Academic literature on the topic 'Styrkort'

Selv om kulturskolepedagogene regnes for å ha høy kompetanse, er det ikke forsket så mye på hvorvidt kompetansen er godt innrettet for å løse de oppgavene kulturskolen skal løse. Den nye rammeplan for kulturskolen (Norsk kulturskoleråd, 2016) styrker og justerer retningen for kulturskolenes samfunnsoppdrag, og gir dermed også føringer for hva som bør finnes både av formell og realkompetanse. Denne artikkelen undersøker hvordan kulturskolerektorer i Buskerud, Telemark og Vestfold (BTV) tolker kompetansesituasjonen i sine institusjoner i relasjon til rammeplanens krav og intensjoner. Forskningsprosjektet som ligger til grunn for denne artikkelen viser at rektorene erfarer et behov for justert og styrket kompetanse hos kulturskolepedagogene innenfor den delen av kulturskolens samfunnsoppdrag som er tettest på sosiale perspektiver, og at de formelle kompetansene som de ansatte har ikke nødvendigvis sikrer dette. I artikkelens siste og mer eksplorerende del, foreslås forklaringer på hvordan dette har oppstått og hvordan dette kan løses.

Studerende er ofte utilfredse med såvel kvaliteten som kvantiteten af feedback på skriftligt arbejde. Ligeledes kan det som underviser være svært at afgive feedback, der tager udgangspunkt i de studerendes respektive læringssituationer, hvis man ikke har andet afsæt end opgavetekster. Denne artikel beskriver derfor to eksperimenter med brug af selvevaluering som kvalificerende mellemled i ekstern feedback på skriveøvelser. Eksperimenternes formål er at styrke den formative læring ved skriftligt arbejde. I det første eksperiment bestod feedbacken af underviser-feedback, mens det andet eksperiment indebar peer-feedback og fælles feedback. I begge tilfælde blev selvevalueringen foretaget med udgangspunkt i en kriteriebaseret retteguide. Eksperimenterne medførte, at den eksterne feedback blev målrettet og kvalificeret i forhold til den enkelte studerende, mens selve skriveprocessen mod forventning kun blev påvirket i mindre grad. Endelig blev den formative læring bedst styrket hos de studerende, der i forvejen var engageret i egen læring. En medvirkende årsag hertil var, at nogle studerende oplevede retteguiden som irrelevant eller svært tilgængelig. Students are often dissatisfied with both the quality and quantity of the feedback they receive on their written work. Furthermore, teachers may find it difficult to provide feedback relevant to the learning situation of individual students solely on the basis of written papers. Consequently, this article describes two experiments with students' self-assessments as a qualifying mediator for external feedback. The purpose of the experiments is to improve the formative learning from written papers. The first experiment used self-assessment to mediate individual feedback from the lecturer whereas the second experiment made use of peer-feedback in groups followed by general feedback from the lecturer. In both cases self-assessment was conducted using a criteria based scoring guide. The experiments revealed that self-assessment strengthens external feedback through shared and explicit criteria while also making it specific to individual students. However, contrary to expectations, self-assessment influenced the writing process itself to a lesser extent. Finally, formative learning through self-assessment was most evident with students already actively engaged with their own learning, while some of the other students perceived the scoring guide as irrelevant and inaccessible.

Ingen verksamhet bör vara främmande för konstruktiva ifrågasättanden, men lärare, elever och föräldrar till dessa har inget att vinna på aggressiva utspel mot varandra. Om vi spelar mot varandra istället för med varandra, blir varje mål ett självmål. Att vilja elevens bästa, är att hjälpas åt och ta vara på varandras styrkor. Det är vad lagspel går ut på.

Under senare tid har det uppstått negativ kritik mot den traditionella ekonomistyrningen då den anses på lång sikt ge bristfällig och ensidig information för verksamheters beslut och strategi. Behovet av ett nytt, mer effektivt styrmedel uppfattades av två professorer på Harvard Business School vid namn Kaplan & Norton som myntade begreppet Balanced Scorecard. Metoden skulle underlätta styrningen av verksamheten genom att använda sig av fyra perspektiv (finansiella, kund, process och utveckling).

Balanced Scorecard är ett verktyg som inte enbart tar hänsyn till ”hårda fakta” såsom siffror, utan även väger in alla aspekter av en verksamhet. De delarna är bland annat; kunder, medarbetare, miljö och utveckling. Syftet med denna styrmetod är att, precis som namnet antyder, skapa en hållbar och jämställd balans mellan de olika perspektiven.

Vårt syfte med denna uppsats var att identifiera hur företag använder sitt styrkort med avseende på verksamhetsstyrning och uppföljning, samt om detta skiljer sig åt beroende på vilket stadium de befinner sig i. De företag som ingår i vår uppsats är: Gruvöns Bruk, Karlstad Flygplats och Teknik och fastighetsnämnden inom Karlstad kommun.

Vi utförde en kvalitativ undersökning och genomförde personliga intervjuer med representanter i ledande positioner från ovannämnda företag för att samla fakta till vår empiri. I intervjuerna använde vi oss av färdigställda intervjumallar som vid ett tidigare tillfälle skickats ut till respondenterna.

Teorierna vi använt oss av har valts med hänsyn till uppsatsens ämnesområde. De är hämtade från lämplig litteratur och vetenskapliga artiklar.

Informationen som sammanställdes i empirin mynnade sedan ut i vår analys och ur den drog vi våra slutsatser och egna tankar om de åtgärder som nämnda företag genomfört. Det vi kom fram till kan i korta ordalag sammanfattas till att Karlstad Flygplats hade svårigheter med informationsflödet och saknade resurser för att åtgärda problemet. Resultatet blev en avveckling av dåvarande styrkort. Gruvöns Bruk har ett fungerande styrkort, men det har begränsad funktionalitet och kräver uppbackning av andra metoder. Teknik och fastighetsnämndens styrkort verkar ganska lovande, dock ser vi risker att för mycket information kommer att strömma genom systemet.

Val av styrmetod kan vara högst personligt och det balanserade styrkortets utveckling och användningsområden kommer med all säkerhet diskuteras flitigt i framtiden.

Syfte: Syftet är att belysa vilka faktorer som har legat till grund för en lyckad implementering av balanserat styrkort.   Metod: Vi har använt oss av ett hermeneutiskt perspektiv, vilket har motiverat till att göra en induktiv studie samt att använda oss av kvalitativ metod i våra intervjuer. Totalt genomfördes 11 intervjuer, 10 av dessa utgjordes av personal från omvårdnad Gävle. Utöver dessa gjorde vi även en intervju med Katarina Sarlind, som genomförde den undersökning som har legat till grund för vårt arbete. Vi valde att intervjua personer på olika positioner inom omvårdnad, detta för att få så många olika perspektiv som möjligt. Eftersom litteraturen kring implementering är begränsad har vi valt att redovisa stor del av vår empiri med hjälp av citat från respondenterna. Vi har även utvecklat dessa i textform. Resultat och slutsats: Den främsta anledningen till att omvårdnad har kommit så långt i implementeringsprocessen beskrevs vara att tre stycken verksamhetsutvecklare har ansvarat för införandet av balanserat styrkort. De har närvarat på plats för att ge stöd och sprida kunskap. Vikten av en positiv inställning, ett processinriktat tänk med tillåtelse att göra fel samt att hålla informationen enkel påtalades. Vad som har kunnat göras annorlunda är att få ett konkret arbetsmaterial att hålla i, gemensamma begrepp inom hela kommunen samt att öka medvetenheten om sambandet mellan balanserat styrkort samt balanserad styrning. Förslag till fortsatt forskning: I vår studie har vi endast haft möjlighet att studera hur kommunen gick tillväga vid det första implementeringsförsöket, samt hur man har tänkt göra vid ”andra vågen”. Vi tycker det skulle vara intressant att forska vidare kring hur resultatet av den ”andra vågen” blev, om den levde upp till förväntningarna. Uppsatsens bidrag: Det har inte tidigare gjorts någon studie som liknar vår, inte med hänsyn till studiens grunder och syfte. Vår förhoppning är att vår studie ska ligga till grund för den fortsatta implementeringen av det balanserade styrkortet i Gävle Kommun. Nyckelord: Balanserat styrkort, balanserad styrning, implementering, Gävle Kommun

Syfte: Att undersöka hur det balanserade styrkortet fungerar som styrinstrument på några kliniker inom sjukvården.

Metod: Studien tillämpar en kvalitativ undersökningsmetod.

Teoretiskt perspektiv: Det teoretiska perspektivet utgörs av Kaplan och Nortons grundmodell och Aidemarks modell av det balanserade styrkortet.

Empiri: Det empiriska materialet består av information som samlats in genom intervjuer med personer i ledande ställning vid ett av sjukhusen inom Region Skåne.

Slutsatser: Det undersökta sjukhuset valdes på grund av att man där påstod sig ha infört det balanserade styrkortet (BSC) på flera avdelningar. Njurmedicinska enheten valdes efter förfrågan och Ögonmottagen valdes ut av ekonomichefen. Det visade sig emellertid att BSC inte i praktiken har blivit infört på Njurmedicinska enheten eller Ögonmottagningen på det sätt som sjukhusledningen var övertygad om.

Purpose: To examine how the balanced scorecard is used in the control of some hospital units.

Methodology: This essay uses a qualitative research method.

Theoretical perspective: The theoretical perspective consists of a model made by Kaplan and Nortons base model of the Balanced Scorecard and Aidemark.

Empirical foundation: The empirical study consists of information collected from persons in leading position in one of the hospitals in Region Skåne.

Conclusions: The hospital was chosen because the hospital management claimed that the Balanced Score Card (BSC) was introduced in several of the wards. The kidney medical unit was chosen after inquiry and the eye unit was chosen by the financial director. However, the BSC is not implemented in the kidney medical unit or the eye unit as the hospital management was assured.

Den tilltagande konkurrensen till följd av ökad globalisering bidrog i början av 1990-talet till att den traditionella ekonomistyrningen bedömdes vara ett otillräckligt verktyg för att leda organisationer. Kaplan och Nortons introducering av det balanserade styrkortet innebar att företag gavs fortsatt möjlighet att bevaka det finansiella resultatet samtidigt som prestationen uppmärksammades utifrån ytterligare tre icke-finansiella aspekter.

Systembolaget AB har sedan flera år tillbaka använt ett balanserat styrkort för att driva sin verksamhet i Sverige. Syftet med vår uppsats är att för Systembolagets räkning utreda hur balansen mellan perspektiven i styrkortet upplevs på butiksnivå och att identifiera orsaker bakom en eventuell obalans. Den teoretiska redogörelsen är hämtad ur böcker och artiklar av modellens ursprungsförfattare Kaplan och Norton, vilken sedan kompletteras med andra forskares teorier. Utredningen bygger på intervjuer med totalt 16 av Systembolagets butikschefer fördelade över landet. Slutsatsen av studien, som är tänkt att fungera som en del av ett underlag för Systembolagets fortsatta utveckling av styrkortet, visar att det råder en viss obalans mellan perspektiven i dagsläget. Problematiken grundar sig framförallt i att kund- och medarbetarperspektiven fått ett för litet utrymme i styrkortet i jämförelse med samhällsperspektivet och finansiella perspektivet, samt att det till viss del motarbetas av nyckeltal inom det finansiella perspektivet. En starkare koppling mellan kund- och medarbetarperspektiven, i kombination med ökade satsningar och förbättrade mätmetoder, skulle enligt vår mening bidra till att förbättra balansen i Systembolagets balanserade styrkort för butiker.

Summary

Background: Management control is important for all kinds of activities, both in trade and industry and in the public sector since you must economize on scarce resources. There are nevertheless many different views on management control, which have changed with the times. With regard to the public sector in Sweden, the management control systems have changed radically the last half century, especially from the 1980s, due to depressions and increased focus on effectiveness. New approaches have been taken by many municipalities and county councils, both in Sweden and internationally, where the former management control systems have been abandoned in favour of result control, target costing, and activity-based-costing, for example. Another new approach has been the Balanced Scorecard, which was introduced by Kaplan & Norton in a pioneering article in 1992.

The Balanced scorecard is a multidimensional tool, originally intended to be used in trade and industry, but with regard to its nature, it has been adopted even by many non-commercial organizations, especially in Sweden. The County Councils have generally introduced the concept before the municipalities, even though there is an exception to every rule. One county council which is in the forefront is the County Council of Östergötland, which found the Balanced scorecard interesting as early as in 1992, even though it was then a tentative idea. Today, the whole organization is marked by the Balanced Scorecard approach. Strangely enough, no external evaluation has ever been made of the Balanced scorecard in the County Council of Östergötland, which we consider is an argument for doing so in a master thesis.

Purpose: The purpose is to investigate how the primary care sector in the County Council of Östergötland uses the Balanced scorecard as a management control tool, and to discuss if Balanced Scorecard is an appropriate model for managing the organization.

Procedure: The study is based on a qualitative method, where we have made six personal interviews with people working at different levels in the primary care sector in the County Council of Östergötland, in order to be able to get some knowledge of the whole chain. This approach coincides with our hermeneutic basic view. We have, with regard to the scarcity of time within the thesis course, been forced to make a delimitation, which means that we have only investigated the primary care in the western part of Östergötland. Then the study contains a documentary investigation, used as the theoretical frame of reference.

Results: The results show that the primary care sector in the County Council of Östergötland have been quite successful in their work with the Balanced Scorecard so far. With regard to the management’s purpose, the model is quite adequate to reach their objectives. Nevertheless, we consider that the situation today indicates that they did not use the potential of the scorecards. Further commitments has to be done within the areas of strategic learning and a frame of reference, to be able to use the Balanced Scorecard as a that management control tool its was inteded to be, originally

Sammanfattning

Bakgrund: Ekonomistyrning är viktig i all verksamhet, oavsett om den bedrivs i privata företag eller i offentlig regi, då ekonomi i grunden handlar om att hushålla med knappa resurser. Synen på ekonomistyrning är dock inte homogen och har skiftat över tid. För svenskt vidkommande har ekonomistyrningen inom offentlig sektor under senare år genomgått stora förändringar, inte minst från i mitten av 1980-talet och framåt, en utveckling som varit ett resultat av en ökad fokus på effektivitet och allt knappare ekonomiska ramar, inte minst i kölvattnet av den ekonomiska krisen på 1990-talet. Många kommuner och landsting övergav den traditionella budgetstyrningen till förmån för andra styrverktyg, ofta hämtade från näringslivet. Ett exempel var balanserade styrkort, som ursprungligen introducerades av Kaplan & Norton i en banbrytande artikel 1992 och som fått stor spridning världen över.

Balanserade styrkort är ett uttryck för flerdimensionell styrning och var från början ämnat för det privata näringslivet, men har genom sin karaktär vunnit många anhängare också inom offentlig förvaltning, inte minst i Sverige. Landstingen är de organisationer som har varit snabbast att ta till sig konceptet. Till dem som kommit längst hör landstinget i Östergötland, vars intresse vaknade redan samma år som Kaplan & Norton skrev sin artikel. Idag präglar styrkortstänkandet hela organisationen, på alla nivåer. Erfarenheterna av balanserade styrkort i landstinget i Östergötland har däremot inte utretts av någon extern part, vilket är en anledning till varför en sådan studie är motiverad att göra.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur primärvården i landstinget i Östergötland använder och arbetar med balanserade styrkort och om de styr sin verksamhet med hjälp dem, samt om den valda modellen är adekvat för landstinget.

Genomförande: För att uppfylla syftet har vi använt oss av en kvalitativ metod, där vi genomfört sex stycken personliga intervjuer med företrädare för primärvården i landstinget i Östergötland, från ekonomidirektören i Landstinget, via regionledningen, ned på enhetsnivå, som utgörs av vårdcentraler. Detta i syfte att få kunskap om hela kedjan, från högsta ledningen till enhetsnivå. Vi har avgränsat vår studie till primärsjukvården i västra länsdelen, eftersom arbetet i annat fall skulle ha blivit alltför tidskrävande inom ramen för uppsatskursen. Intervjumaterialet har kompletterats med en dokumentundersökning, som rymmer teoretisk litteratur och andra sekundärkällor, vilket har använts till referensramen.

Slutsatser: Primärvården i landstinget i Östergötland har kommit ganska långt i sitt styrkortsarbete. Utifrån vad ledningen vill få ut av modellen, så är denna förhållandevis adekvat för att nå sitt syfte. Dock menar vi att man i dagsläget inte till fullo styr efter styrkortet. Genom ytterligare satsningar på strategiskt lärande och en tydlig begreppsbas, torde det finnas goda utsikter till att balanserade styrkortet används som ett väl fungerande styrverktyg.

Landstingen är organisationer i utveckling. Till följd av ökat krav från samhället på bland annat effektivare vård har förändringar skett inom sjukvården den senaste tiden. Syftet med nya reformer inom vårdsektorn och tillika landstingen har varit decentralisering, ett stärkt ledarskap samt målstyrning. Ett populärt verktyg för detta ändamål är idag det balanserade styrkortet som lanserades i början av 1990-talet av två amerikaner, Kaplan och Norton. Värmlands landsting har, liksom många andra landsting i Sverige, beaktat fördelarna med managementmodellen och målsättningen med att implementera verktyget i alla sina enheter kommer att äga rum under de närmaste verksamhetsåren.

Sista kvartalet 2005 påbörjades implementeringen av det balanserade styrkortet på den enhet av Värmlands landsting som vi baserar vår uppsats på, Kronoparkens vårdcentral i Karlstad. Implementeringsarbetet inom denna enhet har delats in i tre olika faser där den första fasen innebar att ta fram mål och mått som ansågs viktiga att mäta i verksamhetens olika delar. I slutet av första fasen kontaktades Karlstads universitet av verksamhetschefen på Kronoparkens vårdcentral för att få hjälp med utvärdering och uppföljning.

Vårt syfte med denna uppsats är att belysa för- och nackdelar med arbetet under implementeringens första fas av det balanserade styrkortet på Kronoparkens vårdcentral. Genom att belysa dessa kan modifieringar av implementeringsprocessen göras för att gynna eller motverka eventuella för- och nackdelar under det fortsatta arbetet med verktyget.

Undersökningen utgår från sekundärdata vi tillhandahöll av verksamhetschefen på vårdcentralen, däribland styrkorten för Värmlands landsting och styrkortet för Kronoparkens vårdcentral. Våra primärdata baseras på kvalitativa undersökningar i form av gruppintervjuer med medarbetarna samt en individuell intervju med verksamhetschefen. Genom denna undersökning ville vi få en insikt i respondenternas syn på implementering och eventuella för- och nackdelar som de har upplevt.

Kronoparkens vårdcentral har kommit en bra bit på den långa vägen till att nå en framgångsrik implementering av det balanserade styrkortet. Medarbetarna överlag har en positiv syn på initiativet till förändring, vilket kan gynna ett fortsatt arbete med verktyget. För att bibehålla den positiva synen som respondenterna upplever anser vi att ledningen bör bevisa att verktyget inte bara är ett i mängden utan att det är något bestående. Förutom detta kan en kontinuerlig uppföljning och en helhetsbild exempelvis i form av ett flödesschema av vägen till målen klargöra att det är ett långsiktigt verktyg som inte ger resultat över en natt.

Missnöjet inom vården beror främst på de långa väntetiderna och bristfällig tillgänglighet till vårdcentralerna. Frågan är om det verkligen är mer resurser som är lösningen på problemen eller om intresset istället bör riktas mot de system och ramar som vårdpersonalen har att verka inom? Att använda ett styrmedel som fokuserar på rätt faktorer och inte bara det ekonomiska, kan möjligtvis hjälpa vårdcentralerna att bli mer flexibla, förbättra tillgängligheten och öka kvaliteten på vården.

I denna uppsats studeras KvaLita Närsjukvård AB (KvaLita NSV), en privat vårdorganisation som driver ett antal vårdcentraler på entreprenad åt landstinget. KvaLita NSV:s ekonomistyrning bedrivs med ett balanserat styrkort som styrmedel. Tanken med balanserat styrkort är att företaget ska ses ur fler perspektiv än enbart det finansiella. Styrkortet ska även koppla ihop den kortsiktiga verksamhetsstyrningen med den långsiktiga visionen och strategin.

Uppsatsens övergripande syfte är att beskriva KvaLita NSV:s balanserade styrkort och därmed belysa hur en sjukvårdsenhet kan tillämpa modellen. Delsyftet med uppsatsen är att identifiera och jämföra företagsledningens attityder kring styrkortets funktion och fördelar.

Som metod för insamling av empirisk data användes en kvalitativ fallstudie. Primärdata samlades in genom ostrukturerade intervjuer. Undersökningen är gjord ur ett ledningsperspektiv, där de intervjuade valdes utifrån deras position i företagets ledning.

Användandet av balanserat styrkort i KvaLita NSV har inte riktigt fått den effekt som ledningen på huvudkontoret önskade. De har inte lyckats förankra konceptet i hela organisationen och uppföljningen har varit bristfällig. Det framkom av undersökningen att det finns en hel del skillnader inom ledningen gällande attityden till styrkortet. Styrkortet måste för att fungera, vara levande i hela organisationen. Om inte ledningen är överens om dess funktion och fördelar är det svårt att övertyga och engagera övriga medarbetare. De intervjuade är dock överens om att balanserat styrkort är rätt styrmedel för verksamheten och att utformningen är bra. KvaLita NSV kommer därför att göra en

nysatsning i styrkortsarbetet år 2006.

Uppsatsen handlar om vad som är avgörande till varför företag väljer att styra med budget eller balanserat styrkort. Den behandlar respektive metod och tar bland annat upp fördelar och nackdelar samt anledningar till byte av styrsystem.

The Swedish healthcare systems have over the past decades experienced a major reorganization that involves reduction of costs and cuts due to the financial problems that the public health system faced. Healthcare was criticized because it was considered to be bureaucratic and inefficient (Funck, 2007). The solution to this problem was to focus on other measures rather than the economic measures, such as modernizing the healthcare instead of cutting down. Implementing a balanced scorecard in a public sector as a hospital, perceived as failures. This is due to several factors such as communication, knowledge and expected time are not taken into consideration when implementing the scorecard. The purpose of this study is to analyze how the balanced scorecard serves as an approach for controlling the hospital. The purpose of the study is to increase our knowledge and get better insight by examining the problems that may arise during the implementation of a balanced scorecard. The chosen method to this study is qualitative research with the influence of the inductive approach. Eight interviews were carried out at the Sahlgrenska University Hospital to get an overview about the selected topic. The chosen theory to the study is based on Kaplan and Norton's theories and other scientists as Funck, Assiri, Johnson and Atkinson. The study also applied research articles and literature in the theoretical framework. The study's research question is clarified as what types of problems can arise during the design and implementation of a balanced scorecard in hospitals. We have found that the balanced scorecard requires success factors such as communication, knowledge and learning, motivation, commitment, time management, a relevant and easy used scorecard and a clear vision, strategy and results for a successful implementation.

Denna uppsats handlar om att utveckla ett balanserat styrkort till Individ och familjeomsorgen på Rosengård i Malmö. Individ och familjeomsorgen är en del av Socialförvaltningen. Det balanserade styrkortet är från början utvecklat för den privata sektorn, men har på senare tid börjat användas i den offentliga sektorn. Vi har använt oss av den institutionella teorin och den strategiska teorin.

Syftet med uppsatsen är att se om ett balanserat styrkort kan fungera som ett kompletterande styrverktyg till budgeten och på detta sätt bidra till en mer effektiv verksamhet.

Som metod har vi använt oss av en kvalitativ fallstudie.

I analysen framgick det att det balanserade styrkortet kan fungera som ett kompletterande styrverktyg till budgeten. För att Individ och familjeomsorg ska kunna effektivisera sin verksamhet bör de bryta ner sitt mål för verksamheten. På så sätt kan de lättare uppnå sitt mål över en fungerande verksamhet.

Studien undersøker bruk av digitale mapper i asynkron nettbasert utdanning. Mappevurdering er både en arbeids- og en evalueringsform som kan styrke sammenhengen mellom undervisning, læring og vurdering. Forskningsspørsmålet som reises, er: Hvordan utvikler nettstudenter kunnskap gjennom mappevurderingsprosesser? Undersøkelsen bygger på en spørreundersøkelse og en kvalitativ undersøkelse. Den legger sosiokulturell teori og andres forskning på mappevurdering til grunn. Studien viser hvordan veiledning fra lærer og studentsamarbeid styrker kunnskapsbyggingen. Den viser imidlertid også utfordringer knyttet til studentenes samarbeid.

Helsedirektoratet og åtte kommuner har utarbeidet Bedre tverrfaglig innsats (BTI), et digitalt verktøy for å sikre at aktuelle tjenesteenheter og profesjonelle i kommuner gjennomfører samarbeid om utsatte barn og unge. Observasjoner viser imidlertid at BTI ikke i tilstrekkelig grad inngår i styring og ledelse i kommunene. Enhetsledere kan forholde seg til sektoriserte statlige styringssignaler, og oppfatte at de har et valg om å bruke BTI. Handlingsveiledere er ikke oppdaterte, og sikrer dermed ikke at tjenesteenheter, medarbeidere og foresatte får lik informasjon. Det digitale verktøyet mister effektivitet i konsultasjoner mellom tjenesteenheter i kommunen og med foresatte. For kommuner er det utfordrende å satse på utvikling og implementering av BTI og samtidig opprettholde kunnskapsnivået hos medarbeidere om andre tjenesteenheter og tiltak, samt om tverrsektorielt og -profesjonelt arbeid. Det ser også ut til at kommunene strever med å få BTI til å bli et verktøy som forenkler beslutninger om og gjennomføring av tjenesteyting knyttet til tidlig innsats for utsatte barn og unge.

I rammeplanen for barnehagen kan vi lese at barn skal få mulighet til å utvikle evnen til å vise solidaritet ved å handle lokalt, nasjonalt og globalt. Tidligere forskning viser at solidaritetsarbeid i barnehager gir positive og negative assosiasjoner. Noen av de negative er at tanken om «vi i vesten» og «de andre» forsterkes, og at «de andre» tolkes som et eksotisk fremmedelement. Denne studien undersøker om solidaritetsarbeid i barnehagen kan være fruktbart i en dannelsesprosess mot globalt medborgerskap der holdninger, menneskerettigheter og verdier står sentralt. Studien ble gjennomført i én utvalgt barnehage på Vestlandet som har lang og omfattende erfaring med solidaritetsarbeid. Det empiriske materialet for studien ble innhentet gjennom kvalitativ metodetriangulering bestående av to semistrukturerte gruppeintervjuer med åtte foresatte, semistrukturert intervju med styrer av barnehagen og en analyse av barnehagens plandokument for solidaritetsprosjektet. Resultatene viser styrker og svakheter ved solidaritetsarbeid i barnehagen, og trekker frem flere elementer som kontinuitet, filosofiske samtaler og en betydningsfull rollefigur som viktige faktorer for at solidaritetsarbeid kan bidra til å danne barn mot globalt medborgerskap.

Parallelt med innføring av samhandlingsreformen har flere tiltak blitt iverksatt for å støtte samhandlingen mellom sykehus og den kommunale helse- og omsorgstjenesten. Ett slikt tiltak er pleie- og omsorgsmeldinger (PLO-meldinger), et digitalt system for informasjonsutveksling mellom sykehus og kommuner. Det er imidlertid fortsatt utfordringer knyttet til samhandling omkring pasienter som trenger oppfølging på tvers av tjenestenivåer. Basert på kvalitative data fra to studier om samhandling mellom sykehus og hjemmetjeneste presenterer og diskuterer vi tre utfordringer spesifikt relatert til kommunikasjon og informasjonsutveksling mellom tjenestene. Én sentral utfordring er at informantene tidvis opplever at informasjonen de mottar er irrelevant eller feil. Videre hadde de fleste erfart tilfeller der informasjonen er framstilt på en dårlig strukturert måte, noe som igjen ledet til at det kunne mangle opplysninger og at det ble vanskelig å forstå innholdet. En siste utfordring var at informasjonen kom mottaker i hende for sent til å være nyttig. Disse tre utfordringene blir analysert gjennom et multidimensjonalt rammeverk for informasjonskvalitet. Analysen viser at innføring av PLO-meldinger styrket noen av dimensjonene innenfor informasjonskvalitet, men på langt nær alle. Vi trekker fram elementer som bidrar til å styrke informasjonskvaliteten, samt peker på mulige forbedringsområder når det gjelder digital kommunikasjon og informasjonsutveksling.