Relevant bibliographies by topics / Studiemotivation / Dissertations / Theses
To see the other types of publications on this topic, follow the link: Studiemotivation.

Dissertations / Theses on the topic 'Studiemotivation'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 5 March 2023

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Studiemotivation.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.

1

Josefsson, Kenneth, and Stefan Karlsson. "Studiemotivation." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33459.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Adler, Tina. "Studiemotivation på omvårdnadsprogrammet." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36048.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Johansson, Louise. "Studiemotivation inom ämnet samhällskunskap." Thesis, Mälardalen University, School of Sustainable Development of Society and Technology, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-10147.

Full text
Abstract:

Detta examensarbete avser att undersöka studiemotivation inom ämnet samhällskunskap. Arbetet inleds med bakgrundsfakta vad motivation och studiemotivation är för att sedan gå in på litteratur och tidigare forskning i ämnet. Undersökningen i arbetet syftade snarare till att kartlägga olika faktorer fem gymnasieelever ansåg påverkade deras studiemotivation att prestera i samhällskunskap än att mäta de olika faktorerna exakt. Med hjälp av två intervjutillfällen i en fokusgrupp kunde sju kategorier utkristalliseras av de många olika faktorer som eleverna ansåg påverkade deras studiemotivation i samhällskunskap. De sju kategorierna var: Läraren, ämnet/uppgifter och studiematerial, valmöjligheter/tydliga mål och möjlighet att påverka, skolmiljö, betyg och belöningar, klasskamrater och föräldrar. De resultat som detta examensarbete genererat kan kopplas till de resultat Van Etten et al.(2008) kommit fram till. Slutsatsen som kan dras är att man bör se ett samband mellan de olika faktorerna som påverkar studiemotivation för att kunna hjälpa elever med att bli/vara motiverade.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Fransson, Simon, and Johan Huusmann. "Spelifierings påverkan på studiemotivation." Thesis, KTH, Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-146116.

Full text
Abstract:
Motivation är en viktig faktor till att vara framgångsrik inom akademiska studier. Samtidigt ärdet inte alltid lätt att hålla studiemotivationen uppe då det vid sidan av skolan ständigt finnsannat att göra som enkelt fångar studenters intresse. En av dessa aktiviteter är spelande pådiverse digitala plattformar som exempelvis dator, konsol och mobil. Vilka är faktorerna som göratt spelandet lockar, och går det att använda dessa för att påverka studiemotivationen hos studenter? Efter genomförda litteraturstudier valdes några av dessa faktorer ut för att forma enwebbapplikation bestående av fem funktioner. De fem funktionerna innefattade virtuellabelöningar och jämförelse av arbetsinsatser i form av: Progressionsmätare, medaljer, prestationeroch topplistor, vilka var formade på olika sätt utifrån de undersökta faktorerna. Detta för atttillämpa dessa funktioner på studier inom högre utbildning och se hur dessa i sin tur påverkar engrupp studenter och deras studiemotivation. Därmed undersöks spelifiering inom högre studier idenna undersökning. För att utvärdera resultatet av webbapplikationens påverkan har sammagrupp studenter också fått svara på en enkät. Sammanfattningsvis har vi dragit slutsatsen att samtliga undersökta funktioner utformade ispelifieringssyfte tenderar att öka studiemotivationen. Detta speciellt då flertalet olika typer avvirtuella belöningar och jämförelser av arbetsinsatser kombineras tillsammans. Graden av ökadstudiemotivation beror dock på vilka personliga egenskaper som personen i fråga har.
Being motivated is the key to success within academic studies, but it is not always easy tomaintain the motivation to study as there are plenty of interesting things to do besides schoolwhich easily catch the attention of students. One such thing is gaming on different digitalplatforms as computer, console and mobile. Which are the factors that make the games soappealing, and is there a way to use these to influence the motivation to study among students? After finding these factors through literature studies some of them were chosen to build an onlineinteractive web application consisting of five functions. The five functions were built uponvirtual rewards and comparison of work efforts in terms of: Progression bars, medals,achievements and high score lists, which all were formed in different ways depending on theexamined factors. This was done in order to apply these functions on studies within highereducation to see how they affect the students and their motivation to study. Therefore gamification is examined in relation to academic studies in this paper. To analyze the result ofthe impact of the web application the same group of students were also asked to fill out a survey. To sum up the study, we have concluded that all of the examined factors from gamification tendto increase the students motivation to study. Especially when several virtual rewards andcomparison of work efforts were combined together. The level of increased motivation to studywas although dependent on personal characteristics.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Haili, Rita, and Heléne Karlsson. "Studiemotivation hos elever på omvårdnadsprogrammet : En intervjustudie med elever om viktiga faktorer för studiemotivation." Thesis, Stockholm University, Department of Education in Arts and Professions, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-8676.

Full text
Abstract:

Sammanfattning

Syftet med denna studie var att undersöka viktiga faktorer för att elever på omvårdnadsprogrammet ska känna studiemotivation. Genom att göra två fokusgruppsintervjuer med elever på omvårdnadsprogrammet på två gymnasieskolor, har vi fått en inblick i de faktorer som eleverna anser vara viktiga för studiemotivationen.

Resultatet av vår studie visar att kommunikation och samspel mellan lärare och elever är central. Viktiga faktorer för att skapa studiemotivation hos eleverna är att lärarna är engagerade i elevernas skolutveckling. Undervisningen bör vara varierad och engagerande och ligga på en nivå som innebär utmaningar i nivå med den kunskap som eleverna besitter. Öppenhet, engagemang och förmåga att vara lyhörd inför elevernas signaler är viktiga egenskaper hos lärare som vill arbeta med sina elevers motivation.

Eleverna upplever att lärarna har en central roll då det gäller skapandet av en trygg social miljö i skolan. Föräldrars och kompisars betydelse är andra centrala bitar som har betydelse för att förstärka studiemotivationen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Nilsson, Emma. "Studiemotivation hos universitetsstudenter : En undersökning om skillnaden i studiemotivation mellan studenter på två olika universitetsprogram." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78731.

Full text
Abstract:
Syftet med studien var att jämföra motivation att studera mellan studenter på civilekonomprogrammet och förskollärarprogrammet på Karlstads universitet. Tre frågeställningar konstruerades: ”Finns det en skillnad mellan studenter som läser civilekonomprogrammet och förskollärarprogrammet med avseende på inre motivation?”, ”Finns det en skillnad mellan studenter som läser civilekonomprogrammet och förskollärarprogrammet med avseende på yttre motivation?” och ” Finns det en skillnad mellan studenter som läser civilekonomprogrammet och förskollärarprogrammet med avseende på amotivation?”. För att undersöka detta genomfördes oberoende t-test. Data samlades in via pappersenkäter från 119 deltagare varav 111 användes för analys. Av dessa 111 var 59 civilekonomstudenter och 52 förskollärarstudenter. Självskattningsinstrumentet Academic Motivation Scale användes för att mäta studiemotivation. Den oberoende variabeln var utbildningsprogram på Karlstads universitet med två nivåer, civilekonomprogrammet och förskollärarprogrammet. De tre motivationsperspektiven inre motivation, yttre motivation och amotivation samt undergrupperna att åstadkomma, förståelse, att stimuleras, yttre reglering, inåtvänd reglering och identifierad reglering utgjorde beroende variabler. Resultaten visade en signifikant skillnad mellan programmen för yttre motivation samt för undergrupperna yttre reglering, identifierad reglering, att stimuleras och förståelse. Detta visade att civilekonomstudenterna drivs mer av ett utsatt mål som de vill uppnå och är mer styrda av belöning och yttre krav än förskollärarstudenterna. Det visade även att förskollärarstudenterna värdesätter det egna valet att studera och har mer nyfikenhet och stimulerande konversationer med sina klasskamrater än civilekonomstudenterna. En ojämn könsfördelning mellan de två klasserna ska beaktas i slutsatsen. Civilekonomstudenterna hade en jämn könsfördelning och visade en signifikant skillnad mellan kvinnor och män med avseende på undergrupperna yttre reglering och att stimuleras. Detta visar att kvinnorna upplever en mer kontrollerad motivation än männen och männen visar mer engagemang i olika uppgifter än kvinnorna. Slutsatsen är att det finns en skillnad i studiemotivationen mellan studenterna i de valda utbildningsprogrammen men att den skillnaden är liten. Endast undergruppen yttre reglering hade en större spridning där civilekonomstudenterna skattade högre än 3 förskollärarstudenterna. Denna studie visar att ett beteende inte styrs av antingen inre eller yttre motivation. Motivationen kan variera i styrka och orientering.
The purpose of this study was to examine the difference in academic motivation in students attending two different college programs. Three specific research questions were constructed: “Is there a difference between students attending the economics program and the preschool teacher program with regard to internal motivation?”, “Is there a difference between students attending the economics program and the preschool teacher program with regard to extrinsic motivation?” and “Is there a difference between students attending the economics program and the preschool teacher program with regard to amotivation? To test this an independent t-test was conducted. A questionnaire was constructed to collect data from 119 participants, of which 111 were used for analysis. From the 111 participants there were 59 responses from students attending the economics program and 52 from the preschool teacher program. The self-assessment questionnaire Academic Motivation Scale was used to measure academic motivation. The independent variable was educational programs at Karlstad university with two conditions, the economics program and the preschool teacher program. The three motivational perspectives internal motivation, extrinsic motivation and amotivation including the subscales to accomplish, to know, to experience stimulation, external regulation, introjected regulation and identified regulation were the dependent variables. The results showed a significant difference between the two programs with regard to extrinsic motivation and the motivational subscales external regulation, identified regulation, to experience stimulation and to know. This showed that the students attending the economics program is more driven by an external goal they wish to achieve and are more affected by rewards and external demand than the students attending the preschool teacher program. It also showed that the preschool teacher students value their own choice to study and are more curious and have more stimulating conversations with their classmates than the economics students. An unequal gender distribution between the two college programs is to be considered in the conclusion. The students attending the economics program had an equal gender distribution and showed a significant difference between men and women with regards to external regulation and to experience stimulation. This shows that the women experience a more controlled motivation than the men and the men show more commitment in various tasks than the women. The conclusion is that there is a difference in academic motivation between the two college programs but that difference is small. Only the subscale external regulation had 5 more variance where the economics students showed a higher value then the preschool teacher student. This study showed that a behavior is not controlled by internal or extrinsic motivation. Motivation can vary in strength and orientation.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Örjes, Elin. "Studiemotivation hos studenter : Demografiska faktorers betydelse." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-27638.

Full text
Abstract:
Motivation är en betydelsefull kompontent för en individs utövande utav studier. Studien utgick ifrån motivationsteorin Self- determination theory. Syftet med studien var att redogöra för relationen mellan högskolestudenters demografiska faktorer och vilken typ av motivation som driver dem till att utöva studier, samt relationen mellan motivationstyperna. Med typ av motivation avses amotivation, inre samt yttre motivation. Studien bestod utav 102 studenter, varav 49 män och 53 kvinnor, från en högskola i mellersta Sverige som fick besvara enkäten The Academic Motivation Scale. Studiens resultat visade bland annat att kvinnliga studenter hade en högre nivå utav yttre motivation än manliga studenter. Resultatet visade inga könsskillnader inom inre motivation och amotivation. Resultatet påvisade även att studenter som hade en högre nivå utav yttre motivation samtidigt hade en högre nivå utav inre motivation. Förslag på framtida forskning inom området är att fokusera på studenter inom andra typer av utbildningar och utbildningsnivåer.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Hellman-Svanberg, Isabel. "Gymnasieungdomars val och motivationskällor : Skola, gymnasieprogram samt dagliga studiemotivatorer." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-20326.

Full text
Abstract:
De yttre och inre motivatorer i, såväl som lång- och kortsiktiga planer och mål som påverkar oss att göra de val vi gör varierar från person till person. Denna undersökning syftade till att undersöka gymnasieungdomars egen syn på de faktorer som påverkat deras val av skolor och gymnasieprogram samt vad de själva såg som drivkrafter för sina studier. Åttiotre gymnasiestuderande deltagare, 43 kvinnor och 41 män, i årskurserna 1, 2, och 3 studerande på yrkesförberedande och studieförberedande gymnasieprogram fick svara på en enkät med såväl kvantitativa som kvalitativa frågor. Skolvalen föreföll baserade på liknande omständigheter för deltagarna, i första hand bekvämlighetsskäl, men gymnasieprogrammen valdes i stor utsträckning på grund av intresse och/eller framtidsplaner. De målbilder deltagarna satt upp varierade och hade i många fall ändrats under gymnasietiden vilket kan tyda på att gymnasievalen gjorts i för tidig ålder för vissa individer.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Doyle, Aiden. "Relationen mellan ensamhet och studiemotivation bland högskolestudenter." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-50796.

Full text
Abstract:
Motivation består av inre och yttre drivkrafter som förklarar hur beteenden uppstår, dess intensitet, och varaktighet. Studien utgick från motivationsteorin self-determination theory (självbestämmandeteorin) där motivation består av inre, yttre och amotivation vilka är ordnade i en hierarkisk modell som varierar i grad av självbestämmande. God studiemotivation är relaterad till en lyckad studietid. Studiens syfte var att undersöka betydelsen av ensamhet samt den relativa betydelsen av bakgrundsvariablerna kön och ålder för studenters studiemotivation. De 149 deltagarna i studien bestod av 111 kvinnor vilka svarade på en online-enkät bestående av bakgrundsvariabler, en studiemotivationsskala och en ensamhetsskala. Materialet undersöktes med korrelationer och regressionsanalyser vilka indikerade att ensamhet har en relativ inverkan på amotivation och att yngre män generellt var mer ensamma och omotiverade till sina studier. Studien fann inga signifikanta samband mellan ensamhet och yttre och inre motivation. Implikationer av tendenser av ensamhet och amotivation bland unga studenter diskuterades.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Olsson, Caroline, and Izla Tasel. "Studiemotivation genom goda relationer. : En kvalitativ studie grundad på elevperspektiv i årskurs F-3 avseende studiemotivation och lärarens förhållningssätt." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-42359.

Full text
Abstract:
Detta är en kvalitativ studie med syfte att få fram elevernas perspektiv på lärarens förhållningssätt och lärar-elevrelationens samverkan för att bidra till förbättrad studiemotivation. Intervjuer med är elever är utförda för att lyfta fram elevernas synsätt och tankesätt för ökad studiemotivation. Studien visar ett samband mellan lärarens förhållningssätt och lärar-elev relationen som tillsammans bidrar till ökad studiemotivation.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
11

Björk, Malin, and Anna-Karin Schmidt. "Gymnasieelevers studiemotivation - En kvantitativ studie på yrkesförberedande program." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32431.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
12

Dahlgren, Jenny, and Caroline Nilsson. "Kraften i motivation! : Studiemotivation hos elever i åk 9." Thesis, Stockholm University, Department of Education, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-28272.

Full text
Abstract:

Following study is about motivation from a student perspective. Based on the prescribed literature and published research, the concept and field of motivation have been illuminated. The purpose of the study was to examine how students in ninth grade perceived their educational motivation and what kind importance they considered it had for their performance in school. The study is also supposed to base upon the result; clarify the differences if any between schools. In an attempt to get a clear image of this a quantitative method in the form of surveys was made on two schools in the Stockholm region. One of the schools had a really good merit value, and the other had a rather poor merit- value. By choosing a quantitative method a relatively large number of students where able to participate and equally large quantity of statistics have been presented. The result point at motivation in the participating students in both schools can increase and decrease through different factors. These factors, observed in this study, are directly linked to the school and includes among other things the significant of having an influence on the education and inner factors as being able to achieve a certain degree and of external factors as the school environment.


Studien handlar om studiemotivation utifrån ett elevperspektiv. Med utgångspunkt i utgiven litteratur och publicerad forskning har begreppet och området motivation belysts.

Studiens syfte är att undersöka hur elever i årskurs 9 uppfattar sin studiemotivation och vilken betydelse de anser att den har för deras skolprestation. Även skillnader i resultatet mellan de två skolorna belyses.

Till detta har en kvantitativ undersökningsmetod i form av enkäter genomförts på två grundskolor i Stockholms län. Genom valet av en kvantitativ metod kunde ett relativt stort antal elever delta och statistik presenteras.

Resultatet pekar på att studiemotivationen hos eleverna på de undersökta skolorna kan både öka och minska genom olika faktorer. De olika faktorer som uppmärksammats i denna studie är direkt kopplade till skolan och innefattar bl.a. vikten av att få påverka undervisningen, inre faktorer som t ex att uppnå visst betyg eller yttre faktorer som t ex skolmiljön.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
13

Radic, Dubravka. "Undersökning av studiemotivation hos högpresterande elever på en grundskola." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32960.

Full text
Abstract:
AbstraktJag har valt att undersöka om beröm med konkreta och målinriktade belöningar påverkar studiemotivation hos högpresterande elever ur ett genusperspektiv på en grundskola. Dessutom vill jag undersöka om det finns andra faktorer som eventuellt bidrar positivt till att dessa elever blir studiemotiverade och presterar bra. Ett annat syfte med undersökningen är att se om någonting från undersökningsresultatet kan användas för att motivera ej så studiemotiverade elever som på min skola finns i ett stort antal. Skolans ledning har visat ett stort intresse för denna användbarhet. Undersökningen gjordes i två klasser i åk. nio där tre flickor och tre pojkar som har Väl Godkänd och Mycket Väl Godkänd i de flesta ämnen valdes ut. Metoden jag valt bygger på kvalitativa inspelade intervjuer där jag har tolkat ungdomarnas upplevelser om vad som driver deras motivation i skolan.Undersökningen visar att eleverna upplever att de påverkades mycket av beröm och belöning.De flesta undersökta eleverna menar också att de själva huvudsakligen drivs av inre mål om att skaffa sig en bra utbildning i framtiden. Andra intressanta faktorer som studien visar är att flickor mer drivs av beröm som bekräftar dem för vem de är medan pojkar i stor utsträckning ser beröm som en bekräftelse på vad de gör. Dessa nya rön kommer skolan fortsättningsvis att beakta.
I have chosen to examine about commend with concrete and objective aimed awards influences study motivation at mound causing students from a gender perspective at an elementary school. Moreover, I want to examine about there be other factors that possible contributes positively to that these students become study motivated and causes good. Another aim with the survey is to see about something from the survey result can to be used in order to justify not so study motivated students that on my school be in a big number. The school's management has shown a big interest for this usefulness. The survey was done in two classes in races. Nine where three girls and three boys that have surely validated and a lot surely validated in most matters were chosen out. The method I select builds on qualitative on qualitative recorded interviews where I have interpreted the young people's experiences about what that runs their motivation in the school. The survey shows that the students experience that they were influenced a lot of commend and award. Most examined students mean also that they mainly is run of internal objective about getting themselves a good education in the future. Other interesting factors that the study show are that girls more is run of commend that confirms them for who they are while boys in big extent see commend as an acknowledgment on what the do. These new findings come the school henceforth to take into consideration.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
14

Larsson, Sandra, and Johan Nikula. "Spelifierings effekt på studiemotivation och fokus med Focus Plant." Thesis, KTH, Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-299273.

Full text
Abstract:
Spelifiering innebär implementation av spelelement i icke-spelmiljöer. Målet med spelifiering är i många fall att öka användarens motivation till att genomföra en aktivitet. Syftet med studien är att undersöka hur civilingenjörsstudenters motivation och fokus vid studier påverkas av att använda den spelifierade mobilapplikationen Focus Plant, vars syfte är att minska mobiltelefonanvändning under exempelvis studier. Spelifiering är ett relativt nytt fenomen som på senare år har fått uppmärksamhet då det hävdas kunna appliceras på allt från marknadsföring till inlärning och hälsa. Kritik har dock riktats mot bland annat begreppets vaghet, att det simplifierar teorier om hur motivation uppstår, och att forskningen ännu inte klargjort exakt hur spelifiering verkar. Med utgångspunkt i forskning om spelifiering och motivation undersöker denna studie effekten av en spelifierad applikation och hur väl implementering av olika spelelement fungerat. För att utreda detta fick 12 studenter under en period på två veckor testa Focus Plant. Efter testperioden hölls individuella intervjuer med samtliga deltagare för att samla data om hur applikationen uppfattats och dess påverkan på varje deltagares motivation och fokus. Resultatet av studien tyder på att vid användning av applikationen blev mobiltelefonen ett mindre störningsmoment. Studenterna blev däremot inte motiverade till att studera mer tack vare applikationen, men under ett studiepass kände de sig mer motiverade till att avsluta hela passet. Intervjusvaren tyder på att en möjlig förklaring till att fokuset förbättrades var att en timer och låsfunktion i Focus Plant fick studenterna att känna att de inte kunde lämna applikationen under studiepasset och därför använde de inte andra mobilapplikationer. Samtliga deltagare tyckte att många spelelement blev störande vilket kan vara en anledning till att de inte blev motiverade till att studera mer när de använde Focus Plant. Andra bidragande faktorer var att deltagarna upplevde belöningssystemet som otillräckligt och att många spelelement verkade motstridigt mot syftet. Vår slutsats är att spelifiering kan spela en roll i att påverka motivation och fokus, men för bästa resultat krävs att man i implementeringen av spelelement lägger vikt vid balansen mellan användarens inre och yttre motivation.
Gamification refers to the implementation of game elements in non-game environments. The goal of gamification is often to increase motivation to perform a task. The purpose of this study is to examine how motivation and focus among engineering students are affected by using the gamified mobile phone application Focus Plant. The purpose of Focus Plant is to reduce mobile phone usage during studies or work. Gamification is a relatively new concept and is expanding into different areas such as marketing, learning and well-being. Gamification has previously been criticized for being too general and for simplifying how motivation is created. The effects of gamification from previous research are still not clear. This study uses previous research about gamification and motivation to examine the effects of a gamified mobile application and how well the game elements have been implemented. To investigate this, 12 students tested Focus Plant while studying during a two week period. After the test period, individual interviews were held with each of the participating students to gather data on their experience with the application as well as its effects on their motivation and focus on their studies. The results of the study shows that by using the application, the mobile phone became somewhat less of a distraction. The students did not become motivated to study more, however they felt more motivated to finish a study session they had already started, when using the application. A timer and lock function were two features in the application that made the phone less of a distraction. According to the participants, these features made it feel like they could not do other things on the phone while the timer in Focus Plant was on. A common theme among all participants was that many of the game elements were distracting instead of motivating and encouraging. Other factors were that the participants felt that the reward system was insufficient and that some game elements were contradictory to the purpose of the application. Our conclusion is that gamification can affect both motivation and focus among students, but to achieve the best results it is important that the implementation of game elements pays attention to the balance between the user’s intrinsic and extrinsic motivation.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
15

Svennberg, Tanja. "Har lärarens empatiska förmåga betydelse för elevens studiemotivation ur ett elevperspektiv?" Thesis, Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-711.

Full text
Abstract:

Syftet med denna studie var att se om det fanns ett samband mellan den empatiska förmågan hos lärare och elvens studiemotivation. Jag vill se om det fanns variationer med hänseende på genus och bakgrund i relation till elevernas upplevelse av lärares empatiska förmågor alternativt oförmågor.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
16

Forsell, Johanna, Sanna Franzén, and Camilla Johansson. ""Bryt ihop och kom igen" : en kvalitativ studie av studenters uppfattning av studiemotivation på Högskolan Väst." Thesis, Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-4435.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
17

Brooks, Sheila. "Learning motivation in international primary schools : the voices of children /." Stockholm : Institute of International Education [Institutionen för internationell pedagogik], Stockholm University, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-669.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
18

Svensson, Mikael. "Alltid A? Alltid F? Studiemotivation när elevens betyg och arbetsinsats inte korrelerar." Thesis, Linköpings universitet, Pedagogik och didaktik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-145721.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie var att ur ett elevperspektiv undersöka hur elevers motivation påverkas när en ökad eller minskad arbetsinsats inte (omedelbart) leder till ett förändrat betyg, samt hur eleverna upplever att detta påverkar individens inlärning och om det ger några upplevda konsekvenser för klasskamrater. Studien har fokuserat på elevernas upplevelse av situationen. En kvantitativ studie i form av en enkätundersökning med både öppna och slutna frågor har genomförts där 213 gymnasieelever från såväl yrkesprogram som studieförberedande program vid tre kommunala gymnasieskolor i två olika kommuner har deltagit.Undersökningen visar att en majoritet av eleverna upplever att deras motivation påverkas när betyget och arbetsinsatsen inte korrelerar. När eleven får ett E eller F trots att de kämpat hårt för att nå ett högre resultat upplever majoriteten att deras motivation påverkas negativt av det inträffade. När eleven istället har fått ett högt betyg trots att de inte ansträngt sig för att nå ett högt resultat påverkas motivationen istället positivt för en majoritet av eleverna.När en elev fått ett E eller F trots att de kämpat för att nå ett högre betyg och där detta påverkat studiemotivationen resulterar detta i att 78,7% upplever att de är mindre uppmärksamma i ämnet därefter. 25% av eleverna som någon gång fått ett E-F trots att de kämpat för att nå ett högre betyg har aldrig under hela sin 10-12 åriga skoltid lyckats höja eller hämta igen resultatet. När eleverna har lyckats höja ett svagt resultat som de fått, trots att de redan tidigare haft en hög arbetsinsats, är de två största faktorerna till deras framgång läraren och en ytterligare ökad arbetsinsats. I undersökningsgruppen har två könsspecifika beteenden noterats som kan ge negativa konsekvenser för individens inlärning. Studiens kvinnor är mer benägna än män att påverkas negativt av ett svagt resultat och män är betydligt mindre benägna att förändra sitt beteende då de som grupp tillskriver betyget mindre vikt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
19

Furebäck, Maria. "Studiemotivation : Högskolestudenters uppfattningar om hur kost, motion och hälsa påverkar motivationen till studier." Thesis, Mälardalen University, Department of Social Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-200.

Full text
Abstract:

ABSTRAKT_____________________________________________________

Maria Furebäck

Studiemotivation

Högskolestudenters uppfattningar om hur kost, motion och hälsa påverkar motivationen till studier

År: 2007 Antal sidor: 30

Syftet med undersökningen var att ta reda på och bidra med kunskap om vilken inverkan kosten, motionen och hälsan kan ha på högskolestudenters motivation till studier.

Undersökningen har en kvalitativ ansats och gjordes med hjälp av halvstrukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes med sex kvinnliga högskolestudenter som alla hade mer än två år bakom sig som studerande. Resultatet visade att kost, motion och hälsa har inverkan på hur motiverade studenterna är. Alla tre faktorerna är beroende av varandra i och med att man genom träning äter bättre mat och även mår bättre fysiskt och psykiskt. Genom detta kan studenterna också öka sin motivation till studier. Det var bristen på tid som gjorde att studenterna hade svårt att träna så mycket som de ville. Även kosten blev påverkad av att tiden inte alltid fanns för att laga mat.

En viktig slutsats var att motivationen ökade genom att de mådde bättre när de tränade och åt bra mat. Träningen fungerade även som ett avstressande moment, då många av studenterna helt kopplade bort studierna under den tid de tränade.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
20

Styf, Annika. "Studiemotivation inom kärnämne och karaktärsämne hos elever på gymnasieskolans teoretiska respektive praktiska program." Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-9260.

Full text
Abstract:
Det pågår en skolpolitisk debatt om andelen kärnämnen respektive karaktärsämnen inom gymnasieskolans teoretiska och praktiska program. Syftet med studien var att undersöka om det finns en skillnad i studiemotivation bland gymnasielever i kärnämnen respektive karaktärsämnen beroende på om de går ett teoretiskt program eller ett praktiskt program. Deltagarna i undersökning var elever på ett gymnasium från den sista årskursen dels från ett teoretiskt program, Naturvetarprogrammet (NV) och från ett praktiskt program, Omvårdnadsprogrammet (OP). Metoden som undersökningen använde sig av var en enkät som tog upp området motivation till kärnämnen och karaktärsämnen. Resultatet visade att motivationen hos elever på det teoretiska programmet var högre för kärnämnet än vad det var för elever på det praktiska programmet, de hade en högre motivation i sitt karaktärsämne.
There is a school policy debate on a how much it should be of core subjects and program specific subjects in the upper secondary school theoretical and practical programs. The aim of the study was to examine whether there is a difference in study motivation in core subject and program specific subject depending on whether the programs have a theoretical or practical orientation. Participants in the study were students at upper secondary school from the final years from a theoretical program, the natural science program and from a practical application, the health care program. Study motivation was assessed by a questionnaire. The results showed that the study motivation for the core subject was greater for students on the theoretical program than it was for students at the practical program. Study motivation was higher for the program specific subjects for students at the practical program.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
21

Jerhammar, Sofia, and Elinor Sandvik. "Studiemotivation ur ett elevperspektiv : - En intervjustudie med grundskoleelever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-67529.

Full text
Abstract:
Studiens syfte är att, utifrån ett elevperspektiv, nå fördjupad kunskap och ökad förståelse om studiemotivation hos elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. I denna studie är motivation det centrala med fokus på elevers studiemotivation. Elevers motivation till det egna skolarbetet kan vara högst varierande. I studien ställs även motivation i relation till elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. I dag finns begränsad forskning utifrån ett elevperspektiv och vi eftersträvar med denna studie att kunna bidra med ytterligare kunskap om hur elever beskriver motivation som en del i det egna lärandet. Genom semistrukturerade intervjuer fick åtta stycken mellanstadieelever i läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi, möjlighet att berätta om sina egna erfarenheter och upplevelser av sin undervisning och lärmiljö. Studiens resultat visar att flera faktorer påverkar elevernas studiemotivation, vilka framförallt kan kopplas till lärarens roll och undervisningens utformning. Resultatet visar också att relationer, både mellan lärare och elev men också elever emellan, påverkar studiemotivation positivt och negativt. Det förekommer olika drivkrafter som eleverna använder sig av för att motiveras i skolarbetet, drivkrafterna visar sig genom prestationsmål och lärandemål. Studiens slutsats är att lärmiljön i allra högsta grad påverkar elevernas studiemotivation. Till stor del påverkas studiemotivationen av undervisningens utformning, vilket innebär att läraren får en betydande roll.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
22

Lagerblad, Erica. "Gymnasieelevers studiemotivation : En studie om elever på Omvårdnadsprogrammet och deras syn på betydelsen av motivation." Thesis, Växjö universitet, Institutionen för teknik och design, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-11606.

Full text
Abstract:
Syftet med rapporten var att studera, tolka och försöka finna svaret på hur gymnasieelever ser på motivation och vad motivation betyder för dem. Det finns flera tidigare studier utförda inom området, där forskarna försöker tolka, förstå och förklara begreppet motivation Kortfattat och summerat kan motivation definieras på följande sätt. Motivation har många olika betydelser, för varje enskild individ har det sin egen betydelse. Yttre motivationsfaktorer är något individen generellt påverkas av, men den inre motivationen är strängt personlig. Den inre drivkraften som motiverar och får individen att gå vidare, är en känsla och en sinnesstämning, en självupplevd positiv erfarenhet som ger vällustkänslor och därmed ökad motivation. Resultatet i min rapport visar att motivation är styrd av flera faktorer. Positiva känslor, meningsfulla uppgifter och belöningar återkommer i deras svar, men även att personer i individens omgivning påverkar. Däremot ger känslor av motgång negativa upplevelser, vilket resulterar i att uppgifter blir svårare att genomföra.   Gymnasieelever, gymnasiestudier, motivation, studiemotivation.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
23

Svensson, Lina. "Vägen mot kunskap : En kvantiativ studie om högstadieelevers motivationsgrad." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för psykologi (PSY), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-60244.

Full text
Abstract:
Föreliggande studie undersöker elevers motivationsgrad i årskurs nio och består av 132 elever, samtliga över 15 år som besvarat ett frågeformulär. Datan analyserades genom en multipel regressionsanalys där prediktorerna, föräldraengagemang, lärarengagemang, umgängesattityder samt prestationsbehov användes för att predicera den beroende variabeln, motivationsgrad hos eleverna. Resultatet visade att bäst predicerade föräldraengagemang och lärarengagemang elevernas motivationsgrad, i en positiv riktning. Ju mer engagerad barnet upplever att föräldrarna är och ju mer engagerad eleverna upplever att läraren är desto högre motivationsgrad visar de.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
24

Westman, Frida. "Motiverande eller i vägen? : En undersökning av två universitetsbiblioteks fysiska miljöers påverkan på studiemotivation." Thesis, Umeå University, Sociology, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-1936.

Full text
Abstract:

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på vilket sätt de fysiska miljöerna på två universitetsbibliotek (Umeå universitetsbibliotek och Skogsbiblioteket) påverkar studiemotivationen hos dem som studerar där. För att skaffa mig kunskap om detta har jag både gjort intervjuer med studenter och anställda, och observationer på de två biblioteken. Tidigare forskning inom ämnesområdena användarvänlighet, biblioteksarkitektur och –planering, arkitekturpsykologi och rummets betydelse för studiemotivation har även används som grund för min studie.

Mina resultat visar att de fysiska miljöerna på biblioteken har både positiva och negativa effekter på de studerandes studiemotivation. Det som avgör om effekterna är positiva eller negativa är en rad olika aspekter - utrymme, belysning, färg, ljudnivå, inomhusklimat, studieplatser, datorer, konstverk och växter. Alla dessa aspekter samverkar med varandra på olika sätt; och denna samverkan kan vara det som avgör hur studieklimatet kommer att upplevas av studenter. Andra slutsatser som jag kom fram till var att utformandet av det fysiska rummet styrs av föreställningar om användarnas behov; och att de båda biblioteken är användarvänliga. Att biblioteken är användarvänliga beror bland annat på att bibliotekens personal sätter sina användare i fokus.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
25

Isaksson, Therese. "Studiemotivation : En studie av inre och yttre motivation hos programstudenter vid Luleå tekniska universitet." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-65527.

Full text
Abstract:
Motivation som process innefattar det som driver människan framåt och får henne att agera. Det som driver människan till handling är hens behov. Människan upplever välbehag när behov uppfylls och obehag när dessa inte tillfredsställs. För att en student ska påbörja, fortsätta med och slutföra högskolestudier krävs en viss mängd motivation. Motivation kan vara av antingen intern eller extern karaktär. Syftet med detta arbete var att studera till vilken utsträckning programstudenterna vid Luleå Tekniska Universitet ansåg sig vara motiverade till sina studier. Ytterligare ett syfte var att studera förekomsten av intern och extern motivation bland dessa programstudenter. Detta för att kunna framta den motivationsfaktor som respondenterna värderar högst. Data samlades in med hjälp av en webbenkät där respondenterna skattade graden av total motivation, intern motivation och extern motivation. Skattningarna jämfördes sedan mellan studenter tillhörande olika typer av utbildningar samt mellan studenter som befann sig i början respektive slutet av sin utbildning. Materialet analyserades sedan med hjälp av SPSS. Resultatmönstret tydde på att studenterna vid universitetet var stabilt motiverade till sina studier. Respondenterna uppvisade även en svag tendens till att skatta intern motivation högre än extern. Utbildningstyp (filosofisk/teknisk) och/eller tid vid utbildning (början/slutet) hade ingen signifikant effekt på skattningarna av total motivation, intern motivation eller extern motivation.
Motivation as a process involves everything that drives humans forward and causes them to act in a certain direction. What primarily drive people to act are their needs. Humans feel comfortable when needs are met and discomfort when not satisfied. In order for a student to start, continue and complete university studies, a certain amount of motivation is required. Motivation may be of either internal or external character. The purpose of this study was therefore to investigate to what extent the students at Luleå University of Technology considered themselves motivated for their studies. Another purpose was to study the amount of intrinsic and extrinsic motivation among these students. Data was collected using a web survey where the participants were asked to estimate their total motivation, intrinsic motivation and extrinsic motivation. Estimates were then compared between participants belonging in philosophical versus technical faculty and between students in the beginning versus the end of their education. The material was then analyzed using SPSS. The performance pattern indicates that the students felt motivated to their studies. The feeling of motivation was seen as stable. The results showed that students had a week tendency to estimate their intrinsic motivation a bit higher than extrinsic motivation. Results showed that faculty affiliation or beginning / end of education had no significant effect on estimates of total motivation, intrinsic motivation or extrinsic motivation.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
26

Eriksson, Linn, and Emma Hagerman. "Motivationsarbete : En studie om hur studie- och yrkesvägledare arbetar med studiemotivation i grundskolans senare år." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-183670.

Full text
Abstract:
Elevers skolavhopp som har sin grund i låg motivation och bristande valkompetens kostar samhället 260 miljarder kronor per årskull. Syftet med studien är att synliggöra hur verksamma studie- och yrkesvägledares kompetens nyttjas i arbetet med att upptäcka och stärka elever med låg studiemotivation i grundskolans senare år. De frågeställningar som vi använt oss av är: Hur vet studie- och yrkesvägledare vilka elever som har låg studiemotivation och hur söker de upp dessa? Hur arbetar studie- och yrkesvägledare med att motivera elever? Hur ser studie- och yrkesvägledares förutsättningar och villkor ut på skolorna för deras arbete med att motivera elever? Utifrån semi-strukturerade intervjuer med åtta studie- och yrkesvägledare visar resultatet att om rätt förutsättningar ges i form av tid, kontinuitet och samarbetsmöjligheter kan deras arbete stötta elever att stärka sin självkännedom, sätta upp mål och göra en handlingsplan i syfte att öka elevernas inre motivation och förhindra skolavhopp.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
27

Yüksel, Linda. "Samhällskunskap - för livet eller betyget? : En kvalitativ studie om gymnasieelevers uppfattningar av studiemotivation i ämnet samhällskunskap." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-40178.

Full text
Abstract:
Som framtida lärare är studiemotivation ett nyttigt och intressant ämne att studera då studier visat att det finns samband mellan elevers motivation att lära och skolresultat. Vad det är som gör att människor blir motiverade är en fråga som ställts länge. I denna studie lyfts vilka faktorer gymnasieelever själva uppfattar som bidragande till deras studiemotivation i ämnet samhällskunskap. Syftet med studien är dels att undersöka vilka faktorer de deltagande gymnasieeleverna uppfattar som bidragande till studiemotivation i ämnet samhällskunskap, dels att undersöka hur dessa elever beskriver vad fenomenet motivation betyder. Genom kvalitativa intervjuer har sju gymnasieelevers uppfattningar undersökts och materialet har analyserats dels genom en fenomenografisk analysmetod, dels genom en innehållsanalys. Av analysen framkommer att det är svårt att ge en enhetlig bild av begreppet motivation. Respondenterna beskriver två skilda uppfattningar, motivation som ett mål samt motivation som en vilja att nå ett mål. I de båda uppfattningarna är målet en central del. Huvudsakliga faktorer för motivation som upplevs bland respondenterna har med intresset för ämnet, chansen att uppnå målet, lärarens kommunikation av bedömning, lärarens förväntningar samt lärarens undervisningsmetoder att göra.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
28

Nilsson, Caroline, and Ulf Richeberg. "Vad som motiverar gymnasieelever att studera." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30496.

Full text
Abstract:
What parameters in the classroom education motivate our pupils to engage their brains to study is the topic we are dealing with in this work. The aim is also to address the follow-up question that once we know what parameters the pupils desire, what can we as teachers do for, to the best of our ability, provide an environment in which this parameter can be found. The groups we have investigated are almost 100 pupils at two different Swedish gymnasiekolor (age groups 16-18 years). Our methodology has been to analyze relevant literature and research findings and then combining our findings with the results from our inquiry to our pupils to draw our conclusions.The results from our inquiry shows an overwhelming desire for “an interesting subject or a fun subject” as reasons for the pupils to feel motivated to engage their brains to study. With reasoning derived from our literature studies we conclude this work with proposing that if the pupils can be made to understand why a certain area is important to study it can make the subject interesting and fun which is resulting in a higher degree of motivation. Also if we as teachers could use the grades to motivate certain knowledge and again, why this is important rather than passing judgement we believe too that this would serve as a means to increase the level of motivation felt by the pupils.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
29

Wall, Erik, and Fredrik Fogelqvist. "Räkna med motivation : En studie om gymnasieelevers motivation i matematikundervisning." Thesis, Örebro University, Department of Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-1799.

Full text
Abstract:

Forskning pekar på brister i dagens matematikundervisning som bland annat handlar om elevers motivation. Syftet med denna uppsats är att undersöka gymnasieelevers studiemotivation i ämnet matematik. Genom intervjustudier har elevers upplevelser av deras mål, självförtroende och inflytande kopplats till teorier om motivation.

Motivation är ett begrepp som har utvecklats av många forskare under en längre tid, vilket har lett till ett flertal infallsvinklar. I skolan är mål, självförtroende och inflytande några av möjliga faktorer som påverkar elevers motivation. Elevernas mål i undervisningen betraktas med utgångspunkt i relationen mellan lärandemål och prestationsmål. Självförtroendet tolkas utifrån elevernas upplevelser av mot- och medgångar. Till sist behandlas inflytande utifrån elevers syn på inflytande över undervisning och planering. Vad gäller motivation jämförs inre faktorer såsom intresse och känslor med yttre faktorer såsom belöningar och bestraffningar.

Resultatet av undersökningen visar tydliga kopplingar mellan litteraturen och elevernas uppfattningar. Bland annat beskriver eleverna en slentrianmässig undervisning med föga möjligheter till inflytande. En tydlig provkultur påverkar elevernas självförtroende och skapar prestationsinriktade mål för undervisningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
30

Hansson, Jonas. "Matematisk historia i matematikundervisningen : - en jämförelse mellan förr och nu." Thesis, Umeå University, Mathematics and Mathematical Statistics, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-767.

Full text
Abstract:

Det här arbetet handlar om matematisk historia i matematikundervisningen. Huvudsyftet är att undersöka hur den matematiska historiens innehåll inom skolämnet matematik har utvecklats genom att jämföra läroböcker, intervjua lärare, samt att jämföra dagens läroplan och kursplaner med den förra läroplanen för gymnasiet, matematik för treårig naturvetenskaplig linje och fyraårig teknisk linje. Förutom huvudsyftet har jag även försökt ta reda på vad lärare tycker om matematisk historia och har därför medelst intervjuer försökt ta reda på vad dessa åsikter står för. Frågeställningar som besvaras i arbetet är hur historiemomentet inom matematikundervisningen har utvecklats i läroböcker och vad läro- och kursplaner säger om historiemomentet förr och nu. Eftersom betygskriterierna i nuvarande kursplaner säger att eleverna ska ha kunskap om den matematiska historien på olika sätt, har jag också valt att granska de nationella proven, för att ta reda på om de innehåller något matematikhistoriskt inslag. Metoderna som använts för att få svar på frågeställningarna är kvalitativa intervjuer av lärare med mångårig undervisningserfarenhet, samt textundersökningar av läromedel, läro- och kursplaner och nationella prov. Resultatet av textundersökningen visade sig vara att den matematiska historian får mer plats i och med inträdet av läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94). Lärarnas svar på intervjufrågorna var väldigt olika. På frågan om historiemomentet tas upp i större utsträckning nu jämfört med förr, svarade en lärare att så var fallet, det vill säga att historian ägnas mer tid nu. En annan lärare menade att man i stället tog upp historian mer förut. I de nationella proven som jag granskat ingick ingen fråga med anknytning till den matematiska historien.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
31

Höglund, Annika. "MI-samtal som extra anpassning : Lärares erfarenheter och reflektioner." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-123327.

Full text
Abstract:
I denna kvalitativa studie undersöktes lärares erfarenhet av, och inställning till, att använda motiverande samtal som extra anpassning inom distansundervisning för vuxna. Forskningsfrågorna handlade om ifall motivationsstödjande samtal genomfördes, lärares inställning till denna typ av extra anpassning, samt vilka konsekvenser lärare trodde av användandet av MI skulle få. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med åtta distanslärare inom vuxenutbildning. Resultaten visade att samtliga lärare hade erfarenhet av någon typ av motivationsstödjande samtal, men att man inte upplevde att det skedde på ett systematiserat sätt. Samtliga informanter ansåg att interaktionen med läraren var av stor betydelse för elevers motivation och prestation. Tidsåtgången framhölls som ett hinder för att kunna använda motivationsstödjande samtal mer, trots att informanterna trodde att det skulle kunna leda till att fler elever klarade sina kurser och fick stärkt självkänsla och motivation. Informanter ansåg att exempelvis elever med studiesvårigheter skulle kunna gynnas av anpassningen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
32

Boberg-Andersson, Maria, and Camilla Åberg. "I en annan del av skolan : Hur elever under ett år på IV-programmet hittar sin studiemotivation." Thesis, Stockholm University, The Stockholm Institute of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7723.

Full text
Abstract:

Under vår utbildning kom vi i kontakt med det individuella programmet på en skola där 82% av en årskull gjort sig behöriga till ett nationellt program. Det väckte vår nyfikenhet. Studiens syfte är att ta reda på vad som bidragit till att eleverna blivit studiemotiverade. En hermeneutisk undersökning har gjorts där både kvalitativa och kvantitativa metoder har använts genom intervjuer och enkäter. Resultatet visar att det inte är en tillfällighet att så många blir behöriga att söka ett nationellt program efter ett år på den undersökta skolan. De slutsatser vi drar är att eleverna trots en ibland minskad motivation har en inre motivation att nå sina mål att bli behöriga till ett nationellt program under ett år på det individuella programmet. Studie- och yrkesvägledaren på det individuella programmet har stor betydelse för elevernas studiemotivation.

During our education we came in contact with the individual program at a school where 82 % of an age group had managed to become appropriated to a national program. This made us curious. The purpose of our study was to find out what had contributed to the students’ study motivation. A hermeneutical study with both qualitative and quantitative methods through interviews and questionnaires, have been used. The research findings show that it is no coincidence that so many students become qualified to apply to a national program after a year in the Individual Program at the school in question. We draw the conclusion that the students, despite a sometimes reduced motivation, have aquired an internal motivation to reach their goals to get appropriated to a national program during a year on the individual program. The counsellor at the individual program have a big importance for the students study motivation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
33

Onkamo, Tiina. "Vad ger SFI-kursdeltagare motivation? : En studie om hur SFI-bonusen och andra faktorer påverkar kursdeltagares studiemotivation." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-198684.

Full text
Abstract:
SFI-undervisningen är en viktig hörnsten för integration av migranter till Sverige. Tidigare studier har dock visat att SFI-kursdeltagare ofta avslutar sin kurs sent. Detta är något som försvårar integrationen av dessa grupper till samhället och medför således kostnader. Sedan 2010 har ett ekonomiskt belöningssystem, SFI-bonus, använts för att motivera eleverna. Det är i nuläget dock oklart om hur effektiva sådana belöningssystem är. Syftet med denna uppsats är därför att studera hur några SFI-kursdeltagare uppfattar att SFI-bonusen påverkar deras studiemotivation jämfört med andra faktorer som påverkar motivationen. Eftersom motivationen har en stor betydelse för inlärningen, är ämnet också intressant ur ett lärarperspektiv. Kan en ekonomisk belöning fungera som ett pedagogiskt instrument och ge kursdeltagare bättre motivation? I uppsatsen kartläggs även likheter och skillnader i elevernas uppfattningar samt övriga faktorer som motiverar kursdeltagarna. Vidare diskuteras vilka elever som gynnas av detta ekonomiska belöningssystem. Studien är kvalitativ och metoden är samtalsintervju. Materialet i studien är intervjuer med åtta SFI-kursdeltagare i en stor stad i Mellansverige. De teoretiska perspektiven jag utgår ifrån i analysen är faktorer som påverkar andraspråksinlärningen, varav motivation som den viktigaste, samt attityd och det affektiva filtret. Resultaten visar att samtliga intervjupersoner anser att det är viktigt att kunna svenska, och det som motiverar kursdeltagarna mest är att kunna erhålla arbete i Sverige. SFI-bonusen säger de flesta inte påverkar deras studiemotivation alls och de gör inte heller någonting extra för att få denna bonus – dock har de en positiv attityd till att få bonusen. Hälften av eleverna har läst de kurser som krävs för att få SFI-bonusen på mindre än hälften av den utsatta tiden. De andra läser i vanlig takt och har fortfarande möjligheten till SFI-bonusen. Samtliga av de förstnämnda har läst svenska i sina hemländer, och därför kan det inte påstås att SFI-bonusen skulle ha haft en stor inverkan på deras studietakt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
34

Eriksson, Hugo, and Jakob Engström. "Promenaders effekt på studiemotivation och koncentrationsförmåga under eftermiddagsstudier hos gymnasieelever - en studie med single case experimental design." Thesis, Uppsala universitet, Fysioterapi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-384147.

Full text
Abstract:
Abstract Background/problem: That physical activity (PA) is important for good health and high quality of life is well known. PA also increases a person’s executive functions, ability to concentrate, solve problems and to learn. High school students (HSS) that lack motivation lose focus and are overrepresented as high school dropouts.  Aim: The aim was to examine the effects of a 20-minute walk, during lunch break, on HSS self-rated motivation and concentration during after-lunch-studies.  Method: The study had a multiple baseline single subject design. Six HSS estimated their motivation and concentration for “after-lunch-studies” for 20 school days. They also estimated their sleep quality, sleep time and how well rested they were when they woke up. During the intervention-phase they performed a 20 min walk on the lunch-break. The length of the baseline and the intervention varied between 5-10 days. Results: No differences were found for the participants when comparing the results from the first and second control period and the intervention period.  Conclusion: No effect on motivation and concentration was found in this study. A different design with more subjects and different exercise intensity might be better suited to evaluate the effects of physical activity on HSS motivation and concentration.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
35

Nian, Rougui, and Sofia Arvidsson. "”Bra betyg och bra jobb, inget annat” : En jämförande studie om motivation i ämnet Engelska mellan praktiskt och teoretiskt gymnasieprogram." Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-11390.

Full text
Abstract:
Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer det är som påverkar elevers motivation i ämnet Engelska. Examensarbetet behandlar om det finns eventuella skillnader, och i så fall vilka, beträffande motivation på teoretiskt gymnasieprogram respektive praktiskt gymnasieprogram. Metoden som använts i denna undersökning är en enkätstudie. Enkäten distribuerades till sammanlagt 183 elever varav 91 elever läser på teoretiskt program och 92 elever på praktiskt program. De elever som går på det teoretiska programmet läser på teknik programmet medan de som går praktiskt program läser på byggprogrammet och livsmedelprogrammet. Gemensamt för dessa program är att de läser Engelska 5 som motsvarar Engelska A i den gamla läroplanen Lpf 94, Engelska 5 ingår alltså i Gy11 som är den reformerade läroplanen som infördes hösten 2011.           Det finns en uppsjö av olika motivationsteorier och då denna studie behandlar psykologiska motivationsfaktorer har kognitiva, humanistiska samt behavioristiska perspektiv på motivation använts. Dessa motivationsteorier behandlar olika typer av motivation såsom bland annat inre och yttre motivation. Motivationsteorierna som behandlas i denna studie ger förklaringar till hur individen motiveras psykologiskt genom egna och bland annat lärarens handlingar.  Resultatet i denna studie ger inte svar utan snarare indikationer som överlag ger det svar vi var ute efter.  Resultatet visade att de faktorer som påverkar elevmotivation i högsta grad är vilka uppgifter som läggs fram, medbestämmande samt lärarens engagemang. I diskussionen lyfts tankar och åsikter till vad som ligger bakom elevernas svar som erhållits i resultatet.  Det gick att konstatera i diskussionen att teoretiskt program påvisade en mer långsiktig syn på motivation än eleverna på praktiskt program. Därtill gick det att fastställa att eleverna erhöll en medvetenhet om rollen en lärare förväntas att inneha beträffande elevmotivation.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
36

Karp, Sofia. "Vuxenstuderandes syn på gymnasieskolan." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-36404.

Full text
Abstract:
Elever som väljer att läsa upp sina betyg eller läsa matematikkurser på Komvux lyckas oftast med sina studier, till skillnad från när de försökte på gymnasiet. Syftet med denna studie är att ta reda på vad man som lärare kan göra för att få eleverna att lyckas på gymnasiet. Vad det finns som kan för att få eleverna att hitta sin motivation och studievilja. Arbetet består av intervjuer med elever som har läst matematik på Komvux. Matematik har en stor roll i människors liv i flera perspektiv. Allt från vardagsmatematik och att skapa fungerande individer i ett demokratiskt samhälle, till rena ämneskunskaper för att tillexempel få tillräcklig kompetens för ett specifikt yrke. Syftet bakom nyupptagna studier kan variera. Individer vill skaffa sig behörighet till fortsatta studier, komplettera sina betyg och få revansch från tidigare misslyckanden med mera. Även förhållningssättet och de personliga känslorna in för ämnet varierar. Elever kan från tidigare studier upplevt ämnet positivt eller negativt. En positiv känsla kan göra det lättare att återuppta studier medan negativa erfarenheter kan skapa blockeringar in för ämnet. Elever kan också ha svårigheter i ämnet,som läs- och skrivsvårigheter. Studien är ett försök att i en liten skala skapa en bild av de vuxenstuderandes upplevelser och uppfattningar av matematikstudier. Det handlar även om motivationen och vad som påverkar den. Det ingår även en litteraturstudie om motivation för elever. Det som framkommer är att det är viktigt att få eleverna att förstå varför de läser något, det är speciellt viktigt om eleven inte har ett eget mål med sina studier. Det är även viktigt att eleverna känner sig delaktiga och vågar att misslyckas eller övervinna gamla misslyckande för att våga satsa. Lärare som samarbetar på skolan och har tid att diskutera sitt ämne med sina kollegor innebär också en vinst för elevernas studieresultat.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
37

Winberg, Maria, and Jenny Erlandsson. ""Man kan ju klara allt bara man vill" : en kvalitativ fallstudie om framtidstro och studiemotivation i årskurs nio." Thesis, Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-3745.

Full text
Abstract:
Vi har gjort en kvalitativ fallstudie på en skola och vårt syfte är att undersöka hur framtidstron och studiemotivationen ser ut hos elever i årskurs nio på en mångkulturell skola med lågt meritvärde. Våra frågeställningar är: vilka faktorer anser elever i årskurs nio på den valda skolan kan tänkas påverka deras framtidstro och studiemotivation? Hur ser sambandet ut mellan framtidstro och studiemotivation hos elever i årskurs nio på den valda skolan? Vad anser elever i årskurs nio på den valda skolan själva att man kan göra för att förbättra sin framtidstro och studiemotivation? Vi är inspirerade av fenomenologisk forskning och har en induktiv ansats. Empirin har vi samlat in genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med åtta elever i årskurs nio. Vi bearbetade empirin genom att först transkribera intervjuerna, sedan sammanfattade vi varje intervju och letade efter teman utifrån våra frågeställningar. Därefter sammanförde vi de gemensamma nämnarna utifrån frågeställningarna och gjorde en sammanställning. Vi analyserade med hjälp av begreppet KASAM och dess komponenter hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet. Resultatet visade att alla informanterna var studiemotiverade och hade en god framtidstro. Det var mycket som kunde tänkas påverka deras motivation och framtidstro, bland annat familj, vänner, lärare och förebilder. Med hjälp av begreppet KASAM och dess komponenter kunde vi se ett samband mellan deras studiemotivation och framtidstro. Informanterna behöver förstå varför de studerar för att kunna känna studiemotivation (begriplighet). De behöver känna att de har de resurser som krävs för att nå de resultat de vill och de mål de har (hanterbarhet) och de behöver ett mål med studierna så att de känner att det är värt att investera i studierna (meningsfullhet). De kunskaper vi tycker är viktiga att ta med sig från vår fallstudie för att kunna arbeta här och nu med ungdomar i skolåldern är att förstå att skolresultaten hänger ihop med elevernas syn på framtiden. Även att tänka på att vardagen måste vara både begriplig, hanterbar och meningsfull för att ungdomen ska må bra och fungera.
We have performed a qualitative case study at a school of substandard merit. Our purpose was to examine to what ninth graders had a sense of confidence about their future success and academic motivation. The questions asked were: Which factors do the ninth graders deem influential for their own sense of confidence in future prospects, as well as what affects their academic motivation? What is the relationship between confidence in future success and academic motivation at the school? What do the students feel, can be done to improve their own beliefs about future prosperity as well as improve academic motivation? We have been inspired by phenomenological research and have used an inductive approach. We collected our data via semi structured qualitative interviews with eight ninth grade students. We processed the data by first transcribing the interviews, then we summarized each interview looking for key themes related to our original queries. Finally we consolidated the common denominators into a compilation. We did our analysis using the concept of KASAM, or ”sense of context”, as well as its' components, those being; manageability, comprehensibility, and relevance. The results revealed that all the informants were academically motivated and they each felt confident in their future outlook. There seemed to be a lot of factors that influenced both their motivation and their outlook, amongst these were family, friends, teachers, and roll models. Using the KASAM, or ”sense of context” concept, and its' components we could see a relationship between their academic motivation and their beliefs about their future. The informants first need to comprehend why they need to study, in order for them to feel a sense of educational motivation (comprehensibility). They need to feel that they have the resources needed to attain the desired results and goals that they have (manageability) and they need a goal with their studies so that they feel it is worth investing in the studies (relevance). The most important revelation that we have gleaned from our study and that we feel is of most value when working with school age youth in the here and now, is to understand how academic performance is directly related with the students  perception about their future. Even everyday life needs to be comprehensible, manageable, and have relevance, in order for youth to thrive and function.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
38

Johansson, Ida, and Jonathan Truedsson. "Det kommunala aktivitetsansvaret - En kvalitativ studie om vägledarnas arbete med deltagarnas motivation." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30419.

Full text
Abstract:
Unga vuxna som varken arbetar eller studerar är en utsatt grupp, vilket ger konsekvenser för individen och samhället. Enligt en lagändring i skollagen har kommunerna sedan år 2015 ett ansvar, att identifiera denna målgrupp och att erbjuda lämpliga åtgärder, där utgångspunkten är att i första hand motivera individen till studier. Studiens syfte är att undersöka hur vägledare inom det kommunala aktivitetsansavaret omsätter sin syn på motivation i praktiskt arbete i syfte att i första hand motivera deltagare mot studier. Studiens frågeställningar är: 1. Hur definieras begreppet motivation av vägledarna inom det kommunala aktivitetsansvaret? 2. Hur talar vägledarna om att de arbetar med motivation inom det kommunala aktivitetsansvaret? Studien utgår ifrån vägledarnas perspektiv genom kvalitativa intervjuer, som har analyserats genom innehållsanalys. Resultatet analyseras utifrån teorin Careership, vilket innefattar begreppen habitus, handlingshorisont, kapital och brytpunkter. Utifrån studien har det identifierats att informanterna har olika uppfattning om begreppet motivation men att det finns två gemensamma aspekter, att vilja och att kunna det man vill, som även kan skildras i deras arbete med motivation. Det har även framkommit att vägledarna försöker främja studiemotivationen hos deltagarna genom att skapa ett bra bemötande, inte ställa några krav, individanpassa arbetet utifrån individens viljor och förmågor, där personens intressen ofta spelar en stor roll. För att motivera deltagare mot studier erbjuder de även olika typer av aktiviteter och låter dem testa på nya saker, samt hjälper individerna att upprätta genomförbara planer. I resultatet framkommer det även en del upplevda brister och begränsningar som försvårar vägledarnas arbete med motivation, inom både aktivitetsansvaret och i samhället.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
39

Berg, Beatrice, and Oskar Bärnström. "Kan sociala jämförelser hjälpa studenter att lägga ner mer tid på sina studier?" Thesis, KTH, Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-298318.

Full text
Abstract:
Forskning visar att införandet av distansstudier under covid-19 pandemin bidragit till att studenters motivation och studietid överlag har minskat. Detta verkar oroväckande genom antagandet att mer studietid är korrelerat med bättre akademiska resultat. Därför är verktyg för att öka studenters studietid av intresse. Sociala jämförelser mellan kurskamrater har tidigare visats öka studenters studieprestation. Denna studie utreder därför om sociala jämförelser mellan 15 deltagare som alla deltar i universitetsstudier och går i samma klass kan öka deras studietid. För att besvara det så utvecklades en webbplats i två olika versioner, båda med en timer förinställd på 25 minuter. En av versionerna hade dessutom en integrerad topplista där alla deltagare såg hur många avslutade arbetspass alla deltagarna hade slutfört hittills, där de deltagare som slutfört flest arbetspass låg högst upp på topplistan och deltagare som slut- fört minst timersessioner låg längst ned på listan. Under testet av webbplatsen använde deltagarna först versionen med endast timer under en vecka och sedan versionen med timer och topplista under en vecka. Antal avslutade arbetspass per person samlades sedan in i slutet av varje vecka för att se om det skett någon ökning i studietid efter dess att topplistan integrerats. Sedan hölls uppföljande intervjuer. Resultatet efter testningen visar att den totala studietiden bland alla deltagare marginellt minskat med användandet av topp- listan. Utifrån att minskningen var marginell bedömer vi att resultatet var oförändrat mellan veckorna. Vid de efterföljande intervjuerna framkom det att det fanns externa faktorer som kan ha påver- kat resultatet, t.ex. ojämn arbetsfördelning mellan veckorna. På grund av dessa faktorer kunde ingen säker slutsats dras om sam- bandet mellan att tillhandahålla en topplista och nedlagd studietid.
Studies have shown that implementation of distance studies during the covid-19 pandemic has led to an overall decrease in students’ motivation and study time. This observation seems worrying under the assumption that more study time correlates to higher academic performance. Hence, tools to help increase students' study time are highly appreciated. Social comparisons between students have been shown to increase study performance. Therefore, this study investigates if social comparisons between 15 first-year students can increase their study time. To investigate this, we developed two versions of a website with a 25-minute timer. One of the versions had a leaderboard integrated where all the participants could see how many timers the other participants had finished. The participants with the most finished timers appeared at the top of the leaderboard, and the ones with the least finished timers at the bottom. The other version of the website did not include this leaderboard feature. During the first week of testing, the participants used this version (excluding the leaderboard) for one week. After this, the participants used the other version (including the leaderboard) for one week. To see if there had been an increase in study time with the integrated leaderboard, the total number of finished timers per person were noted by the end of each week. After the testing of the website, we interviewed the participants. The results from the testing of the website show a fractional decrease in study time when using the website with the leaderboard. Due to this small difference, we evaluate the results as no substantial difference in study time between the two weeks. However, due to external factors mentioned in the interviews that may have affected these results (such as differences in workload between the two weeks), a conclusion cannot be made.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
40

Holmkvist, Adrian. "Relationsskapandets möjligheter till motiverat lärande : En studie om hur elever som gått ut nionde klass uppfattar hur lärar-elevrelationen påverkat deras studiemotivation." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-38206.

Full text
Abstract:
I det här examensarbetet har syftet varit att undersöka elevers, som gått ut nionde klass, uppfattningar om lärares relationsskapande och om det skapar motivation eller inte i skolarbetet. Samhällets snabba förändringstakt påverkar även skolan där goda studieresultat blivit viktigare i en allt mer konkurrensutsatt arbetssituation. Litteraturen som använts handlar om fenomenet motivation och vad det betyder för elevers studier. Utöver det avhandlar litteraturen andra aspekter som lärares relationsskapande, elevers självförmåga och social interaktion för att nämna några. Ansatsen i studien har varit hermeneutisk kvalitativ där avsikten varit att förstå elevers uppfattningar om relationsskapande och motivation. Tio elever som gått ut årskurs nio i den svenska grundskolan deltog i fokusgruppsintervjuer. Resultat visar att lärares relationsskapande spelar en avgörande roll för motivation för skolarbetet. Lärare kan höja eller förminska elevers intresse för skolan och utbildning. Har lärare en kombination av förmågor som driver en klass och varje individ framåt genererar det engagemang, intresse och ökad motivation till skolarbetet. På så sätt kan lärares relationsskapande spela stor roll för hur meningsfullt elever uppfattar skolan generellt, vilket kan skapa betydelsefulla kommunikativa relationer där elever motiveras och utvecklas.

Betygsdatum 2019-08-19

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
41

Caringer, Anton, and Freja Heu. "Gymnasieelever i en föränderlig tillvaro : En kvalitativ studie i hur Covid-19 påverkar studiemotivation och framtidsplanering för elever på restaurang- och livsmedelsprogrammet." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-42879.

Full text
Abstract:
I detta examensarbete har vi valt att titta närmare på den rådande pandemins påverkanpå gymnasieungdomar på restaurang- och livsmedelsprogrammet, derasstudiemotivation och framtidsplanering. Syftet är att få en förståelse för hur dessaungdomars studiemotivation och framtidsplanering präglas av pandemin. I delen omtidigare forskning går vi igenom forskning om distansundervisning, digitalisering ochövrig relevant forskning. Studier visar exempelvis att vi under 2020 kan se en tydligökning av arbetslöshet i och med pandemin. Som en följd av den osäkraarbetsmarknaden har det också skett en ökning av ansökningar till högre studier. Detråder olika uppfattningar om distansundervisningens påverkan på måendet blandungdomar. Ogynnsamma förhållanden i hemmet är något som visats kan påverka bådeinlärning och motivation. Lärandet är även något som påvisats försämrats underdistansundervisningen. I det teoretiska avsnittet lyfter vi karriärteorierna The power ofuncertainty av Gelatt & Gelatt samt Careership av Hodkinson & Sparkes, vilka harrelevans för hur personer kan botanisera i en snabbt föränderlig omvärld samt hurkarriärutveckling formas. Genom kvalitativa intervjuer belyser vi upplevdakonsekvenser av pandemin för gymnasieungdomar i årskurs 3 idag och inför framtiden.Vi har bearbetat det insamlade materialet från intervjuerna genom innehållsanalys. Iresultatet kan vi se att informanterna har olika uppfattning om hur pandemin harpåverkat deras nuvarande situation och framtidsplanering. Studiemotivationen är någotsom nästan samtliga informanter menar har påverkats negativt i och meddistansundervisningen, medan det råder en positiv uppfattning om framtiden förrestaurangbranschen. Något vi kan se bland våra informanter är att fem av sex har sökteller funderar på att söka sig till högre studier på grund av arbetsmarknaden ochrestaurangbranschen som för närvarande upplevs svår att ta sig in på.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
42

Polfors, Madeléne. "Juridik som gymnasieämne, tråkigt svårt eller roligt lätt? : – Konsten att integrera värdeskapande lärande i undervisningen." Thesis, Luleå tekniska universitet, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-78239.

Full text
Abstract:
Utvecklingsarbetets syfte har varit att pröva arbetssättet värdeskapande lärande under ett kursmoment/lektionsserie i ämnet juridik på gymnasiet och utvärdera vilka effekter det för med sig för eleverna. Studien är den första i sitt slag. En kvalitativ metod med fenomenologisk forskningsansats har använts. Att testa värdeskapande lärande som arbetssätt får anses ha stöd i styrdokument, forskning samt beprövad erfarenhet. Huvuddelen av materialet kommer från Martin Lackéus vars teori värdeskapande lärande som pedagogik detta utvecklingsarbete tar avstamp ifrån. Resultatet visar att värdeskapande lärande uppskattas av de flesta respondenterna, ökar elevinflytandet, höjer studiemotivationen och har positiva effekter för elevernas studier vilket ligger i linje med tidigare forskningsresultat. Min tes och förhoppning inför arbetet var att värdeskapande lärande kan vara det som behövs för att tända gnistan hos eleverna, att de ställer sig positivt inställda till värdeskapande lärande samt att det är ett arbetssätt som jag i min framtida lärargärning kan använda mig av och utveckla. Min tes är genom detta utvecklingsarbete styrkt. Enligt mig är värdeskapande lärande ett fantastiskt, men underutnyttjat, arbetssätt. Med beaktande av forskningsresultatet uppmanas därför andra lärare att testa värdeskapande lärande som pedagogik. Juridik som gymnasieämne kan vara annat än tråkigt och svårt, det kan vara roligt och lätt om man som lärare bland annat lär sig konsten att integrera värdeskapande lärande i undervisningen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
43

Baclija, Robert. "Motivera mera!" Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33065.

Full text
Abstract:
SammanfattningSyftet med examensarbetet är att undersöka hur det ser ut med studiemotivationen bland eleverna på ett gymnasialt byggprogram, och vilka faktorer som påverkar studiemotivationen ur ett elevperspektiv. Resultatet jämförs sedan med den litteratur och forskning jag tagit upp runt olika motivationsteorier.Som metod har jag använt mig av en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning bland 74 st. elever på ett byggprogram.Resultatet av undersökningen ger oss inte ”svaret” på vad som påverkar studiemotivationen. Det är en blandning av många faktorer, som i olika grad hos olika individer samverkar med varandra. Faktorer som: inflytande, framtidsmål, intresse, verklighetsanknytning, lärarbemötande, klassrumsklimat samverkar med varandra.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
44

Ronnå, Rebecka, and Sandra Fransson. ""Bild är ju inte bara bild" : En studie om högstadieelevers syn på bildämnet, kopplat till studiemotivation och uppfattning om ämnets viktiga roll i samhället." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper, KV, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-17263.

Full text
Abstract:
Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vad elever i nionde klass har för syn på bildämnet, vad detta kan bero på och koppla detta till deras studiemotivation och bildämnets betydelse i dagens samhälle. För att granska detta utfördes litteraturstudier och sedan kvalitativa forskningsintervjuer ute på två skolor. I resultatet visade det sig att motivationen till stor del är lärarens ansvar och denna ska kunna motivera för sina elever varför bildämnet är viktigt i dagens visuella samhälle. Att bildämnet av många i samhället anses ha lägre status än de andra ämnena kan vara en orsak bakom ämnets bristfälliga resurser. Dessutom visade intervjuerna att arbete med digitala medier i bildundervisningen kan öka motivationen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
45

Westerlund, Johansson Pernilla, and Emma Lövgren. "Ett motiverande hjälpmedel för studenter : Visuella primingövningar inför läsning samt studenters upplevelse av motivation." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för informatik (IK), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-74369.

Full text
Abstract:
Studien bottnar i en insikt om att universitetsstudier samt inlärning av kurslitteratur kan vara svårt för studenter. Syftet är att undersöka vilka faktorer som är viktiga vid design av en mobilapplikation som är till för att underlätta för studenter vid inläsning av kurslitteratur. I denna studie har fakta från tidigare forskning kombinerats för att skapa en prototyp. Prototypen har sedan testats av potentiella användare. Testet kompletterades med frågeformulär, skattningsskalor samt intervjufrågor. Avgränsningar i den här studien har inneburit att i prototypen endast testa en liten del av vad som sägs hjälpa kring minnestekniker och priming för att lättare ta till sig en text. Färdiggjorda primingövningar eller stödbilder skapades utan användarna för att se om primingen av ord kunde hjälpa vid inläsning av kurslitteratur. Tidigare forskning belyser studenters svårigheter inför mängden kurslitteratur som behöver läsas in. Inspiration har hämtats från olika typer av minnestekniker, så kallade mnemonics, med en förhoppning om att dessa ska underlätta vid inläsning av ny litteratur och på så vis öka eller bibehålla motivationen. Andra aspekter som tas upp är bilder och memorering, priming för att ta till sig en text lättare, mobilapplikationer med miniövningar för dagens pressade scheman samt motivation. I teorin har vi tittat på motivation, främst inre motivation med stöd från Kellers ARCS modell som bygger på uppmärksamhet, relevans, självförtroende och tillfredsställelse. Resterande teoridel tar upp inlärning, feedback och studiestrategier. Detta är en kvalitativ studie där fakta har samlats in från litteratur för att skapa en prototyp med primingövningar. Prototypen och övningarna hade som syfte att förbereda en student inför läsning av en text. Resterande empiriska data har samlats in från fem potentiella användare. Resultatet visar hur de potentiella användarna upplevde användningen av prototypen samt belyser deras allmänna åsikter om sina egna studier. Användarnas upplevelse av prototypen visar inte en helt klar fördel för en sådan här typ av hjälpmedel. En del användare fann inte nyttan av applikationsprototypen fullt ut, vissa graderade nyttan med värdet 4 av 7 eller högre i skattningsformuläret och en person visade en tendens till att prototypen gjorde nytta även för motivation till fortsatta studier. Utöver detta visade intervjuer på att en motivation till att studera var att öka möjligheten till jobb i framtiden. Det visade sig även att kurslitteratur inte alltid användes utan studenterna tog in information på annat sätt. Tre av deltagarna angav att förberedelser inför en examination ofta skedde dagarna innan deadline, dock är det oklart hur deltagarna tolkade meningen av “förbereda sig inför”. En reflektion till denna studie är att förbättra tydlighet angående mobilövningarna och koppling till texten som hörde till övningarna. Om detta var mycket oklart för användarna kan detta ha påverkat resultatet.
The study is based on the fact that university studies and reading course literature can be difficult for students. The purpose is to investigate what factors are important in designing a mobile application that is designed to facilitate students when reading course literature. In this study, the facts of previous research have been combined to create a prototype. The prototype was tested by potential users. The test was supplemented with questionnaires, estimates and interviews. Delimitations in this study was that in the prototype only parts of memory techniques and priming is being tested. The exercises used in the test were put together without any involvement from the users to see if priming of words can help students with learning. Previous research addresses the problem of absorbing knowledge from a large amount of course literature. Inspiration has been taken from different types of memory techniques, so-called mnemonics, with the hope that these will facilitate the reading of new literature, thus increasing or maintaining motivation. Other aspects that are addressed include images and memorizing, priming for understanding a text easier, mini-exercises in smartphones tailored for today's pressed schedules as well as motivation. In theory, we have looked at motivation, primarily intrinsic motivation, supported by Keller's ARCS Model based on attention, relevance, confidence and satisfaction. The additional theory part takes up learning, feedback and study strategies. This is a qualitative study where facts have been gathered from literature to create a prototype with priming exercises. The prototype and exercises were intended to prepare a student for reading a text. The empirical data was collected from five potential users. The result shows how the potential users perceived the use of the prototype as well as briefly about their general opinions about their own studies. The user's experience of the prototype does not clearly show the benefit of such a type of device. Some users did not fully find the utility of the app, some found it moderately helpful, and one person showed more clearly the prototype also contributed to motivation for further studies. In addition to this, the interviews showed that motivation to study was to increase the possibility of getting a job in the future. It also turned out that course literature was not always used but the students found the necessary information in another way. Most participants indicated that preparation for an examination often occurred the days before the deadline, however, it is unclear how the participants interpreted the meaning of "prepare yourself". A reflection of the study is to improve clarity regarding the mobile exercises and connection to the text that belonged to the exercises. If this was very unclear to users, it may affect the result.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
46

Håkansson, Anita. "Lärares pedagogiska arbete inom den kommunala vuxenutbildningen /." [Umeå : Kristianstad : Umeå universitet] ; Institutionen för beteendevetenskap, Högskolan i Kristianstad [distributör], 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-1028.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
47

Sernelin, Hoberg Caroline, and Mia Norr. "En studie om hur lärare ser på ämnesövergripande arbetssätt kopplat till elevers motivation i de samhällsorienterande ämnena." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32609.

Full text
Abstract:
AbstractDet här arbetet syftar till att undersöka sambandet mellan ett ämnesövergripande arbetssätt i grundskolan med inriktning 4–6 och elevers studiemotivation. Fokus kommer främst ligga på hur lärare ser på att arbeta ämnesövergripande jämfört med ämnesindelat inom de samhällsorienterande ämnena. De teoretiska utgångspunkterna som vi utgått ifrån är konstruktivismen och det sociokulturella perspektivet.Undersökningen har gjorts genom kvalitativa intervjuer med sju olika lärare runt om i Sverige. Vi har undersökt lärares syn, erfarenheter och hur de ser på att arbeta ämnesövergripande utifrån läroplanens kunskapskrav och förmågor.Resultatet visar på att majoriteten av lärarna i teorin föredrar att arbeta ämnesövergripande men att det i praktiken medför vissa svårigheter. Olika svårigheter som tas upp rör bland annat schema, samarbetssvårigheter, lärarbrist samt hur läroplanen är utformad med separata betygskriterier. På frågan ”I vilken utsträckning på en skala mellan 1–10 anser du att din undervisning är ämnesövergripande?” Placerade sig majoriteten av lärarna i mitten av skalan. Till stor del berodde det på, förutom svårigheterna vi nämnt ovan, att samtliga lärare även undervisade i matematik och ansåg ämnet vara svårare än andra att integrera.Slutsatser som kunde dras av vårt sammanställda resultat med hjälp av den tidigare forskningen var att den ena arbetsformen inte bör utesluta den andra och att variation är en viktig aspekt att ha i åtanke vad gäller studiemotivation hos eleverna. Samtliga lärare ansåg att ämnes- övergripande undervisning skapade mer motiverade elever, antingen i stor eller i ganska stor utsträckning, där elevernas betyg antogs höjas. Efter att ha studerat detta område har vi insett att arbeta ämnesövergripande inte är så enkelt som vi först antagit, arbetsformen uppfattas som enklare i teorin än vad det visat sig vara i praktiken.Arbetet riktar sig främst till verksamma lärare, lärarstudenter samt övrig skolpersonal.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
48

Jönsson, Carina, and Malin Andersson. "Elevinflytande på Hotell- och restaurangprogrammet sett ur lärar- och elevperspektiv på två gymnasieskolor." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30004.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
49

Hagdahl, Kristina, and Hammarbäck Jimmy. "Studiemotivation en jämförelse mellan gymnasieelevers egen uppfattning om motivationsnivå och Self-Determination Theory : en jämförelse mellan gymnasieelevers egen uppfattning om motivationsnivå och Self-Determination Theory." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-12132.

Full text
Abstract:
Studien handlar om svenska gymnasieelevers motivation för att studera matematikämnet. Den teoretiska grunden hämtas ifrån Self-Determination Theory (Deci & Ryan, 1985). Studiens syfte är att undersöka hur väl gymnasieelevers egen uppfattning om sin motivationsnivå kan prediceras genom de fyra ingående motivationsorienteringarna i Self-Determination Theory: (1) external regulation; (2) introjected regulation; (3) identified regulation; och (4) intrinsic motivation. Deltagarna (n = 132), 44 pojkar, 84 flickor och fyra som valde att inte specificera kön, studerar vid två gymnasieskolor i Falu kommun. Deltagarna fick via en webbsida besvara en enkät som mätte variablerna: upplevd motivationsnivå, external regulation, introjected regulation, identified regulation och intrinsic motivation. Multipel regression användes för att testa om de ingående variablerna i Self-Determination Theory kan predicera deltagarnas upplevda motivationsnivå. Resultatet visar att 69.9% av upplevd motivationsnivå kan förklaras genom de fyra ingående motivationsorienteringarna. De ingående fyra motivationsorienteringarna fanns ordnade enligt teori, vilket innebar att faktorer som upplevs mer autonoma också indikerar på högre motivationsnivå. Studiens resultat visar att gymnasieelevers självupplevda motivationsnivå kan prediceras genom Self-Determination Theory och dess motivationsorienteringar. De deltagare som skattar sin egen motivationsnivå som hög, är också de deltagare som i högst grad drivs av identified regulation och inre motivation, liksom att de deltagare som skattar sin självupplevda motivationsnivå som lägre drivs mer av yttre motivation.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
50

Sund, Kasper, and Emil Johansson. "Schemalagt eget arbetes inverkan på studiemotivation i skolan : Hur elevers motivation påverkas av att de själva får bestämma vad de ska arbeta med på skoltid." Thesis, KTH, Lärande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-232037.

Full text
Abstract:
denna studie undersöks hur elever påverkas av att arbeta under friare former, med avseende på studiemotivation. Studien är gjord på en gymnasieskola i Stockholm med schemalagt eget arbete där eleverna själv får välja vad de vill arbeta med. En kvalitativ undersökning gjordes med hjälp av fokusgrupper för att utröna elevers, lärares och rektorers uppfattningar om studiemotivationen för eleverna under dessa lektionstillfällen. Studien tar sin utgångspunkt i Ryan & Decis’ självbestämmandeteori (SDT) och teorier om ansvar och kontroll. Resultatet visar att valfriheten gör att en del av eleverna upplever dessa lektionstillfällen som fördelaktiga för sin studiemotivation. De andra eleverna upplever att valfriheten påverkar dem negativt då de inte kan ta det ansvar som krävs för skolgången. Gemensamt för alla eleverna är att trots det egna valet genereras inte den inre motivationen, som enligt SDT skall bildas då eleverna får vara autonoma i sin planering och arbetsfördelning. Vidare tyder resultaten på att merparten av eleverna inte ännu är rustade för att agera inom en normativ styrfilosofi trots skolans vision om detta.
The aim of the study is to examine how pupils are affected by working under free forms, with respect to student motivation. The study took place in a high school in Stockholm with free study time scheduled, where the pupils are able to choose to work with whatever they find suitable. A qualitative study was carried out with focus groups to explore the opinions of students, teachers and principals regarding the student motivation during these classes. The theoretical framework of this study draws on Ryan & Decis’ Self Determination theory (SDT) and other theories concerning responsibility and control. The results show that a large amount of freedom makes some of the pupils regard these classes as an advantage for their motivation. Some other pupils perceived that freedom of choice affects them negatively as they cannot take responsibility for their schooling. Common for all pupils is that despite their own choice, the intrinsic motivation is not generated. Furthermore, the results indicate that the majority of the pupils are not prepared to act within a normative governance philosophy despite the school's vision regarding this.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the bibliographies on the topic 'Studiemotivation' for other source types:
Books
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography