Contents
Academic literature on the topic 'Studier av enskilda språk'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Studier av enskilda språk.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Journal articles on the topic "Studier av enskilda språk"
1
Walldén, Robert. "Med fokus på ord, uttryck och språklig stil." Pedagogisk forskning i Sverige 24, no. 3-4 (November 18, 2019): 35–61. http://dx.doi.org/10.15626/pfs24.0304.02.
Full textAbstract:
I denna studie utforskas ett litteraturarbete som involverar en lärare och en grupp andraspråksinlärare inom grundläggande vuxenutbildning. Den aktuella kursen är Svenska som andraspråk Delkurs 3. Syftet med studien är att utforska och synliggöra de litteracitetspraktiker som erbjuds under moment som fokuserar på romanens språk. Materialet grundar sig på observationer, ljudinspelningar och insamlat läromaterial. Analysen vilar primärt på Luke och Freebodys litteracitetspraktiker, Langers teori om textrörlighet samt Bernsteins utbildningssociologiska teori. I analysen betraktas litteraturarbetet som samspelande litteracitetspraktiker, där arbetet med romanens språk utgör en särskild textanvändningspraktik. Resultatet visar att läraren i diskussioner kring ord, uttryck och språklig stil för uppmärksamheten till de centrala karaktärernas egenskaper och utveckling genom romanen. Detta medför att textanvändningspraktiken samspelar med en betydelseskapande praktik, där de betydelser som utforskas i interaktionen överskrider betydelsen av de enskilda ord och uttryck som väljs ut och diskuteras. Detta kan tillmätas viktiga stöttande egenskaper i en undervisningsgrupp där majoriteten av eleverna skulle ha svårt att förstå romanen på egen hand. I artikeln diskuteras även hur fokuset på romanens språk öppnar upp för en textanalytisk litteracitetspraktik.
2
Wikner, Sarah. "Förhållandet mellan uppfattningar, perception och produktion i svenskan i Helsingfors." Puhe ja kieli, no. 3 (November 2, 2017): 181–203. http://dx.doi.org/10.23997/pk.66761.
Full textAbstract:
I föreliggande artikel studerar jag förhållandet mellan människors uppfattningar, perception och produktion, när det gäller två språkdrag i svenskan i Helsingfors, nämligen konsonantförlängning (t.ex. [ba:k:a]) och vokalförlängning i kombination med finalt r-bortfall (t.ex. [ta:la:]). Syftet är dels att undersöka i vilken mån folkdialektologiska intervjuer kan användas för att få en bild av människors faktiska produktion av enskilda språkdrag, dels att studera hur variationen av konsonantförlängning och vokalförlängning i kombination med finalt r-bortfall tar sig uttryck i materialet och diskutera förhållandet mellan uppfattningar, perception och produktion när det gäller just dessa drag. Materialet består av intervjuer och perceptionstest med 40informanter från Helsingfors med omnejd.
Resultaten visar att uppfattningar, perception och produktion generellt stämmer bra överens på individnivå vad gäller de informanter som uttryckte uppfattningar om konsonantförlängning och/eller vokalförlängning vid r-bortfall i intervjun eller perceptionstestet. Ungefär hälften av informanterna nämnde emellertid inte dragen i intervjun eller perceptionstestet, menbland dessa fanns det ändå sådana som själva hade dragen i sitt språk. Sålunda fanns det inget samband mellan huruvida informanterna uttryckte uppfattningar om dragen eller inte och deras produktion.
Generellt visar resultaten på värdet av att använda olika metoder, undersöka olika aspekter av den språkliga variationen och relatera dem till varandra för att få en helhetsbild och en djupare förståelse för dynamiken i variationen.
3
Agnidakis, Paul, and Molly Sundberg. "Studieavhopp inom ’Hum-Sam’: Misslyckande eller strategi? Studenters egna berättelser om hur och varför de lämnade sina studier." Högre utbildning 8, no. 2 (2018): 116. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v8.1273.
Full textAbstract:
Artikeln problematiserar studieavhopp utifrån studenternas egna upplevelser. Baserat på intervjuer med 24 studenter som hoppat av undervisning i etnologi och kulturantropologi vid Uppsala universitet urskiljer författarna två avhoppstyper: en mindre förekommande som är resultatet av ofrivilligt misslyckande, och en betydligt vanligare som sker frivilligt och efterföljs av studier i andra ämnen, ofta med tydligare yrkeskoppling. Artikeln lyfter fram bakomliggande orsaker i relation till detta avhoppsmönster. Dessa berör den enskilda institutionen, det statliga utbildningssystemet samt förhållanden inom humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen, såsom begränsade undervisningsresurser, hög andel fristående kurser och program utan yrkesexamen, och inte sällan låga antagningspoäng.
4
Melander, Stina. "Att göra högre studier tillgängligliga – ett lärarperspektiv." Högre utbildning 10, no. 2 (2020): 37. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v10.2290.
Full textAbstract:
Från politiskt håll finns idag en tydlig politisk intention att studenter med funktionshinder ska inkluderas i högskolornas och universitetens utbildningar. Denna artikel tar upp vad som hindrar respektive möjliggör att dessa politiska intentioner om tillgänglighet och mångfald implementeras i undervisningen. Analysen baseras på en fallstudie av en samhällsvetenskaplig institution vid ett svenskt lärosäte och frågeställningarna handlar om lärarna vill, förstår och kan implementera dessa intentioner. I studien framgår att även om det finns en tydlig vilja hos lärarna och den administrativa stödpersonalen att dessa studenter ska kunna delta i och tillgodogöra sig utbildningen, råder det ingen samsyn kring varför det är viktigt med en mångfald i studentpopulationen. Det pedagogiska stöd som finns tillgängligt för enskilda studenter anses vara värdefullt men inte särskilt flexibelt. Den mer generella anpassning lärarna gör av undervisningen beskrivs som viktig men tidskrävande. Förståelsen för studenters behov grundas mer på personliga erfarenheter hos lärarna än på en pedagogisk diskussion mellan kolleger på arbetsplatsen. Att göra anpassningar och delta i en pedagogisk diskussion tar tid och kräver prioriteringar. Här får undervisningen ofta stå tillbaka till förmån för den forskningsrelaterade verksamheten.
5
Heinonen, Henna. "Uttalet i läroböcker i svenska som andraspråk från begriplighetsperspektiv." Puhe ja kieli, no. 1 (June 5, 2020): 23–40. http://dx.doi.org/10.23997/pk.95497.
Full textAbstract:
I denna artikel studerar jag hur uttal presenteras i finska gymnasieläroböcker (n=10) i svenska som andra språk. Syftet är att undersöka vilka uttalsdrag som tas upp i läroböckerna och relationen mellan dessa drag och begriplighet. Metoden som jag använder är kvalitativ innehållsanalys.
Prosodiska drag har ansetts ha en stor betydelse för begriplighet. Vad det gäller svenska är speciellt satsrytm viktig. Analysen visar dock att uppmärksamheten oftast fästs vid enskilda segment (språkljud) och ord. Uttalet av hela satser övas också men regler eller anvisningar om produktionen av prosodiska drag presenteras bristfälligt. Att ange explicita råd och att göra inläraren medveten har i tidigare undersökningar noterats vara effektivt eller till och med nödvändigt för inlärning av prosodin.
Uttalsmålet för inlärarna på denna nivå är att uttalet är helt begripligt och att inläraren kan tillämpa flera uttalsregler. Att det saknas regler och anvisningar i läroböckerna medför att läraren har en stor roll i att inläraren når målen i uttalet. Presentationen och övandet av prosodiska drag bör vara i nyckelposition i undervisning som syftar till ett begripligt uttal.
6
Hasund, Ingrid Kristine. "Informal language in English L2 writing: What are pupils taught from textbooks?" Acta Didactica Norge 13, no. 3 (November 20, 2019): 25. http://dx.doi.org/10.5617/adno.6599.
Full textAbstract:
AbstractStudies show that intermediate and advanced learners of English overuse informal features in their academic writing, and researchers recommend that instructional material is developed to raise learners’ awareness of this overuse. In Norway, little research has been done on younger learners’ writing, and no previous study exists of how instructional material such as textbooks deal with informality. The present article investigates how all English textbooks published for lower secondary school under the current curriculum deal with informality in writing. The findings show that eight out of nine textbooks include instruction on informality. The most frequently mentioned informal features are informal opening/closing phrases and forms of address in letters, contractions, abbreviations, slang, exclamations, and expressions of modality, evaluation and subjective stance, all of which are known from previous research and/or style manuals. The textbook instructions focus on when to use these features and, more importantly, when to avoid them. Rather unexpectedly, there is little focus on the first person pronoun as an informal feature, which is notable, considering its importance in the literature. First person pronoun usage is, however, a controversial topic, and it is possible that most textbook authors have decided to leave it for later stages. It is also possible that the textbook authors do not consider it an informal feature.The survey provides a backdrop for future research on pupils’ writing by focussing on one aspect of the school context in which this writing is produced, namely the textbooks.
Keywords: informal language; English L2 writing, textbook analysis
Uformelt språk i engelsk skriving: Hva sier lærebøkene?
SammendragForskning viser at elever på videregående skole og universitetsstudenter bruker for mange uformelle språktrekk i sin akademiske skriving, og forskere anbefaler at det utvikles læremateriell for å heve innlæreres bevissthet om dette temaet. Det er gjort lite forskning i Norge på yngre elevers skriving i engelsk, og det finnes ingen studier av hvordan læremateriell i engelsk, slik som lærebøker, behandler temaet uformelt språk. Denne artikkelen undersøker hvordan samtlige engelske lærebøker publisert for ungdomsskolen etter Kunnskapsløftet (LK06) behandler temaet uformelle språktrekk i skriving.Analysen viser at åtte av ni læreverk inkluderer noe instruksjon om uformelt språk. De uformelle trekkene som nevnes oftest er uformelle åpnings- og avslutningshilsner og uformelle tiltaleformer i brev, sammentrukne former, forkortelser, slang, utrop, og uttrykk for modalitet, evaluering og subjektive holdninger, alle vel kjente fra tidligere forskning og/eller fra språkbruksbøker. Lærebøkenes instruksjoner fokuserer på når det er passende og upassende å bruke disse trekkene i skriftlige tekster.Noe uventet er det lite fokus på førstepersonspronomenet I som et uformelt trekk, hvilket er påfallende med tanke på hvor sentralt temaet er i forskningslitteraturen. En forklaring kan være at temaet er kontroversielt, og det er mulig de fleste lærebokforfatterne mener det er for tidlig å behandle det på ungdomsskolen. Det er også mulig at lærebokforfatterne ikke anser førstepersonspronomenet for å være et uformelt trekk.Studien bidrar med kunnskap som er relevant for framtidig forskning på elevers skriving ved at den fokuserer på ett aspekt ved skolekonteksten som denne skrivingen foregår i, nemlig lærebøkene.
Nøkkelord: uformelt språk, skriving i engelsk som andrespråk/fremmedspråk, lærebokanalyse
7
Kristiansson, Martin. "Underordnat, undanskymt och otydligt – om samhällskunskapsämnets relationsproblem inom SO-gruppen på svenskt mellanstadium." Acta Didactica Norge 11, no. 1 (February 14, 2017): 4. http://dx.doi.org/10.5617/adno.2547.
Full textAbstract:
I artikeln diskuteras en lärarstudie om vad som utmärker samhällskunskaps-ämnet på svenskt mellanstadium. Det sker mot bakgrund av en skandinavisk ämnesdidaktisk diskussion om ämnets tydlighet med fokus riktad mot svenska förhållanden. Här har ämnet beskrivits som otydligt i läroplans- och läroboks-forskning medan det framträder som mer tydligt i lärarforskning. Denna lärarforskning har dock oftast studerat grundskolans högstadium och gymnasium. Studier på mellanstadiet saknas och min studie visar, till skillnad från dessa studier, att ämnet är otydligt när lärarna talar om det. Det är ett stadie som också skiljer sig från högstadiets och gymnasiets ämnescentrerade ämneslärarkultur genom att det är mer elevcentrerat och klasslärarbundet med högre grad av ämnesintegration. Artikeln fokuserar därför samhällskunskapsämnets relationer till övriga samhällsorienterande (SO) ämnen – geografi, historia och religionskunskap – och vad det innebär för ämnets otydlighet. Genom intervjuer med lärare om deras SO-undervisning och samhällskunskapsämnets del i den, illustrerat med hjälp av begreppen ”ämnesmarkörer”, ”ämnesväxlingar” och ”ämnesöverlappningar”, framträder ämnet som underordnat och undanskymt i relation till särskilt geografi och historia. De har en dominerande position inom gruppen och bidrar till att samhällskunskapsämnet förblir otydligt. I artikelns konklusion och diskussion argumenteras för betydelsen av en rekonstruktion av relationerna inom gruppen, inte endast för att göra samhällskunskapsämnet tydligare, utan för att också övriga ämnen skall ge ett starkare bidrag till elevers lärande om samhället och dess frågor både som enskilda ämnen och tillsammans.Nyckelord: samhällskunskap, samhällsorienterande ämnen, ämnesmarkörer, ämnesväxlingar, ämnesöverlappningarAbstractThis article reports on a practice-related study of the characteristic features of the civics subject in Swedish upper primary education. The discussion takes place against the background of a Scandinavian subject-specific pedagogical debate on the lack of clarity in the civics subject in relation to the other social studies subjects. In Sweden, curriculum and textbook research has pointed out that civics seems to have a vague and unspecified role in primary education, while it seems to have a more prominent role in practice-related research. However, the latter research has often focused on lower and upper secondary education, and so far there have been no studies of the role of civics in primary education. In contrast to the studies of civics in secondary education, my study shows that civics in primary education emerges as very obscure in teachers’ talk about it. At this stage of education, civics is not as subject-centred as it is in the subject-teaching culture of secondary education, but rather a pupil-centred subject with a high degree of integration with other subjects. The article has a focus on civics in relation to the other social studies subjects (SO), namely geography, history and religious studies, and on how the interrelations affect the perception of civics. The study is based on interviews with teachers on their SO teaching and the role of civics with the help of the concepts of ”subject marker”, ”subject-switching”, and ”subject-overlapping”. The result of the analysis is that civics emerges as a subordinated and inconspicuous subject in relation to geography and history, in particular. These two subjects have a dominant position in the subject cluster and contribute to relegating civics to a vague and unclear backseat. In conclusion, the article argues for the need of reconstructing the interrelations in the subject cluster, not only for the sake of clarifying the role and content of civics, but also to ensure that the other subjects can also contribute more to pupils’ learning about community and citizenship issues, as separate subjects and together.Keywords: civics, social studies subjects, subjects, subject marker, subject-switching, subject-overlapping
8
Sohl, Lena, and Magnus Wennerhag. "Redaktörerna har ordet." Sociologisk Forskning 58, no. 1–2 (June 4, 2021). http://dx.doi.org/10.37062/sf.58.23215.
Full textAbstract:
Det här numret ägnar vi i huvudsak åt sociologisk forskning om covid-19-pandemins samhälleliga konsekvenser. Redan kort efter pandemins utbrott, i april 2020, publicerade tidskriften ett samtal mellan fyra svenska sociologer om covid-19-pandemin och vårt samhälles hantering av den. Vi bjöd kort därefter in Shai Mulinari, Linda Soneryd och Susanna Öhman att vara gästredaktörer till ett kommande temanummer med färsk empirisk forskning om hur samhället och människors liv har påverkats av coronakrisen och covid-19-pandemin. Resultatet blev detta dubbelnummer, som på olika sätt ger viktiga inblickar i hur pandemin har påverkat samhället i stort och olika utsatta gruppers livsvillkor. I de olika artiklarna får vi bland annat veta mer om vad svenskarna varit mest oroliga för under pandemin, hur arbetssituationen för personal inom vård och omsorg påverkades av den nya virussjukdomen, hur människor har förhållit sig till ”den svenska strategin” i sin vardag och hur dem vars anhöriga har avlidit under pandemin har hanterat de restriktioner som omöjliggjorde ett sista farväl vid dödsbädden. De enskilda artiklarna presenteras mer utförligt i den härpå följande introduktionen av gästredaktörerna, som vi även vill tacka för deras gedigna arbete med numret. I detta nummer presenterar vi också en ny satsning i form av så kallade research notes eller forskningsnotiser. Den tidigare Lundaredaktionen för tidskriften gav 2017 ut ett helt nummer med sådana forskningsnotiser, under temat ”Look at what’s happening in Sweden”. Den nuvarande redaktionen vid Södertörns högskola vill nu göra detta till ett stående inslag i Sociologisk Forskning. Forskningsnotiserna är tänkta att presentera nya forskningsresultat i kortare textformat än sedvanliga artiklar. Notiserna ska utgå från egen empirisk forskning om samhällsförhållanden i Sverige, men även komparativa studier som berör svenska förhållanden kan publiceras. Ni hittar en introducerande text som beskriver hur forskningsnotiserna ska utformas längre fram i detta nummer. I numret finns även recensioner av fem nyutkomma böcker. Två recensioner anknyter till numrets övergripande tema om covid-19-pandemin. I sin recension av Peter Baldwins Fighting the first wave. Why the Coronavirus was tackled so differently across the globe (2021) noterar Anne Kaun att Sverige ges en central roll i boken, och att Baldwin skriver fram sin egen position genom att argumentera för att Sverige tog fel väg i pandemin. Tobias Olofsson recenserar Johan Hirschfeldts och Olof Peterssons Rättsregler i kris (2020), en bok som också diskuterar Sveriges krishantering under coronaviruspandemin. Olofsson menar att författarna gör en ambitiös genomlysning av svensk krislagstiftning och att deras text inte bara är ”hantverksmässigt intressant utan den är också sociologiskt spännande då de antaganden framställningen bygger på och de slutsatser som presenteras resonerar med centrala sociologiska teman”. Övriga recensioner i numret behandlar böcker med helt andra teman. Hannah Bradby framhåller att Marie Sépulchres Disability and citizenship studies (2021) är tydlig och välstrukturerad i sitt sätt att undersöka funktionalitet, aktivism och medborgarskap samt sätter dessa teman i relation till frågor som ojämlikhet och social rättvisa. Stina Fernqvist närmar sig Sara Eldéns Forskningsetik. Vägval i samhällsvetenskapliga studier (2020) utifrån tankar kring de konkreta situationer vi som samhällsvetenskapliga forskare återkommande ställs inför: ”situationer som kräver självreflektion och som pockar på vår uppmärksamhet med frågor om vad forskningsetik egentligen är i praktiken”. Fernqvist uppmärksammar Eldéns påpekande att en bra forskare kanske alltid måste utstå ”en aning ångest” eftersom den samhällsvetenskapliga forskning som inbegriper människor alltid är en komplicerade process. Slutligen tar sig David Scott an Ian Buchanans Assemblage theory and method (2020) genom att diskutera begreppet assemblage – som översatts till ”sammansättning” – ett begrepp som fått genomslag inom samhällsvetenskaperna under det senaste decenniet. Scott menar att Buchanans bok saknar resonemang om hur ”teoretiska begrepp omsätts i metodologisk praktik”, vilket han finner märkligt då boken ”har ordet method i titeln”. Vi vill även uppmana er att sända oss era artikelmanus, forskningsnotiser, förslag på recensioner och idéer för framtida temanummer. Sociologisk Forskning publicerar bidrag på svenska och övriga skandinaviska språk samt på engelska. Sociologisk Forskning tillämpar anonymiserad kollegial granskning (double blind peer review) och alla artiklar publiceras med omedelbar öppen tillgång (open access) på tidskriftens hemsida. Lena Sohl och Magnus Wennerhag Redaktörer för Sociologisk Forskning
9
Englund, Tomas. "Om relevansen av begreppet didaktik." Acta Didactica Norge 1, no. 1 (October 2, 2007). http://dx.doi.org/10.5617/adno.1013.
Full textAbstract:
I artikeln ställs den kritiska frågan om bruket av didaktikbegreppet förhindrar en fortsatt utveckling och fördjupning av den kommunikativa vändningen, dvs. ett vetenskapligt stöd till den ömsesidiga kommunikationen mellan lärare och elever och mellan elever i olika former som det nödvändiga och framgångsrika förhållningssättet för att skapa mening i klassrummet. Behovet att analysera olika skolämnens selektiva traditioner understryks och exempel ges på studier som gjort detta och utvecklat den kommunikativa ansatsen. En fråga som också ställs, är om problematiseringen av den selektiva traditionen och förskjutningen till en ömsesidigt kommunikativ ansats kräver ett språkligt överskridande av det traditionella språket för undervisning och lärande, dvs. att vårt pedagogiska och didaktiska språk länge konstituerat en selektiv tradition för vad vi uppfattar som klassrummets möjliga aktiviteter.
10
Ongstad, Sigmund. "Relasjonen estetikk – epistemologi – etikk og fagdidaktikk. Et semiotisk-kommunikativt perspektiv på estetikk og utdanning." Nordic Journal of Art and Research 2, no. 1 (June 20, 2013). http://dx.doi.org/10.7577/if.v2i1.616.
Full textAbstract:
Artikkelen tar mål av seg å vise at det hersker en indre sammenheng, på den ene siden mellom en rekke ulike kommunikative og didaktiske aspekter som kan samles under nøkkelbegrepene estetikk, epistemologi og etikk. På den annen side fremholdes det at det eksisterer en intern dynamikk mellom form, innhold og handling i enhver kulturell ytring, og at denne triaden utgjør grunnelementet i en rekke kjente triader innen filosofi og utdanning. Selv om teksten hovedsakelig argumenterer på et generelt nivå ved å sammenføre ulike teoretiske syn fra ulike kilder, baserer den seg også på flere empiriske studier av undervisning, kunnskap og læring. Selv om det sentrale fokus er på forholdet mellom de nevnte triadene, vies forholdet mellom estetikk og kommunikasjon særlig oppmerksomhet, spesielt i tilknytning til utdanning og fag-/didaktikk. Artikkelen drøfter først de mest sentrale begrepene og deres komplementære og følgelig problematiske natur. Videre presenteres og diskuteres to historisk viktige tekster som har forsøkt å håndtere disse forholdene. Dernest hevdes det at for å forstå triadenes innvirkning på forskeres faglige og vitenskapelige posisjonering, så bør teorirammen utvides fra språk i mer snever forstand til semiotikk. Siste del gir så et oversyn over og forklarer i detalj en rekke systemiske sammenhenger mellom presenterte nøkkelbegreper.Deretter gjøres korte evalueringer av begrepsrammeverket. Til slutt gis en rekke referanser til flere empiriske studier av triader i ulike utdanningskontekster, før artikkelens hovedideer oppsummeres.
Dissertations / Theses on the topic "Studier av enskilda språk"
1
Barkelind, Malin. ""Ok /pappa" : Vuxnas språk i personliga meddelanden på Facebook." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-167470.
Full textAbstract:
Undersökningens syfte är att beskriva och förstå hur medelålders personer kommunicerar på Facebook. Jag undersöker hur de anpassar sig till mediet, vilka mål har de med sin kommunikation och hur deras språk ser ut. Mitt material är konversationer på Facebook från tre informanter under tre veckor, samt från tre yngre jämförelseinformanter. Jag använder en induktiv metod för att analysera materialet. Huvudinformanterna använder mer formella hälsningar än de yngre, och riktar ibland meddelanden till fler än en person, vilket inte ungdomar gör. Personer i båda åldersgupperna skriver snabbt och använder sig av kreativ interpunktion, smilisar och uttalsnära stavning, men de yngre gör det i högre grad. I båda grupperna är det vanligast att skriva till vänner, och ungdomarna gör det oftast genom chatt medan de äldre håller sig mest till meddelanden. Variationen inom grupperna är stor både språklig och användningsmässigt.
2
Svensson, Moa. "Lära sig läsa och skriva på ett andra språk." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för humaniora, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-33168.
Full text
3
Morales, Ruiz Jenny. "Estudio cualitativo de la enseñanza del lenguaje socio-pragmático en el español como segunda lengua. : ¿Cuál es el rol que le adjudica el profesor HN y HNN a la socio-pragmática?" Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för spanska, portugisiska och latinamerikastudier, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-50467.
Full textAbstract:
En este estudio cualitativo sobre la enseñanza del lenguaje socio-pragmático en las clases de español de los niveles de bachillerato, se intenta responder a distintas interrogantes respecto al rol que le adjudica el profesor a esta materia. Es por eso que nuestros objetivos principales han sido, primeramente, evaluar el nivel de competencia socio-pragmática que tienen los profesores de Español hispanohablantes nativos (HN) en relación a profesores que tienen el español como segunda lengua, es decir, hispanohablantes no nativos (HNN), para posteriormente analizar si el hecho de que sean HN o HNN implica una diferencia signigicativa en su método de enseñanza y/o influye en la importancia que se le da a esta materia. Para esto, fue necesario considerar las variables del grupo HNN, como lo son las estancias en el extranjero o las relaciones cercanas con hispanohablantes. A aquellos que presentan estas variables los hemos denominado hispanohablantes no nativos con mayor influencia de español (HNN+). Para el logro de nuestros propósitos, hemos trabajado con una entrevista que nos permitió evaluar los distintos niveles de competencia socio-pragmática de nuestros informantes, los cuales fueron divididos en tres grupos: 5 HN, 4HNN+ y 4 HNN, dando así un total de 13 informantes. Los resultados de nuestra investigación arrojaron diferencias, que si bien no son muy acentuadas en cuanto a los porcentajes generales de competencia socio-pragmática entre profesores, las consideramos lo suficientemente significativas para este estudio, demostrando que el grupo HN supera al HNN+ en un 23%, mientras que el HNN+ supera en un 6% al HNN. Asimismo, trabajamos con una encuesta que nos permitió analizar la importancia que se le otorga a la socio-pragmática en las aulas, dependiendo del grupo al que pertenece el profesor, dando como resultado que, aunque todos incluyen de alguna manera alguna actividad dedicada a la socio-pragmática, los HN presentan un mayor desempeño en las actividades relacionadas con ella, en cuanto a temas, tiempo dedicado e importancia. Como conclusión, podemos decir que, en cierta manera, se ha comprobado nuestra hipótesis sobre la importancia que se le otorga a la enseñanza del lenguaje socio-pragmático y cómo esto puede depender de la propia competencia socio-pragmática del profesor.
4
Waltersson, Emma. "Rätt eller fel? : En språkpsykologisk och språkvetenskaplig undersökning om vardagliga språkfel." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-14163.
Full textAbstract:
De båda ämnena språkpsykologi och språkvetenskap behandlas gemensamt i den här uppsatsen. Den gren som valts ut för att undersöka de språkpsykologiska och språkvetenskapliga ämnena är språkfel som går att se i vardagliga texter. Språkfel i skrivna texter kan vara allt från särskrivningar, meningsbyggnadsfel till felstavningar och slarvfel. Det är dessutom inte alltid, lätt men ibland för lätt, att se språkfel i olika texter. Hursomhelst är det ett vanligt fenomen i såväl tidningar, översättningar, uppsatser som skönlitterära verk. Vissa fel är lättare att se för vissa personer än andra. Med dagens språkprogram och skrivprogram, som inte alltid är fullständigt tillförlitliga, kan det ibland bli svårt att upptäcka vissa fel. Ordet kan nämligen vara rättstavat enligt rättstavningsprogrammet men ha en anan betydelse än vad som är meningen. I undersökningen som följer har de vanligaste språkfelen studerats och frågor som ställts har handlat om hur lätt respektive svårt det kan vara att upptäcka språkfel.
5
Jue, Xia. "Communicative Language Teaching in Vocabulary Teaching and Learning in a Swedish Comprehensive Class." Thesis, Kristianstad University, Department of Teacher Education, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-6847.
Full text
6
Tönnberg, Cecilia. "Analys av läromedel i svenska." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-37288.
Full text
7
Magnusson, Linda. "Bedömning av språkliga aspekter i elevtexter : En innehållsanalys av ett fokusgruppssamtal med fyra lärare i svenska som andraspråk." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-65550.
Full textAbstract:
Denna studie utgår ifrån fyra lärares bedömning av elevtexter i svenska som andraspråk. Syftet med studien är att undersöka hur likvärdigheten i bedömning och betygssättning påverkas av lärarens värdering av texterna utifrån aspekterna kommunikationsstrategier och språk och stil. Bedömningen av dessa aspekter skiljer sig i ämnet svenska och svenska som andraspråk. I studien ingår två elevtexter i svenska som andraspråk från det nationella provet i åk 9, samt tillhörande bedömningsmatris. Analysen sker med utgångspunkt i ett fokusgruppssamtal där lärarna, utifrån texterna och bedömningsmatrisen, samtalar om aspekterna kommunikationsstrategier och språk och stil samt bedömningen av dem. Det framkommer av studien att aspekten kommunikationsstrategier är svåra att både identifiera och bedöma i en skriven text. Resultatet visar dessutom att bedömningen inte är samstämmig bland de fyra lärarna.
8
Walldén, Joakim. "Isländsk fonetik : Ett förslag till en beskrivning av isländskt uttal baserat på auditiv analys av inspelat isländskt tal." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-140454.
Full text
9
Rehn, Erik. "Uppfattningen av det gemensamma laget : En undersökning av rapporteringen i sydkoreansk press om detgemensamma damishockeylaget i vinter-OS 2018." Thesis, Stockholms universitet, Avdelningen för koreanska, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-162615.
Full textAbstract:
Arbetets syfte är att undersöka hur sydkoreansk media rapporterade om det gemensamma nordsydkoreanskadamishockeylaget som deltog i vinter-OS i Pyongchang OS 2018. Studien baseras påartiklar från tre av de största tidningarna i Sydkorea, med skild politisk bakgrund under periodenjanuari-mars 2018. Innan det sammanfattas också relationerna mellan länderna i fråga och derasgemensamma sporthistoria för att ge ett tydligt perspektiv på bakgrunden till händelserna ochrapporteringen.Uppsatsen visar hur tidningarna inte skrev överväldigande positivt eller negativt. Istället varrapporteringen likartad innan OS men sedan splittrades rapporteringen över de politiska blocken. Deundersökta politiska mitten och vänster tidningarna blev mer positiva närmre spelens slut, till skillnad frånden undersökta konservativa tidningen som var fortsatt kritisk.
10
Ruthér, Pernilla. "Läsförståelsekompetens. : En kvalitativ studie av några pojkars läsförståelse." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-35945.
Full textAbstract:
Abstract This essay concerns a qualitative case study seeking to understand six boys’ reading habits and to investigate why it is that some boys who do not like reading nevertheless display good reading comprehension according to the results achieved for that skill in national tests. The study shows that the boys’ perception of reading has a lot to do with the contact they have with books when they are small. Whether or not there are adult role models in the home and whether the early encounter with texts in school is a positive or negative experience is significant for the boys’ later attitude to reading. In school they need to learn different strategies for reading comprehension and to be given time to develop them. Important aspects such as self-image and peer pressure are relevant here. The study also shows that the boys acquire narratives in other ways than through literature, such as through films, computer games, communication by means of chat and text messages. Reading is very much about finding the motivation to want to read. This study shows that it is important for continued reading development to find the right book with an exciting and plausible plot with which the pupil can identify. Most important of all, however, seems to be talking about books. Conversations about the plot and contents of books which gives a deeper understanding of the world seems to be crucial for whether the boys in the study will go on reading or not.
Books on the topic "Studier av enskilda språk"
1
Språk, musik och kultur: En studier av hur språkbruket i musikrecensioner speglar kulturella värderingar. Stockholm: Institutionen för nordiska språk, 1992.
Find full text
2
Översättningskritik och estetisk form: Jämförande studier av språk och stil i Dantes Divina Commedia och sju svenska översättningar. Nora: Nya Doxa, 2008.
Find full text
3
Loord-Gynne, Ulla. Vad blev det av de enskilda alternativen?: En kartlaggning av verksamheten inom skolan, varden och omsorgen : Rapport till Expertgruppen for studier i offentlig ekonomi. Fritzes [distributor, 1995.
Find full text