Dissertations / Theses on the topic 'Studium fotografie'

The concept of the photographic truth has had a special status for almost 200 years. Yet with the emerge of digital technology and especially digital photography there has been a loss of the particular connection photography has had in reference to reality. The aim of this study is to see in what ways digitalization has affected the credibility of photography from the perspective of professionals in the field of photography. The digital technology that has enabled the large-scale manipulation of photographies is not, however, the main reason for the decreased credibility of photography. The ongoing discussion about the available possibilities concerning digital imagery and manipulation has had a far more powerful effect on the concept of the photographic truth. Along with these possibilities a post-photographic photograph has seen the light of day. We discuss further some credibility problems caused by this new phenomenon; i.e. the post-photographic photographies can’t be considered to have the same status as the traditional photographies when it comes to presenting reality truthfully. We approached the subject through theory studies and methodically through personal interviews.

Key words: credibility, digitalization, manipulation, remediation, reality, noeme, and the post-photographic era.

Sammanfattning

Denna studie är en undersökning om var nyhetsjournalister får tag på bilder till nyhetsreportage och vad som är avgörande vid deras val av bilder. Den studie vi har gjort har skrivits på uppdrag av en Konsultbyrå som vill starta en ny bildbyrå på Internet. För att kunna sälja sina bilder vill konsultbyrån förutom information om marknaden även veta var de skulle kunna rikta sina marknadsföringsåtgärder. Konceptet med deras bildbyrå är att de ska fokusera på nyhetshändelser och använda sig av bilder tagna av allmänheten direkt då nyheterna händer. Konsultbyrån tror att detta kan vara ett framgångsrikt koncept med tanke på att journalister och fotografer kan ha det svårt med att få tag på bilder tagna direkt då nyhetshändelser inträffar eftersom de oftast kommer till händelsernas centrum efter att nyheten har inträffat.

Den studie vi har gjort är en empirisk studie där vi använt oss av teori som stöd i vår analys. Den teori vi använt oss av som stöd behandlar kundens behov och deras agerande vid köpbeslut samt hur marknadsföraren ska agera för att nå kunder på bästa sätt. Vi har även i vår teori tagit upp kunders attityder och lojalitet gentemot företag. På grund av att vi i vår studie ville få mätbara resultat valde vi att göra en surveyundersökning där vi gjorde en enkätundersökning. Vårt urval till enkätundersökningen som gjordes via elektronisk post var nyhetschefer på Sveriges dagstidningar. De resultat vi fick fram presenteras i diagram.

Resultaten från vår studie visar att journalisters främsta källa till bildmaterial är tidningens fotografer. Andra källor journalister hämtar bildmaterial från är bildbyråer och tidningar. Våra resultat visar att bilder med lokalförankring samt kvalitén på bilderna är viktiga för journalister vilket fotografer på tidningar tillhandahåller och är ett skäl till att journalister använder sig av dessa som källa till bildmaterial. En anledning till varför journalister sällan använder sig av läsarna som källa till bildmaterial är på grund av dålig kvalité på deras bilder. Bildbyråer har oftast inte de lokala bilder som många tidningar efterfrågar och är en anledning till varför journalister bara ibland använder sig av bildbyråer som källa till bildmaterial. Vårt resultat visar även att Sveriges dagstidningar ofta skriver avtal med bildbyråer.

The purpose with this essay is to examine the role of landscape photography as a portrayer of nature. The study contains interviews with eight landscape photographers, to find out how they look at tendencies and changes in photography. The essay focuses on the discussion of authenticity and realism in landscape photography. Due to the requirement of nature as something natural and authentic, the landscape photography stands in a special position when it comes to matters of manipulation and influence. On the basis of certain analysis themes, the landscape photographers debate questions such as where landscape photography stands today, and how the future looks for the genre.

Uppsatsen diskuterar naturfotografins roll som skildrare av naturen, och syftar till att undersöka hur etablerade naturfotografer själva ser på sin verksamhet. Studien består av intervjuer med åtta etablerade naturfotografer, för att få reda på deras syn på tendenser och förändringar inom naturfotografin. I fokus för studien finns diskussionen kring äkthet och verklighetsanspråk. På grund av kravet på naturen som någonting naturligt och äkta befinner sig naturfotografin i en särskild position vad gäller frågor om manipuleringoch annan påverkan. Med hjälp av analysteman som de intervjuade naturfotograferna reflekterar kring, uppmärksammas de frågor dagens naturfotografi står inför, och även hur framtiden ser ut för den naturfotografiska genren.

The role of the professional photographer is ever changing. The changes take place as the Swedish media industry itself, due to fluctuations in the economy, is forced to change. As the demand for printed news wane, the advertisers seek out other media and free newsprint & the internet take over large portions of the market, the newspaper industry is forced to cut issues and make drastic changes to stay in business. This changes directly affects the way news bureaus are organised and inevitably changes the working conditions of their employees. The two competing newspapers “Arbetarbladet” and Gefle Dagblad” in the Gävle district were affected by this kind of change in quite a unique way. To cut costs the photo departments of the two newspapers were merged, now providing pictures for both rivals and breaking new ground as a Swedish first in doing so. The purpose of this study was/is to research if, and in that case how, the roles of the professional photographers has changed as the departments were merged. We based our research on observations of the everyday tasks at the merged department using these observations to formulate questions for the affected photographers and their supervisors. These observations made it possible for us to gain an understanding of how the photographers dealt with their new working conditions. Observing and participating in the work was also important as it let us, as researchers, gain the respect of the photographers. Our observations and experiences forming the base of our interviews made it possible for us to ask the relevant questions. During the interviews the different ways in which these photographers roles have changed became more distinct. The photographers still perform all those tasks that form the base of their trade, producing pictures, meeting people and documenting important events, but the differences compared to their former roles were drastic. The photographers were no longer expected to take an active role in the journalistic creation of news as this would destroy the neutral balancing act between the two rivalling newspapers. They no longer went to a location with just one reporter, but often with two rivalling ones all in the same car. This major change damages the teamwork between the reporter and the photographer, who are no longer able to freely discuss the way they want to present the story to the readers. The photographers can see both improvements and drawbacks in their daily work after the merge and/but are all/still convinced that future changes are inevitable.

Den fotografiska yrkesrollen befinner sig i en ständig förändring. Det sker i takt med att mediemarknaden i Sverige omvandlas på grund av ekonomins svängningar. När efterfrågan på papperstidningar sjunker, annonsörer sviker och gratistidningar och internet tar över allt mer av marknaden, tvingas företagsledningar ta beslut om minskad upplaga och drastiska besparingsåtgärder. Detta har direkt effekt på redaktionsorganisationer och förändrar också oundvikligen villkoren för de som arbetar där. I Gävle drabbas fotograferna på de båda konkurrerande tidningarna Arbetarbladet och Gefle Dagblad på ett unikt sätt. För att spara pengar slogs de båda fotoredaktionerna samman och konkurrenterna blev därmed först i Sverige med att ha en fotoavdelning som skulle fungera som en bildbyrå.

Syftet med studien var att undersöka om och i så fall hur fotografernas yrkesroll förändrades i och med sammanslagningen.

För att få svar på syftet använde vi oss av observationer av de vardagliga sysslorna på den sammanslagna redaktionen och respondentintervjuer med de berörda fotograferna och deras bildchef. Deltagande observationer gjorde vi för att få insyn i hur arbetet för fotograferna fungerade. Observationerna var också viktiga eftersom de etablerade ett förtroende hos fotograferna för oss som forskare. Det vi såg och upplevde blev sedan viktigt när vi utarbetade intervjufrågor och gjorde det lättare för oss genomföra intervjuerna.

I och med respondentintervjuerna kom vi fram till att fotografernas yrkesroll har förändrats på många sätt. Fotograferna förväntas inte längre delta i det journalistiska skapandet av nyheter. Eftersom deras förhållande till de två konkurrerande uppdragsgivarna, ska vara neutralt. En stor skillnad är att fotograferna på ”bildbyrån” numera inte bara har en reporter med sig i bilen på vissa uppdrag, de har två konkurrenter. Detta försvårar samtal mellan reporter och fotograf som inte längre öppet kan prata om vinkel på uppdrag. Men trots alla förändringar är fotograferna är fortfarande fotografer i den bemärkelsen att de fortfarande utför de idealsysslor en fotograf förväntas göra, framställa bilder, möta människor och dokumentera viktiga händelser.  Fotograferna ser både positiva och negativa effekter i sin yrkesvardag efter sammanslagningen, alla är överens om att det inte går att undvika förändringar i framtiden.

Texten jämför det analoga- och digitalafotografiet. Disskutioner kring arbetssättet, uttrycket i fotografiet, uppfattningen av det, de olika tekniska asspekterna och känslan i fotografiet är områden som berörs i texten. Även kamerans och fotografiets historia i allmänhet tas upp.

BI/Konst

This paper is a semiotic analysis of nine images that are photographed in the "third world" by documentary photographer Brent Stirton. These images are analyzed on the basis of the three theoretical perspectives postcolonialism, intersectionality and postcolonial feminist criticism. The Analysis examine how men and women are represented in these pictures from the ”Third World”. As well as an attempt to understand what story these pictures tells the spectator and what kind of picture the spectator gets of the ”Third World” thorough these photographs in return.

Denna uppsats är en semiotisk bildanalys av nio bilder som är fotograferade i "tredje världen" av dokumentärfotografen Brent Stirton. Dessa bilder analyseras utifrån de tre teoretiska perspektiven postkolonialism, intersektionalitet och postkolonial feministisk kritik. Analysen går ut på att titta på hur män och kvinnor representeras i dessa bilder från "tredje världen" samt försöka förstå vad för berättelse dessa bilder berättar för åskådaren och vad åskådaren i sin tur får för bild av "tredje världen" genom dessa fotografier.

Man brukar säga att kameran aldrig ljuger. Ändå blir folk ständigt lurade av bilder. Ett exempel är bilderna från Timisoara, där offren för en påstådd massaker visade sig ha dött av naturliga orsaker. Trots det landar debatten om bilders äkthet oftast i ett ifrågasättande av digital manipulation. Den kända diskussionen om huruvida man ska plocka bort en störande servett ur bilden innan fotograferingstillfället eller efteråt på digital väg, berörde aldrig åsikten att servetten kunde få ligga kvar för att undvika att förfalska verkligheten. Att det inte finns konsensus kring vad arrangerade bilder är och när de är okej bevisas av att vissa arrangerade bilder vinner pris medan andra leder till fotografens avskedande.

Därför handlar den här undersökningen om sex svenska pressfotografers åsikter och tankar kring arrangerade bilder. Vi har genomfört djupintervjuer med sex utvalda svenska pressfotografer utifrån frågeställningarna vad fotografer anser är en arrangerad bild, varför en fotograf väljer att arrangera bilder, i vilka situationer det är accepterat att iscensätta en bild samt om och på vilket sätt det spelar någon roll att en bild är arrangerad är.

Respondenterna menar att en bild är arrangerad om fotografen påverkat skeendet. Att påverka bilden är ofrånkomligt, men det är inte samma sak som att påverka omgivningen som fotograferas. För att bilden ska räknas som arrangerad krävs att den i någon mån är regisserad, var gränsen går för hur regisserad den kan vara är mycket individuellt.

En arrangerad bild kan bara vara trovärdig om man är helt öppen med att den är arrangerad, menar de intervjuade fotograferna. Trovärdigheten är mycket beroende av sammanhanget, och i exempelvis nyhetssammanhang är arrangerade bilder oacceptabelt.

Anledningarna till att fotografer arrangerar är många. Den främsta är tidspress, men även press från arbetsgivaren och estetiska faktorer bidrar. En nackdel med att arrangera en bild är att den kan förlora sin känsla. Men om det är okej eller inte att arrangera är något som måste avgöras från situation till situation, tycker respondenterna. Nyheter bör i stort sett aldrig arrangeras, i känsliga lägen är det också bäst att låta bli. Men det viktiga i alla situationer är att inte använda bilder för att lura läsaren