Academic literature on the topic 'Studiemotivation'

Detta examensarbete avser att undersöka studiemotivation inom ämnet samhällskunskap. Arbetet inleds med bakgrundsfakta vad motivation och studiemotivation är för att sedan gå in på litteratur och tidigare forskning i ämnet. Undersökningen i arbetet syftade snarare till att kartlägga olika faktorer fem gymnasieelever ansåg påverkade deras studiemotivation att prestera i samhällskunskap än att mäta de olika faktorerna exakt. Med hjälp av två intervjutillfällen i en fokusgrupp kunde sju kategorier utkristalliseras av de många olika faktorer som eleverna ansåg påverkade deras studiemotivation i samhällskunskap. De sju kategorierna var: Läraren, ämnet/uppgifter och studiematerial, valmöjligheter/tydliga mål och möjlighet att påverka, skolmiljö, betyg och belöningar, klasskamrater och föräldrar. De resultat som detta examensarbete genererat kan kopplas till de resultat Van Etten et al.(2008) kommit fram till. Slutsatsen som kan dras är att man bör se ett samband mellan de olika faktorerna som påverkar studiemotivation för att kunna hjälpa elever med att bli/vara motiverade.

Motivation är en viktig faktor till att vara framgångsrik inom akademiska studier. Samtidigt ärdet inte alltid lätt att hålla studiemotivationen uppe då det vid sidan av skolan ständigt finnsannat att göra som enkelt fångar studenters intresse. En av dessa aktiviteter är spelande pådiverse digitala plattformar som exempelvis dator, konsol och mobil. Vilka är faktorerna som göratt spelandet lockar, och går det att använda dessa för att påverka studiemotivationen hos studenter? Efter genomförda litteraturstudier valdes några av dessa faktorer ut för att forma enwebbapplikation bestående av fem funktioner. De fem funktionerna innefattade virtuellabelöningar och jämförelse av arbetsinsatser i form av: Progressionsmätare, medaljer, prestationeroch topplistor, vilka var formade på olika sätt utifrån de undersökta faktorerna. Detta för atttillämpa dessa funktioner på studier inom högre utbildning och se hur dessa i sin tur påverkar engrupp studenter och deras studiemotivation. Därmed undersöks spelifiering inom högre studier idenna undersökning. För att utvärdera resultatet av webbapplikationens påverkan har sammagrupp studenter också fått svara på en enkät. Sammanfattningsvis har vi dragit slutsatsen att samtliga undersökta funktioner utformade ispelifieringssyfte tenderar att öka studiemotivationen. Detta speciellt då flertalet olika typer avvirtuella belöningar och jämförelser av arbetsinsatser kombineras tillsammans. Graden av ökadstudiemotivation beror dock på vilka personliga egenskaper som personen i fråga har.
Being motivated is the key to success within academic studies, but it is not always easy tomaintain the motivation to study as there are plenty of interesting things to do besides schoolwhich easily catch the attention of students. One such thing is gaming on different digitalplatforms as computer, console and mobile. Which are the factors that make the games soappealing, and is there a way to use these to influence the motivation to study among students? After finding these factors through literature studies some of them were chosen to build an onlineinteractive web application consisting of five functions. The five functions were built uponvirtual rewards and comparison of work efforts in terms of: Progression bars, medals,achievements and high score lists, which all were formed in different ways depending on theexamined factors. This was done in order to apply these functions on studies within highereducation to see how they affect the students and their motivation to study. Therefore gamification is examined in relation to academic studies in this paper. To analyze the result ofthe impact of the web application the same group of students were also asked to fill out a survey. To sum up the study, we have concluded that all of the examined factors from gamification tendto increase the students motivation to study. Especially when several virtual rewards andcomparison of work efforts were combined together. The level of increased motivation to studywas although dependent on personal characteristics.

Sammanfattning

Syftet med denna studie var att undersöka viktiga faktorer för att elever på omvårdnadsprogrammet ska känna studiemotivation. Genom att göra två fokusgruppsintervjuer med elever på omvårdnadsprogrammet på två gymnasieskolor, har vi fått en inblick i de faktorer som eleverna anser vara viktiga för studiemotivationen.

Resultatet av vår studie visar att kommunikation och samspel mellan lärare och elever är central. Viktiga faktorer för att skapa studiemotivation hos eleverna är att lärarna är engagerade i elevernas skolutveckling. Undervisningen bör vara varierad och engagerande och ligga på en nivå som innebär utmaningar i nivå med den kunskap som eleverna besitter. Öppenhet, engagemang och förmåga att vara lyhörd inför elevernas signaler är viktiga egenskaper hos lärare som vill arbeta med sina elevers motivation.

Eleverna upplever att lärarna har en central roll då det gäller skapandet av en trygg social miljö i skolan. Föräldrars och kompisars betydelse är andra centrala bitar som har betydelse för att förstärka studiemotivationen.

Syftet med studien var att jämföra motivation att studera mellan studenter på civilekonomprogrammet och förskollärarprogrammet på Karlstads universitet. Tre frågeställningar konstruerades: ”Finns det en skillnad mellan studenter som läser civilekonomprogrammet och förskollärarprogrammet med avseende på inre motivation?”, ”Finns det en skillnad mellan studenter som läser civilekonomprogrammet och förskollärarprogrammet med avseende på yttre motivation?” och ” Finns det en skillnad mellan studenter som läser civilekonomprogrammet och förskollärarprogrammet med avseende på amotivation?”. För att undersöka detta genomfördes oberoende t-test. Data samlades in via pappersenkäter från 119 deltagare varav 111 användes för analys. Av dessa 111 var 59 civilekonomstudenter och 52 förskollärarstudenter. Självskattningsinstrumentet Academic Motivation Scale användes för att mäta studiemotivation. Den oberoende variabeln var utbildningsprogram på Karlstads universitet med två nivåer, civilekonomprogrammet och förskollärarprogrammet. De tre motivationsperspektiven inre motivation, yttre motivation och amotivation samt undergrupperna att åstadkomma, förståelse, att stimuleras, yttre reglering, inåtvänd reglering och identifierad reglering utgjorde beroende variabler. Resultaten visade en signifikant skillnad mellan programmen för yttre motivation samt för undergrupperna yttre reglering, identifierad reglering, att stimuleras och förståelse. Detta visade att civilekonomstudenterna drivs mer av ett utsatt mål som de vill uppnå och är mer styrda av belöning och yttre krav än förskollärarstudenterna. Det visade även att förskollärarstudenterna värdesätter det egna valet att studera och har mer nyfikenhet och stimulerande konversationer med sina klasskamrater än civilekonomstudenterna. En ojämn könsfördelning mellan de två klasserna ska beaktas i slutsatsen. Civilekonomstudenterna hade en jämn könsfördelning och visade en signifikant skillnad mellan kvinnor och män med avseende på undergrupperna yttre reglering och att stimuleras. Detta visar att kvinnorna upplever en mer kontrollerad motivation än männen och männen visar mer engagemang i olika uppgifter än kvinnorna. Slutsatsen är att det finns en skillnad i studiemotivationen mellan studenterna i de valda utbildningsprogrammen men att den skillnaden är liten. Endast undergruppen yttre reglering hade en större spridning där civilekonomstudenterna skattade högre än 3 förskollärarstudenterna. Denna studie visar att ett beteende inte styrs av antingen inre eller yttre motivation. Motivationen kan variera i styrka och orientering.
The purpose of this study was to examine the difference in academic motivation in students attending two different college programs. Three specific research questions were constructed: “Is there a difference between students attending the economics program and the preschool teacher program with regard to internal motivation?”, “Is there a difference between students attending the economics program and the preschool teacher program with regard to extrinsic motivation?” and “Is there a difference between students attending the economics program and the preschool teacher program with regard to amotivation? To test this an independent t-test was conducted. A questionnaire was constructed to collect data from 119 participants, of which 111 were used for analysis. From the 111 participants there were 59 responses from students attending the economics program and 52 from the preschool teacher program. The self-assessment questionnaire Academic Motivation Scale was used to measure academic motivation. The independent variable was educational programs at Karlstad university with two conditions, the economics program and the preschool teacher program. The three motivational perspectives internal motivation, extrinsic motivation and amotivation including the subscales to accomplish, to know, to experience stimulation, external regulation, introjected regulation and identified regulation were the dependent variables. The results showed a significant difference between the two programs with regard to extrinsic motivation and the motivational subscales external regulation, identified regulation, to experience stimulation and to know. This showed that the students attending the economics program is more driven by an external goal they wish to achieve and are more affected by rewards and external demand than the students attending the preschool teacher program. It also showed that the preschool teacher students value their own choice to study and are more curious and have more stimulating conversations with their classmates than the economics students. An unequal gender distribution between the two college programs is to be considered in the conclusion. The students attending the economics program had an equal gender distribution and showed a significant difference between men and women with regards to external regulation and to experience stimulation. This shows that the women experience a more controlled motivation than the men and the men show more commitment in various tasks than the women. The conclusion is that there is a difference in academic motivation between the two college programs but that difference is small. Only the subscale external regulation had 5 more variance where the economics students showed a higher value then the preschool teacher student. This study showed that a behavior is not controlled by internal or extrinsic motivation. Motivation can vary in strength and orientation.

Motivation är en betydelsefull kompontent för en individs utövande utav studier. Studien utgick ifrån motivationsteorin Self- determination theory. Syftet med studien var att redogöra för relationen mellan högskolestudenters demografiska faktorer och vilken typ av motivation som driver dem till att utöva studier, samt relationen mellan motivationstyperna. Med typ av motivation avses amotivation, inre samt yttre motivation. Studien bestod utav 102 studenter, varav 49 män och 53 kvinnor, från en högskola i mellersta Sverige som fick besvara enkäten The Academic Motivation Scale. Studiens resultat visade bland annat att kvinnliga studenter hade en högre nivå utav yttre motivation än manliga studenter. Resultatet visade inga könsskillnader inom inre motivation och amotivation. Resultatet påvisade även att studenter som hade en högre nivå utav yttre motivation samtidigt hade en högre nivå utav inre motivation. Förslag på framtida forskning inom området är att fokusera på studenter inom andra typer av utbildningar och utbildningsnivåer.

De yttre och inre motivatorer i, såväl som lång- och kortsiktiga planer och mål som påverkar oss att göra de val vi gör varierar från person till person. Denna undersökning syftade till att undersöka gymnasieungdomars egen syn på de faktorer som påverkat deras val av skolor och gymnasieprogram samt vad de själva såg som drivkrafter för sina studier. Åttiotre gymnasiestuderande deltagare, 43 kvinnor och 41 män, i årskurserna 1, 2, och 3 studerande på yrkesförberedande och studieförberedande gymnasieprogram fick svara på en enkät med såväl kvantitativa som kvalitativa frågor. Skolvalen föreföll baserade på liknande omständigheter för deltagarna, i första hand bekvämlighetsskäl, men gymnasieprogrammen valdes i stor utsträckning på grund av intresse och/eller framtidsplaner. De målbilder deltagarna satt upp varierade och hade i många fall ändrats under gymnasietiden vilket kan tyda på att gymnasievalen gjorts i för tidig ålder för vissa individer.

Motivation består av inre och yttre drivkrafter som förklarar hur beteenden uppstår, dess intensitet, och varaktighet. Studien utgick från motivationsteorin self-determination theory (självbestämmandeteorin) där motivation består av inre, yttre och amotivation vilka är ordnade i en hierarkisk modell som varierar i grad av självbestämmande. God studiemotivation är relaterad till en lyckad studietid. Studiens syfte var att undersöka betydelsen av ensamhet samt den relativa betydelsen av bakgrundsvariablerna kön och ålder för studenters studiemotivation. De 149 deltagarna i studien bestod av 111 kvinnor vilka svarade på en online-enkät bestående av bakgrundsvariabler, en studiemotivationsskala och en ensamhetsskala. Materialet undersöktes med korrelationer och regressionsanalyser vilka indikerade att ensamhet har en relativ inverkan på amotivation och att yngre män generellt var mer ensamma och omotiverade till sina studier. Studien fann inga signifikanta samband mellan ensamhet och yttre och inre motivation. Implikationer av tendenser av ensamhet och amotivation bland unga studenter diskuterades.

Detta är en kvalitativ studie med syfte att få fram elevernas perspektiv på lärarens förhållningssätt och lärar-elevrelationens samverkan för att bidra till förbättrad studiemotivation. Intervjuer med är elever är utförda för att lyfta fram elevernas synsätt och tankesätt för ökad studiemotivation. Studien visar ett samband mellan lärarens förhållningssätt och lärar-elev relationen som tillsammans bidrar till ökad studiemotivation.