathen, Helge. Ryttegraver: Politiske strukturer i eldre rikssamlingstid. Oslo: Universitetet i Oslo, 1989.
Find full text
5
Christoffersen, Mogens Nygaard. Familiens udviking i det 20. århundrede: Demografiske strukturer og processer. København: Socialforskningsinstituttet, 2004.
Find full text
6
Nørreklit, Lennart. Formale strukturer i den sociale logik: Et studie i udsagnslogik. Aalborg, Denmark: Aalborg universitetsforlag, 1987.
Find full text
7
Lindahl, Sven. Vergil og Horats: Poetiske og politiske strukturer i augustæisk digtning. København: Museum Tusculanums forlag, Københavns universitet, 2000.
Find full text
8
Thomsen, Hans Hagedorn. Litterær tid: Øjeblik og gentagelse som æstetiske og eksistentielle strukturer. [Odense]: Odense Universitetsforlag, 1990.
Find full text
9
Landqvist, Hans. Författningssvenska: Strukturer i nutida svensk lagtext i Sverige och Finland. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis, 2000.
Find full text
10
Liebing, Schlaber Gerret, and Dansk centralbibliotek for Sydslesvig. Studieafdelingen., eds. Hertugdømmet Slesvigs forvaltning: Administrative strukturer og retspleje mellem Ejderen og Kongeåen ca. 1460-1864. Flensborg: Studieafdelingen ved Dansk Centralbibliotek for Sydslesvig, 2006.
Find full textBook chapters on the topic "Strukturerad"
1
"Texte: Jonglieren mit Worten, Strukturer und Textmengen." In MODAK — Modalitätenaktivierung in der Aphasietherapie, 45–55. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2009. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-540-89539-8_5.
Full text
2
Jokstad, Gunnvi Sæle. "Utvikling av veilederkompetansen – en profesjonsetisk reise." In Fra barnehage til voksenliv, 213–29. Novus forlag, 2020. http://dx.doi.org/10.52145/flgm4233.
Full textAbstract:
Veiledning er en læringsarena og et redskap for å utvikle profesjonalitet i yrket. I veiledning kan det åpnes opp for refleksjon og oppdagelser som er annerledes enn ordinære samtaler mellom kollegaer. Denne studien undersøker hvordan studenter i faget Pedagogisk veiledning beskriver sin egen utvikling og læring i møte med arbeidskravet «Mitt pedagogiske credo». Det empiriske materialet er innhentet gjennom kvalitativ metode, bestående av analyse av dokumenter fra 15 studenter, både logger og refleksjonsnotat, samt fra et strukturert litteratursøk. Studien viser at studentene i møte med arbeidskravet utfordres på en slik måte at de endrer tenkning om veilederrollen og blir bevisstgjort sin egen væremåte. Den konkluderer med at studentene gjennom studiet også istandsettes til å videreutvikle profesjonsfellesskapet på eget arbeidssted.
3
Melby, Line, Ragnhild Hellesø, Berit Brattheim, and Pieter Toussaint. "KAPITTEL 7 Irrelevant, dårlig strukturert og forsinket informasjon – en analyse av utfordringer knyttet til samhandling mellom sykehus og kommuner." In Digitalisering i sykepleietjenestenen – en arbeidshverdag i endring, 131–52. Cappelen Damm Akademisk/NOASP, 2019. http://dx.doi.org/10.23865/noasp.71.ch7.
Full textAbstract:
Parallelt med innføring av samhandlingsreformen har flere tiltak blitt iverksatt for å støtte samhandlingen mellom sykehus og den kommunale helse- og omsorgstjenesten. Ett slikt tiltak er pleie- og omsorgsmeldinger (PLO-meldinger), et digitalt system for informasjonsutveksling mellom sykehus og kommuner. Det er imidlertid fortsatt utfordringer knyttet til samhandling omkring pasienter som trenger oppfølging på tvers av tjenestenivåer. Basert på kvalitative data fra to studier om samhandling mellom sykehus og hjemmetjeneste presenterer og diskuterer vi tre utfordringer spesifikt relatert til kommunikasjon og informasjonsutveksling mellom tjenestene. Én sentral utfordring er at informantene tidvis opplever at informasjonen de mottar er irrelevant eller feil. Videre hadde de fleste erfart tilfeller der informasjonen er framstilt på en dårlig strukturert måte, noe som igjen ledet til at det kunne mangle opplysninger og at det ble vanskelig å forstå innholdet. En siste utfordring var at informasjonen kom mottaker i hende for sent til å være nyttig. Disse tre utfordringene blir analysert gjennom et multidimensjonalt rammeverk for informasjonskvalitet. Analysen viser at innføring av PLO-meldinger styrket noen av dimensjonene innenfor informasjonskvalitet, men på langt nær alle. Vi trekker fram elementer som bidrar til å styrke informasjonskvaliteten, samt peker på mulige forbedringsområder når det gjelder digital kommunikasjon og informasjonsutveksling.
4
Jokstad, Gunnvi Sæle. "Med kunst som veiviser til profesjonell utvikling." In Fra barnehage til voksenliv, 177–92. Novus forlag, 2020. http://dx.doi.org/10.52145/fmso5950.
Full textAbstract:
Voksne som samhandler med barn kommer ofte i situasjoner som ikke har en handlingsmaksime. Dette er gjennomgående også for lærerprofesjonen og må av den grunn fokuseres på i lærerutdanningen. For å øve opp og reflektere over mulige handlingsvalg kan samtaler med utgangspunkt i ulike kunstverk være en vei å gå. Gjennom dialog, ulike stemmer og parallelle historier kan det profesjonelle skjønn og egen subjektivitet styrkes og utvikles. Denne studien undersøker hvordan et kull i lærerutdanningen reflekterer over et kunstverk, og artikkelen drøfter hvordan kunstverk kan åpne for pedagogisk refleksjon og profesjonsetisk bevissthet. Det empiriske materialet er innhentet gjennom kvalitativ metode, bestående av analyse av 45 studentdokumenter, samt et strukturert litteratursøk. Analysen viser at kunstverk inviterer til dialog og profesjonsetisk bevissthet, men at bruk av kunstverk som igangsetter for pedagogisk refleksjon bør introduseres som metode og anvendes flere ganger om studenter skal bli fortrolig med dette. Artikkelen skisserer videre hvordan lærerutdanningen ved å introdusere og anvende denne metoden kan være med på å gi lærerstudenter en grunnleggende handlingskompetanse til selvrefleksjon. Det vil være i tråd med beskrivelser om profesjonsfellesskapet i ny overordnet del i læreplanverket og forventningen om en lærers livslange læring.
5
Goth, Ursula, Svitlana Holovchuk, Linnéa K. Jermstad, and Gunnvi Sæle Jokstad. "Nærhet, eller distanse? Lærerstudenters erfaringer med Zoomundervisning under Covid-19." In Fra barnehage til voksenliv, 193–212. Novus forlag, 2020. http://dx.doi.org/10.52145/made9277.
Full textAbstract:
Våren 2020 vil for mange bli husket som meget utfordrende. Smittevernrestriksjoner i forbindelse med Covid-19 ble innført i hele Norge. Det førte til at høgskolene og universitetene måtte begrense antall mulig tilstedeværende i klasserommet til 20 studenter. Zoom ble derfor innført som digital interaksjonsplattform. Fra mars til feriestart i juli 2020 ble fysisk oppmøte i undervisning unngått. Overgang fra stedsbasert til rent internettbaserte undervisningsplattformer førte til store endringer for både studenter og lærere. Denne studien belyser lærerutdanningsstudenters opplevelse og refleksjoner etter innføringen av Zoom. Studien ser videre på læringsutbytte og endring av motivasjon. Data som ble inkludert i studien baserer seg på en digital spørreundersøkelse ved oppstarten av 5. semester i grunnskolelærerutdanningen av 50 studenter. Etter intervjuene gjennomførte vi et strukturert litteratursøk. Deretter ble studentenes svar tolket, kategorisert og analysert. Våre resultater viste at motivasjonen hos studenter endret seg over tid ved at den sosiale interaksjonen ble sterkt redusert. Data viste også at studentene opplevde redusert læringsutbytte og frustrasjon. Studien konkluderer med at studentene opplever redusert motivasjon ved rene internettbaserte undervisningsformer (Zoom), en reduksjon i motivasjonen som hadde innvirkning på egenopplevd helse og livsmestring.
6
Jokstad, Gunnvi Sæle, and Tove Hagenes. "Elever med stort læringspotensial – en kunnskaps- og holdningsutfordring?" In Fra barnehage til voksenliv, 141–58. Novus forlag, 2020. http://dx.doi.org/10.52145/dwjx8017.
Full textAbstract:
Prinsippet om tilpasset opplæring står sterkt i norsk skole og har som hensikt å sikre alle elever en likeverdig mulighet til læring og utvikling. NOU-rapporten «Mer å hente. Bedre læring for barn med stort læringspotensial» beskriver hvordan elever med stort læringspotensial ikke opplever det slik. Rapporten konkluderer med at det er et stort behov for kunnskapsheving om temaet og antyder også at det kan råde en elitistisk holdning hos lærere. Også lærerutdanningen blir utfordret på dette feltet. I denne studien ønsker vi derfor å se nærmere på hvordan studentenes kunnskap om barn med stort læringspotensial kan fremmes og hvilke holdninger studentene har til barn med stort læringspotensial. Datamaterialet fremkommer gjennom kvalitativ metode, bestående av en dokumentanalyse av 53 studenttekster og et strukturert litteratursøk. Analysen viser at lærerstudenter trenger økt kunnskap om barn med stort læringspotensial, at studenter sidestiller barn med stort læringspotensial med skoleflinke elever, at undervisningen for slike elever kan by på differensieringsutfordringer, men at de trolig ikke har en elitistisk holdning til denne elevgruppen. Det konkluderes med at tilrettelegging for barn med stort læringspotensial innebærer undervisning i tråd med grunnverdiene i den norske skolen, slik det er nedfelt i gjeldende norske skolepolitiske dokumenter.
7
Goth, Ursula Småland, Linnéa K. Jermstad, and Miroslava Tokovska. "Tilrettelegging for trivsel. Mangfold i det norske klasserommet." In Fra barnehage til voksenliv, 65–79. Novus forlag, 2020. http://dx.doi.org/10.52145/erwd6849.
Full textAbstract:
Den norske skole står overfor en rekke utfordringer for å imøtekomme samfunnsmandatet om å skape en skole som byr på meningsfulle helhetlige lærings- og sosialiseringspraksiser for alle elever. En av disse utfordringene er å innfri kravet om likeverdig opplæring i en inkluderende og raus skole uavhengig av elevenes nasjonalitet, bakgrunn, legning eller religiøs tilhørighet. Her står trivselen til den enkelte elev sentralt. Denne studien ser nærmere på betydningen av trivsel ved å utforske erfaringene til en nyankommen innvandrerelev og hennes mor i møte med den norske grunnskolen. Det ble gjennomført en singel-casestudie som baserer seg på et strukturert litteratursøk, en tekstanalyse av mors dagbok og et kvalitativt dybdeintervju med moren. Data som fremkom ved de tre ulike metodiske tilnærmingene, ble analysert individuelt av forfatterne og fortettet for å oppnå en forståelse på et generelt og helhetlig nivå. Studiens funn indikerer at trivsel er utslagsgivende for opplevelsen av inkludering, for å etablere kontakter i nærområdet og for å få venner både i lukkede og åpne rom. Opplevd trivsel kan også være en utslagsgivende faktor for læring og motivasjon. Trivsel kan også ses på som en resiliensfaktor. Studien konkluderer derfor med at trivsel kan bli utslagsgivende for integreringsprosessen for nye elever.