Dissertations / Theses on the topic 'Studie- och karriärvägledning'

Syftet med studien har varit att undersöka hur karriärvägledare i grundskolan tänker att individuell karriärvägledning kan utvärderas, samt huruvida individuell karriärvägledning ingår i huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. Fem intervjuer genomfördes med karriärvägledare i grundskolan, och 22 kommuntäckande dokument rörande systematiskt kvalitetsarbete undersöktes. Resultatet av intervjuerna visar att intervjupersonerna har liknande tankar om hur individuell karriärvägledning kan utvärderas. Intervjupersonernas värderingsgrund, d.v.s. vilka kriterier intervjupersonernas anser att individuell karriärvägledning ska värderas mot, skiljer sig dock. Intervjupersonerna ser flera hinder för utvärdering av individuell karriärvägledning, däribland tidsbrist och bristande intresse från ledningen, Vidare visar vårt resultat att individuell karriärvägledning inte ingår som utvärderingsobjekt i det systematiska kvalitetsarbetet på kommunnivå.

Studien syftade på att klargöra om de studie- och yrkesvägledare som medverkade i elevhälsan i Skellefteå kommun fick användning av sin yrkeskompetens eller inte, samt att tydliggöra om det fanns skillnader i arbetssätten beroende på vilken skola man arbetade på. De frågor som besvaras var: Hur såg studie- och yrkesvägledaren på sin yrkesroll inom elevhälsan? Vilken kompetens fick de användning av och inte, i arbetet inom elevhälsan? och vilken skillnad fanns det mellan de olika skolorna? Denna studie baserades på kvalitativa intervjuer och blev således en kvalitativ studie. Sex stycken studie- och yrkesvägledare på sammanlagt elva stycken skolor intervjuades. Resultatet från studien visade att studie- och yrkesvägledarna i stor utsträckning fick användning av sin yrkeskompetens men att det fanns skillnader mellan de olika skolorna. Skillnaderna bestod till stor del av hur väl sammarbetet mellan aktörerna inom elevhälsan var, och detta ledde till hur stor del av arbetsuppgifterna, och vilka arbetsuppgifter som tillföll studie- och yrkesvägledaren. Resultatet från studien visade att skillnaderna ofta berodde på hur kulturen att involvera studie- och yrkesvägledaren i arbetet med elevhälsan på skolan varit genom tiderna på skolan, inte vem som var studie- och yrkesvägledare.

Studien behandlar studie- och yrkesvägledning till elever på Riksgymnasiet för döva och hörselskadade, där elevgruppen med hörselnedsättning studeras. Ungas övergångar från gymnasiet är extra komplex för denna grupp och de riskerar i större omfattning att hamna i arbetslöshet och utanförskap i samhället. Syftet med studien var att belysa hur studie- och yrkesvägledning kan arbeta med stöd i deras karriärutveckling och förklara hur vägledningsprocessen ser ut och på vilket sätt studie- och yrkesvägledning kan stärka eleverna individuellt. Detta gjordes genom kvalitativa intervjuer av studie- och yrkesvägledare som arbetade/har arbetat på Riksgymnasiet för döva och hörselskadade. Studiens resultat visade att elevernas hörselnedsättning har betydelse inför kommande studie- och arbetsliv. Kunskapsbrist och lågt själförtroende var vanligt förekommande hos denna elevgrupp. Samtliga studie- och yrkesvägledare arbetade extra stödjande och samverkade med andra aktörer för att visa på alternativa karriärvägar. Slutsatsen blev att elever med hörselnedsättning ges omfattande stödinsatser och mer tid för enskilda vägledningssamtal. Detta bidrar till elevernas process och förberedelser inför studie- och arbetsliv.

Undersökningsområdet i detta examensarbete är karriärcoaching och studie- och yrkesvägledning. Inom dessa båda yrken undersöks flera aspekter som exempelvis den historiska bakgrunden, vilka samtalsmetoder som används och på vilket sätt yrkesverksamma vägledare och karriärcoacher arbetar. Likheter och skillnader undersöks också, detta för att få kunskap om huruvida det kan finnas en konkurrens mellan yrkesgrupperna på arbetsmarknaden men också för att uppmärksamma eventuella möjligheter till samarbete. Vi har genomfört en enkätundersökning med 115 studenter på studie- och yrkesvägledarprogrammet vid Malmö högskola samt gjort intervjuer med yrkesverksamma personer inom både vägledning och karriärcoaching. Syftet med enkätundersökningen var att få en uppfattning om hur mycket kunskap som fanns kring karriärcoaching hos dessa studenter och om de önskade få mer kunskap i området. Ambitionen med intervjuundersökningen var att ge en så täckande bild som möjligt av de båda yrkesområdena. Resultatet visar på både skillnader och likheter mellan yrkena och att det finns en möjlig konkurrenssituation men även möjligheter till samarbete.

Under senare år har medie- och kommunikationsforskare lyft fram Internet som ett revolutionerande verktyg för bl.a. vägledare och pedagoger i sitt arbete med sökande m.fl. Denna undersökning syftar till att studera hur och i vilken utsträckning ett webbaserat vägledningsstöd kan vara ett komplement till den traditionella vägledningen. Undersökningen har inspirerats av Karriärförlaget som önska få djupare kunskap om det webbaserade valstödet vid namn Karriärpaketet, vilket lanserats på den svenska marknaden och funnits i sin nuvarande form i närmare 3 år. Någon tidigare svensk studie inom detta område har inte gjorts enligt Karriärförlaget.Karriärförlaget etablerades år 2007 och ägs av Studie og Erhverv i Danmark, som är nordens största specialverksamhet för vägledningsinstrument. Målgrupper är svenska skolor, institutioner och privata företag, som alla hjälper vägledningssökande med att göra bra val. Karriärpaketet är ett webbaserat valstöd, uppbyggt som en vägledningsmodell och innehållande flera olika funktioner. Valstödet inbjuder till egenaktivitet och genom olika delar ges individen möjlighet att begrunda sina färdigheter, egenskaper och förmågor, vilka kan kopplas till konkreta yrkes- och arbetsområden. Undersökningen har syftat till att undersöka hur vägledare allmänt ser på ett webbaserat valstöd och hur de använder Karriärpaketet i sitt dagliga arbete.Med hjälp av Howard Gardners inlärningsteori Multipla intelligenser, John D. Krumboltz karriärutvecklingsteori Planned happenstance samt Frank Parsons matchningsteori har jag analyserat resultaten. Metoden har byggts på kvalitativa data. Genom en enkätundersökning som skickats ut till 8 stycken vägledare samt en djupintervju med 2 vägledare har undersökningen genomförts. Resultatet från min undersökning har visat på att Karriärpaketet används av studie- och yrkesvägledare på flera olika sätt i sitt arbete med vägledningssökande. Främst som ett komplement för att ge den sökande ett vidgat perspektiv kring sin valsituation. Valstödet plockas även in som ett hjälpande verktyg inför kommande vägledningssamtal då vägledaren får ett underlag att bygga vidare på.
A web-based test for career choices –Complement? In which way and for who?

På den ständigt föränderliga arbetsmarknaden sker emellanåt massuppsägningar. De flesta uppsagda omfattas av en omställningsförsäkring, vilket ger dem rätt till stöd och hjälp på väg mot en ny sysselsättning. Arbetets syfte var att undersöka hur karriärvägledning i omställningsprocesser vid massuppsägningar organiseras och genomförs för tjänstemän respektive arbetare. Målet var också att ta reda på vilken roll studie- och yrkesvägledare skulle kunna ha i ett sådant arbete. Arbetets teoribakgrund utgjordes av hur olika avtal reglerar omställningsprocesser på arbetsmarknaden, samt tidigare erfarenheter av nedskärningar på stora företag. I studien intervjuades rådgivare från Trygghetsrådet och Startkraft samt uppsagda tjänstemän och arbetare i den förestående omställningsprocessen på Ericsson i Borås. Intervjuerna kompletterades därefter med skriftliga källor. Även samtal med en chef för Human Resources (HR) på Ericsson fördes för att få en bild av vad som skett. Resultaten som erhölls visar att Trygghetsrådet och Startkrafts mål är att få de uppsagda att finna ett nytt arbete på kortast möjliga tid. Det uppdraget styr karriärvägledningens alla aktiviteter. De uppsagda som haft karriärvägledning med rådgivarna har fått sina behov tillgodosedda. Den övergripande slutsatsen är att rådgivare och studie- och yrkesvägledare kompletterar varandra på ett fördelaktigt sätt. Rådgivarna har större nätverk och kan erbjuda fler aktiviteter som exempelvis mässor, och har kontakter med näringslivet och företag som behöver rekrytera. Studie- och yrkesvägledare har däremot goda kunskaper om såväl karriärteorier och samtalsmetodik som utbildningar, behörighetskrav och tillträdesregler.

Många som drabbas av utmattningssyndrom (UMS) upplever en nedsatt kognitiv förmåga och att sjukdomen blir en brytpunkt och ett vägval som kräver en väl fungerande handlingsplan inför framtiden. Denna studie har intervjuat individer med UMS och frågat hur de ser på karriärvägledning, om den behövs och vilken typ av vägledning som de efterfrågar. Resultaten från de kvalitativa intervjuerna analyserades utifrån careershipteorin och konstruktivistisk teori och visar att personer med UMS är i behov av en livsförändring som kräver ny insikt, utsikt och framsikt för en lyckad återgång till arbetslivet och ett hälsosamt förhållningssätt till arbete och prestation. Vidare framkom det ett behov av ett holistiskt förhållningssätt där individens egen livshistoria sätts i centrum då det inte finns några mediciner eller färdiga lösningar som passar alla. Karriärkompetens och livslångt lärande är centrala delar av denna studie och med en fördjupad kunskap inom detta område kan en studie- och yrkesvägledarens insats, det vill säga karriärvägledning, vara till stor nytta för personer med UMS.
Many people who suffer from fatigue syndrome (UMS) experience a reduced cognitive ability that becomes a turning point, leading to a crossroad that requires a well-functioning action plan for the future. In this study, interviews with people that are or have been diagnosed with UMS have shared their opinions regarding career guidance, whether career guidance is needed, and what type of guidance they perceive as needed. The results from the qualitative interviews were analyzed drawing on careership theory and constructivist theory, showing that people with UMS are in need of a life change that requires new insight, perspective and foresight for a successful return to work and a healthy way of relating to work and accomplishment. Furthermore, the study shows that there is a need for a holistic approach where the individual's own life story is put at the center, since no medications or ready-made solutions that suit everyone exist. Career management skills and lifelong learning are central parts of this study and with an expertise within this area, a career counsellor’s contribution, i.e. career guidance, can be of great benefit to people with UMS.

Syftet med vår studie var att undersöka vilka eventuella skillnader och likheter i kompetenser som studie- och yrkesvägledare och coacher besitter och använder i sitt arbete. Utifrån vårt syfte formulerade vi följande tre forskningsfrågor; Vilka kompetenser har de intervjuade studie- och yrkesvägledare erfarenhet av i sin yrkesutövning? Vilka kompetenser har de intervjuade coacherna erfarenhet av i sin yrkesutövning? Och Vilka är de två yrkebenämningarnas eventuella skillnader och likheter i avseende på kompetensinnehav och kompetensanvändning. För att få svar på våra forskningsfrågor så valde vi att genomföra åtta stycken kvalitativa intervjuer med fyra stycken studie- och yrkesvägledare och fyra stycken coacher där samtliga arbetar inom området studier och/eller arbete. För att analysera vårt resultat så tog vi hjälp av EU ́s organ, Cedefops kompetensbeskrivningar av vägledarens arbetsuppgifter samt Kerstin Keens kompetensbeskrivning och Knud Illeris utökade kompetensbegrepp. Resultatet visar att studie- och yrkesvägledarna lyfter fram fem stycken fokusområden vilka är; Metoder och teorier, Empati, Acceptera människors olikheter och olika förutsättningar, Motivation och hopp samt Trygghet, gällande vilka kompetenser som de besitter och använder. Även coacherna lyfter i sina intervjuer fram fem stycken fokusområden vilka är; Arbetssätt och metoder med klienten, Hjälpa klienten att se sina framgångar eller brister, Att klienten åstadkommer något, Våga vara obekväm samt Anpassningar, gällande vilka kompetenser som de besitter och använder. Resultatet visade även att studie- och yrkesvägledarna i vår studie har ett större fokus kring metoder och teorier än våra intervjuade coacher hade. Coacherna däremot hade ett stort fokus på att våga vara obekväm, vara ärlig och att arbeta med att utmana klienterna på olika sätt, vilket inte var lika tydligt hos studie- och yrkesvägledarna. Resultatet visade även på likheter så som att båda yrkesrollerna arbetar empatiskt samt att de arbetar utifrån kompetensen att kunna motivera klienterna till handling. Resultatet från vår studie kan inte uppfattas som generell för alla studie- och yrkesvägledare eller alla coacher utan kan bara hjälpa oss att få en inblick i de kompetenser som de båda yrkesrollerna besitter och använder.
The purpose of our study was to investigate the possible differences and similarities in the skills that study and career counselors and coaches own and use in their work. Based on our purpose, we formulated the following three research questions; What skills does the interviewed study and career counselors have experience off in their professional practices? What skills does the interviewed coaches have experience off in their professional practices? And what are the differences and similarities between the two occupations in terms of competence and competence use. To answer our research questions, we chose to conduct eight qualitative interviews with four study and career counselors and four coaches, all working in the field of study and / or work. In order to analyze our results, we took the help of EU bodies, Cedefop's competence descriptions of the supervisor's duties, and Kerstin Keen's competence description and Knud Illeri's extended competence description. The results show that the study and career counselors highlight five focus areas which are; Methods and Theories, Empathy, Accepting People's Differences and Different Conditions, Motivation and Hope, and Safety, regarding the skills they possess and use. The coaches also highlight five focus areas in their interviews, which are; Way of working and methods with the client, Help the client to see their successes or shortcomings, That the client accomplishes something, The ability be uncomfortable, and Adaptations, regarding the skills they possess and use. The results also showed that the study and career counselors in our study have a greater focus on methods and theories than our interviewed coaches had. The coaches, on the other hand, had a great focus on the ability to be uncomfortable, honest and to work to challenge the clients in different ways, which was not as clear in the case of the study and career counselors. The result also showed similarities such as the fact that both professional roles work empathically and that they work with the ability to motivate the clients into action. The results of our study can not be perceived as general for all student counselors or coaches, but can help us gain insight into the skills that both professors possess and use in their work with clients in this area.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur och med vilka verktyg vårt urval av vägledare och lärare arbetar med att rusta elever på estetiska programmet för framtida studie- och yrkesliv, i förhållande till elevernas karriärmål/drömmar. Karriär-mål/drömmar som kan rikta sig mot den, enligt Arbetsförmedlingens yrkesprognos, svåretablerade arbetsmarknaden inom kulturbranschen.Vi har genom en kvalitativ metod intervjuat fyra studie- och yrkesvägledare samt två lärare på gymnasieskolans estetiska program. Vi har därefter analyserat resultatet genom relevanta begrepp tagna från kapitlet tidigare forskning samt Social cognitive career theory och begreppen upplevd självförmåga (self-efficacy), personliga mål (personal goals), och förväntade utfall (outcome expectation. Vidare har vi analyserar resultatet utifrån Sociodynamic Counselling: a practical approach to meaning making och begreppen verktyg, att konstruera sin egen framtid (future buildning), empowerment och att konstruera tillsammans (joint action). Vi använder även begreppen utvidga (pushing up), begränsa (cooling out) samt institutionell aktör i syfte att analysera resultatet av vår empiri.Vårt resultat visar på att majoriteten av våra respondenter har ett uppmuntrande förhållningssätt mot eleverna och deras karriärmål/drömmar att arbeta inom kultur-branschen. Det samverkas dock inte kring arbetet med att rusta eleverna för vägarna vidare efter gymnasiet men vägledare och lärare kompletterar varandra omedvetet genom att vägledare rustar dem inför eftergymnasiala studier och lärare inför ett kommande arbetsliv. Sammanfattningsvis har vi genom analysen kommit fram till att vi ser att det kan vara en balansgång för vägledare och lärare att vara uppmuntrande mot elevernas val av framtida karriär och samtidigt få dem att drömma realistiskt. Detta utan att uppfattas som institutionella aktörer som begränsar vad eleverna ser som möjligt att uppnå utifrån vad professionerna själva ser som förnuftigt.

Arbetslösheten i Sverige har ökat och långtidsarbetslösheten bedöms vara den stora utmaningen i samhället de närmsta åren samtidigt som undersökningar visar att insatser inte har eller har haft önskvärd effektivitet. Undersökningar visar att en fördjupad vägledning skulle vara mer effektiv för långtidsarbetslösa, samt att fokus på insatser bör ligga på ett stöttande av humankapital före utlärandet av jobbsökningsfärdigheter. Syftet med denna studie var att synliggöra studie- och yrkesvägledarnas syn på vilka metoder de ansåg vara effektiva i vägledningsarbetet för långtidsarbetslösa, på vilka grunder metoder valdes, hur de såg på utmaningarna hos långtidsarbetslösa och hur de ansåg att dessa skulle adresseras. Studien var en kvalitativ undersökning som har utförts genom intervjuer med åtta studie- och yrkesvägledare som arbetar med eller har arbetat med långtidsarbetslösa. Studien utfördes utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Tematiska analyser av materialet har genomförts. Resultaten blev att många olika metoder framkom och några mer frekvent men utan stora skillnader mellan dessa. Bakom valet av metoder framkom teorier i ett eklektiskt synsätt direkt eller indirekt utifrån individen och dennes situation. De ofta förekommande utmaningarna för långtidsarbetslösa som framkom var bland annat dåligt självförtroende och låg motivation. För hanterandet av dessa framkom ett fokus på styrkor och ett stöttande motivationsarbete i vägledningen. Några slutsatser ur studien är att kunskap om många metoder ökar möjligheterna för ett individanpassat val för ökad effektivitet i vägledningen. Att utmaningar hanterades genom ett fokus på individen och att denne äger lösningarna.

Karriärkompetens spelar en central roll i hur livslång vägledning ska hjälpa människor att hantera sin karriär i en snabbt föränderlig tillvaro och kan ses som en trend i politiken både inom EU och i Sverige. Syftet är att utifrån ett lärandeperspektiv undersöka hur studie- och yrkesvägledare kan bedriva karriärvägledning inom stöd- och matchning hos kompletterande aktörer till Arbetsförmedlingen. Våra frågeställningar handlar om karriärlärande och karriärkompetens utifrån de villkor som finns inom stöd- och matchning och hur den vägledningen kan förstås utifrån ett lärandeperspektiv. Genom sex stycken kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare visade resultatet att de i sin profession tvingas förhålla sig till olika villkor såsom begränsat med tid och en ofrivillighet för de arbetssökande, men att de utvecklat strategier och använder metoder som syftar till att ge den arbetssökande kunskaper att hantera sin karriär både på kort sikt och i ett livslångt perspektiv.

Digitaliseringen av samhället de senaste årtiondena har på många sätt förändrat studie- och yrkesvägledarnas arbetssätt vilket har medfört nya möjligheter och utmaningar. Den på- gående Coronapandemin har påskyndat den digitala transformationen eftersom studie- och yrkesvägledning tvingats drivas på distans. Därmed har vägledarnas kompetens inom in- formation och kommunikationsteknik, IKT, kommit att aktualiserats. Denna studie under- söker studie- och yrkesvägledares upplevelse och förutsättningar. Baserat på intervjuer med studie- och yrkesvägledare och klienter kan det i studien urskönjas att det finns brist på kompetens hos vägledare att arbeta med integrerade kreativa program vid olika videosamtal eller andra nätbaserade samtalsapplikationer. I studien har det framkommit att de intervju- ade studie- och yrkesvägledarna saknar den kompetens som krävs för att uppfylla klienter och myndigheternas förväntningar. Man kan därmed se att det krävs adekvat utbildning för så väl befintliga som kommande studie- och yrkesvägledare för att öka den digitala kompe- tensen så den tangerar med den digitala utvecklingen i samhället.

Syftet med studien är att belysa Arbetsförmedlingens användning av informations- och kommunikationsteknologi (IKT) inom uppdraget orienterande karriärvägledning, och att undersöka vilka problem och möjligheter som arbetsförmedlare upplever i samband med vägledning via chatt, samt om arbetsförmedlarens egna digitala färdigheter har någon betydelse för uppdraget. Arbetsförmedlingen har länge använt sig av chatt i sina kundmöten och sedan hösten 2019 även i vägledning. Användandet av informations- och kommunikationsteknologi ökar i samhället och under 2020 drevs utveckling framåt i en snabbare takt som en följd av den pågående coronapandemin. Det har också ökat behovet av vägledning i samhället eftersom många förlorade sina arbeten. Studiens ansats är kvalitativ och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Två personer har intervjuats i syfte att få en bakgrundsförståelse för chattens uppkomst på Arbetsförmedlingen. Empirin består av sex intervjuer med arbetsförmedlare med uppdraget orienterande karriärvägledning. Empirin analyseras utifrån tidigare forskning och definierade begrepp. Resultatet visar bland annat på att chattens tillgänglighet passar målgrupper som föredrar att skriva men de som har svårare att uttrycka sig i skrift kanske har svårt att få sina behov tillgodosedda. I och med att kommunikationen i chatten sker via skrift finns det risk för att missförstånd ökar. Det har visat sig vara svårt att svara på komplexa frågeställningar och vid sådana tillfällen har en del vägledare ringt upp kunden. Vägledare väljer den kommunikationskanal där de själva känner sig mest trygga det vill säga i ett samtal via telefonen. Det finns därför stora utvecklingsmöjligheter i att använda chatten som IKT-verktyg inom karriärvägledning. En bättre styrning av vägledningen och ökade digitala färdigheter inom IKT hos vägledarna kan lösa en del av problemen som framkom i studien. Digital kompetens varierar mellan individer och professionella och detta har betydelse oavsett sammanhang.

Med denna studie vill vi med stöd av fokusgruppsintervjuer undersöka vad som har varit av betydelse för unga tjejer som gör gymnasieval inriktat mot mansdominerad bransch. Studiens forskningsfrågor lyder: Vilka orsaker finns och har varit av betydelse i tjejernas val av gymnasieprogram? Vilka uppfattningar om valet som normbrytande kan utrönas hos de tjejer som går El- och energiprogrammet? Hur kan karriärvägledningen utvecklas för att vidga elevernas perspektiv och förbättra förutsättningar för normbrytande karriärval? Intervjuerna genomfördes med två grupper av tjejer som går El- och energiprogrammet på gymnasiet. Det visade sig att de betydande orsakerna var flera men att de mest framträdande var att det fanns en osäkerhet inför gymnasievalet, skoltrötthet och till viss del slumpen. Vidare kunde vi se hur den lokala kontexten möjligtvis påverkat, som till exempel tjejernas vårdnadshavares klasstillhörighet och studieortens förutsättningar. Tjejernas uppfattning om valet som normbrytande kopplades till erkännanden de fått från sin omgivning genom olika uttryck och åsikter. De flesta av dem anspelar på att deras val bryter mot genuskontraktet. Fokus hos omgivningen hamnade på föreställningar om vad som är rimligt för en tjej snarare än det val av karriär som gjorts. Valet upplevdes ändå som fritt och eget av tjejerna. När samtalen i fokusgruppen berörde studie- och yrkesvägledningen framkom att det fanns en önskan om mer tid och stöd inför sina karriärval. Att elever ges möjlighet att undersöka sina egna förutsättningar i förhållande till karriär framkommer som en betydande del i utvecklingen av vägledning både från litteraturen och våra informanter.

Denna uppsats handlar om studie- och yrkesvägledning bland högpresterande och särskilt begåvade elever. Tidigare forskning visar på att den här elevgruppen inte är tillräckligt synliggjord och uppmärksammad inom skolvärlden. Därför är syftet med studien att beskriva, analysera och förstå hur studie- och yrkesvägledare arbetar med högpresterande och särskilt begåvade elever i karriärvägledningsprocessen inom gymnasiets spetsutbildningar. Våra frågeställningar är: Hur framträder högpresterande och särskilt begåvade elever i studie- och yrkesvägledares verksamhet? Vilka arbetssätt använder studie- och yrkesvägledare med högpresterande och särskilt begåvade elever? och Vilken förståelse har studie- och yrkesvägledare för högpresterande och särskilt begåvade elevers behov i karriärvägledningsprocessen? För att besvara frågeställningar valde vi en kvalitativ metod med hermeneutisk forskningsansats. Empirin analyserades med stöd av Gardners intelligensteori och Peavys vägledningsteori samt Renzullis begåvningsmodell med utvalda begrepp. Huvudresultatet visar att studie- och yrkesvägledarna arbetar likadant med högpresterande och särskilt begåvade elever som med andra elevgrupper. Dock ses skillnader i hur högpresterande och särskilt begåvade elever framträder i studie- och yrkesvägledarnas verksamhet samt vilka behov de har i karriärvägledningsprocessen.

Livslång vägledning är ett förhållandevis nytt och därtill svårfångat begrepp inom vägledningsområdet. Denna undersökning syftar till att analysera nyligen publicerad internationell samhällsvetenskaplig forskning med fokus på livslång vägledning i termer av förståelse, syfte, mål samt komponenter i tillvägagångssätt att realisera livslång vägledning. Med detta ämnar studien bidra till en tydligare förståelse och begreppsdefinition för vad livslång vägledning innebär i relation till vägledarprofessionen. Kopplingen till vägledarprofessionen görs i studien i form av en analys av resultatet i förhållande till vad som skrivs fram i det svenska nationella styrdokumentet Skolverkets allmänna råd för studie- och yrkesvägledning (Skolverket 2013). Scoping review har använts som metod, och kvalitativ analys har använts som analysmetod. Studien bekräftar den beskrivna komplexiteten och bredden på konceptet livslång vägledning. Resultatet visar på att den samhällsvetenskapliga forskningen med fokus på vägledning är mångfacetterad, även om vissa teman går att urskilja. Resultatet visar också att en övervägande del av forskningen har bedrivits inom, författats och knutits till en västerländsk och europeisk kontext där Europeiska unionen (EU) har en tydlig roll.

Syftet med studien är att identifiera betydande skillnader mellan vägledningsverksamheterna på University of Wisconsin-Whitewater och Umeå universitet. Ytterligare ett huvudsyfte är att ge förslag på hur studie- och yrkesvägledarna kan utveckla sina vägledningsverksamheter med utgångspunkt i de skillnader vi identifierat. Detta är en komparativ fältstudie med kvalitativa intervjuer. Informanterna är sex studie- och yrkesvägledare som ger en bild av hur vägledningsverksamheterna är organiserade. De berättar om sina arbetsuppgifter och arbetssätt samt vilka utvecklingsbehov de ser inom respektive verksamhet och redogör för sin kompetens. De teoretiska utgångspunkterna är vägledningsmetoder som visat sig vara effektiva internationellt, förklaringar av vägledningstraditionerna som format vägledarkåren i olika länder samt redogörelse för studie- och yrkesvägledarutbildningarna i Sverige och USA. Resultatet visade att det förekom stora skillnader. Av störst betydelse bedöms vara att Umeå universitet har en välutvecklad e-vägledning och drop-in vägledning men saknar karriärvägledning tillgänglig för alla studenter. University of Wisconsin-Whitewater saknar e- vägledning med personlig kontakt öga mot öga samt drop-in vägledning, men lägger stort fokus på karriärvägledning. Slutsatsen är att båda vägledningsverksamheterna kan utveckla sin vägledning genom att lära av dessa skillnader via ett utbyte av vägledningskompetens.
The purpose of the study is to identify significant differences between the counseling centers at University of Wisconsin-Whitewater and Umeå University. Another main objective is to provide suggestions on how study and career counselors can develop their counseling centers on the basis of the differences identified. This study is a comparative field study with qualitative interviews. The informants are six study and career counselors that provide a picture of how the counseling centers are organized. They talk about their jobs and working practices as well as the need to develop their organizations. They also point out their counseling skills. Counseling methods proven effective internationally, counseling traditions influencing the practice of counseling today and the differences between the Study and Career Counseling Program in Sweden and USA are the theoretical points from where we take our support. The results show that there are in fact big differences. The differences considered to be of most importance is that Umeå University has a well-developed online counseling (e- counseling) and drop-in counseling but has no career counseling available to all students. University of Wisconsin-Whitewater is devoid of all face to face e-counseling and drop-in counseling but adds a strong focus on career counseling. The conclusion is that both counseling centers can develop its counseling by learning from these differences through an exchange of counseling skills.