Academic literature on the topic 'Styrning och ledarskap'

FN:s ledning är tydlig med att Agenda 2030 kräver transformativt och inkluderande ledarskap. Ett ledarskap som kräver att vi tar modiga beslut och flyttar oss ut ur våra ”comfort zones” och välkomnar innovativa sätt att arbeta och tänka. I denna artikel ger jag min reflektion över ledarskapskompetenser i undervisningen och ledarskapets betydelse inom undervisningsorganisationen för att möjliggöra för studenter att bygga sådana kompetenser samtidigt som de skapar värde för andra. Det handlar om ledarskap på olika nivåer: att leda sig själv, att leda ihop med andra och att leda för det gemensamma globala samhället. Det handlar också om att skapa rum/utrymme för att möjliggöra utforskande samverkan för hållbar omställning. Att skapa detta förändringsutrymme kräver dock att ledningen, speciellt inom utbildningsystemet, förstår att skilja på men ändå ser det ömsesidiga beroendet av två logiker för styrning och utveckling: kryssnings- respektive expeditionslogiken.

Syftet med vår studie är att belysa och tydliggöra likheter och olikheter mellan hur kvinnor och män som ledare styr sina medarbetare. Vår studie är en kvalitativ studie som har en kvantitativ intervjumetod. Primärdata får vi genom en webbaserad enkätundersökning. Sekundärdata samlas in genom litteratur i ämnet samt vetenskapliga artiklar och uppsatser. Analysen av primärdata genomförs genom att jämföra de olika respondenternas svar med varandra. Resultatet av studien visar att de kvinnliga respondenterna i vår studie tenderar att styra på kvinnligt vis i vissa frågar och de manliga respondenterna tenderar att styra på manligt vis i vissa frågor. I andra frågor styr kvinnorna och männen lika, mer likt ett kvinnligt styrsätt. Det vill säga, det är vanligare bland våra respondenter att en ledare styr genom ett typiskt kvinnligt styrsätt. Förslag till vidare studier är att göra en liknande undersökning hos ett större urval respondenter, detta för att nå ett trovärdigare resultat.  Denna studies bidrag är att vi visar på att det bland våra respondenter tycks finnas vissa likheter och även olikheter mellan hur kvinnliga och manliga ledare styr sina medarbetare.

Den här studien belyser hur skolchefers förståelse av begreppet pedagogiskt ledarskap påverkar rektorers förutsättningar att leda skolverksamheten mot de nationella målen? En utgångspunkt är de erfarenheter jag som rektor har av en kommunal skolorganisation. I den organisationen finns skolchefen, en roll som av huvudmannen har fått mandat att organisera kommunens skolväsende och leda rektorerna. Den bakgrund som ges beskriver styrningen av den svenska skolan och ger en tillbakablick på skolchefsrollen från 1958 fram till nutid. De teoretiska perspektiven är tre; läroplansteorin som ger ett ramverk, systemteorin som används för att studera organisationer och ett fenomenologiskt perspektiv som bidrar till studiens tolkande ansats. Viktiga begrepp är styrning, ledning och ledarskap. Med styrning avses de nationella system som används för att styra skolan, dvs. juridisk, ideologisk och ekonomisk styrning samt styrning genom utvärdering och kontroll. Ledning är organisation och processer som syftar till att genomföra styrningen. Genomförandet innebär ansvarstagande och påverkan i organisationen. Ledarskap utövas genom handlingar av en eller flera personer i organisationen. I forskningsöversikten ligger tyngdpunkten på forskning om pedagogiskt ledarskap. I studien reanalyseras data från enkäter som genomförts inom ramen för forskningsprojektet Nationell policy möter lokala genomförandearenor.[1] Inom den del av projektet som undersöker skolväsendets styrning och ledning genomfördes ett flertal enkäter som riktades till alla landets kommuner (och delvis även till andra huvudmän). Två av enkäterna besvarades av skolchefer för de obligatoriska skolformerna och det är ur dem som ett urval av frågor har gjorts för reanalysen. Dessa frågor behandlar skolchefers uppfattningar om och prioriteringar inom sina arbetsuppgifter. Svaren analyseras med en tolkande ansats. För att fördjupa kunskapen om skolchefernas förståelse av rektors uppdrag, har dessa enkätresultat kompletterats med tre intervjuer som transkriberats och därefter analyserats på samma sätt. Studiens resultat Arbetsuppgifter/handlingar kopplade till lokal politisk styrning och ekonomi är viktigast för skolcheferna, men de anses mer sällan höra till de mest stimulerande eller mest centrala arbetsuppgifterna i relation till rektorerna. Många skolchefer finner arbetsuppgifter/handlingar kopplade till kvalitetsarbete- och verksamhetsutveckling stimulerande och viktiga. Arbetsuppgifter/handlingar kopplade till det egna ledarskapet har också prioriterats. Det är få av skolcheferna som ser arbetsuppgifter eller handlingar kopplade till medarbetares lärande och utveckling som viktigast eller mest stimulerande. Skolchefer som har en chef mellan sig och rektorerna anger att denna chefs viktigaste arbetsuppgift är att fungera som stödjare eller coach för de rektorer hen är chef för. Inom den tolkande ansatsen inom organisations- och ledarskapsforskning, som är en analysram i den här studien, har man visat att våra handlingar baseras på vår tolkning och förståelse av arbetssituationen (Sandberg & Targama, 1998). Därmed är ett sammanfattande resultat av reanalysen att skolchefernas förståelse av sitt uppdrag är sådan att pedagogiskt ledarskap inte ingår i det egna uppdraget eller har mycket låg prioritet. Intervjuerna förstärker enkäternas empiri. Trots att skolcheferna formulerar sig kring lärande och pedagogiskt ledarskap, är deras förståelse av sitt uppdrag sådan att pedagogiskt ledarskap inte ingår i uppdraget eller har mycket låg prioritet. Att verka för rektorers pedagogiska ledarskap ingår, men samtalen om hur det kan göras handlar till stor del om systematiskt kvalitetsarbete. Avslutningsvis diskuteras studiens resultat och hur ett mer medvetet ledarskap, med avseende på lärande, skulle kunna påverka skolors kvalitet och resultat. Det finns också tankar om hur en gemensam förståelse, i första hand inom en kommun, skulle kunna uppnås.   Nyckelord: skolchef, styrning, pedagogiskt ledarskap, lärande, systematiskt kvalitetsarbete [1] Nihlfors & Johansson, 2015

Den här uppsatsen handlar om ledarskap och maktutövning. Syftet har varit att studera lärare ochpedagogers perspektiv på sitt eget ledarskap, främst i klassrummet och på fritidshemmet. Ledarstilar,däribland välvillig styrning är centrala begrepp som återkommer likt en röd tråd från början till slut.Nio personer med koppling till pedagogiskt ledarskap har intervjuats med hjälp av semistruktureradintervjuteknik. Denna studie har genomförts med så kallad kvalitativ metod, eftersom intresseområdetfrämst handlar om personliga åsikter och erfarenheter hos de intervjuade. Intervjuerna har kodats ochanalyserats för att identifiera relevanta teman i respondenternas utsagor. Resultatet visade attdeltagarna använder en kombination av ledarstilar, anpassat utifrån rådande situation. Viktiga aspekteri intervjupersonernas ledarskap är att man strävar efter att anta en ansvarstagande, inlyssnande,demokratisk och tydlig ledarroll. Tonvikten läggs på att man bryr sig om de man leder, det vill sägaeleverna. Slutsatser av studien är bland annat att omsorgsbetonat och demokratiskt ledarskap gärnaanvänds, samt att ledarskapet fortsätter utvecklas över tid.

DEN KOMMUNALA FÖRVALTNINGEN SOM RATIONALISTISKT IDEAL - en fallstudie om styrning och handlingsutrymme inom skola, barnomsorg och miljö- och hälsoskydd.(The municipal authority as a rationalist ideal - a case-study on steering and scope for initiative within child-care, education and environmental departments.)A municipal authority is a considerable producer of services in the local community and iscommonly perceived as an important sector of the Swedish welfare system. One aspect of awell-functioning municipal organisation is that its administrative organs function efficiently.This study examines how activities in municipal administration are steered. The focus is on how different methods are used within a vertical hierarchical perspective to influence the actions of the participants and how the latter try to create space for action. To analyse the problem an ideal-type steering model is used.The study consists of three sections. In the first the research problem and the aims of the study are introduced as well as the methodological and theoretical approach. The result of the study is presented in the second section and in the third conclusions are drawn and discussed.The study shows that the perceptions of the participants involved regarding the possibilities of steering the everyday activities with the support of the methods studied differ on a number of points depending on the sector studied. When control of the various steering methods is distributed in different organisational units in the municipality a number of steering mechanisms operate side-by-side, sometimes in harmony and sometimes independently or in pure conflict with their goals. Steering leads to clear restrictions but there is clearlyroom for initiative, a ‘free-zone’ where the individual has room to act independently. Is it possible based on this study to state whether the ideal-type model functions in the way intended? On many accounts it would seem doubtful whether the effects of steering lead to beneficial effects for the activity. Rather it would seem that the effects of steeringsometimes function more or less randomly because the administration exists in a complexcontext in which the staff can be expected to have its own expectations and act in accordancewith them.

Denna studie har haft som syfte att belysa ledarskapet i grundskolan avseende den studie- och yrkesorienterande verksamheten samt förhållandet mellan ledarskap, personalens engagemang och verksamhetens resultat. Avsikten har bland annat varit att synliggöra om skolorna har ett reellt ledarskap avseende verksamheten eller inte. Bedömningsgrunderna för ett reellt ledarskap har inspirerats av den transformativa ledarskapsteorin. Studien baseras på enkätsvar från 107 yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare i Stockholms, Skånes och Västerbottens län. Resultatet visar att den stora majoriteten skolor saknar ett reellt ledarskap avseende verksamhetsområdet samtidigt som flera studie- och yrkesvägledare säger sig vilja inta en ledande funktion för detta. Därtill visar resultatet att majoriteten av de tillfrågade studie- och yrkesvägledarna anser att både verksamhetens standard och resultat är tillfredsställande, störst tillfredsställelse har respondenterna i skolor med ett reellt ledarskap uttryckt. Två slutsatser som har dragits utifrån resultatet är att ett reellt ledarskap inte bidragit till att lärarna huvudsakligen bedriver studie- och yrkesorientering, samt att studie- och yrkesvägledare utgör en outnyttjad resurs med avseende på det ledningsansvar som saknas för den studie- och yrkesorienterande verksamheten.

The purpose of following studie has been to look at leadership in compulsory school in respect to career education activities, as well as relationships between leadership, work force engagement and results of these activities. The purpose have, in part, been to reveal if the schools represented practise a real leadership in respect to theese activities. The reasons of estimation for a real leadership has been inspired by the theory of transformational leadership. The studie is based upon the answers of a questionnaire regarding 107 working career counselors in the county of Stockholm, Skåne and Västerbotten. The result shows that the majority of the schools are in lack of a real leadership in respect to career education while, simutaneously, several career counsellors express they want to take direction of theese activities. Furthermore there is stated that the majority of the asked career counselors in some degree consider the activities standards and results to be at satisfactory, and the most satisfied respondents are found in schools with real leadership. Two of the conclusions drawn from the result are that a real leadership has not contributed to teachers mainly managing career education, and, that career counselors constitutes an unexploited resource in regard to the lack of leadership concerning activities of career education in compulsory school.

Den här studien har titeln: Att vara chef i ideella organisationer. Det är en kvalitativ studie som rör ledares uppgifter i organisationer som präglas av värderingar, makt och politiskstyrning. Studien är gjord av mig, Marie Antman, som examenarbete på Högskolan Väst inom ramen för kursen Magisterprogram i ledarskap vårterminen 2021. Bakgrunden är att antalet anställda i den ideella sektorn har ökat samtidigt som forskning kring sektorns intraorganisatoriska aspekter har släpat efter. Den forskning som är gjord har visat att sektorn skiljer sig åt från den privata, vinstdrivna, sektorn på väsentliga områden. Det handlar om sektorns politiska (förtroendevalda) styrning, om motstridiga krav och mål och inom organisatoriska förväntningar på att bära organisationens värderingar. Studiens syfte var att skapa insikt och bidra till ökad förståelse för hur anställda chefer i ideellsektor hanterade sektorns unika omständigheter. För att svara upp mot studiens syfte genomfördes en studie med en konstruktivistisk ansats där deltagarnas egna berättelservar i fokus. Studien genomfördes genom intervjuer med tio chefer med erfarenhet från anställning som chef i minst två ideella organisationer. Urvalet var ändamålsenligt i den bemärkelse att det gjordes i syfte att välja ut deltagarna på ett strategiskt sätt. Analysmodellen byggde på de roller och uppgifter som chefer har utifrån studiens särskilda fokus på den ideella sektorns unika utmaningar. Studiens analys utgår ifrån grundsynen att i praktiken handlar varje chefs arbete om en kombination av chefskap, makt och ledarskap, att ledarskap är en process som handlar om relationer och som bör förstås i utifrån olika sociala kontexter och att det ideella ledarskapet kräver perspektiv på organisationer utifrån strukturella, politiska och symboliska aspekter. Empirin hanterades genom en tematisk ansats med inspiration av såväl grundad teori som av narrativ analysmetod. De teman som utkristalliserade sig var: förståelse för sektorn, chefeller ledare, arbetsplatsen som demokratiarena, makt och intressekonflikter, engagemangets fram- och baksidor, etisk stress samt att sätta mål. Sammanfattningsvis gav empirin en bild av en komplex socialt kontext med starka värderingar och ideal och mångfasetterade intressekonflikter som cheferna hade att hantera. Studiens främsta bidrag var dels att genom sin empiri ge en insiktsfull beskrivning av hur sektorns unika utmaningar ter sig för studiens chefer och sätten de hanterar det på dels att peka på att det inte går att förstå chefskapet i dessa organisationer utan att förstå den komplexa socialakontext som varje ideell organisation är. Här finns fortsatt utveckling att göra för att skapa en bra modell för att visualisera de olika delar som en sådan organisation består av, hur de förhåller sig till varandra och hur de är i ständig förändring. Studien pekar också på att chefer i den ideella sektorn har en chefsroll som inte tidigare har identifierats som handlar om att fungera som förbindelselänk inom de olika delar som den ideella organisationen består av: förtroendevalda, medlemmar, anställda, ideella krafter, givare och målgrupper. Studien visar också att det dubbla ledarskap som finns inbyggt i dessa organisationer leder till att chefer i ideell sektor inte hanterar alla en chefs/ledares uppgifter. För att hanterade utmaningar som denna studie fokuserar på arbetade cheferna främst med det strukturella och det politiska perspektivet. Studiens visade dock att de skulle vara hjälpta av att också kunna utveckla möjligheter till att även förfoga över det symboliska perspektivet.
Title: Being a leader in non-profit organizations. Author: Marie Antman, University Westwithin the framework of the course Master's Program in Leadership in the spring semester 2021. This is a qualitative study that deals with the tasks of leaders in organizations that are characterized by values, power and political control. The background is that the number of employees in the non-profit sector has increased while research on the sector'sintra-organizational aspects has lagged. The research that has been conducted has shown that the sector differs from the private, profit-driven, sector in significant areas. It concerns the sector's political governance, about conflicting demands and goals and intraorganizational expectations to embody the organization's values. The purpose of the studywas to contribute to an increased understanding of how employed managers in the nonprofit sector handled the sector's unique circumstances. In order to respond to the purpose of the study, a study was conducted with a constructivist approach focusing on the participants' own stories. The study was conducted through interviews with ten managers with experience from employment as a manager in at least two non-profit organizations. The selection was appropriate in the sense that it was done with the aim of selecting the participants in a strategic way. The analysis model was chosen to highlight the roles and tasks that managers have based on the study's special focus on the non-profit sector's unique challenges. The study's analysis is based on the basic view that in practice each manager's work is about a combination of management, power and leadership, that leadership is a process that is about relationships and should be understood in different social contexts and that non-profit leadership requires perspective on organizations structural, political and symbolic aspects. The interviews were handled through a thematic approach with inspiration from both grounded theory and narrative analysis method. The themes that crystallized were: understanding of the sector, manager or leader, theworkplace as an arena of democracy, power and conflicts of interest, the pros and cons of commitment, ethical stress and setting goals. In summary, the interviews describes a complex social context with strong values and multifaceted conflicts of interest that the managers had to deal with. The main contribution of the study was an insightful description, provided by the interviews, of how the sector's unique challenges appear to the leaders and the ways they handle it, and to point out that it is not possible to understand the leadership in these organizations without the understanding of the complexity of the social context that each non-profit organization constitutes. There is further development to be done to create a model for visualizing the different parts that such an organization consists of and how they relate to each other. The study also indicates that managers in the non-profit sector have a previously unidentified managerial role that is about acting as a liaison within the various parts of the organization: elected representatives, members, employees, non-profit forces, donors and target groups. The study also shows that a dual leadership is built into these organizations which leads to managers in the non-profitsector not handling all the tasks of a manager/leader. To address the challenges that this study focuses on, managers worked primarily with the structural and political perspective. However, the study showed that they would be helped by also being able to develop opportunities to work with the tools of the symbolic perspective

Regeringen tillsatte december 2017 en Tillitsdelegation med uppdrag att stödja offentlig sektor att utveckla en tillitsbaserad styrning och ledning. Tillit ses som en tredje form av styrning tillsammans med politisk styrning och marknadsstyrning. Föreliggande arbete syftade till att öka förståelse för hur operativa chefer inom en regional organisation reflekterade om ”Organisationskultur med Tillit som Grund” (OTG). Forskningsfrågor var; Vad menas med en OTG för de intervjuade cheferna?  Vilka styrkor respektive svagheter kan enligt cheferna finnas i en OTG? Vilka förutsättningar enligt cheferna är viktiga för att skapa en OTG? Undersökningen var en kvalitativ intervjustudie med en konstruktivistisk epistemologi och hermeneutiskt ansats, det vill säga insamlade data tolkades utifrån perspektivet att människor skapar och konstruerar kunskap i interaktion med sin omvärld. Resultatet visade att samtliga intervjuade chefer såg positivt på en OTG. Det beskrevs som ett övergripande kulturarbete som behöver genomföras över tid. Ingen av respondenterna såg någon motsättning med yttre kontroll och tillit i styrning och ledning. Tvärtom ansågs yttre ramar vara en förutsättning för professionell autonomi. Det var stor skillnad inom regionen på hur verksamheter styrdes. Vissa verksamheter var mer toppstyrda än andra. Respondenterna uppfattade få svagheter, men många styrkor med en OTG. Dock ansågs en omställning till en OTG inbegripa många utmaningar, nya sätt att tänka och leda på flera plan. Dessutom ansågs en OTG innebära en maktförskjutning, vilket utmanar hur ansvarsutkrävandet ska se ut. Ett viktigt verktyg i en sådan omställning ansågs vara att skapa en lärande organisation.

2020-09-07

Syftet med uppsatsen är att undersöka individ- och familjeomsorgens (IFO) enhetschefers upplevelser av tillit, styrning och ledning för att sedan jämföra detta med Tillitsdelegationens (SOU 2019:43) förslag till förändring inom den offentliga sektorn. För att öka kunskapen om ämnet kommer frågor kring deras allmänna uppfattning om tillit, styrning och ledning att redovisas och analyseras gentemot de sju principerna från SOU 2019:43. Skillnaderna samt likheterna i dagens upplevda styrning och ledning har analyserat med organisationsteoretiska teorier för att belysa politiken, ledningen samt andra aktörers inflytande på IFO:s verksamhetsområden. Semistrukturerade intervjuer har använts för att djupare kunna få fram de upplevelser som respondenterna skildrar samt för att belysa det som de själva anser vara väsentligt. Resultatet visar att enhetschefernas organisationer har ett tydligt medborgarfokus, helhetssyn, handlingsutrymme, stödfunktioner, kunskap samt en strävan efter öppenhet. Begreppen finns inom de undersökta organisationerna, men den tidigare forskningen förespråkar att det kan utvecklas ytterligare. Uppsatsen har analyserat den tidigare forskningen från flera nordiska länder som har gått eller går igenom en tillitsreform. Materialet har analyseras tillsammans med de organisationsteoretiska aspekterna som påverkar organisationerna samt den mimik som finns i efterliknandet av andra nordiska länders utveckling. Resultatet, analysen och slutsatsen har visat att enhetschefernas upplevelser av tillit, styrning och ledning på många plan liknar den förändring som Tillitsdelegationen avser att implementera. Även om vissa likheter finns, så är de inte uttalade på samma sätt som Tillitsdelegationen har framfört och beroende på vilken enhetschef det är så finns det olika grader av upplevd tillit, både uppifrån och ner. Det har även visats att om tilliten präglar deras vardagliga arbete så är det inte alla medarbetare som är intresserade av att ha det handlingsutrymmet som tilliten för med sig. Det finns en ambivalent upplevelse tillit, styrning och ledning samt hur utveckling kan ske inom respektive organisation. En av slutsatserna som författaren kommit fram till är att en förändring, liknande tillitsbaserad styrning och ledning, inte bör påverka de undersökta organisationerna markant.