Academic literature on the topic 'Styrmedel'

Organisationer har som utmaning att hitta styrmedel som resulterar i att deras medlemmars beteende är i enlighet med deras mål och strategier. I vanliga fall undersöker man traditionella styrmedel som cybernetisk styrning och finansiell fokus. Denna studie utforskar hur organisationskulturen påverkar styrningen och mer specifikt hur organisationer använder sig av symbolism i form av riter som styrmedel för att uppnå sina strategier och mål. Trice och Beyers sex typer av riter och Dandridges et al.:s modell för symboler används som teoretisk referensram för studien. Sex personer från olika delar inom en och samma organisation intervjuades för att ge en inblick i vilka riter som fanns samt vad de används till. Resultaten visade att 1) symboler som används vid riter och ritualer ansågs vara en av de avgörande faktorerna till varför anställda tänker och agerar på ett sätt som är i linje med organisationens mål och strategier, 2) att en och samma rit kunde ha olika kategoriseringar, samt 3) att det vid vissa tillfällen kan vara önskvärt för ledare att undvika olika typer av riter, framför allt när man vill främja kreativitet och fritt tänkande.

Syfte Syftet med denna studie är att skapa en djupare förståelse för ekonomistyrning hos små och medelstora företag genom att undersöka hur och varför de arbetar med ekonomistyrningens formella styrmedel. Metod Studien har sin utgångspunkt i teori och använder en kvalitativ metod där data samlats genom semistrukturerade intervjuer med åtta olika företag. Vid val av informanter genomfördes ett strategiskt urval. En förklaring av studiens olika steg presenteras för att tydliggöra hur arbetet sett ut praktiskt. Slutsats Studien visar att formella styrmedel används inom SMF, men att utformningen av praktiska arbetet kan variera. Vad för typ av verksamhets som bedrivs har en stor inverkan på hur arbetet ser ut. Kontroll och uppföljning lyfts fram som huvudsakliga syften med styrningen.<br>Purpose The purpose of this study is to create a deeper understanding of management accounting in small and medium-sized enterprises by examining how and why they use the formal control systems of management accounting. Method The study has its base in theory and uses a qualitive method where data is collected through semi-structured interviews. A strategic selection was used when choosing the informants for the study. All steps are explained and presented to clarify how the study was conducted. Conclusion The study shows that formal control systems are used by SME, but how they are applied can variegate. The kind of business has a big impact on how the formal control systems are being used. Control and follow-up are presented as the main reasons for management accounting.

<p>I dagens samhälle är miljöfrågor ett högst aktuellt ämne då problem såsom klimatförändringar och utsläpp diskuteras så gott som dagligen. Många medborgare har börjat inse att de måste börja hushålla med jordens resurser på ett bättre sätt. Sveriges kommuner arbetar alltmer med miljöfrågor och begreppet hållbar utveckling dyker upp alltmer i diskussionen. I och med det väljer alltfler kommuner som att göra en miljöredovisning varje år.</p><p>Vårt syfte är att studera hur Karlstad kommun styr för att uppnå effektivitet i sitt miljöarbete och undersöka hur redovisning används för att utvärdera miljöarbetet. För att kunna göra detta studerades till att börja med kommunens miljöredovisning.</p><p>Efter det genomfördes en kvalitativ studie genom individuella intervjuer med sex av de personer som varit engagerade i miljöredovisningen, genom detta anses att intervjuer genomfördes med respondenter som är mest insatt i kommunens miljöarbete. Vidare utfördes en av intervjuerna med en styrande politiker i kommunen för att få en större inblick i kommunens miljöpolitiska mål. Det insamlade materialet jämfördes och kopplades sedan samman med teori om styrning, en modell över effektivitetsbegreppet ur ett resursomvandlingsperspektiv samt teorier om miljöredovisning och hållbarhetsredovisning.</p><p>I vår undersökning kom vi fram till att när det gäller användandet av Karlstad kommuns miljöredovisning i utvärderingssyfte så kan vissa brister skönjas, många gånger används miljöredovisningen enbart som uppslagsverk och inte speciellt mycket för uppföljning och styrning. Vi tror även att det kan vara svårt att arbeta med miljön i Karlstad kommun då det finns så många mål och på olika nivåer. En avsaknad av dialog har även kunnat skönjas inom kommunen, både mellan politiker och tjänstemän samt tjänstemän sinsemellan. Då dialogen är en viktig del i styrningen finns risk att ett effektivt miljöarbete inte kan bedrivas fullt ut. Det har många gånger upplevts som svårt att få en bra bild över hur det ser ut, och en förståelse över att det inte alltid är så lätt att veta vad som bör prioriteras för dem som jobbar med miljöfrågor har uppstått under undersökningens gång.</p>

Forskningsfråga: Hur arbetar företagsledningar med systematisk hälsopromotion? Syfte: Studien syftar till att identifiera och analysera olika strategier som företagsledningar använder i sitt arbete med hälsopromotion. Vidare vill vi att studien ska kunna fungera som underlag för verksamheter som har, eller vill införa, hälsoprogram på arbetsplatsen. Metod: Vi har använt oss av en abduktiv ansats och en kvalitativ metod. Genom semistrukturerade intervjuer har vi samlat in empiri för att analysera fyra olika företags arbeten med hälsopromotion. Slutsats: Studien har visat på att det inte finns ett “bästa sätt” att arbeta med hälsopromotion utan måste ta utgångspunkt ur verksamhetens unika filosofi och kultur. Vi har identifierat olika styrmedel som visat sig vara avgörande i arbetet med hälsopromotion. Betydande faktorer har bland annat varit företagskulturen, incitamentsystem samt om träningen är obligatorisk eller inte. Genom en unikt anpassad styrmix kan företag uppnå en hälsopromotion som genererar både  mänskliga och ekonomiska vinster på lång sikt.

Syfte: Denna studie ämnar undersöka hur kultur kan användas som styrverktyg och hur en grundares kulturella intentioner återspeglas i organisationen. Studien undersöker ett mikroföretag där grundaren är aktivt närvarande i den dagliga verksamheten. Vi har analyserat hur styrverktygen formats av kulturella aspekter genom att studera hur kultur implementerats som styrverktyg. Metod: Metoden utgörs av en flervalsmetod och genomför i form av en enkel fallstudie. Empirin som presenteras är insamlad genom intervjuer, enkät och observation. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen innehåller teorier kring kulturens uppbyggnad, grundarens roll i kulturstyrningen samt teorier kring ekonomistyrning. Malmi och Browns paket (2008) kommer att användas tillsammans med Andersson och Funcks (2017) styrprocess för att förklara hur de olika kontrollerna kan användas och hur alla dessa påverkas av organisationskulturen. Slutsats: Resultatet av denna studie visar hur och att grundaren har använt sig av kultur som styrverktyg. Det framkommer även att grundarens värderingar påverkar hur styrverktygen utformas och används samt att detta resulterat i att styrverktygen är informella. Resultatet visar även på att grundarens intentioner återspeglas till viss del i organisationen.<br>Purpose: This study aims to investigate how culture can be used as a control tool and how a founder's cultural intentions are reflected in the organization. The study investigates a micro company where the founder is present in the daily business. We have analyzed how the control tools are shaped by cultural aspects by studying how culture has been implemented as a control tool. Method: The method consists of a multiple-choice method and takes the form of a simple case study. The empirical findings presented is collected through interviews, surveys and observation. Theoretical framework: The theoretical framework contains of theories about the structure of culture, the role of the founder in cultural control and theories of management control systems. Malmi and Brown's package (2008) will be used in conjunction with Andersson and Funcks (2017) control process to explain how the different controls can be used and how all of these are affected by organizational culture. Conclusion: The finding of this study shows how and that the founder has used culture as a control tool. It also appears that the values of the founder affect how the control tools are designed and used, and that the control tools are informal. The conclusion also shows that the founder's intentions are reflected to some extent in the organization.

Syftet med rapporten är att undersöka hur kopplingen mellan resultatet från en medarbetarundersökning och övriga styrmedel ser ut i en organisation. Detta undersöktes genom två forskningsfrågor som berörde hur denna koppling ser ut samt vilka faktorer som kan påverka dess prioritet. Rapporten har använt sig av en induktiv ansats där en kvalitativ analys använts för att få en fördjupad bild av ledares perspektiv på området. Resultatet visar att en medarbetarundersökning är ett av de viktigaste styrmedlen i organisationen. Resultatet från undersökningen kopplas till övriga styrmedel genom en organisatorisk balans där de viktigaste styrmedlen inklusive medarbetarundersökningen är beroende av varandra. Syftet att göra medarbetarundersökningen för det studerade företaget är således att få välmående och produktiva medarbetare vilket därigenom företaget uppnår sina mål. Faktorer som påverkar prioriteringen av undersökningen är framförallt hur uppföljningsarbetet går till och det intervall undersökningen utförs på. Varje avdelningsunik situation påverkar också hur en ledare väljer att prioritera medarbetarundersökningen som styrmedel.<br>The aim of the report is to investigate how the results from employee survey is linked to other management control instruments in an organization. This was investigated through two research questions that concerned how this link looks and what factors may affect its priority. The report has used an inductive approach where a qualitative analysis was used to get an in-depth picture of the leaders’ perspective in the field. The result shows that an employee survey is one of the most important management control instruments in the organization. The results of the survey are linked to other instruments through an organizational balance where the most important instruments, including the employee survey, are interdependent. The aim of conducting the employee survey for the studied company is thus to get prosperous and productive employees, thus making the company achieve its goals. Factors that influence the prioritization of the survey are mainly how the follow-up work is done and the interval in which the surveys are performed. The departmental situation also affects how a leader chooses to prioritize the employee survey as a management control instrument.

<p>Avsikten med denna uppsats är att ta reda på vilken information som används i ett företag. Frågan är om hur den informationen fungerar som hjälpmedel till att styra detta företag. Medarbetarna på Nordeas lokala kontorsblock Säffle-Åmål intervjuades. Frågorna rörde deras tankar och åsikter angående informationen, som används i det aktuella företaget.</p><p>Nordeas verksamhet är baserad på mycket siffror. Därför är det logiskt att uppföljning av den finansiella informationen blir en stor del i det dagliga arbetet för medarbetarna. Samtidigt som den icke-finansiella informationen spelar stor roll i hur de genomför sina arbetsuppgifter. Med hjälp av information kan Nordea styra sina medarbetare, för att kunna arbeta mer effektivt och leverera bra resultat.</p>

Uppsatsen undersöker hur attraktiva arbetsgivare integrerar sina anställda för att bygga en plattform där humankapitalet vill stanna kvar och utvecklas. Denna process sker via talent management där employer branding används som verktyg för att förstärka organisationens företagskultur. Studien är utförd hos en av Sveriges mest populära arbetsgivare hos ekonomi och juridikstudenter, och ger en beskrivande förklarning hur ett framgångsrikt företag effektivt implementerar employer branding. Fallstudien har fokuserat på kvalitativa intervjuer med högt uppsatt anställda inom organisationen. Utöver intervjuerna hos Fallföretaget har en intervju genomförts med en kunnig person inom employer branding som har yttrat sina åsikter och tankar kring ämnet och hur employer branding kan användas som verktyg och effektivt styrmedel. Resultatet från fallstudien visar att fallföretaget använder mycket av de teorier som ligger till grund för denna studie.