Academic literature on the topic 'Styrning och ledning'

FN:s ledning är tydlig med att Agenda 2030 kräver transformativt och inkluderande ledarskap. Ett ledarskap som kräver att vi tar modiga beslut och flyttar oss ut ur våra ”comfort zones” och välkomnar innovativa sätt att arbeta och tänka. I denna artikel ger jag min reflektion över ledarskapskompetenser i undervisningen och ledarskapets betydelse inom undervisningsorganisationen för att möjliggöra för studenter att bygga sådana kompetenser samtidigt som de skapar värde för andra. Det handlar om ledarskap på olika nivåer: att leda sig själv, att leda ihop med andra och att leda för det gemensamma globala samhället. Det handlar också om att skapa rum/utrymme för att möjliggöra utforskande samverkan för hållbar omställning. Att skapa detta förändringsutrymme kräver dock att ledningen, speciellt inom utbildningsystemet, förstår att skilja på men ändå ser det ömsesidiga beroendet av två logiker för styrning och utveckling: kryssnings- respektive expeditionslogiken.

Forskning visar att rektorer inte tar sitt ansvar att organisera studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar. Syftet med denna studie är därför att beskriva hur grundskolerektorer implementerar Skolverkets allmänna råd gällande styrning och ledning av studie- och yrkesvägledning, så att de uppfyller kravet på att studie- och yrkesvägledning är hela skolan ansvar. Utifrån detta syfte har följande frågeställning formulerats: Hur implementerar grundskolerektorer Skolverkets allmänna råd gällande styrning och ledning av studie- och yrkesvägledning? För att besvara studiens frågeställning har kvalitativ metod använts genom intervjuer med sex grundskolerektorer i tre kommuner i nordvästra Skåne. Som teoretisk utgångspunkt har implementeringsteori använts för att analysera studiens resultat. Resultatet visar att då informanterna implementerar Skolverkets allmänna råd gällande styrning och ledning av studie- och yrkesvägledning, sker detta oftast på olika sätt. Resultatet visar även att vissa informanter inte implementerar de allmänna råden.

Syftet med denna magisteruppsats är att undersöka rektorers uppfattningar om hur en tillitsbaserad styrning och ledning kan förbättra skolans verksamhet och arbetsmiljön för skolans professioner samt hur tilliten i skolans lokala styrkedja kan ökas.  Studien har en hermeneutisk kvalitativ ansats där en halvstrukturerad intervju har använts som metod. Intervjuerna utgick från en intervjuguide som grundades i Bringselius (2017) sju vägledande grundprinciper för styrning, arbetsorganisation och kultur som syftar till att öka tilliten i verksamheten. De sju vägledande grundprinciperna är tillit, medborgarfokus, helhetssyn, handlingsutrymme, stöd, kunskap och öppenhet.  Resultatet visar att rektorers uppfattningar om tillitsbaserad styrning och ledning är att det finns olika sätt att skapa tillit i skolans styrkedja, både uppåt och nedåt, som gynnar skolans verksamhet och arbetsmiljön för skolans professioner. Mina slutsatser utifrån denna studie om rektorers uppfattningar om tillitsbaserad styrning och ledning är att det kan ge många positiva effekter både vad gäller skolans verksamhet och arbetsmiljön för skolans professioner. Enligt rektorerna kan mer tillit i skolans styrkedja ge ett större handlingsutrymme för medarbetare, vilket innebär att de kan påverka sin arbetssituation. Kärnan i tillitbaserad styrning och ledning är samarbete och helhetssyn, vilket enligt rektorerna, kan ha en positiv inverkan på skolans verksamhet eftersom kunskapen och kompetensen hos medarbetare tas tillvara och används direkt i verksamheten. Beslut fattas tillsammans med medarbetare som arbetar i verksamheten, närmare eleven, vilket innebär att besluten oftast gynnar eleven.
The purpose of this master's thesis is to investigate the principals´ conceptions of how trust-based governance and management can improve the school's operations and work environment for the school's professionals and how confidence in the school's local chain of command can be increased.  The study has a hermeneutic qualitative approach where a semi-structured interviews has been used as a method. The interviews were based on an interview guide which was founded in Bringselius (2017) seven guiding principles for governance, work organization and culture aimed at increasing confidence in the organization. The seven guiding principles are trust, citizen focus, holistic view, scope, support, knowledge and openness.  The result shows that the principals´ conceptions of trust-based governance and management are that there are different ways of creating trust in the school's chain of command, both upwards and downwards, which favors the school's operations and the working environment for the school's professionals.  My conclusions on the basis of this study of the principals´ conceptions of ​​trust-based governance and management is that it can have many positive effects both in terms of the school's operations and the working environment for the school's professionals. According to the principals, more confidence in the school's chain of command can provide a greater scope for the staff, which means that they can influence their work situation. The core of trust-based governance and management is collaboration and a holistic view, which according to the principals, can have a positive impact on the activities of the school,  as the knowledge and competence of staff are utilized and used directly in the organization. Under such circumstances decisions are made together with employees who work in the organization, closer to the pupils, which means that the decisions usually favor the pupils.

Sverige har haft tydliga problem med sin styrning av välfärdssektorn till följd av incitament som kan hämtas ur NPM. Detta främst i form av en mål- och resultatstyrning som centraliserat makten med återkommande rapporteringskrav. För att komma till bukt med problemen inrättades åtgärder för att främja en ny styrning. I nuläget har styrformen tillitsbaserad styrning och ledning sett dagens ljus vilket innefattar en styrning, kultur och arbetssätt med fokus på verksamhetens syfte och brukarens behov. Studien avsåg ge en grundlig bild kring upplevelser av styrning och ledning inom en kommunal vård- och omsorgsförvaltning i förhållande till ett ideal av tillitsbaserad styrning och ledning. Detta för att producera kunskap om hur styrning och ledning upplevs inom en kommunal vård- och omsorgsförvaltning och för att bidra till utvecklingen av tillitsbaserad styrning och ledning inom densamma. I studien genomfördes kvalitativa intervjuer med fyra enhetschefer vilkas upplevelser ställts i förhållande till en idealtyp av tillitsbaserad styrning och ledning. De sammanvägda upplevelserna av styrning och ledning motsvarar ett ideal av tillitsbaserad styrning och ledning i hög grad. Mot denna bakgrund indikerar studien på att det finns incitament som går att härleda från ett ideal av tillitsbaserad styrning och ledning. Vidare framkommer att det finns incitament som kan härledas från NPM. Respondenternas svar indikerar även på att förvaltningen ses som värderingsstyrd med uppfattningar om gott ledarskap, något som skapar förutsättningar att försätta utveckla den tillitsbaserade styrning och ledningen inom densamma. Slutligen har studien, baserat på respondenternas svar, resulterat i en rad upplevda utvecklingsområden för den fortsatta utvecklingen av styrformen inom förvaltningen. Resultaten skall enbart ses som indikationer på hur styrning och ledning upplevs samt hur styrformen kan utvecklas inom förvaltningen. Allt eftersom svaren i många meningar går och inte speglar en övergripande upplevd bild.
Sweden has had clear problems with its governance of the welfare sector because of incentives that can be obtained from NPM. This mainly in forms of performance management that has centralized the authority with recurring reporting requirements. To overcome these problems, measures were taken to promote a new governance. At present, the form of trust-based governance has seen the light of day. This includes a governance, culture and working method with focus on the purpose of the organisation and the needs of the user. The following study was intended to provide a thorough picture of experiences regarding governance within a municipal healthcare administration, in relation to an ideal of trust-based governance. This with an intention to produce knowledge about how governance is experienced within a municipal healthcare administration and to contribute to the development of governance within it. The study was based on qualitative interviews with four first line managers, whose experiences where compared to an ideal of trust-based governance. The results show that the combined experiences of governance largely correspond to an ideal of trust-based governance. Under those terms the study indicates that there are experiences which can be deduced from an ideal of trust-based governance. Furthermore, there are incentives which can be deduced from NPM. The interviewees responses indicate that the administration is regarded as value-driven with perceptions of good leadership, which creates conditions for developing the trust-based governance within it. Finally, the study, based on the responses, has resulted in several experienced aspects for the continued development of the trust-based governance within the administration. The results should only be indications of how governance is experienced and how the form of governance can be developed. All because the responses in many sentences differ and not reflects an overall perceived image.

Denna studie handlar om styrning och ledning i Karlstad kommun. Studien syftar till att undersöka hur New Public Management och Tillitsbaserad styrning och ledning kan bidra till en förståelse för den centralt kommunicerade styrningen och ledningen. Den övergripande problemställningen som besvaras i studien är Vilka dominerande inslag av Tillitsbaserad styrning och ledning samt New Public Management återfinns i den centralt kommunicerade styrningen och ledningen av Karlstads kommun? Frågeställningen besvaras med en idéanalys. Två styrningstrender används som idealtyper för att utforska det empiriska materialet som består av styrdokument och intervjuer med tjänstemän inom kommunledningen. De två trender som utgör teoretisk grund är New Public Management och Tillitsbaserad styrning och ledning. Studiens relevans ligger i den svenska regeringens pågående arbete med att förändra hela styrkedjan inom den offentliga sektorn, från New Public management till Tillitsbaserad styrning och ledning. Den övergripande problembilden baseras på antagandet att vissa centrala delar i New Public Management har lett till en oproportionerlig ökning av administrativa arbetsuppgifter, vilket i slutändan lett till en ineffektiv användning av de offentliga resurserna. Genom att undersöka befintlig styrning och ledning i en svensk kommun idag får vi en bättre nulägesbild av vilka områden som, mer eller mindre uttryckligen, präglas av de två trenderna. Således kan de båda trenderna sägas representera det gamla och det nya då regeringens ambition är att ersätta delar av den ena med den andra. Resultatet av studien visar att genom att se på olika områden är det möjligt att lokalisera element från de två trenderna i varierande utsträckning. De båda trenderna var för sig är dock inte tillräckliga för att skapa sig en rättvis bild av den centrala styrningen och ledningen i Karlstad kommun. Tillsammans bildar de vad som bäst beskrivas som en hybridmodell.
This paper is about governance and management in the municipality of Karlstad. The study aims to explore how New Public Management and Trust based governance and management can contribute to an understanding of the centrally communicated governance and management. The main question that is to be answered in this paper is What dominant elements of Trust based governance and management as well as New Public Management can be found in the centrally communicated governance and management of the municipality of Karlstad? The question is answered by an idea analysis. Two management trends are being used to explore the empirical material that consists of steering documents and interviews with representatives of the municipal management. The two trends that are used as theoretical base and ideal types for this study are New Public Management and Trust based governance and management. The relevance of the study lies in the fact that the Swedish government has a work in progress on changing the course of the governance throughout the public sector, from New Public Management to Trust based governance and leadership. The overall problem scenario is based on the assumption that some of the central elements of New Public Management has led to an disproportionate increase in administration, which in the end has led to a non- efficient usage of the public resources. By examining the existing governance and management in a Swedish municipality today we get a better situation image of which areas that are, more or less explicitly stated, characterized by the two trends. Thus both trends can be said to represent the old and the new as the government's ambition is to replace parts of one with the other. The result of the study shows that by looking at different areas you are able to locate the two trends in varying extent. The trends by themselves are not enough to get a clear image of the governance and management in Karlstad, yet together they form what is best described as a hybrid model.

Bakgrund: På dagens marknader är logistiken kärnverksamhet för många företag. För ett företag som säljer någon typ av produkt är tillgängliggörandet av varan på den tidpunkt och den plats som kunden önskar ofta är en väsentlig del av värdet för kunden. Ändå outsourcar många företag sin logistik till tredjepartslogistikföretag (TPL). Styrning och kontroll i relationen med TPL-leverantören blir därmed viktigt för att uppnå önskvärda resultat med samarbetet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka individ- och familjeomsorgens (IFO) enhetschefers upplevelser av tillit, styrning och ledning för att sedan jämföra detta med Tillitsdelegationens (SOU 2019:43) förslag till förändring inom den offentliga sektorn. För att öka kunskapen om ämnet kommer frågor kring deras allmänna uppfattning om tillit, styrning och ledning att redovisas och analyseras gentemot de sju principerna från SOU 2019:43. Skillnaderna samt likheterna i dagens upplevda styrning och ledning har analyserat med organisationsteoretiska teorier för att belysa politiken, ledningen samt andra aktörers inflytande på IFO:s verksamhetsområden. Semistrukturerade intervjuer har använts för att djupare kunna få fram de upplevelser som respondenterna skildrar samt för att belysa det som de själva anser vara väsentligt. Resultatet visar att enhetschefernas organisationer har ett tydligt medborgarfokus, helhetssyn, handlingsutrymme, stödfunktioner, kunskap samt en strävan efter öppenhet. Begreppen finns inom de undersökta organisationerna, men den tidigare forskningen förespråkar att det kan utvecklas ytterligare. Uppsatsen har analyserat den tidigare forskningen från flera nordiska länder som har gått eller går igenom en tillitsreform. Materialet har analyseras tillsammans med de organisationsteoretiska aspekterna som påverkar organisationerna samt den mimik som finns i efterliknandet av andra nordiska länders utveckling. Resultatet, analysen och slutsatsen har visat att enhetschefernas upplevelser av tillit, styrning och ledning på många plan liknar den förändring som Tillitsdelegationen avser att implementera. Även om vissa likheter finns, så är de inte uttalade på samma sätt som Tillitsdelegationen har framfört och beroende på vilken enhetschef det är så finns det olika grader av upplevd tillit, både uppifrån och ner. Det har även visats att om tilliten präglar deras vardagliga arbete så är det inte alla medarbetare som är intresserade av att ha det handlingsutrymmet som tilliten för med sig. Det finns en ambivalent upplevelse tillit, styrning och ledning samt hur utveckling kan ske inom respektive organisation. En av slutsatserna som författaren kommit fram till är att en förändring, liknande tillitsbaserad styrning och ledning, inte bör påverka de undersökta organisationerna markant.

Bakgrund: I och med New Public Managements intåg i den offentliga sektorn, med ett öka administrations- och rapporteringskrav, startade regeringen 2016 en delegation med fokus på att styra och leda med tillit. Tillitsdelegationen har utvecklat en styrmodell kallad Tillisbaserad styrning och ledning som syftar till att öka de yrkesproffesionellas handlingsutrymme. Ett antal reformer tillsammans med ett skifte mot en ökad linjestyrning visar indikationer på att New Public Management successivt letar sig in i universitetsvärlden. Syfte: Denna studie ställer sig frågande till hur utbredd de två styrteorierna New Public Management (NPM) och Tillitsbaserad styrning och ledning (TSL) är vid universitet i Sverige. Studien vill vidare belysa frågan om hur ett universitets styrning upplevs ur de anställdas perspektiv. Undersökningen tar avstamp i Hoods (1991) sju kriterier för New Public Management och Bringselius (2017) tre styrprinciper för Tillitsbaserad styrning och ledning. Metod: Studieobjektet som ligger till grund för studien är Uppsala Universitet. Analysmetoden är kvalitativ i form av intervjuer och styrdokument. Studiens teoretiska ansats sammanfattas i fyra huvudområden: styrning, ledning, organisation och kultur. Resultat och slutsats: Studien visar att det finns inslag av både NPM och TSL inom universitetets styrning. De främsta inslagen av NPM ses inom området styrning genom ökade krav på uppföljning, mätning och administration medan TSL snarare uttrycks genom universitetets kultur och ledarskap. Resultatet visar att NPM har haft störst genomslag vid universitetets högre nivåer men ter sig inte lika starkt vid de lägre organisatoriska nivåerna. De mest framträdande i styrningen verkar vara den traditionsenliga kollegiala prägeln, tillsammans med de vetenskapliga normerna.

Den här studien belyser hur skolchefers förståelse av begreppet pedagogiskt ledarskap påverkar rektorers förutsättningar att leda skolverksamheten mot de nationella målen? En utgångspunkt är de erfarenheter jag som rektor har av en kommunal skolorganisation. I den organisationen finns skolchefen, en roll som av huvudmannen har fått mandat att organisera kommunens skolväsende och leda rektorerna. Den bakgrund som ges beskriver styrningen av den svenska skolan och ger en tillbakablick på skolchefsrollen från 1958 fram till nutid. De teoretiska perspektiven är tre; läroplansteorin som ger ett ramverk, systemteorin som används för att studera organisationer och ett fenomenologiskt perspektiv som bidrar till studiens tolkande ansats. Viktiga begrepp är styrning, ledning och ledarskap. Med styrning avses de nationella system som används för att styra skolan, dvs. juridisk, ideologisk och ekonomisk styrning samt styrning genom utvärdering och kontroll. Ledning är organisation och processer som syftar till att genomföra styrningen. Genomförandet innebär ansvarstagande och påverkan i organisationen. Ledarskap utövas genom handlingar av en eller flera personer i organisationen. I forskningsöversikten ligger tyngdpunkten på forskning om pedagogiskt ledarskap. I studien reanalyseras data från enkäter som genomförts inom ramen för forskningsprojektet Nationell policy möter lokala genomförandearenor.[1] Inom den del av projektet som undersöker skolväsendets styrning och ledning genomfördes ett flertal enkäter som riktades till alla landets kommuner (och delvis även till andra huvudmän). Två av enkäterna besvarades av skolchefer för de obligatoriska skolformerna och det är ur dem som ett urval av frågor har gjorts för reanalysen. Dessa frågor behandlar skolchefers uppfattningar om och prioriteringar inom sina arbetsuppgifter. Svaren analyseras med en tolkande ansats. För att fördjupa kunskapen om skolchefernas förståelse av rektors uppdrag, har dessa enkätresultat kompletterats med tre intervjuer som transkriberats och därefter analyserats på samma sätt. Studiens resultat Arbetsuppgifter/handlingar kopplade till lokal politisk styrning och ekonomi är viktigast för skolcheferna, men de anses mer sällan höra till de mest stimulerande eller mest centrala arbetsuppgifterna i relation till rektorerna. Många skolchefer finner arbetsuppgifter/handlingar kopplade till kvalitetsarbete- och verksamhetsutveckling stimulerande och viktiga. Arbetsuppgifter/handlingar kopplade till det egna ledarskapet har också prioriterats. Det är få av skolcheferna som ser arbetsuppgifter eller handlingar kopplade till medarbetares lärande och utveckling som viktigast eller mest stimulerande. Skolchefer som har en chef mellan sig och rektorerna anger att denna chefs viktigaste arbetsuppgift är att fungera som stödjare eller coach för de rektorer hen är chef för. Inom den tolkande ansatsen inom organisations- och ledarskapsforskning, som är en analysram i den här studien, har man visat att våra handlingar baseras på vår tolkning och förståelse av arbetssituationen (Sandberg & Targama, 1998). Därmed är ett sammanfattande resultat av reanalysen att skolchefernas förståelse av sitt uppdrag är sådan att pedagogiskt ledarskap inte ingår i det egna uppdraget eller har mycket låg prioritet. Intervjuerna förstärker enkäternas empiri. Trots att skolcheferna formulerar sig kring lärande och pedagogiskt ledarskap, är deras förståelse av sitt uppdrag sådan att pedagogiskt ledarskap inte ingår i uppdraget eller har mycket låg prioritet. Att verka för rektorers pedagogiska ledarskap ingår, men samtalen om hur det kan göras handlar till stor del om systematiskt kvalitetsarbete. Avslutningsvis diskuteras studiens resultat och hur ett mer medvetet ledarskap, med avseende på lärande, skulle kunna påverka skolors kvalitet och resultat. Det finns också tankar om hur en gemensam förståelse, i första hand inom en kommun, skulle kunna uppnås.   Nyckelord: skolchef, styrning, pedagogiskt ledarskap, lärande, systematiskt kvalitetsarbete [1] Nihlfors & Johansson, 2015