Dissertations / Theses on the topic 'Styrkor'

The purpose of this paper is to investigate how, what dr. Aguayo call activistic documentary film and what is by many scholars defined as human rights film has been used in advocacy for human rights in Sweden during the 21th century. This paper includes case studies of five Swedish documentary films, divided into three case studies. The films are Push ( 2019 ), My life my lesson (2014), Say Something ( 2015), Bananas!* ( 2009) and Big Boys Gone Bananas!* (2011), which all could be defined as activistic documentaries and human rights film. This paper will also investigate the pros and inherent problems of using these kinds of films as a methid of advocacy for human rights.

Denna studie syftar till att utifrån ett kundperspektiv undersöka vad det är som skapar styrkor i en relation mellan två typer av pokerspelare och pokerföretag på Internet. För att undersöka detta har en djupgående metod använts. Två traditionella fokusgrupper med amatörer och två onlinefokusgrupper med professionella spelare har genomförts. Det kan konstateras att pokerspelare på Internet upplever en rad faktorer som leder till en ökad uppskattning av relationen och vidare en starkare relation. Dock skiljer sig resultaten åt beroende på spelartyp. För amatörerna bidrar ett ökat förtroende för pokersajten till en starkare relation genom användarvänlighet och tillgänglighet, men även viss typ av specialbehandling anses som viktigt.För de professionella spelarna är specialbehandling i form av personliga kontaktpersoner något som skapar en stark relation då dessa kan leda till att ett socialt band mellan spelaren och företaget skapas. Det är även viktigt med ett förtroende till pokersajten genom driftsäkerhet och erfarenhet av spelarna så att de alltid kan spela mot spelare som de tror sig kunna vinna pengar av. Slutligen kan vi konstatera att ekonomiska förmåner lätt kan upplevas som något kopplat tillkärntjänsten, och bidrar därför inte till en starkare relation, utan enbart en svagare relation om förmånerna uteblir.

Syftet med denna studie var att beskriva möjligheter och svårigheter med att använda MI i missbruks- och beroendevård inom socialtjänst, psykiatri, behandlingshem och kriminalvård. Frågeställningen som användes var: Vilka erfarenheter har professionella inom missbruks- och beroendevård av att använda MI? Metoden som användes var hermeneutisk vetenskapstradition med semistrukturerade kvalitativa intervjuer som gjordes med fyra personer utbildade inom MI. Intervjuerna analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visade att MI inte är lätt att praktisera men de professionella ser fler möjligheter än svårigheter. Det viktiga är att skapa en arbetsallians och sen anpassa stilen i samtalen till klientens förändringsprocess och personlighet. Vid psykotiska tillstånd, självmordstankar och allvarliga regelöverträdelser kan det behövas något annat än MI.

Internet har en allt större roll i vårt samhälle och sökmotorerna är ett av de vanligaste sätten att leta sig fram till relevanta webbplatser. Sökmotorernas algoritmer visar sig dock bli allt mer invecklade och effektiva genom att blanda in användaren och hämta information om dennes intressen. Sökmotorerna hämtar resultat som inte bara är relevanta i förhållande till sökfrasen, utan också i förhållande till användaren. Sökmotorn skapar en profil av varje användare och med den preciseras resultatet. I studien använder vi oss av litteratursökningar och intervjuer för att undersöka vilken inverkan profilerna har på resultatet samt vilka åsikter användare, inom målgruppen studenter, har angående resultatet och profilerna. Vi kommer fram till att de personaliserande sökalgoritmerna skapar ett värdeladdat resultat utifrån vad användaren brukar söka på, vilket har en klar fördel vid informationssökningar på internet. Intervjupersonerna ser emellertid vissa problemområden med det användarspecifika resultatet. De menar att resultatet kan bli ensidigt och därmed ge upphov till personliga verkligheter. Vi argumenterar för att det inte finns belägg för att det är ett verkligt och aktuellt problem, men att problemet kan uppstå genom tekniken. Ytterligare talar intervjupersonerna om att skapandet av profiler kan bli fel, då sökmotorn kan tolka information fel, samt att en säker lagring av profilerna är viktigt på grund av att de beskriver användarna som individer och kan innehålla känslig information. Vi för en diskussion kring hur en lagom insyn på profilerna kan förbättra användarnas sökupplevelser samt förhindra att användarnas integritet kränks.
The Internet has an increasingly bigger role in our society and search engines are some of the most common ways to find relevant websites. The complexity and efficiency of the search engine algorithms increases as the user and his interests are added to the information retrieval process. The search engines retrieve results that are not only relevant in relation to the search phrase, but also in relation to the user. The search engine creates a profile of each user and the profile is used to heighten the precision of the search result. In this study, we use literature search and interviews to examine what impact the profiles may have on the results and what opinions users, within the target group students, might have regarding the results and profiles. We conclude that the personalized search algorithms generate value-laden results, based on what the user tends to search for. This has a clear advantage in information searches on the Internet. The interviewees have some areas of concern with the user-specific results. They argue that the produced result might be biased and might possibly cause personal realities and worldviews. We, however, argue that this is no real world problem, nothing of the sort is visible nor obvious to us, but that the personalisation technique could have the effect of biased personal realities. Moreover the interviewees argue that the making of the profiles is problematic, that the search engine can interpret the information wrong. They also argue that the safe storage of the profiles is important because profiles describe the individual users and may contain sensitive information. We discuss how a proper level of insight in the profiles will improve users’ search experience and prevent the violation of users’ privacy.

Extreme programming (XP) är en av flera lättrörliga utvecklingsmetoder. Detta innebär att arbetssättet är strukturerat på ett sätt som gör att systemets innehåll enkelt kan omformas efter uppkomna önskemål under projektets gång. Dessa metoder är alltså anpassade för att hantera förändrade kravbilder under pågående projekt. Principen är att framtiden är föränderlig, varför det behövs utveckling som stöder föränderlighet.

Kunden ges en betydelsefull roll i lättrörliga utvecklingsprojekt.

XP består av ett antal praxis (practices) som tillsammans syftar uttryckligen till att utveckla enastående (outstanding) programvara. Vi har dock funnit att XP inte kan sägas utgöra en metod i bemärkelsen som Goldkuhl (1992) definierar en metod.

Vår huvudsakliga fråga som besvaras i uppsatsen är hur XP kan användas. Vi har genomfört tvåfallstudier. Vi var nyfikna på att förstå hur företagen löser problematiken att XP inte har en väl beskriven arbetsföljd. Vårt syfte med denna uppsats har varit att genomföra en metodvärdering av XP för att visa hur XP kan användas och vilka styrkor och svagheter som finns i XP. Genom detta vill vi försöka ge råd tillföretag och organisationer som funderar på att införa XP som systemutvecklingsmetod. Analysarbetet har vi genomfört med hjälp av Multi-grounded theory. Metodvärderingen har vi gjort enligt MA/SIMM.

Vi har i vår undersökning bland annat kommit fram till att bägge företagen som vi undersökt lyckas få till fungerande metoder med hjälp av XP. Vidare har vi funnit att XP innehåller styrkor som gör att projektgruppen utvecklar system med rätt sorts funktionalitet och system med kodrelaterat få fel,samtidigt som kunden får snabb kundnytta och projektgruppenen kompetensspridning. Vi har också kommit fram till att XP innefattar svagheter som leder till att XP upplevs kaotiskt. Vi tycker bland annat att XP kräver att flertalet av projektdeltagarna är erfarna utvecklare.

Business Intelligence (BI) möjliggör bättre och effektivare beslutsfattande genom att förse beslutsfattare med relevant information vid rätt tillfälle, plats och format och har därmed möjligheten att stärka verksamheter. Idag är det svårt att hitta en framgångsrik verksamhet som inte tillämpar BI. Implementeringen och underhållningen av BI är dock kopplad till några förebyggande faktorer. Cloud Computing (CC) är en ny typ av lösning som har potentialen att åtgärda de förebyggande faktorerna som brukar hindra verksamheter från att utnyttja fördelarna hos BI. Kombinationen av BI och CC brukar kallas för Cloud BI, vilket är området som denna undersökningen berör. Styrkor och svagheter hos CC blir ärvda till Cloud BI i samband med kombinationen. Precis som BI har sina förebyggande faktorer har även Cloud BI förebyggande faktorer i form av svagheter. Verksamheter måste överväga styrkor mot svagheter innan de väljer att tillämpa Cloud BI. Under denna undersökningen genomförde författaren en litteraturgranskning och upptäckte både inkonsekvens och motsägelser angående styrkor och svagheter hos Cloud BI samt en brist på empiriska och kvalitativa studier. Författaren valde därmed att undersöka styrkor och svagheter hos Cloud BI i praktiken, genom att ta reda på hur praktiska användare i Sverige upplever Cloud BI. Användarnas upplevelser samlades in genom semi-strukturerade intervjuer och analyserades genom tematisk analys. Totalt deltog sex respondenter från fyra olika verksamheter. Resultatet visar att styrkorna som användarna upplever är (1) skalbarhet, (2) tidsbesparingar, (3) mobilitet, (4) potentiella kostnadsbesparingar, (5) inbyggd säkerhetskopiering, (6) effektivitet samt (7) tillgång till de senaste versionerna medan svagheterna som användarna upplever är (1) svårt att estimera kostnader, (2) lagstiftningsproblem, (3) leverantörsberoende, (4) kompatibilitetsproblem, (5) mognad samt (6) valmöjligheter.

Abstract Problem-based learning (PBL) was from the beginning developed in medical school, but is today used in education in other programmes as well. Investigations about PBL have been conducted in different disciplines and there is also metastudies. In this paper, a metastudy of 8 bachelor degree papers have been conducted. The questions answered were: which methods were used to investigate PBL in primary, lower secondary and upper secondary school,which advantages were found in working according to the PBL method, which disadvantages were found in working according to the PBL method and did teachers and students views about advantages and disadvantages about PBL as a method differ and if they did, how? The results showed that mostly qualitative methods were used to investigate the PBL as a method, mostly abilities of social qualities and independence were trained in working according to PBL, a disadvantage was that working according to the PBL method was considered more resourse consuming than traditional teaching methods and teachers and students views about PBL did not differ considerably. Further research is needed to reveal relevant measuring methods to investigate PBL and to determine the effectiveness of the method.

Genom globaliseringen och den internationella handelns utveckling har en ökad konkurrens blivit ett faktum på den Svenska marknaden. Detta innebär att även de Svenska företagen har möjlighet att verka på fler marknader vilket även ställer krav på företagen att skapa en konkurrenskraft som kan motstå det ökade konkurrenstrycket. Med detta i fokus utvecklades vår problemställning: Hur arbetar företag för att skapa konkurrensfördel på marknaden? Vårt syfte är att skapa en förståelse för hur ett företag kan arbeta för att skapa konkurrensfördel på marknaden. Vi har valt att studera detta ur ett företagsperspektiv genom en fallstudie på ett företag och fem djupintervjuer, där vi har valt att fokusera på hur de arbetar med sina interna konkurrensfördelar. Detta har vi gjort genom att utifrån marknadsföringsmixen (4 P) se till hur de idag arbetar på marknaden. Som analysverktyg för att finna företagets interna styrkor som kan leda till konkurrensfördel har vi valt att arbeta utifrån RBV ( Resource Based View). Denna teori fokuserar på hur ett företag genom att se till sina interna faktorer kan skapa strategier som leder till en varaktig konkurrensfördel. För att studera detta har vi valt att använda oss av en deduktiv metod där vi i analysen har jämfört vårt empiriska material vi har samlat in mot de teorier vi har valt att använda oss av. Genom att jämföra teorier med vårt empiriska material framkom att de interna styrkor ett företag innehar är ett väl fungerande sätt att bygga varaktiga konkurrensfördelar på. RBV som analysverktyg är ett väl fungerande sätt att utreda vilka interna resurser som kan användas för att bygga varaktiga konkurrensfördelar. Viktiga faktorer är att resurserna som väljs att användas är stabila över tid och att de är orörliga det vill säga att de är skräddarsydda för företaget. Genom vår fallstudie kom vi fram till att de konkurrensfördelar som i vårt fall leder till att kunna bygga strategier som kan leda till en varaktig konkurrensfördel är kunskap, grundvärderingar och tradition. Vidare kan slutsatser dras att det är viktigt att fokusera dessa resurser i byggande av sin strategi och i planeringen av hur dessa strategier ska utformas. Även hur dessa ska användas rent konkret för att uppnå de långsiktiga mål som är uppsatta. Andra slutsatser som kan dras är att det aldrig går att bortse från hur konkurrensen på marknaden ser ut men för att bygga varaktiga konkurrensfördelar måste företag börja se till sina interna styrkor och hur dessa kan generera varaktiga konkurrensfördelar.

ABSTRACT Background When faced with an unexpected cardiac arrest the ambulance nurse is in responsible for taking advanced actions to create a clear airway. Two accepted methods for this is endotracheal intubation and application of laryngeal mask. Aim The purpose of this study was to examine the use of endotracheal intubation compared to application of the laryngeal mask in unexpected cardiac arrest. Method Literature study with quantitative approach. A systematic search of 21 articles comparing the laryngeal mask with the endotracheal intubation has been made using Pub-Med and CINAHL. A quality review according to Forsberg and Wengström has been made. Results Laryngeal mask had a higher rate of successful applications compared with endotracheal intubation. Time for applying the laryngeal mask was shorter in seven out of ten of the studied articles. Survival after application indicated that the endotracheal tube was associated with increased survival compared with the laryngeal mask in two of the five studied articles. In the remaining articles, no significant differences were seen. The laryngeal mask did not show any difference in air leakage and it could not be displaced from the position to a greater extent than the endotracheal tube when exposed to the same force. Conclusion Compared with endotracheal intubation the laryngeal mask had a higher rate of successful applications and faster time to established airway when used by prehospital personnel. Patients cared for by endotracheal intubation, were however, associated with increased survival after unexpected cardiac arrest. Keywords Endotracheal tube, laryngeal mask, prehospital, ambulance nurse, nursing.

Denna litteraturstudie har som syfte att ta reda på vad forskning säger om styrkor och svagheter gällande laborativ matematikundervisning respektive digital matematikundervisning under de yngre skolåren. Syftet med arbetet har således inte varit att finna något nytt utan belysa vad som redan beskrivits med hjälp av bland annat avhandlingar och artiklar angående matematikundervisning med hjälp av laborativa material och digitala hjälpmedel. Frågeställningen som arbetet besvarar är: Vad säger nuvarande forskning om å ena sidan styrkor och svagheter med laborativa inslag i matematikundervisning och å andra sidan, digitala hjälpmedel i matematikundervisningen, i de yngre skolåren? Resultatet av litteraturstudien är att det finns liknande styrkor och svagheter mellan de båda men att det i slutända handlar om lärarens kompetens inom området. Avslutningsvis lyfts vidare forskningsmöjligheter fram, där frågeställningen handlar om lärarens personliga val av metod beroende på vilket det matematiska innehållet är.

Sudoku is a popular game of logic in the form of a puzzle. Sudoku puzzles are printed daily in Swedish newspapers. The challenge of solving these puzzles have inspired many programmers to develop Sudokusolving algorithms. These algorithms use different approaches in order to quickly and efficiently solve the puzzles. One such approach is the use of logical strategies initially developed for human players. The purpose of this project is to benchmark and compare different approaches and algorithms. The results of the benchmarks is then used to evaluate the strength and weaknesses of each algorithm. The benchmark is performed with 12000 Sudoku puzzles of varying difficulty. The study shows that Dancing Links is the best performing algorithm in general. Dancing Links excels in each comparison criteria, one of which is solving speed. An algorithm that does not impress is Backtracking. The algorithm consistently takes the most time to solve a puzzle. The solving speed of the algorithm also varies greatly depending on the number of clues in the puzzle. This makes the algorithm less suitable for applications were solving speed is of concern. Only the strategy-based algorithm fails to solve all the puzzles. However the algorithm did manage to solve the easier puzzles and is consistently faster than Backtracking. A trend was observed where the algorithm’s speed was negatively affected by an increasing difficulty.

This master thesis examines the communication strategies of three municipal archives in Stockholm, Uppsala and Gothenburg. These communication strategies are specifically formulated towards the archival sector and the specific archives in question. A reoccurring theme in archival literature focuses on the need of archives to become more visible and up to date in society. Therefore, this master thesis aims to examine how municipal archives work with changing the narrative of “the dusty archive” and reaching out to the public utilising their communication strategies.In two cases, that of Stockholm stadsarkiv and Regionarkivet Gothenburg, professional communicators had been employed to work with the archive's internal and external communication including the formulation of strategic communication policies. Uppsala stadsarkiv on the other hand, had an archivist who oversaw and was in charge of the “communication process”. In interviews with the co-workers from all three archives one primary question was whether the strategies have been successfully implemented in the organisation or not. Following results were found: In some ways the communication strategies have managed to make the archive more attractive for visitors and users - especially in terms of public activities, such as publicly held lectures.Other challenges remain, for example communicating the archives in a way that is generally easy to grasp. The reason for this was described as the municipal archive's duality between being both an information management body and a cultural heritage institution. Archives are still being described as “a hidden gem of information” from an informant's point of view. This indicates that the archives' dual function as being difficult to communicate in a straightforward way. The results show us that all three municipal archives find communicating archival function to be a challenging task. This is a two years master's thesis in Archival science.

Studien bygger på intervjuer med 6 personer med kunskaper om skolans preventiva alkohol-, narkotika-, dopning och tobaksundervisning – så kallad ANDT-undervisning. Dessa personer var en ANDT-samordnare från Länsstyrelsen, två kommunala ANDT-samordnare, två rektorer från två grundskolor samt en socialpedagog. Resultaten pekar på både styrkor och svagheter. Tidigare forskning inom området betonar betydelsen av att ANDT-undervisning fokuserar preventivt arbete för att minimera riskfaktorer och stärka skyddsfaktorer hos elever. Studiens resultat visar att skolorna inte arbetar utifrån dessa rekommendationer och i övrigt har svag förankring i tidigare forskning. Detta kan delvis bero på att rektorerna har bristande vidareutbildning inom området och på ett begränsat engagemang hos övriga ansvariga, pedagoger och övrig personal. Studiens resultat visar också på bristande stöd från skolledning, begränsade resurser samt en brist på nödvändiga insatser avseende kompetensutveckling. Vidare, studiens resultat visar också på ett kunskapsglapp mellan Länsstyrelsen och kommunen. Länsstyrelsen förespråkar idag att ANDT-undervisning skall utgå ifrån risk och skyddsfaktorer medan de kommunala ANDT-samordnarna, arbetar utifrån andra metoder (exempelvis ”EFFEKT”, ”Dags att prata samman” samt ”ANDT på schemat”).

Denna studie innefattar en enkätundersökning där mellanstadieelevers inställning till utomhusundervisning undersöks samt hur arbetsmetoden kan bidra till ett ökat intresse och motivation för NO-ämnena. I studien presenteras även vilken undervisningsmiljö som eleverna föredrar samt hur miljön bidrar till att stärka deras NO-relaterade kunskapsinhämtning. Metodiken består av insamling av statistiska data via en digital enkät som författats i Google Forms. Det statistiska underlaget har sedan omvandlats till grafisk statistik i form av cirkeldiagram, stapeldiagram och tabeller. För tydlighetens skull har vi delat upp statistiken i en tematisk analys med olika kategorier som motsvarar våra frågeställningar. Studiens teoretiska perspektiv utgår från den sociokulturella teorin och pragmatismen. Vårt resultat visar att majoriteten av respondenterna är positivt inställda till utomhusundervisning och att arbetsmetoden bidrar till ett ökat intresse och motivation för NO-ämnena.

This project is focusing on the interplay between guitar and piano with the goal of combining the strengths between both instruments. By experimenting with different compositional methods within strict frames combined with curiosity, the purpose is to explore new grounds. The goal is also to face the difficulties that may arise between both of the instruments. To achieve this, music has been written for a guitar and piano-duo, a trio with double bass and a quartet with drums.   The process of every composition, choice of musicians, choice of gear and the musical recital is explained in detail. The importance of having an open dialogue between the guitarist and pianist is described, as well as the rehearsal with the whole band.   In the end, a conclusion is made that despite the mentioned obstacles, the biggest difficulty was the composing. A conclusion that the project has given further knowledge of composing, as well as technical achievements as an electric and acoustic guitar player is also explained.

Sammanfattning    Elever med dyslexi finns i alla klassrum. Ibland har de en dyslexidiagnos så vi vet att det är just dyslexi, ibland anar lärare bara att det är så. Det är inte alltid en lätt uppgift att bemöta dessa elever och ta sig tiden för att anpassa undervisningen efter dem. Inspirationen till studien kommer från Susanna Cederquists bok Dyslexi + styrkor = sant (2015) där Cederquist beskriver att dyslektiker har ett kreativt tänkande och är innovativa. En del av den forskning som tagits fram i denna studie visar dock att det kreativa och innovativa tänkandet utvecklats först i vuxen ålder. Syftet med studien är att lyfta fram vilka styrkor och svårigheter elever med dyslexi uppvisar i klassrummet och hur vi som lärare kan hjälpa dem till en så lyckad skolgång som möjligt.   Resultatet tolkas från två teoretiska utgångspunkter, det sociokulturella perspektivet på lärande och ur ett inkluderingsperspektiv. Det sociokulturella perspektivet på lärande ska genomsyra den svenska skolan. Den talar om för oss att lärande är situerat i sociala miljöer där vi skapar erfarenheter (lärande) tillsammans med varandra. Inkluderingsperspektivet som tas fram i den här studien utgår från idén om en skola för alla. Alla elever ska ha en plats i klassrummet och undervisningen ska genomföras på ett sådant sätt att alla elever kan tillgodose sig den.   I resultatet kommer olika styrkor och svårigheter fram hos dyslektiker. Styrkor är bland annat att dyslektiker är verbala, auditiva och diskussionsbenägna. De flesta respondenter menar att dyslektiker har ett bra minne och att de är snabba på att tillgodose sig olika tekniska hjälpmedel. Svårigheterna utgörs framförallt av ett dåligt/raserat självförtroende, koncentrationssvårigheter och att de är inte så bra att fokusera. För en lyckad skolgång kommer det fram att det är viktigt att diskutera med den enskilda eleven om dennes behov och förutsättningar, alla dyslektiker har inte samma svårigheter något som många lärare tror. Det kommer också fram att respondenterna upplever att flera kollegor inte arbetar med inkludering av dyslektiker.
Abstract    In every classroom there are students with dyslexia. Sometimes it is confirmed with a diagnosis but sometimes it is only something that the teacher suspects. It is not an easy task to teach these students nor to have the time to adjust the teaching to fit them. The study is inspired by Susanna Cederquist´s book Dyslexi + styrkor = sant (2015). Cederquist describes that people with dyslexia are creative thinkers and that they are innovative. However, research shown in this paper says that this might not apply to children with dyslexia. The purpose of this study was to show which strengths and difficulties children with dyslexia display in the classroom and how to best give them a successful education.    The results are interpreted both from the sociocultural perspective and from an inclusion perspective. The Swedish school system is based on the sociocultural perspective of learning. Learning is something that is situated in a social environment where we create experiences (learning) together. The inclusion perspective is based on the idea of “en skola för alla” (a school for everyone). Every student should have a place in the classroom and the teaching is supposed to be built to fit each student.    The results show different strengths and weaknesses that teachers see in dyslexic students. Strengths include that dyslexic students are verbal, auditive and like to discuss. They have a good memory and are fast in learning how to use technical aids. Weaknesses are that they have a low/razed self-esteem, concentration difficulties and problems in keeping focus. In giving dyslexic students a successful education, the respondents says that discussions with each individual student is a must. They are all different and have different needs and difficulties, but a lot of teacher may think that dyslexic students are all the same. Several of the respondents feel that colleagues do not include these students in a way that is necessary.

Hard-made surfaces grow over our cities and cause a problem with our natural infiltration.The natural water cycle is interrupted, which results in lower groundwater levels, poorerpurification of dissolved and unsolved particles and a greater impact on our stormwaternetwork. Requirements for delays in stormwater are increasing, which puts greater pressureon the industry. To be able to delay stormwater on the property, a great deal of knowledgeis required about which parameters need to be considered. This may be available area,groundwater, topographic and geological conditions and not least the water volumes to bedimensioned. As the market offers a great variety of local wastewater treatment (LOD)solutions, this thesis aims to facilitate the selection of this.An excel tool, that takes into account these parameters and gives suggestions on which LODsolutions are suitable for the specific project, has been researched and developed.the thesis shows how great the variation is between the different LOD solutions and whatits specific strengths and weaknesses are.

The focus of this study is to identify important factors affect, how teachers' professional identity and role are shaped and changed during and after teacher training. Study's focus is to identify important factors bearing on how teachers' professional identity and role are shaped and changed during and after a teacher training. Respondents included in study are all teachers in vocational subject in upper secondary school. They also have experience from at practical profession before they began to work as teachers and started the teacher training. Method used in this study is the life stories of narrative nature. The questions revolved around the nature of studies and professional lives. It’s found that teachers experience a noticeable difference between the learning in the former profession and learning in academic studies. By participating in different groups during their training, partly with students in other categories partly with those with similar background. In this context the former professional exercise got a different and more important meaning. The conclusion is that institutional learning is of an entirely different character than learning to a practical profession can be, and this will require time for reflection. The question is whether the gap that seems to exist can be overcome if students' professional experiences are procured in a manner that does not neglect scientific fact.

Denna studie handlar om individen i organisationen och författaren vill med denna uppsats belysa organisationsaktörers roll och betydelse för organisationsutvecklingar. Genom en kvalitativ undersökning och sociologisk ansats undersöktes hur anställda på Hyresgästföreningen upplevde organisationens nationella utvecklingsprojekt Uppdrag M som startades som en metod för att modernisera samt öka organisationens legitimitet, representativitet och styrka. Studien sökte även undersöka hur personalen upplevde projektformen samt vilka hinder de såg stå i vägen för en framgångsrik projektutveckling.

Resultatet analyserades med hjälp av teoretiska perspektiv från organisationssociologin. Analysen av materialet visar att intervjupersonerna hade ett paradoxalt förhållningssätt till projektet och dess målsättningar. De såg positivt på att folkrörelsen ville bryta gamla mönster och traditioner, samtidigt förhöll de sig både skeptiska och ifrågasättande. Intervjupersonerna kunde även urskilja flera hinder och brister för en lyckad organisationsutveckling.

Intervjupersonernas upplevelser av projektet och dess målsättningar tolkas sammantaget ha bidragit bland annat till en saknad känsla av delaktighet, otydligheter kring projektet och ibland även brist på förtroende. Detta kan ha påverkat inte bara deras acceptans av utvecklingsprojektet utan även hur de valde att ta sig an förändringsprocesserna. Författarens slutsats är därför att organisationsaktörer har en stor roll och betydelse för huruvida ett utvecklingsprojekt förblir endast ett projekt eller ifall det leder till några genomgripande förändringar.

Sedan 1948 har FN påbörjat 55 fredsbevarande operationer, av vilka 15 fortfarande pågår. Ungefär likalänge har diskussioner förts om möjligheten att hålla styrkor med hög beredskap för FN-operationer.Diskussionen har behandlat stående styrkor såväl som insatsförberedda förband i egenskap avstyrkeregister. I dagsläget existerar styrkeregister vars syfte är att reducera förseningar vid stationering.Syftet med denna uppsats är att undersöka om storleken på dessa styrkeregister betingarstationeringsförseningar. Utifrån detta syfte är uppsatsens huvudhypotes ”Ju större mängdinsatsförberedda fredsbevarande styrkor, desto mindre försening för fredsbevarande operationer”.Hypotesen, tillsammans med konkurrerande förklaringar, provas med hjälp av linjär regressionsanalys.Datasetet inkluderar FNs samtliga fredsbevarande operationer (54) under perioden 1948-2000.Uppsatsens bidrag till den vetenskapliga litteraturen är att den testar en empirisk hypotes med statistiskametoder och genererar härvid ett nytt dataset. Den statistiska analysen finner inget samband mellanmängden insatsförberedda förband och stationeringsförseningar. Resultatet skall emellertid inte tolkassom att FNs ansträngningar varit fruktlösa. Vid enstaka tillfällen kan stationering ha skett skyndsamt tackvare de insatsförberedda styrkorna varvid positiva effekter uppnåtts, framförallt ur humanitär synvinkel.Studien avslutas med ett antal uppslag för framtida forskning.
Since 1948, the UN has initiated 55 peacekeeping operations out of which 15are still in progress. During virtually the same period there have beendiscussions on the feasibility of maintaining units with a high degree ofreadiness for UN operations. The discussion has covered standing forces aswell as rapid-reaction units in the form of force registers. There are currentlyforce registers in existence with the purpose of reducing reaction periodsthereby reducing deployment delays. What effect, then, have these forceregisters? The purpose of this paper is to investigate whether the size of theseregisters justifies the reaction periods and thereby reduces delays. With thispurpose in mind, the main hypothesis of this paper is: “the larger the numberof rapid- reaction peacekeeping units, the smaller the delay for peacekeepingoperations.” This hypothesis, together with competing explanations, is testedwith linear regression analysis. The dataset includes the UN’s all peacekeepingoperations during 1948-2000. This study contributes to previous research bystatistically testing an empirical proposition, and for that purpose generates anew dataset.The study finds that the occurrence of force registers and rapid-reaction unitshas not affected deployment delays on UN’s peacekeeping operations 1948-2000. Consequently, there is no support for the common assertion that rapidreactionunits have a general importance for UN’s ability to deploypeacekeeping operations on authorized time. A possible explanation to theresult is that the UN doesn’t have direct access to the rapid-reaction units.Additional possible explanations are also recorded in this study. The study alsofinds that neither the size of authorized units nor the occurrence of alreadydeployed missions, or units, in the area has any impact on deployment delays.Despite the fact that the statistical analysis finds no relationship between thesize of the rapid reaction units and deployment delays, the result should not beinterpreted as indicating that the UN’s efforts towards a rapid-reaction forcehave been fruitless. In individual cases, deployment may have been able to takeplace more rapidly, enabling the achievement of positive effects, especiallyfrom a humanitarian point of view.The study concludes by suggesting a series of possible avenues for futureresearch.
Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 01-03

Test is an area in system development. Test can be performed manually or automated. Test activities can be supported by Word documents and Excel sheets for documenting and executing test cases and as well for follow up, but there are also new test tools designed to support and facilitate the testing process and the activities of the test. This study has described manual test and identified strengths and weaknesses of manual testing with a testing tool called Microsoft Test Manager (MTM) and of manual testing using test cases and test log templates developed by the testers at Sogeti. The result that emerged from the problem and strength analysis and the analysis of literature studies and firsthand experiences (in terms of creating, documenting and executing test cases) addresses the issue of the following weaknesses and strengths. Strengths of the test tool is that it contains needed functionality all in one place and it is available when needed without having to open up other programs which saves many steps of activity. Strengths with test without the support of test tools is mainly that it is easy to learn and gives a good overview, easy to format text as desired and flexible to changes during execution of a test case. Weaknesses in test with the support of test tools include that it is difficult to get a good overview of the entire test case, that it is not possible to format the text in the test steps. It is as well not possible to modify the test steps during execution. It is also difficult to use some of the test design techniques of TMap, for example a checklist, when using the test tool MTM. Weaknesses with test without the support of the testing tool MTM is that the tester gets many more steps of activities to do compared to doing the same activities with the support of the testing tool MTM. There is more to remember because the documents the tester use are not directly linked. Altogether the strengths of the test tool stands out when it comes to supporting the testing process.

Miljöledningssystem är ett verktyg och hjälpmedel som kan användas för att strukturera och systematisera företags eller andra organisationers miljöarbete. Denna uppsats syftar till att utvärdera utvecklingen av miljöledningssystem i Lidköpings kommun för att kunna identifiera styrkor respektive brister i utvecklingsprocessen. Det som undersökts är dels hur miljöledningssystemet utveckltas men också hur anställda generellt upplevt arbetet samt hur engagemanget och kommunikationen i arbetet med miljöledningssystemet varit under processens gång. Utvärderingen har skett genom en utvärderande fallstudiemetodik bestående av intervjuer, dokumentstsudier samt öppna observationer. Resultatet visar att Lidköpings kommun under hela processen haft en stark vilja till att ha ett miljöledningssystem. De har haft en vision för arbetet med däremot har strategin för hur visionen ska genomföras varit otydlig och riktlinjerna för arbetet har ändrats under processens gång. I arbetet med miljöledningssystemet i kommunen har det varit resursbrist på såväl förvaltningsnivå som övergripande nivå. I början av processen saknade arbetet med miljöledningssystem också ledningens aktiva stöd och vid ett flertal tillfällen har kommunen tagit ut segern i förskott. Kunskapen om vad ett arbete med miljöledningssystem innebär för en kommun har vuxit fram under processens gång och anställda i kommunen har genom detta skaffat sig mognad och erfarenhet i miljöledningssystemsarbete. Genom att prova olika tillvägagångssätt så verkar kommunen nu hittat ett sätt och en struktur för arbetet som fungerar bra i Lidköpings kommun. Arbetet med miljöledningssystemet har lett till en ökad miljömedvetenhet hos de anställda och gjort att fler anställda är engagerade och deltar i kommunens miljöarbete. Kommunikationen i arbetet med miljöledningssystemet har ökat och blivit mer strukturerad under processens gång.

Bakgrund Överrapportering, som kan grundas på olika former av kommunikation, har en central roll inom hälso- och sjukvård och sjuksköterskans arbete. Kommunikation kan förmedlas verbalt och icke-verbalt. Om den är bristande kan det äventyra patientsäkerheten och därmed leda till vårdskada. Patricia Benners teori om sjuksköterskans yrkesutveckling valdes som teoretisk utgångpunkt. Syfte Syftet var att beskriva kommunikationen vid överrapportering och identifiera svagheter och styrkor för patientsäkerheten. Metod Det genomfördes en allmän litteraturöversikt med en systematisk ansats, som baserades på 15 stycken vetenskapliga artiklar. Artikelsökningarna genomfördes i två databaser som täckte omvårdnad och medicin. De valda artiklarna analyserades med en integrerad innehållsanalys. Resultat Resultatet presenterades utifrån två kategorier. Den första kategorin var mänskliga faktorer inom kommunikation som påverkar patientsäkerheten, med subkategorierna förberedelser ochansvarsfördelning, subjektivitet och interaktion samt avbrott i överrapportering. Den andra kategorin var strategier vid överrapportering för att styrka patientsäkerheten, med subkategorierna rapporteringsmodeller, bedside handover och strategier för mottagandet av information. Slutsats Av resultatet framkom hur påverkbar kommunikation kan vara, av såväl yttre som inre faktorer. den mänskliga faktorn, såsom subjektivitet och avbrott, var av framträdande betydelse för kommunikationens kvalitet och säkerhet. Att använda rapporteringsstrategier, i form av avdelningsanpassade standardiserade modeller, kunde säkra informationsöverföringen för både uppgiftslämnaren och mottagaren. En säker informationsöverföring är av betydelse för patientsäkerheten.

Syfte: Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur olika behandlingskoncept för bulimi ser ut, att undersöka vilka styrkor respektive svagheter behandlare och tidigare patienter anser finns inom vården gällande Bulimia Nervosa, och att undersöka hur patienter med Bulimia Nervosa kan bli återhämtade från sin sjukdom. Frågeställningarna har varit: Vad anses vara styrkorna med respektive behandlingsmetod? Vad anses vara svagheterna med respektive behandlingsmetod? Hur kan en individ övervinna sin sjukdom? Metod: Metoden i studien har varit att göra intervjuer med personer som på olika sätt varit inblandade i behandling av patienter med Bulimia Nervosa. Urvalet skedde genom ett så kallat snöbollsurval. Sex stycken intervjuer har genomförts med behandlare och patienter från Stockholms Centrum för Ätstörningar och Mandometerkliniken. Av dessa var fyra stycken behandlare och två stycken var patienter. Resultat: Summeringen av resultaten visar att behandlingsklinikerna arbetar på olika sätt för att uppnå sina mål. Styrkorna för båda klinikernas behandlingsmetoder har angivits att de arbetar på ett strukturerat sätt med dels mat och ätande, dels med hela människan. Behandlarna hade svårt att hitta svagheter i sina behandlingsmodeller, men en av patienterna tycker att en svaghet var brist på behandling av tankar och känslor som dök upp efter att ätandet hade börjat fungera. Slutsats: Slutsatsen är att intervjuerna och material från respektive klinik har gett en bild av hur behandlingsmetoderna för bulimi på Stockholms Centrum för Ätstörningar och Mandometerkliniken ser ut. De olika behandlingsmodellerna arbetar efter helt olika koncept. Båda klinikerna upprättar individuella behandlingsplaner för varje patient, men beträffande uppföljningen av patienterna efter utskrivning skiljer de sig åt. Uppsatsen visar att det finns behandlingsmetoder mot bulimi men att behandlingsresultatet skiljer sig från patient till patient. Klinikerna visar båda på framgångsrika men något otydliga behandlingsprognoser.

Det senaste decenniet har esporter växt förvånansvärt mycket i popularitet. Fenomenet esport har lett till utvecklingen av en hel uppsjö olika genrer, som alla har sina distinkta problem hos deras användarvänlighet i dess olika gränssnitt [22]. Den här studiens metod baseras på Nielsens tumregler för utvärdering av användarvänlighet i användargränssnitt, samt en kombination av både Turunen [5] och Quintans [2] uppsättning av frågor som även de är baserade på Nielsens tumregler, för att hitta vilka likheter och skillnader som finns i användarvänligheten hos tre olika spel som varje tillhör tre distinkta genrer, specifikt FPS (First Person Shooter), MOBA (Multiplayer Online Battle Arena) och RTS (Real-Time Strategy). De korresponderande spelen som undersöks är Counter Strike global offensive (CSGO), League of legends (LoL), respektive Starcraft II (SC2). Undersökningens resultat visar bland annat att SC2, spelet som representerar RTS, hade flest problem i användarvänligheten medan LoL och CSGO hade betydligt färre problem. HUD:en (Heads-Up Display) var gränssnittet som stod ut mest för SC2 eftersom det antog flest antal problem. Detta resultat kan anses som logiskt när man ser till spelets popularitet jämfört med de övriga två, då de andra är mycket populärare sett till antal visningstimmar. Dock är genrerna RTS och MOBA mycket lika i sin utformning och man hade därför kunnat förvänta sig att LoL och SC2 skulle haft ett flertal likheter, vilket de inte hade. Studien visar generellt sett på en mångfald i skillnader hos deras problem och även en mångfald i styrkor.
In the last decade, esports has been continuously exceeding expectations in its popularity. The phenomenon of esports has led to the development of a whole lot of different genres, which all have their own distinct problems/strengths in the usability of their user interfaces [22]. Inspired by Nielsen’s heuristics for user interface inspection, as well as using a combined set of questions from Turunen [5] and Quintans [2] to evaluate the usability of a user interface, this study aims to see which similarities and differences there are in the usability of distinctly chosen user interfaces of three esport games from three different genres, specifically FPS (First Person Shooter), MOBA (Multiplayer Online Battle Arena) and RTS (Real-Time Strategy) corresponding to Counter Strike global offensive (CSGO), League of legends (LoL) and Starcraft II (SC2) respectively. The result of the study shows many findings, one of the more amazing findings was that SC2, the game that represents the RTS genre, had the most usability problems in its user interfaces, whilst both CSGO and LoL had significantly fewer problems. The HUD (Heads-up display) was the interface that stood out the most for SC2 because it adopted the most problems. This result makes sense when looking at the popularity of the game compared to the others, but since the RTS and MOBA genres are partially alike, one could expect LoL to have similar problems, which it did not for the most part. The study also shows a lot of specific differences in usability problems between the various games. In addition, there were many similarities in usability strengths and very few specific similarities in usability problems between various games mentioned before.

Mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem och ett hot mot kvinnors mänskliga rättigheter. Kommunerna har en central roll i det våldspreventiva arbetet, men i dagsläget finns inget lagstöd för hur detta arbete bör bedrivas. För att öka kommunernas ansvar inom det brottspreventiva arbetet, relaterat till våld i nära relation har regeringen påbörjat en utredning av införandet av ett nytt lagförslag. Detta lagförslag skulle innebära att kommunerna får ett större ansvar i att arbeta mer brottsförebyggande. För att undersöka hur det preventiva arbetet avseende våld i nära relation bedrivs i de skånska kommunerna i dagsläget, har en kartläggning utförts i denna studie. Kartläggningen har gjorts genom en triangulering av kommunernas webbplatser, befintliga dokument och enkäter. Utifrån en tematisk analys av denna data framkommer det att samtliga kommuner bedriver ett våldspreventivt arbete av sekundär och tertiär karaktär. Det finns inom kommunerna insatser inriktade mot både offer och förövare, dock riktas insatserna främst till den utsatta. Insatser som oftast erbjuds till den utsatta är skyddat boende, samtalsstöd och ekonomiskt bistånd. Samtalsstöd är den insats som oftast erbjuds den som utsätter. Utifrån resultatet i denna studie kan det utläsas att kommunerna på grund av resursbrist inte har möjlighet att arbeta med primär prevention i större utsträckning, trots en önskan om detta. En lagförändring kring kommunernas ansvar i det våldspreventiva arbetet hade kunnat innebära ökade resurser och därmed ett större fokus kring primär prevention av våld i nära relation.
Men´s violence against women is a serious societal problem and a threat against the human rights of women. Municipalities play a central part in prevention work, but at the moment there is no law in Sweden that regulates how this work should be practiced. To increase the responsibilities of municipalities in the prevention work of intimate partner violence, the government commenced the introduction of a new bill. The implementation of this bill would lead to a greater responsibility for municipalities in working with crime prevention. To examine how the prevention work related to intimate partner violence is conducted in the municipalities of Scania in the current situation, a mapping was conducted in this study. The mapping was done through a triangulation of the municipalities websites, available documents and a survey. Based on a thematic analysis of this data it appears that every municipality conducts their prevention work against violence in a secondary and tertiary way. In the municipalities there are efforts targeting both the victim and the offender, although most of the efforts are developed for the person exposed of violence. The most commonly offered efforts are protected residence, aid through dialog and financial support. Aid through dialogue is the commonest offered effort to offenders. Based on the results of this study it can be understood that municipalities, because of lack of resources, do not have the ability to work with primary prevention, although there is a desire to do so. The implementation of a new bill regarding the responsibilities of municipalities in prevention work, could increase resources and thereby enable a greater focus in primary prevention against intimate partner violence.

In 1967 Israel clashed in a short but intense war with its middle eastern neighbours, later labelled as the six-day war. At the time Israel was poorly equipped and outnumbered in all areas compared to its opponents. Egypt was, on paper, the strongest contender against Israel being backed up with resources by the Soviet Union. Despite this Israel did not only come out on top but did so remarkably quick and with an efficiency that had not been seen since the German Blitzkrieg during world war II.  To this day there has been plenty of attempts to explain tactical success or defeat and what underlying factors that contribute to one side emerging victorious in tactical battles. Often these attempts single out one or a few deciding variables. The purpose of this study is to test Thunholm & Henåkers relatively new approach to explaining tactical success as an ideal sequence of factors and methods. Through a case study of the events of the six-day war this study will attempt to either reinforce or falsify the ideal sequence as a tool for understanding and explaining tactical success or defeat.  The result of this study reveals a continued need to test Thunholm & Henåkers theoretical framework in cases with a very high level of detail and possibly in a quantitative approach as well due to the nature of tactical events and effects being a matter of probability.

The purpose of this study is to examine how six teachers, who work in two different schools, assess the methods Friends and Mombus in terms of bullying prevention. The Curriculum for elementary school (Lpo 94) emphasizes that it is the employees of schools who carry the main responsibility for preventing bullying among pupils. One of the main results of this study is that teachers, in addition to their work with Friends or Mombus, also need to use alternative methods to prevent bullying. Examples of these alternative methods include “Emotional Intelligence” as well as “friendship massage”. The result section also stresses the importance of anti-bullying teams when it comes to preventing harassments. At present there are no studies which have evaluated the results the Friends and Mombus methods have achieved. Since the methods are used in many schools in Sweden, the lack of evaluations is noteworthy. This study ends with a discussion on the complexity of bullying prevention. Further research is needed to clarify the results of different anti- bullying methods.

Syftet med studien var att ta del av lärares resonemang kring arbetet med att motverka mobbning på två grundskolor för att analysera och beskriva det upplevda stödet som metoderna Friends respektive Mombus ger i det förebyggande arbetet mot mobbning. I Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) lyfts att det är personal på skolan som bär ansvar för att förebygga kränkande behandlingar eller mobbning bland eleverna. I den kvalitativa studiens resultat påvisas det att lärarna som arbetar med Friends respektive Mombus behöver arbeta med flera andra arbetssätt för att förebygga mobbning. Andra arbetssätt som lärarna använder sig av i den dagliga verksamheten är till exempel EQ och kompismassage. I resultatet framhålls därtill det stöd lärarna erhålls från Mobbningsteamen på sina respektive skolor för att motverka alla former av kränkande behandling. Det finns inga utvärderingar gjorda kring vilket resultat metoderna Friends och Mombus ger i det preventiva arbetet mot mobbning vilket kan tyckas anmärkningsvärt eftersom båda metoderna praktiseras på många skolor i Sverige. Studiens avslutande diskussion belyser att arbetet med att förebygga mobbning är komplext och att det krävs mer forskning samt utvärderingar kring olika antimobbningsmetoder och deras resultat när det gäller att förebygga kränkande behandling samt mobbning.

Idélab är en statligt finansierad och icke-kommersiell inkubator inom Mälardalens högskola. Deras huvudsakliga uppdrag är att ge utvecklande stöd till idéägare och entreprenörer som har en direkt koppling till högskolan. Majoriteten är studenter som sällan har erfarenhet kring produkt- och affärsutveckling. Behov, ambition och kunskap hos studenterna skiljer sig när de kommer till inkubatorn. Idélab utmanas i att anpassa sina processer till att tillfredsställa alla, och att göra det med skäliga resurser. Istället för att ta reda på ifall Idélab kan öka antalet framgångsrika tillväxtbolag, ger uppsatsen en uppfattning om att verksamhetsstrategin bör vidareutvecklas. Verksamheten behöver mer djupgående kartlägga och kategorisera sina användare utifrån deras behov och inriktning. Därmed är rekommendationen att omformulera vision och interna samt externa mål. Detta skulle kunna förtydliga deras egen definition av vad framgång och hållbar tillväxt betyder för just deras användare och dom själva.
Idélab is a government financed and non-commercial incubator within Mälardalen University. Their main objective is to give developing support to idea holders and entrepreneurs who have a direct connection to the university. The majority are students that rarely have experience regarding product- and business development. The students need, ambition and knowledge differs when they enter the incubator. Idélab is challenged with adapting their processes to satisfy everyone, and to do so with reasonable resources. Instead of finding out whether or not Idélab can increase the number of successful and growing companies, the dissertation gives the notion that an operational strategy rather be further developed. The organization needs to map out and categorize their users with focus on need and direction. Therefore the recommendation is to redefine the vision and internal as well as external goals. This could help to clarify their own definition of what success and sustainable growth means to their users and themselves.

Denna systematiska litteraturstudie inriktar sig på konkret material i matematikundervisning och inom taluppfattning. Syftet med studien är att beskriva vad forskning anser är av vikt vid användandet av konkret material i matematikundervisningen och inom taluppfattning. Studien bygger på 11 vetenskapliga publikationer som valts ut och strukturerats för en innehållsanalys i ett kategoriseringsschema där vetenskaplig forskning om konkret material analyserats och sammanfattats. Publikationerna som studien bygger på har även analyserats utifrån teoretiska utgångspunkter och ramverk då detta påverkar studiens utfall. Resultatet tyder på att det finns både styrkor och svagheter med användandet av konkret material både generellt i matematikundervisning och inom taluppfattning. De generella styrkor som beskrivs är att konkret material förbättrar inlärning, väcker elevers intresse, att det passar alla elever samt utvecklar fler strategier och metoder. Styrkor inom taluppfattning är bland annat att elever utvecklar förståelse för en-till-en samt lättare förståelse för tal och matematiska beräkningar. De generella svagheter som beskrivs är lärares bristande kunskap om konkret material, materialet kan leda till missförstånd och förvirring hos elever, det är barnsligt och materialet i sig leder inte till garanterad kunskap. Svagheter inom taluppfattning är bland annat att lärare använder tiobasmaterial för både positiva och negativa tal, elever har svårt att förstå tals relativa storlek och dess position på tallinjen. När lärare ska använda konkret material i sin undervisning behöver de ha ett tydligt syfte och mål. De behöver även kunskap om vad, hur och varför materialet ska användas. Lärare behöver överväga styrkorna och svagheterna med det konkreta material de avser använda.

Bakgrund: Brist på resurser, långa arbetspass samt övertid skapar stressade situationer för sjuksköterskan. Arbetsrelaterad stress kan resultera i felaktiga beslut, bristfällig koncentration samt risk för patientens säkerhet. Copingstrategier har visats vara effektivt för sjuksköterskans stresshantering. Genom det salutogena perspektivet kan vi förstå personliga styrkor, generella motståndsresurser (GMR), vilka möjliggör framgångsrik hantering av stressorer.   Syfte: Att beskriva sjuksköterskans egna resurser samt copingstrategier för hantering av arbetsrelaterad stress inom somatisk sjukvård.   Metod: Vi genomförde en litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar.   Resultat: I resultatet beskrevs tre kategorier: Att skapa kontroll innefattade hur sjuksköterskor arbetar med planering, prioritering och problemlösning. Att skapa kontroll handlade även om sjuksköterskans hantering av egna känslor, handlingar och tankar. Att söka stöd handlade om hur sjuksköterskan sökte stöd från kollegor, vänner eller högre makter. Personliga egenskaper hos sjuksköterskan innefattade sjuksköterskans egna resurser i form av styrkor och förmågor.   Slutsats: Genom copingstrategier kunde sjuksköterskor påverka GMR positivt och styrka känsla av sammanhang (KASAM). De copingstrategier sjuksköterskor använde mest var planerad problemlösning, söka stöd från andra och självkontroll. Att styrka KASAM genom effektiva copingstrategier kan underlätta sjuksköterskors stresshantering och i förlängningen öka förmågan att utföra ett gott arbete med högre patientsäkerhet.

In 1943 occupied Yugoslavia became the scene of ferocious fighting on a large scale as axis forces launched two major anti-guerrilla operations, codenamed “Weiss” and “Schwartz”, in an all-out effort to put an end to the Yugoslav communist resistance. Despite the axis being massively superior in material terms, sometimes even outnumbering their opponents by six to one, both operations ended in failure as the partisans managed to fight their way out of the German trap. Scholarly research concerning these operations almost exclusively aims to explain their outcome by examining German mistakes, while far lessresearch has been conducted with the intent of examining the outcome of the operations from a partisan perspective. The purpose of this study is to investigate whether the partisan success during these operations can be explained by them using the set of methods of force employment which Stephen Biddle calls “the modern system”, and thereby make a first attempt at explaining the outcome of the operations on the tactical and operational level from a partisan point of view. The result of this study shows that the partisan success indeed can be explained by Biddles theory, at least to some extent, but that a more comprehensive study would need to be conducted to fully verify these claims. The study has thus fulfilled its purpose and provides a small but important contribution to the scholarly debate upon which further research can be conducted concerning the partisan successes during 1943.

Syftet med detta examensarbete är att identifiera och ge en fördjupad förståelse för vilka utmaningar och styrkor som kan uppfattas från lärare och elever kring att programmering ska ingå som ett moment i matematikundervisningen på gymnasiet. Utöver detta avser arbetet att besvara vad det kan finnas för typer av utmaningar i att utforma en lektionssekvens som kopplar programmering och matematik till området kryptering i en klass som studerar matematik 5 och hur dessa utmaningar kan bemötas. Studien genomfördes dels i en gymnasieklass i årskurs 3 på teknikvetenskapsprogrammet och dels bland ett urval av matematiklärarna på skolan. Eleverna fick genomgå en lektionssekvens som behandlade kopplingen mellan RSA-kryptering, programmering och matematik. Denna lektionssekvens planerades och utfördes av rapportens författare. För lärarna presenterades därefter ett urval från denna lektionssekvens. Datan som ligger till grund för studien kommer ur intervjuer med grupper av lärare och grupper av elever var för sig. Utöver intervjuerna behandlades även de utmaningar som författarna själva upplevde med att planera och genomföra lektionssekvensen. Intervjuerna analyserades utifrån en tematisk innehållsanalys där transkriberingarna delades in i styrkor och utmaningar, som sedan granskades närmare och kategoriserades utifrån vissa nyckelbegrepp. Ett antal styrkor skulle kunna användas för att motivera och stötta elever i att bemöta vissa utmaningar. Flera elever ansåg att det är viktigt att matematikundervisningen synliggör tillämpningar av matematiken och på så vis ger grund för framtida studier och arbete. De uttryckte även att detta är något programmering kan göra. Dessutom antyds omväxling vara en viktig faktor för motivation att lära matematik. Dessa styrkor kan spela en viktig roll för att identifiera olika kontexter inom programmering och matematik som upplevs relevanta för eleverna. Genom att sätta ämnesinnehållet i olika sammanhang skulle även utmaningen med att hjälpa elever att abstrahera sin kunskap kunna bemötas. Vissa elever upplevde en viss skepsis till att använda datorn i matematikundervisningen eftersom det kändes ovant och distraherande. Samtidigt lyftes styrkan att programmering ger grund för framtiden. Genom att poängtera hur datorn spelar en central roll inom tekniskt och matematisk arbete utanför skolan skulle eleverna lättare kunna se syftet med datorns införande i matematikundervisningen. Denna studie ger en insyn i några utmaningar som kan uppstå i och med att programmering ingår som ett moment i matematikundervisningen på gymnasiet och ger förslag på hur några av dessa skulle kunna bemötas. De uppvisade utmaningarna stämmer väl överens med vad tidigare forskning antyder och det verkar finnas ett stort behov av att finna lösningar till dessa. Vidare forskning inom detta område bör därmed fokusera på att öka insikt i hur utmaningarna kan hanteras på ett effektivt och effektfullt sätt.
The aim of this thesis is to highlight some of the challenges and advantages associated with the introduction of programming in mathematics in upper secondary school. In addition, the thesis aims to identify some of the challenges that arise when planning and implementing a lesson sequence that connects programming and mathematics to RSA cryptography. Furthermore, this thesis will suggest how these challenges can be dealt with. The study was conducted with students from a year 3 Engineering Sciences class and mathematics teachers in a Swedish upper secondary school. The students participated in a lesson sequence in level 5 mathematics (matematik 5) concerning RSA cryptography which was planned and executed by the authors of this thesis. The teachers were introduced to a reduced version of the sequence. Data were collected from interviews with groups of students and groups of teachers. As a supplement to the interviews, the authors give their own views on challenges that emerged when planning and implementing the lesson sequence and how some of these challenges were handled. Thematic content analysis was used for studying the interviews. The content of the interviews was divided into challenges and advantages and further categorized according to different key topics. The conclusion of this study was that some of the identified advantages could motivate students to cope with some of the challenges. According to several students, it is important that mathematics education cover applications in mathematics and prepare students for higher education and employment. The students expressed that programming could be used for achieving this. Additionally, variety is important for keeping the motivation to learn mathematics. These advantages could be useful when identifying contexts that connect programming and mathematics and is relevant for the students. Covering a concept in different contexts could also support students to decontextualize their knowledge. Some students were skeptical about using computers in math class since it was unfamiliar in that context and added a level of distraction. Nevertheless, the importance of programming for higher education and future employment was one of the advantages expressed by several students. Emphasizing the role of computers in employment within the fields of engineering and mathematics could raise the purpose of introducing the computer in math class. This thesis has given an insight of some challenges that arise when introducing programming in mathematics education in upper secondary school in Sweden. Furthermore, the thesis suggests how some of these challenges could be dealt with. These challenges correlate to previous research and there seems to be an urgent need to find solutions for these. Further research should aim to find efficient and effective approaches to these challenges.

ROI och break-even finns för att beräkna vinster i verksamheter men det är svårt att veta hur dessa metoder kan appliceras på automatiserade GUI-test. Genom en utförd fallstudie där litteraturstudier, dokumentstudier, enkäter och intervjuer använts har det visat sig att dessa metoder kan anpassas för att beräkna vinster med automatiserade GUI-tester. Nackdelarna med dessa metoder är att de är svåra att använda om inte automatiseringen är gjord. Det behövs konkreta uppgifter över till exempel tidsåtgång för körning av både manuella och automatiserade testfall. Även om metoderna kan visa att det finns ekonomiska vinster med automatiserade GUI-tester så kan det vara många andra vinster som inte kan identifieras genom att metoderna appliceras. Dessa immateriella vinster och förluster har i arbetat identifierats genom intervjuer och enkäter och resultatet presenteras med en SWOT-analys. Flera viktiga immateriella vinster som till exempel ökad kvalitet och tidsvinst har framkommit. Även några materiella förluster har framkommit som att det kan vara kostsamt att införa automatiserade GUI-tester. Även immateriella förluster har identifierats, en av dessa är att det krävs särskild kompetens för att konstruera och köra de automatiserade testerna.
ROI and break-even are available for calculating profits in operations, but it is difficult to know how these methods can be applied to automated GUI tests. By a conducted case study in which literature review, document studies, questionnaires and interviews have been used, it has been shown that these methods can be adapted to calculate the profits with automated GUI-tests. The disadvantages with these methods are that they are difficult to use unless the automation is made. There is a need for concrete data on, for example, the time taken for the execution of both manual and automated test cases. Although the methods can show that there are financial gains with automated GUI tests, there may be many other gains that cannot be identified by applying the methods. These intangible profits and losses have been identified in the work through interviews and surveys and the results are presented with a SWOT analysis. Several important intangible benefits such as increased quality and time savings have emerged. Some material losses have also come to light as it can be costly to introduce automated GUI tests. Even intangible losses have been identified, one of these is that it requires special skills to design and run the automated tests.

Elever i grundskolans tidigare år presterar allt sämre på läsförståelsetester som har gjorts. Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur lågstadielärare arbetar med högläsning för att främja elevers läsförståelse, vilket det fanns en god grund för att undersöka då läsförståelsen hos elever visar på en nedåtgående trend. En forskningsbakgrund beskriver först vad högläsning kan innebära för elever. Vi har därefter i metoden gjort en kvalitativ undersökning genom att ha intervjuat sex stycken lärare på deras arbetsplatser och låtit dem berätta om sina egna uppfattningar gällande högläsningens styrkor som undervisningsmetod. Resultatet visar att lärarnas högläsning kan ha positiva effekter ur flera aspekter: läsförståelsen hos elever förbättras, ordförrådet expanderas, elever får träna på att sitta stilla och lyssna samt lära sig hur berättelser är uppbyggda vilket de själva har nytta av när de ska skriva egna berättelser. Informanterna är överens om att det krävs samtal och diskussioner kring boken för att uppnå maximal effekt. Det räcker inte med att bara högläsa utan någon som helst återkoppling. En indikation på detta stärks också av den internationella komparativa studien PIRLS, där det framgår att svenska elever får arbeta med lässtrategier i mindre utsträckning än i andra deltagande länder. Detta kan vara en orsak till att elevers kunskaper i läsförståelse har försämrats. Det går inte att dra en generell slutsats av studien. Resultatet utgår endast från de intervjuade lärarna. Hade vi intervjuat andra lärare skulle deras uppfattningar kunnat skilja sig från vårt resultat.

Uppsatsens fokus ligger på att utreda om manövertänkande är implementerat i den svenska markstridsfunktionpå bataljonsnivån och vid lägre nivåer, samt manövertänkandets tillämpbarhet dåsvenska förband samarbetar med förband från andra nationer.Undersökningen har skett genom enkät och intervjuer med officerare som har hög grad av erfarenhetav att leda förband efter år 2000. Som stöd för undersökningen har teoretisk definition ochanalysverktyg utarbetats ur William S. Linds Maneuver Warfare Handbook.Undersökningen visar att svenska officerare har god teoretisk kunskap om manövertänkande samtförmåga att tillämpa manövertänkandets olika delar. Dock pekar resultatet på att svenska officeraregenerellt har begränsad erfarenhet av att tillämpa manövertänkande i varierande och komplexasituationer. Dessutom medges de inte att tjänstgöra tillräckligt länge på specifika befattningar föratt möjliggöra att nödvändig erfarenhet byggs upp. Ytterligare en följd av att svenska officerareroterar snabbt på befattningar är att tillit mellan ledningsnivåer inte byggs upp, vilket är centraltför att manövertänkande skall kunna tillämpas fullt ut vid svårare situationer med hög hotnivå.Markstridsfunktionens sätt att öva förbanden präglas av begränsat handlingsutrymme för truppförandechefer. Vidare medges inte förbanden att nå tillräcklig hög utbildningsståndpunkt, för attuppnå förmåga att hantera svårare situationer under varierande förutsättningar.Svenska förband i internationella insatser tillämpar manövertänkande i den mån de har förmågaoch utrymme för det, men tendensen är att utrymmet för manövertänkande minskas avsevärt vidsamarbete över nationsgränser. Faktorer som begränsar är bl.a. kulturella skillnader, skillnader imilitära traditioner och språkliga begränsningar. Dock erhåller förband som uppvisar duglighetökat förtroende från högre nivån, vilket ofta resulterar i utökat handlingsutrymme.
Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 03-05

ABSTRAKTEkdahl, Ceit & Helleblad, Gosia (2010). Hållbart lärande åt alla. Hur bör skolan vara utformad för att alla individer ska kunna utveckla sina styrkor och bli aktivt deltagande samhällsmedborgare? (Sustainable learning for all. How should the educational system be designed in order to allow all individuals to develop their talents and strengths and in becoming actively participating citizens?). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.I detta examensarbete har vi undersökt hur skolan skulle kunna utvecklas för att skapa ett hållbart lärande för alla individer, vilket innebär en utvecklingsprocess där all energiåtgång under skolgången syftar till människans positiva utveckling som individ, demokratisk, aktivt deltagande samhällsmedborgare och aktör på arbetsmarknaden. Med utgångspunkt i kunskapsfält innefattande forskning, deklarationer, undersökningar, politiska direktiv och sakkunnigas uttalanden genomförde vi en undersökning baserad på kvalitativa djupintervjuer med personer som vi ansåg representera olika utbildningar, arbetspositioner och socioekonomiska förhållanden. Undersökningen resulterade i uppfångade av ett utvecklingsområde som dagens skola skulle behöva genomgå för att alla individer ska kunna ges förutsättningar för ett hållbart lärande.

Den här uppsatsen behandlar svensk väpnad styrka som säkerhetspolitiskt instrument.Trots ett säkerhetspolitiskt alltmer gynnsamt läge syns Sveriges vilja, förmåga och beredskap att använda de resurserFM förfogar över att öka. Vilka är de miljöer och yttre omständigheter där FM: s resurser är avsedda att utnyttjasoch hur?Syftet med uppsatsen är att finna ett mönster som gör det möjligt att formulera stöd för en tänkbar doktrin förinsats med svensk väpnad styrka i internationella insatser. Metoden för detta är att genom en kvalitativ textanalysgranska samtliga insatser som påbörjats efter det kalla krigets slut och fram till idag. Analysverktyget som användshar tagits fram för att granska utrikes- och försvarspolitiska doktriner och tjänar därför uppsatsen syfte väl.Internationella insatser är ett bra uttryck för en praktisk politik. En heltäckande och objektiv bild av en svensksäkerhetspolitisk doktrin kräver analys även av annat underlag.Undersökningen visar att det finns ett mönster i svenskt agerande. Kriser och konflikter i Europa är av strategisktintresse för Sverige medan kriser och konflikter bortom Europas gränser är av moraliskt/ideologiskt intresse förSverige. Ett grundläggande svenskt intresse är respekten för folkrätten och insatser där militärt våld krävs måstebeslutas av FN:s säkerhetsråd. Fredsframtvingande insatser skall ske i specialförband med anställda som står i högberedskap. Insatser med större förband skall ske i ett fredsbevarande syfte med frivilligt rekryterade i lägre beredskapsgradmen med längre uthållighet.En doktrin eller en policy behövs för att ta fram nödvändiga medel. Ad hoc som politisk strategi kräver outtömligaresurser för att kunna skapa många alternativa handlingsmöjligheter.
This thesis deals with using armed forces as an instrument for Swedish security policy. Participationin Peace Support Operations (PSO) under the framework of The United Nations(UN) has been a part of Swedish Foreign Affairs and Security policy since 1948. In 1993, inthe beginning of the post cold-war period, Sweden sent armed forces to a somehow differentPSO in Bosnia-Herzegovina. This was in many ways a new kind of PSO acting under chapterVII of the UN Charter using all necessary means to enforce compliance with The UN SecurityCouncil Resolution. Swedish participation in a European crisis was possible due to the newpost cold-war security policy environment. Since 1993, Sweden has participated in PSO underthe command of THE UN, North Atlantic Treaty Organisation (NATO) and European Union(EU).Post cold war security environment with no foreseeable military threat towards Sweden, hascaused a transformation of the Swedish armed forces. Today, new tasks put an emphasis onparticipation in PSO in close cooperation with other countries and organisations. Sweden hasarmed units on seven days alert to join a multinational PSO within 30 days. This means thatthe preparedness and willingness to use armed forces as an instrument for security policy hasincreased since the cold war ended. Under what conditions should this instrument be used andhow? Is it possible to track a Swedish doctrine for international operations? This inquiryanalyses the use of Swedish armed units in PSO between 1993 and 2004 on a politicalstrategiclevel.The Swedish constitution requires a decision from the parliament when Swedish armed unitsare sent abroad for more then Peace Keeping operations. Due to this fact, the use of armedforces as an instrument is subject to a parliamentary process that gives a lot of paper to analyse.The use of armed units in PSO is a good expression for practical security policy. Eventhough it is not possible to formulate a doctrine only by this inquiry it can be a building blocktogether with other inquiries. It is also worth mentioning that a doctrine like all other analysingtools is a simplification of the reality. The real use of armed forces is influenced by a lotof reasons. It is however useful to know the conditions for using armed forces in order to developthe right means to a certain policy.The tool for this inquiry has been developed by analysing foreign affairs policies and securitypolicies. A doctrine, in short, consists of three parts.The first thing is a description of what values or interests the doctrine is supposed to protect.The willingness of using armed forces needs certain interests to be at stake. What are theSwedish interests and do they have a national or an international dimension?Secondly there needs to be a description of the threats against those values and interests. Thedefinition of security and the threats to this security is in many ways contested. What is theSwedish point of view for using armed forces?Lastly a doctrine should deal with strategies for how to encounter those threats. How shouldthe use of armed units in multinational PSO be used to fulfil political and military objectiveswill therefore be the question in this inquiry?Analysing the use of armed units in PSO gives some guidelines to support the formulation ofa doctrine. The description of threats is the weakest link. This is possibly because of the difficultiesto define security and the threats to this security within the widened security agenda oftoday. This inquiry shows in a way that security and the use of armed forces to support thatsecurity is more than lack of military threats. The prevention of conflicts and crises on the European mainland is of strategic interest forSweden. Even the international law and the respect for The UN are strategic interests. Conflictsand crises in Africa and other places are to be looked upon as of moral/ideological interest.The use of armed forces implies certain risks. If the interests at stake are weak or are not sufficientto take the risk, some decision are strengthened with more or less practical interestssuch as experience for The Armed Forces or the need to show political will. Even an argumenton the need for The UN and The EU to cooperate in PSO is used as a reason for participatingin multinational operations. If Strategic interests are at stake Sweden is willing to usearmed forces for a long duration.Even if all operations have been working under the auspices of chapter VII of the UN charter,not all of them have included Peace Enforcement (PE). This is typical for what is called SecondGeneration Peace Keeping (SGPK). Although PE has been a part of the operation thetasks for Swedish units have been mostly SGPK. There are two major deviations from thispicture. In ISAF in Afghanistan, Swedish units were tasked to strengthen the security aroundKabul. This was more PE than something else. In Operation Artemis in Democratic Republicof Congo (DR Congo) Swedish units were tasked to facilitate the establishment of a UN missionin the eastern part of DR Congo. Also this operation was more PE than something else.The last one was also a EU-led operation. This could be a watershed that points out a newdirection for the use of armed forces in the framework of European Security and Defence Policy(ESDP).The use of armed forces could also be divided in Deterrence, Compellence and Brute Force.Brute Force aims at taking total control of a defined enemy and is not very common in PSO.Deterrence is supposed to prevent crises to arise or arise anew. This could be used as a meanSof prevention or in a peacekeeping situation. PE situation might need strategies for use of violence.Compellence aims to initiate target action or stop target action. The opposing actor canstop the violence by full compliance with the condition that gives the operation legitimacy.For Sweden, this condition must be a UN Security Council Resolution. Even if Swedish unitsonly in Operation Artemis and ISAF have used PE means, this tool is not abandoned. It ishowever significant that those operations were carried out by professional officers withinunits highly specialised.There is in many ways a need for clear policy lines and corresponding necessary means includingmilitary means. This is, if nothing else, the lessons learned of the Balkan crises. TheSwedish participation in PSO since the cold war could very well be the reason for EU expectingSweden to put up a Battle Group. Such a policy needs to be followed by some kind ofdoctrine. Ad hoc as policy strategy is only possible if the means to fulfil that policy allowsalmost endless amount of courses of action. This Inquiry could be a building block for such adoctrine.To conclude, this inquiry shows that small units specialised with high readiness should bedeveloped for use on the European mainland and has PE capabilities. Larger units could beput together for use in SGPK operation globally.
Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 02-04

Utgångspunkten för den här kunskapsöversikten har varit frågan om vilka kunskaper vi får i skolan som är hållbara över tid så till vida att vi får nytta av dem även senare i livet. Förmågan att samarbeta är exempel på en sådan kunskap. När vi i skolan tränar på att samarbeta kallar vi metoderna för detta exempelvis EPA (enskild, par, alla), kamrat respons och Karusellen. Gemensamt för dessa metoder är de används för att lära ut bådeämnesinnehåll och sociala förmågor och att eleverna aktiveras som läranderesurser förvarandra. Strategin att aktivera elever som läranderesurser för varandra är något som John Hattie och Dylan Wiliams förespråkar. Deras forskning har trots kritik, de senast åren fått stort genomslag såväl när det gäller direktiv från Skolverket som för lärarutbildningarnas innehåll samt i skolans vardag. Just därför är det extra intressant att söka evidens i fler källorför hur framgångsrikt det egentligen är att involvera elever som läranderesurser för varandra. Den här kunskapsöversikten syftar till att ta reda på vad som kännetecknar forskningen kring att elever aktiveras som läranderesurser för varandra inom ämnet svenska (eller elevernas förstaspråk). I översikten undersöks utifrån forskningsområdet särskilt effekten av kooperativt lärande. I en fördjupad analys fokuseras på metaanalyser och då primärt metaanalysernas resultat för att på så vis identifiera styrkor och svagheter inom forskningsfältet. Fokus har varit att ta del av metaanalyser då de beskriver de stora dragen som kännetecknar forskningsfältet. Effekterna av de kooperativta metoderna har initialt kartlagts mer allmänt och därefter har särskild uppmärksamhet riktats mot det som är relevant för effekterna gällande svenska eller motsvarande, alltså elevers första språk. I en fördjupad analysfokuserar översikten på metastudiernas resultat för att identifiera styrkor och svagheter som finns inom forskningsfältet. Skälet för detta är att metaanalyser syftar just till att uppmärksamma styrkor och svagheter vilket ger en samlad bild som blir relevant för såväl praktik som framtida forskning. Utifrån den sammantagna forskningen som kartlagts kan konstateras att kooperativt lärandeser ut att ha positiva effekter på lärandet men eftersom vi har med människor att göra är det svårt att hävda att metoderna fungerar på samtliga elever. Utifrån kunskapsöversikten går det att urskilja ett par områden där det skulle vara intressant att ta reda på mer gällandekooperativt lärande och dess effekter. Ett sådant område är elevernas attityd till kooperativt lärande samt elevernas uthållighet i samband med kooperativa lärmetoder. Vidare skiljer sig det svenska skolsystemet från andra länders och därför är studier som tar hänsyn till de förhållanden som råder i den svenska skolan intressant. Nyare studier gällande kooperativt lärande kopplat till språk, i synnerhet till svenskämnet saknas också inom forskningsfältet.

ADHD has for a long time been perceived as something that affects children and grows away with time. American psychiatric association state that ADHD may appear differently with adolescences and adults than with children. That could lead to misunderstandings and exclusion by adults and adolescences with ADHD at work life amongst other situations. This report investigates that exclusion and tries to find what information that needs to reach certain target groups to prevent it from happen. The works focus is text design, a part of information design, and looks firstly at the factors that make good information material. Then I investigate if there is a need for more information about ADHD within working life and if so what it would contain. The next part brings up what criteria it takes to be diagnosed with ADHD and different kinds of support; such as administrative, economical or cognitive. The goal of the report is to form information, mostly with text. Therefore the theoretical part ends with factors connected to information design followed by the design development.
ADHD har länge uppfattats som något som drabbar barn och växer bort med tiden. American psychiatric association uppger att ADHD kan uppträda annorlunda hos ungdomar och vuxna än hos barn. Något som kan leda till missförstånd och exkludering av vuxna och ungdomar med ADHD på bland annat arbetsmarknaden. Denna rapport undersöker den exkluderingen och söker vilken information som behöver nå vilka målgrupper för att förebygga den. Arbetets inriktning är textdesign, en del av informationsdesign, och fokuserar inledningsvis på de faktorer som bygger effektiv informationsmaterial. Sedan undersöks om det finns behov av mer information om ADHD inom yrkeslivet och vad den i så fall ska innehålla. Nästa del tar upp vilka kriterier som ska uppfyllas för att diagnostiseras med ADHD och vilken typ av stöd som då går att få; det kan handla om administrativ, ekonomisk eller kognitiv. Rapportens mål är att gestalta information och det är i första hand med hjälp av text. Därför avslutas den teoretiska delen med faktorer kopplade till informationsdesign och följs av designarbetets utveckling.