Journal articles: 'Styrning av'

1

Eidevald, Christian, and Ingrid Engdahl. "Introduktion till temanummer om undervisning i förskolan." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 36, no. 3-4 (January 8, 2019): 5–19. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v36i3-4.2905.

Full text

Abstract:

Det pågår en förändring i styrningen av barnomsorg och förskola i de nordiska länderna. Nya begrepp efinierar dess uppdrag, vilket skapar möjligheter men också utmaningar. Introduktionen till temanumret ger en beskrivning av aktuell forskning och pågående diskussion i framför allt Sverige, men också i övriga nordiska länder, om begreppen utbildning och undervisning, som en del i denna förändrade styrning. Ansvaret för förskolan i Sverige flyttades i slutet av 1990-talet till utbildningsdepartementet och Skolverket, från att tidigare ha sorterats under socialdepartementet och Socialstyrelsen. Därmed kom förskolan i första hand att motiveras av barnets rätt till förskola, snarare än föräldrars rätt till barnomsorg. När en ny skollag infördes 2010 förstärktes uppdraget ytterligare i en utbildningspolitisk riktning, genom att förskolan blev en skolform som inte längre i första hand reglerades genom beskrivningar av omsorg och lek, utan med begreppen utbildning och undervisning. Denna nya styrning, med begrepp som emanerar ur skolans tradition, genomfördes utan föregående utredning av vad det skulle kunna betyda för förskolan.I introduktionen presenteras temanumrets åtta artiklar, som är skrivna av svenska forskare med intresse för att bidra till diskussionen om hur begreppet undervisning kan tolkas och tillämpas i förskolan. Diskussionen om utbildning och undervisning i förskolan är högaktuell i Sverige, men temanumret bidrar även till pågående diskussioner i övriga nordiska länder. En sammanfattning av artiklarna ger att undervisning i förskola handlar om att skapa eller fånga ett intresse hos barn och att därifrån stötta ett lärande och en utveckling, för att ge varje barn de bästa förutsättningarna för resten av livet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Wallin, Erik. "Verksam och/eller samverkande styrning? - en diskussion av utredningsrapporten “Samverkande styrning”." Studies in Educational Policy and Educational Philosophy 2002, no. 1 (January 2002): 26778. http://dx.doi.org/10.1080/16522729.2002.11803852.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Frey, Louise, and Anette Olin. "Läraragens i lärarlagsdiskussioner om Skolverkets allmänna råd." Forskning og Forandring 2, no. 2 (December 10, 2019): 64–83. http://dx.doi.org/10.23865/fof.v2.1532.

Full text

Abstract:

Läraragens är en viktig aspekt i talet om läraren som en professionell yrkesutövare. Läraryrkets förändring har resulterat i ökade krav av olika slag för lärarna. Ett av dessa krav är att hantera styrning genom att reflektera över och tolka olika typer av policytexter. I studien undersöks samtal när lärarna i två lärarlag diskuterar sitt arbete utifrån läsning av ett allmänt råd från Skolverket. Studiens resultat visar att samtalet blir en kraftfull tillgång i detta arbete vilket tydliggörs genom att analysera olika former av talhandlingar. Lärarna låter sig påverkas av riktlinjerna i texten, men ifrågasätter samtidigt innehållet och konstruerar ny kunskap med hjälp av sin egen praktikkunskap. Hur lärarnas reflexiva förmåga kommer till användning samt hur olika former av läraragens synliggörs har kopplats till olika samtalssituationer. Studien bidrar således till att beskriva hur lärares agens i form av talhandlingar tar sig uttryck i en skärningspunkt där den statliga styrningen av skolan och lärarnas yrkeskunskap möts.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Lago, Lina, and Maria Simonsson. "Stöd eller styrning – En analys av Skolverkets stödmaterial för förskoleklassen." Venue 4, no. 2 (April 13, 2015): 1–6. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.15410.

Full text

Abstract:

Sexton år efter att förskoleklassen införs som en egen skolform ger Skolverket ut ett stödmaterial. Vilka bilder av arbetet i förskoleklass och vilken styrning av verksamheten framträder i detta material?

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Simonsson, Maria, Helene Elvstrand, and Kristina Hellberg. "Samverkan mellan hem och fritidshem ska gynna skolresultaten." Venue 4, no. 1 (January 14, 2015): 1–5. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1541.

Full text

Abstract:

I de nyligen publicerade Skolverkets allmänna råd om fritidshem betonas ett ökat samarbete mellan fritidshem och hemmet. Det innebär ökad delaktighet men också styrning och kontroll av såväl barn som kontakten med föräldrar/vårdnadshavare. På så sätt ska fritidshemmet komplettera skolans verksamhet och ge bättre skolresultat.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Kronqvist Håård, Malin. "Styrning genom samverkan? – En textanalys av dominerande diskurser i en statlig skolförbättringssatsning." Pedagogisk forskning i Sverige 26, no. 1 (May 4, 2021): 42–69. http://dx.doi.org/10.15626/pfs26.01.03.

Full text

Abstract:

Artikeln tar sin utgångspunkt i tre texter rörande skolförbättringssatsningen Samverkan för bästa skola (SBS) varav två kan betecknas som policytexter och den tredje är en myndighets hemsida rörande SBS. Policydiskurser är viktiga att undersöka i och med att de ramar in vad som är den politiska viljan kring ett givet fenomen. Genom policy konstrueras mening och identifieras problem i utbildning. Syftet med studien är att skriva fram ett tänkbart narrativ om SBS för att synliggöra och lyfta fram underliggande diskurser i retoriken kring SBS i de analyserade texterna. Analysen har guidats av både en narrativ och en diskursiv ansats. Ett styrningsperspektiv har anlagts i analysen med utgångspunkt i governance och governmentality. I analysen lyfts olika konkurrerande diskurser fram spänningen mellan samverkan och styrning, mellan decentralisering och kontroll. Studiens kunskapsbidrag är att den kritiskt granskar en av de största skolutvecklingssatsningar som gjorts i svensk skola och ett resonemang om de underliggande antaganden som identifierats i analysen förs. Att vara kritisk betyder inte att säga hur saker egentligen är, utan vad diskursanalyser av detta slag kan bidra med är att lyfta blicken från dessa under-liggande common sense-antaganden som genomsyrar offentliga texter och på så sätt öppna upp för alternativa tankesätt och handlingssätt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Hill, Helena. "”Normkritisk vaccination” - Normkritik och normkritisk pedagogik i Skolverkets rapporter och råd 2009 – 2014." Pedagogisk forskning i Sverige 26, no. 2-3 (September 27, 2021): 38–60. http://dx.doi.org/10.15626/pfs26.0203.05.

Full text

Abstract:

Artikeln granskar Skolverkets rekommendationer och råd om att använda normkritik och normkritisk pedagogik i arbetet med att främja lika villkor samt förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier i skola och förskola. Med utgångspunkt i en poststrukturalistisk förståelse av policy och politisk styrning analyseras Skolverkstexter mellan 2009 och 2014 med hjälp av Carol Bacchis och Susan Goodwins analysmetod ”What’s the problem represented to be” (WPR). Resultatet visar att normkritik ofta framställs som en ”teknik” som ska ”införas” och att det både är ”lätt” och ”enkelt” och normkritik beskrivs som ett ”vaccin” mot diskriminering. Det problem som konstrueras och tas för givet i texterna är att lärare och elever är omedvetna om de normer som existerar och att skapa medvetande om normer blir därför en viktig metod (teknik). Det underliggande förgivettagandet är att alla, såväl lärare som elever, har samma intresse av att omvandla diskriminerande normer liksom att de har samma syn på vad som är diskriminerande normer. Därmed synliggörs inte maktrelationer eller ojämlika strukturella villkor.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Daun, Holger. "Samhällsförändringar, globalisering och internationell och jämförande pedagogik." Pedagogisk forskning i Sverige 23, no. 5 (September 21, 2018): 184–204. http://dx.doi.org/10.15626/pfs23.5.11.

Full text

Abstract:

Utbildningen och dess funktion i ett land kunde länge förstås utifrån ett holistiskt, nationellt perspektiv. Verkligheten har emellertid förändrats väsentligt under de senaste decennierna – ofta på oförutsägbara sätt, främst på grund av den tilltagande globaliseringen. Utbildningssystemets huvudsakliga uppgift har varit att kvalificera människor för deras roller som producenter, konsumenter och medborgare. Men numera förväntas utbildningen också alstra humankapital som är konkurrenskraftigt globalt (Brown, Halsey, Lauder & Stuart Wells, 1997a, 1997b). Detta har förändrat villkoren för forskningen och undervisningen inom jämförande och internationell pedagogik (JIP) (Crossley & Watson, 2003). Under de sex, sju decennier som JIP existerat som en särskild disciplin har ämnet genomgått väsentliga förändringar – från spridda småskaliga (och ofta amatöristiska) fallstudier – ofta av något utbildningssystem eller några få skolor – och enstaka storskaliga och kvantitativt orienterade studier, till ett brett forskningsfält med alltmer heterogena objekt eller ämnen och en kombination av metodiska och teoretiska ansatser. Min forskning började med studier av utvecklingsproblematik och inlärning i låginkomstländer i Afrika och hamnade till sist i globalisering, omstrukturering och styrning av utbildningssystem. Den här artikeln försöker ge en schematisk översikt över utvecklingen inom JIP under de fyra, fem senaste decennierna. Först beskriver jag några av samhällsförändringarna och vilka begrepp, objekt, teman etccetera som tillkommit sen 1960- och 1970-talen på JIP:s forskningsagenda. Därefter tar jag upp några av JIP:s teoretiska och metodologiska ansatser.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Holmberg, John. "Ledarskap för hållbar omställning i högre utbildning." Högre utbildning 10, no. 1 (2020): 98. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v10.2422.

Full text

Abstract:

FN:s ledning är tydlig med att Agenda 2030 kräver transformativt och inkluderande ledarskap. Ett ledarskap som kräver att vi tar modiga beslut och flyttar oss ut ur våra ”comfort zones” och välkomnar innovativa sätt att arbeta och tänka. I denna artikel ger jag min reflektion över ledarskapskompetenser i undervisningen och ledarskapets betydelse inom undervisningsorganisationen för att möjliggöra för studenter att bygga sådana kompetenser samtidigt som de skapar värde för andra. Det handlar om ledarskap på olika nivåer: att leda sig själv, att leda ihop med andra och att leda för det gemensamma globala samhället. Det handlar också om att skapa rum/utrymme för att möjliggöra utforskande samverkan för hållbar omställning. Att skapa detta förändringsutrymme kräver dock att ledningen, speciellt inom utbildningsystemet, förstår att skilja på men ändå ser det ömsesidiga beroendet av två logiker för styrning och utveckling: kryssnings- respektive expeditionslogiken.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Forskning, Sociologisk. "Komande temanummer av Sociologisk Forskning." Sociologisk Forskning 57, no. 2 (July 8, 2020): 220. http://dx.doi.org/10.37062/sf.57.21973.

Full text

Abstract:

Det behövs sociologiska perspektiv för att belysa de många samhälleliga utmaningar som pandemin covid-19 har inneburit, såväl direkt som indirekt. Vi efterlyser därför aktuella och empiriskt grundade forskningsartiklar som utifrån sociologiska perspektiv kan öka vår förståelse av coronakrisen och pandemin covid-19. Relevanta frågor att belysa är till exempel expertkunskaper och relationen mellan vetenskap och politik, betydelsen av social ojämlikhet under pandemin samt dess sociala konsekvenser, samhällets organisering och styrning under kristider, de nya utmaningar som krishanteringsåtgärder skapar, hur människor agerar under kriser och hanterar ensamhet, isolering och permitteringar. Artiklarna kan handla om svenska förhållanden men även använda jämförande och internationella perspektiv för att förstå det som händer i Sverige i förhållande till andra länder. En världsomspännande hälsokris gör att vi alla behöver experter mer än någonsin, för att veta hur vi kan skydda oss mot viruset och för att ta fram vaccin eller andra effektiva behandlingar. Under pandemin covid-19 har vi sett att det finns en stor tilltro till vetenskap och teknik samtidigt som expertisen ständigt ifrågasätts. Expertkunskaper handlar aldrig enbart om faktaförhållanden utan även om hur problemen uppfattas och vem som har ansvar för att lösa dem. Sociologiska perspektiv på huruvida vetenskap uppfattas som är viktiga under kriser när experter dominerar debatten. Minst lika viktiga sociologiska teman är mellanmänskliga relationer, emotioner och människors drivkrafter. Vad är det som gör att vi agerar som vi gör i en kris? Vilken beredskap har människor och organisationer för att agera i en kris? Vi efterlyser också bidrag som uppmärksammar perspektiv som tenderat att falla bort i rapporteringen, till exempel frågor om ojämlikhet, konflikter, makt och ideologi. Det finns ett stort behov av empirisk forskning som undersöker hur coronakrisen och pandemin covid-19 har drabbat olika grupper och huruvida socioekonomiska skillnader, åldersskillnader och intressekonflikter har synliggjorts eller osynliggjorts under coronakrisen. Bidrag kan skrivas på svenska, engelska, danska och norska. Artiklar kan vara mellan 4 000 och 10 000 ord långa. I övrigt se tidskriftens riktlinjer på www.sociologiskforskning.se. Alla artiklar genomgår anonymiserad kollegial granskning (double blind peer review). Vid frågor, kontakta gärna någon av gästredaktörerna för temanumret. Deadline för manus är 15 oktober 2020 Gästredaktörer:Shai Mulinari, Lunds universitet: shai.mulinari@soc.lu.seLinda Soneryd, Göteborgs universitet: linda.soneryd@gu.seSusanna Öhman, Mittuniversitetet: susanna.ohman@miun.se

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Beach, Dennis. "Review (English): Mattias Börjesson, Från likvärdighet till marknad: En studie av offentligt och privat inflytande över skolans styrning i svensk utbildningspolitik 1969–1999." Nordic Journal of Educational History 3, no. 2 (December 1, 2016): 55–60. http://dx.doi.org/10.36368/njedh.v3i2.79.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Nordin, Andreas. "Centralisering i en tid av decentralisering - Om den motsägelsefulla styrningen av skolan." Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk 23, no. 2 (January 1, 2014): 27–44. http://dx.doi.org/10.48059/uod.v23i2.1016.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Bennich, Maria. "Kompetensutveckling ur ett styrningsperspektiv — exemplet omsorgen." Tidsskrift for Arbejdsliv 11, no. 3 (September 1, 2009): 062–77. http://dx.doi.org/10.7146/tfa.v11i3.108822.

Full text

Abstract:

Styrningen av en verksamhet kan vara avg ørande f ør om och hur en framtida satsning på kompetensutveckling inom äldreomsorgen kommer att se ut. Parallellt med och som en kritik mot den offentliga och uppifråndrivna strategin f ør kvalitetsutveckling har nya styrprinciper vuxit fram i äldreomsorgen, nämligen brukarstyrning och eget val. Dessa nya styrprinciper kan leda till att kompetensinsatser inte prioriteras. I stället kan det mer handla om att välja rätt personal som är anpasslig och som har de kunskaper som krävs i ett kortsiktigt perspektiv. Artikeln, som är tentativ, vill alltså diskutera betydelsen av olika styrprinciper inom omsorgen och vad de kan betyda f ør personalens kompetens i framtiden. Underlaget bygger på en litteraturgenomgång av forskning i de nordiska länderna och en sammanfattning av erfarenheterna från ett omfattande nationellt program, där avsikten var att kompetensutveckling ska leda till en

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Liljegren, Andreas, and Karolina Parding. "Ändrad styrning av välfärdsprofessioner – exemplet evidensbasering i socialt arbete." Socialvetenskaplig tidskrift 17, no. 3-4 (April 12, 2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2010.17.3-4.2474.

Full text

Abstract:

Styrningen av professionellt arbete har förändrats, bland annat har dokumenterad kunskap – evidensbasering – kommit att bli ett ledord i många organisationer där välfärdsprofessionella verkar, detta inte minst i socionomernas arbetsvardag. Denna artikel diskuterar mötet mellan två logiker för styrningen av professionellt arbete – yrkes- och organisationsprofessionalism.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Bergmark, Åke, and Renate Minas. "Decentraliserad välfärd eller medborgerliga rättigheter? Om omfördelning av makt och ansvar mellan stat och kommun." Socialvetenskaplig tidskrift 14, no. 2-3 (April 11, 2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2007.14.2-3.2587.

Full text

Abstract:

I Sverige, liksom i övriga Europa, har det över de senaste decennierna skett en överföring av makt och ansvar från nationalstat till lokalsamhälle. Detta reser frågor om demokrati, nationellt garanterade medborgerliga rättigheter och betydelsen av kommunala variationer i välfärdstjänsternas tillgänglighet och kvalitet. I artikeln analyseras utvecklingen i Sverige under de senaste decennierna mot bakgrund av förändringar i lagstiftning och former för statlig styrning. Genomgången visar bl.a. att staten återtagit initiativet på många områden i ingången av 2000-talet och decentralisering inte längre är den entydigt dominerande trenden.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Svensson, Lennart G. "Profession, organisation, kollegialitet och ansvar." Socialvetenskaplig tidskrift 18, no. 4 (April 12, 2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2011.18.4.2464.

Full text

Abstract:

Ansvar är en vanlig term i lagar och etiska regler. Det är också en vanlig fråga i offentlig debatt. Artikeln presenterar ett antal begrepp för kontroll och styrning av professionellt arbete och redogör för olika typer av ansvar. Artikeln tar därmed upp ett välkänt tema i professionsstudier, nämligen relationen mellan byråkrati och profession. Politiska samhällsuppdrag anger delvis den etik som professionella byråkratier äger och utövar på anställda. Men ansvaret för arbetet vilar först och främst på den professionella och kollegiala organisationen. Politiska beslut, byråkratiska regler, professionell kunskap och etik samt allmänhetens efterfrågan på marknader, utgör fem grunder för att ange goda skäl för yrkesutövande och samtidigt för att utkräva ansvar. Men organisationsförändringar har förskjutit tyngdpunkten mellan dessa legitimitets- och styrformer, vilket också är ett aktuellt tema i dagens offentliga debatt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

"Aake Aaredal: Den osynliga styrningen. En hermeneutisk studie av styrning i svensk tandvaard 1989. Edsbruk and Täby (Sweden): Akademitryck. 196 pages." Organization Studies 12, no. 3 (July 1991): 482–83. http://dx.doi.org/10.1177/017084069101200320.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Møller Gabrielsen, Ane. ""Farlig hund" som diskursiv konstruktion. Disciplinering av hundar och hundägare i Norge." Elore 20, no. 1 (May 1, 2013). http://dx.doi.org/10.30666/elore.79049.

Full text

Abstract:

Under de senaste decennierna har flera länder förbjudit farliga hundraser, och i Norge är sex raser förbjudna då de anses som farliga. Förbud mot farliga hundar uttrycker en tanke om att farlighet kan förhindras, och omvandlar något som i princip är okontrollerbart och ohanterligt till identifierbara individer. Vad som gör en hund farlig är dock inte självklart, och ”farliga hundar” är ett ämne fullt av paradoxer. År 1930 var det schäfer och dobermann som ansågs som farliga i Norge, medan det idag är ”kamphundar” som utgör de farliga hundarna. Denna artikel tar sin utgångspunkt i norska lagberedningar som behandlar temat farliga hundar från 1930 till idag med utgångspunkt i en tanke om att farliga hundar inte existerar i sig själva, utan skapas genom att lagstiftningen kopplar Sammandrag – Artiklar Elore 1/2013 26 farlighet till andra element. Mot bakgrund av teori om styrningsmentalitet och Carol Bacchis ”vad är problemet representerat att vara”-metod för policyanalys (wpr), identifieras de konceptuella premisserna som verkar innanför lagstiftningens definitioner av farliga hundar som farliga hundraser. Genom den tidsperiod som beskrivs i artikeln har ”farliga hundar” i norsk lagstiftning inte bara ändrat rastillhörighet – ”farlighet” har också gått från en fråga om hundars beteende till att bli en fråga om stamtavlor, DNA, utseende och ägare. Detta är både en konsekvens och en bekräftelse av ett tänkesätt där ”hund” i ökande grad tänks som ”ras”, där negativa egenskaper förstås som medfödda, ärftliga och synliga, och där man förutsätter ett samband mellan vissa typer av hundar och vissa typer av människor. Trots att förbud mot farliga hundar definierar hundar som inte får existera har dessa åtgärder också påverkat kontrollen av ”vanliga hundar”, och författaren argumenterar för att ”farliga hundar” fungerar som en diskursiv knutpunkt som också möjliggör styrning och disciplinering av ”vanliga hundar” och deras ägare genom interaktion mellan myndigheterna och Norsk Kennel Klub. Definitionerna av farliga hundar i lagar och förordningar har fått kennelklubben att ta ansvar för utbildning av hundägare, kennelklubben har varit en viktig faktor i att göra klubbens system för avel, märkning och registrering till politiska teknologier för kontroll av hundpopulationen, och den har varit ett viktigt element i skapandet av subjektspositionen ”den ansvarsfulla hundägaren”, en ägare som själv tar ansvar för att kontrollera sina hundar genom registrering, koppel och dressyr.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Andersson, Birgit. "Vad händer med fritidspedagogyrket och fritidshemspedagogiken i Sverige?" BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 32, no. 3 (March 6, 2020). http://dx.doi.org/10.5324/barn.v33i3.3501.

Full text

Abstract:

Fritidspedagoger lämnas ofta ensamma att utveckla strategier för att hantera och förhålla sig till strukturella förändringars inverkan på deras yrkesutövning. Föreliggande artikel baseras på en kvalitativintervjustudie, och syftar till att undersöka och diskutera vad som sker med fritidspedagogers yrkesutveckling och fritidshemspedagogiken i efterdyningarna av de svenska fritidshemmens inlemmandei skolan och den decentraliseringsvåg och utbildningspolitik som dominerade årtiondena runt millenniumskiftet. Analyser och tolkningar görs med stöd av professionsteoretiska perspektiv samt med någrabegrepp ur Bourdieus sociologiska teori. Resultaten visar att utövandet av fritidshemspedagogiken ochdess potential minskar i fritidshemmet och att fritidspedagogers yrkesroll i vissa avseenden stärksmedan i andra undermineras. Detta kan relateras till den lokala styrningen på respektive skolenhetoch till den styrka som finns hos den kollektiva basen på skolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Journal articles on the topic 'Styrning av'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles