To see the other types of publications on this topic, follow the link: Subtraktion.
Dissertations / Theses on the topic 'Subtraktion'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Subtraktion.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Tuväng, Karlsson Sofie, and Mohammed Kawthar Kassem. "Subtraktion och kommunikation i läromedel för årskurs 1 : En läromedelsanalys om subtraktion och kommunikationsförmågan inom subtraktion." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-100379.
Full textAbstract:
Forskning visar att många elever har svårt för subtraktion. Denna studie undersökerhur läromedel behandlar subtraktion och kommunikationsförmågan inomsubtraktion. Vi har gjort en läromedelsanalys av räkneböcker för årskurs 1, Singma1B och Favorit matematik 1B. Fokus ligger på hur läromedlen behandlar subtraktionutifrån olika uttrycksformer, vilka typer av subtraktionsuppgifter som eleverna fårmöta och hur läromedlen ger dem möjlighet att utveckla kommunikationsförmåganinom subtraktion. Studien utgår ifrån semiotisk teori som grundar sig i läran om tecken. För att besvaraforskningsfrågorna har vi gjort en innehållsanalys utifrån olika kategorier avsubtraktionsuppgifter och semiotiska uttrycksformer. Med hjälp av olikaanalysscheman har innehållet, den visuella formen och arbetet med utveckling avkommunikationsförmågan inom subtraktion analyserats. Resultatet visar att bådaläromedlen i ungefär samma utsträckning använder sig av olikasubtraktionsuppgifter och använder olika semiotiska resurser som bidrar till entydlig struktur vilket gynnar elevers förståelse och lärande. Båda läromedlen germånga möjligheter till utveckling av den skriftliga och visuellakommunikationsförmågan inom subtraktion. Resultatet visar att Singma har ett stortfokus på den muntliga kommunikationsförmågan, medan Favorit matematik vidarbete med enbart räkneboken ger få muntliga utvecklingsmöjligheter.
2
Karlsson, Caroline, and Emil Johansson. "MATEMATIKUNDERVISNING I SUBTRAKTION : En litteraturstudie om undervisning, metoder och strategier i subtraktion." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-37763.
Full textAbstract:
I dagens samhälle spelar matematikundervisningen en stor roll och elever ska få använda olika metoder och strategier för beräkningar i matematik. Undervisning ska bidra till att ge elever kunskaper att själva kunna välja vilken metod eller strategi som ska användas. Subtraktion kan tolkas som ett räknesätt som är svårt för lärare att förklara och visa för elever. Subtraktion är ett mer komplicerat räknesätt än vad addition är, däremot finns det ett flertal metoder och strategier som kan användas vid subtraktionsuppgifter. Syftet med litteraturstudien är att se vad forskning visar gällande hur undervisning i subtraktion för elever i fem till tolv års ålder kan bedrivas och genomföras. Den vetenskapliga litteratur som ligger till grund för litteraturstudien har tagits fram via systematiska och manuella sökningar och sökningarna har grundat sig i syfte och frågeställningar. Resultat visar att konkret material gynnar elevers förståelse för subtraktion och det abstrakta tänkandet, men introduktion om hur materialet ska användas krävs. Elever får fördjupad förståelse för hur de ska använda en strategi eller metod vid subtraktionsberäkningar ifall den blir tydligt introducerad. Resultat visar även att helgruppssamtal ökar elevers förståelse för subtraktion. Fortsatt forskning skulle vara att se hur digitala verktygs påverkar elevers förståelse och kunskaper kring subtraktion.
3
Larsson, Kerstin. "Vad handlar subtraktion om?" Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-43096.
Full textAbstract:
Denna uppsats är en litteraturstudie av kurslitteratur i matematikdidaktik. Jag har läst all kurslitteratur som användes i matematikdidaktiska kurser för blivande lärare i tidiga skolår under läsåret 2008/2009 vid Stockholms universitet. Jag har sökt efter beskrivningar av subtraktion och undersökt vilka olika subtraktionssituationer som finns beskrivna. Exempel på subtraktionssituationer är minskning och jämförelse. En minskning är en situation från verkligheten där en mängd minskas och en jämförelse kan ske då det finns två mängder som jämförs med varandra. Båda kan tecknas som ett subtraktionsuttryck. 7 – 4 = 3 kan beteckna minskningen 7 bullar finns på fatet, 4 äts upp och då är det 3 kvar eller jämförelsen 7 bullar finns på fatet och 4 barn runt bordet. Det är 3 fler bullar än barn. Min studie söker svar på vilka olika situationer som kan uppstå i verkligheten runt omkring oss, som kan tolkas till subtraktion och hur dessa situationer beskrivs i kurslitteraturen samt vilka ord och uttryck som används för att beskriva dessa situationer. För att tolka vad jag läser använder jag en matris från en forskningsöversikt där jag sorterar in de olika situationer som beskrivs. Min undersökning visar att det inte finns någon enhetlig bild av olika subtraktionssituationer i den litteratur som har undersökts. Det finns inte heller någon entydig terminologi för situationer inom räknesätten. Jag har också uppmärksammat att samma ord ibland används för att benämna situationer och ibland används för att benämna beräkningsstrategier. En del matematikdidaktisk litteratur skiljer inte på situationer och beräkningsstrategier. Med inspiration från variationsteori diskuterar jag hur denna variation öppnar för, respektive stänger för, olika sätt att erfara subtraktion.
4
Persson, Carina. "Subtraktion - räkning eller relationer? : En fenomenografisk studie av hur några elever uppfattar subtraktion." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-50035.
Full text
5
Kragmo, Lisa, and Kristin Viman. "Vad är subtraktion för dig? : En fenomenografisk studie om elevers, lärares och speciallärares uppfattningar om subtraktion." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-133713.
Full text
6
Ståhl, Linnea. "Samtidighet mellan addition och subtraktion : En intervjustudie om undervisning som synliggör sambandet mellan addition och subtraktion." Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-53511.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att ge en bild av undervisning som synliggör sambandet mellan addition och subtraktion. Elever har visat svårigheter med att använda sambandet mellan addition och subtraktion för att lösa olika aritmetiska problem. Samtidigt är det en viktig förutsättning för att utveckla effektiva lösningsstrategier. Studien är genomförd med inspiration från fenomenografi där kvalitativ intervju använts som metod. Fem lärare i årskurs 1–3 har intervjuats. Lärarna som har intervjuats har medverkat i två olika utvecklingsprojekt där de tillsammans med forskare fördjupat sig i addition och subtraktion. Resultatet visar på vikten av att tidigt synliggöra sambandet mellan addition och subtraktion samt uppdelningen av tal för att elever effektivt ska kunna lösa olika aritmetiska problem. Vidare framgår i resultatet att sambandet mellan addition och subtraktion kan synliggöras genom att arbeta med addition och subtraktion samtidigt, att undervisa om tals del-helhetsrelationer och genom medvetna val av konkret material och representationsformer av tal.The purpose of this study is to provide a comprehensive understanding and insights regarding teaching that show the relation between addition and subtraction. Students have shown difficulty in using the relation between addition and subtraction to solve arithmetic problems. At the same time, it is an important prerequisite for developing effective strategies. The study is inspired by phenomenography where qualitative interview was used as a method. Five teachers have been interviewed, which is operative in the first to third grade. The participating teachers have been participating in development projects where they were accompanied by researchers who deepened their knowledge within addition and subtraction. The study shows the importance to visually illustrate the connection between addition and subtraction in an early phase, as well as the separation of numbers so that students are able to solve arithmetic problems more efficiently. Furthermore, the result shows that the relation between addition and subtraction can be shown by working with addition and subtraction simultaneously, working with part-whole relations, and through smart choice of concrete material and representation of numbers.
7
Jans, Ia, and Malin Malm. "Mellanstadieelevers beräkningsstrategier vid addition och subtraktion." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-104633.
Full textAbstract:
I Lgr 11 betonas att elever ska lära sig olika beräkningsstrategier i huvudräkning och skriftliga metoder för att kunna lösa uppgifter med olika tillvägagångssätt. Denna studie undersöker vilka olika beräkningsstrategier elever i mellanstadiet använder sig utav och vilka missuppfattningar de har. Vidare undersöks huruvida uppgiftens matematiska utformning påverkar elevernas val av beräkningsstrategi. För att ta reda på detta har vi gjort en kvalitativ forskningsstudie där vi har utgått från befintlig data. Resultatet i vår undersökning visar att eleverna använder sig av olika beräkningsstrategier och att de flesta missuppfattningar beror på bristfälliga förkunskaper. Resultatet visar även att uppgiftens utformning påverkar elevernas val av beräkningsstrategi.
8
Bengtsson, Emma, and Emmy Nilsson. "“Subtraktion är mer svårbegripligt än addition” : En litteraturstudie om lågstadieelevers svårigheter inom subtraktion och orsakerna till detta." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-42701.
Full textAbstract:
TIMSS och Skolverket har rapporterat resultat som visar att elever verkar vara svaga inom räknesättet subtraktion. I en kartläggning genomfördes olika matematikdiagnoser i olika årskurser i Sverige där detta resultat också framgår. Bland annat visade det sig att 4/5 av deltagande elever i årskurs 2 inte klarade uppgifter som 19-4. Forskning hävdar att elever bland annat har svårt för huvudräkning och skriftliga räknemetoder. Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda på vad forskningen säger om upplevda svårigheter hos lågstadieelever och dess möjliga orsaker. Specifikt att besvara frågeställningarna: Vad säger forskningen om vilka svårigheter lågstadieelever har inom räknesättet subtraktion? Vad säger forskningen om möjliga bakomliggande orsaker till nämnda svårigheter? För att besvara frågeställningarna och uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier som behandlar området. Vårt resultat visar att forskningen har kommit fram till att elever bland annat har svårt för bakåträkning, genomföra lån i uppställning på korrekt sätt och att de subtraherar det minsta tal från det största oavsett placering. Forskningen beskriver att de möjliga orsakerna kan bero på missförståelse och felinlärning. Studien grundar sig mestadels på utländska forskningspublikationer och därmed kan resultatet skilja sig från svenska skolor. I vidare forskning var tanken att undersöka elevers strategier vid subtraktionsuträkningar samt deras reflektioner kring dem. Didaktiska implikationer från studien är indikationer på att lärare bör skapa en medvetenhet om elevers svårigheter, generellt i matematik för att kunna förebygga svårigheter och missförstånd så att dessa inte följer elever till senare år.
9
Damberg, Marie, and Mattias Pettersson. "Strategi- och metodval i subtraktion : Ett examensarbete." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-21349.
Full textAbstract:
Yngre elever har generellt svårare för subtraktion än addition. Svårigheten ligger i att det finns fler aspekter att ta hänsyn till för att göra gynnsamma strategival och använda sig av lämpliga beräkningsmetoder. Genom ett test med uppföljande röstsvar hos elever ur en årskurs 2 undersöker vi hur de gör och vad som skiljer sig åt eleverna emellan när de räknar subtraktion. Syftet med denna studie är att genom ett deskriptivt förhållningssätt identifiera de strategier och beräkningsmetoder elever ur en svensk årskurs 2 spontant använder sig av vid huvudräkning vid subtraktion i talområdet mellan 21 och 100. Vidare analyserar vi huruvida det finns några samband mellan elevers val av strategi och beräkningsmetod samt huruvida det finns några skillnader mellan pojkars och flickors val av strategi och beräkningsmetod. Vi analyserar även om det finns något samband mellan strategival, beräkningshastighet samt korrekt svar utifrån problemets utformning och tillhörande gynnsam strategi. För att uppnå syftet med denna studie formulerar och söker vi svar på elva frågeställningar. Utifrån den kunskapsöversikt som har gjorts och i linje med syftet med denna studie ställer vi även två hypoteser. Beträffande strategival förhåller eleverna sig övervägande till direkt subtraktion. Detta mönster gäller för pojkar såväl som för flickor. Den största spridningen i val av strategi återfinns där uppgifterna är utformade för att gynna indirekt addition som strategival. Dock ska tilläggas att även dessa uppgifter till övervägande del uppvisar en användning av direkt subtraktion. Gällande beräkningsmetoder har eleverna till största del använt sig av talsortsvis beräkning. Till skillnad från strategival uppvisas en skillnad mellan pojkars och flickors val av beräkningsmetod. Pojkarna tenderar att variera sina metoder medan flickorna ofta förhåller sig till en och samma. Beträffande samband mellan strategival och beräkningshastighet utifrån problemets utformning och gynnsam strategi kan urskiljas att problemets utformning kan ha en påverkan på beräkningstiden. Dock kan inget samband identifieras mellan gynnsam strategi och tid. Beträffande samband mellan strategival och antal rätt utifrån problemets utformning och gynnsam strategi kan urskiljas att både problemets utformning och gynnsam strategi kan ha en påverkan på antal rätt.
10
Waller, Judith. "Mehrperspektivische Fallstudie : Addition und Subtraktion bis 100 /." Zürich : Hochschule für Heilpädagogik, 2009. http://www.bscw-hfh.ch/pub/bscw.cgi/d4361768/WallerJudithMAT,%2029.12.08.pdf.
Full text
11
Rosenson, Hillevie. "Svårigheter inom subtraktion samt dess orsaker : En litteraturstudie om subtraktionens svårigheter och möjliga orsaker till detta." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-22930.
Full textAbstract:
Syftet med den här studien har varit att få kunskap i vilka svårigheter som finns inom subtraktionsräkning samt deras orsaker. Frågeställningarna har varit till hjälp för att finna svar på studiens syfte. Studien är en systematisk litteraturstudie, vilket innebär att syftet besvaras utifrån tidigare gjord forskning. Resultat från tidigare forskning visar på en del svårigheter vid subtraktion, delvis har elever svårt med att låna korrekt vid uppställning, skillnaden mellan subtrahenden och minuenden, subtraktionsalgoritmer, neråträkning samt att se sambandet mellan subtraktion och addition. Orsakerna till dessa svårigheter var svårare att finna men det kan bero på utbildningen eleverna får, hur de ska använda olika strategier, att det finns flera olika sätt att räkna på, återskapandet av tidigare gjorda strategier samt felinlärningar. Att det finns svårigheter inom subtraktionen går inte att ta miste på men vilka orsakerna till svårigheterna är blir mer komplicerat eftersom ingen av de författare till de forskningsartiklarna som tagits med går något djupare in på det utan enbart nämner kort vad det kan bero på.Matematik
12
Stelander, Katarina. "Lösningsstrategier i subtraktion : En studie i årskurs fyra och sex av val av lösningsstrategier i subtraktion, strategiernas effektivitet och sambandet mellan de strategier eleverna kommer i kontakt med och elevernas val av strategier." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-159438.
Full textAbstract:
Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka lösningsstrategier i subtraktion som elever i årskurs fyra och sex använder sig av, vilka framsteg eleverna gör från årskurs fyra till sex och vilka typer av fel som elever i de båda årskurserna gör. Tre metoder har valts för att studera syftet. Dessa tre metoder är elev- och lärarintervju, grupptest och läromedelsanalys. Dessa tre metoder ska tillsammans komplettera varandra och ge en allsidig bild av syftet. Resultaten i denna studie pekar på att eleverna använder sig av flera olika strategier när de räknar subtraktion. Strategierna är effektiva i varierande grad. Det har även framkommit att elevernas skicklighet i framlängeshopp har betydelse för elevernas färdigheter i subtraktion. Läromedelsanalysen pekar på att uppställning följt av hoppmetoden får mest utrymme i de läromedel som eleverna använder. Uppställning är även den metod som flera av de intervjuade lärarna menar att de lägger störst vikt vid i sin undervisning.
13
Karlsson, Linnea, and Rebecca Nilsson. "Subtraktion blir addition? : En systematisk litteraturstudie med fokus på att undersöka om sambandet mellan subtraktion och addition har betydelse för elevers subtraktionsinlärning." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-80196.
Full textAbstract:
Studien undersöker om sambandet mellan subtraktion och addition har betydelse för lågstadieelevers inlärning av subtraktion, samt vilka aspekter som påverkar förståelsen av sambandet. För att besvara studiens syfte och frågeställningar används en systematisk litteraturstudie. Resultatet visar att förståelsen av sambandet mellan subtraktion och addition har betydelse för elevers inlärning av subtraktion, då det utvecklar elevers förmåga att beräkna subtraktionsuppgifter effektivt. Resultatet visar även att elevers förståelse för sambandet påverkas av undervisning, elevers ålder och individuella skillnader gällande elevers taluppfattning, arbetsminne och matematiska förmågor. Av studiens resultat dras slutsatsen att elever är beroende av att lära sig både direkt subtraktion och indirekt addition för att utveckla en djupare förståelse av subtraktion. Att elever lär sig indirekt addition är av betydelse då strategin kan bidra till att de uppfattar subtraktion som mindre svårt eftersom de kan räkna framåt istället för bakåt.
14
Sjöberg, Helena, and Alexandra Timner. "Inte bara ord : Klassrumskommunikation om subtraktion i årskurs 2." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-69598.
Full textAbstract:
Title: Not just words, classroom communication about subtraction in year 2 Language: Swedish with summary in English. Keywords: Communication, mathematics, subtraction, teaching The purpose of this study is to analyze the mathematical communication in a classroom during a lesson in the field subtraction, and to find out how students describe their perception of mathematics that is communicated in the classroom. The study consists of the observations through the videotaping of two lessons in primary school grades 2 and student and teacher interviews related to these lecture occasions. Research indicates that Swedish pupils' mathematical skill continuously deteriorates in a national and international perspective, and that student experiences of mathematics in general are negative. The literature emphasizes the importance of communicating mathematics in various forms to deepen and develop understanding of concepts and mathematical operations. Communication must be generated between teachers and students but also between student and student to have a beneficial impact for the student. Our result demonstrate the different types of communication in the classroom but that communication does not always have a clear mathematical content in spite of teachers' mathematical intentions with teaching. The result also indicates that the mathematical communication that takes place, in essence, is a one-way communication where the teacher has a great opportunity to speak. The teachers perceived as oblivious to their own ways of communicating, but stressed in the interviews with an understanding of the importance of communication learning. The majority of the interviewed students expressed that teachers' briefings are easy but in the filmed sequence the students show with body language and facial expressions to the contrary.
15
Qvarfordt, Kristin, and Daniella Johansson. "Hur lärare undervisar i subtraktion med hjälp av representationsformer." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-61135.
Full textAbstract:
Syftet med vår studie var att undersöka hur lärare arbetar med subtraktion i helklass samt på individnivå utifrån representationsformerna. I kommande studie har en empirisk undersökning gjorts i två klasser i årskurs två. Vi har undersökt om det finns likheter och skillnader i hur lärare arbetar och vilka representationsformer som används i undervisningen för helklass och på individnivå med elever i allmänna matematiksvårigheter. Vårt empiriska material samlades in under observationer med utvalda lärare som undervisade i subtraktion. Vårt resultat visade att olika representationsformer användes av pedagogerna i deras undervisning samt att det fanns vissa skillnader på hur man arbetade i helklass i jämförelse med elever i allmänna matematiksvårigheter på individnivå. Representationsformerna användes mycket för att introducera och befästa kunskap om olika matematiska begrepp så som subtraktion.
16
Jönsson, Maria. "Några lärares syn på hur man lär ut subtraktion." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för ämnesdidaktik och matematik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-32061.
Full textAbstract:
Denna intervjustudie är utförd på lärare i årskurserna F-3 och har syftet att ta reda på lärares uppfattningar om hur man lär ut subtraktion på bästa sätt och vilka eventuella svårigheter det finns för elever att lära sig att räkna subtraktion. I studien framkom det att lärarna använde sig utav konkretiserande material när de lärde ut subtraktion. Man ansåg också att det var viktigt att koppla undervisningen till elevernas vardag och till något som intresserade dem. Lärarna i studien upplevde att många elever har svårt att förstå sambandet mellan subtraktion och addition. Samt att många elever har svårt att växla mellan olika strategier och se vilken som passade till just det talet, att elever ofta fastnar i ineffektiva metoder att räkna subtraktion som till exempel att räkna neråt och räkna alla.
17
Fast, Göran, and Maria Olsson. "Påverkar elevers uppfattning av tallinjen deras förmåga att räkna subtraktion?" Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-8106.
Full textAbstract:
Syftet med arbetet har varit att få redskap till att förbättraundervisningen i skolan. Vi har undersökt sambandet mellan att förstå ochbehärska tallinjen samt att kunna räkna subtraktion med tiotalsövergång. Arbetet ger en översikt av aktuell forskning kring tallinjensom redskap och dess möjligheter till kunskap inom matematiken, främstsubtraktion. Med hjälp av diagnoser, brädspel och tallinjetest har vi undersöktom tallinjen är ett redskap, som lärare i skolan borde lägga större vikt vid imatematikundervisningen, för att underlätta elevers förmåga att behärskasubtraktion med tiotalsövergång. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning påatt det finns ett visst samband mellan kunskap om tallinjen och förmågan atträkna subtraktion. Resultaten tyder på att de elever som har goda resultat isubtraktion har en linjär taluppfattning. Vi ser att resultatet av vårundersökning pekar på att brädspelet, Chutes and Ladders, är ett användbart redskapför elever, som ännu inte har en välutvecklad linjär inre tallinje.
18
Nilsson, Elin, and Michelle Nilsson. "Digitala läromedel i matematik – praxeologier inom subtraktion och dess uttrycksformer." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-41466.
Full textAbstract:
Detta examensarbete består av en analys av tre digitala läromedel inom matematik för årskurs 3. Tillämpning av analoga böcker är den tradition som visats sig vara dominerande inom svensk matematikundervisning. Däremot ser forskare en ökning vad gäller digitala läromedel på marknaden. Då det inte längre finns en statlig granskningsnämnd av undervisningens analoga respektive digitala läromedel anses det därför aktuellt att utforma en ram för hur dessa bör granskas och värderas av verksamma lärare inom professionen. Syftet med studien har varit att synliggöra hur matematiskt innehåll och uttrycksformer presenteras i utvalda digitala läromedlen inom matematikämnet i årskurs 3. Analysen har behandlats genom följande frågeställningar; 1. Vilka uppgiftstyper inom subtraktion synliggörs i digitala läromedel och vad karaktäriserar dessa? 2. Vilka roller har olika uttrycksformer i digitala läromedel för hur elever får möta räknesättet subtraktion? Analysmetoden som använts för detta arbete är praxeologi som utgör en del av Antropologiska didaktiska teorin. Denna teoretiska referensram utgörs av praxis och logos som har implementerats i undersökningen då vi analyserat uppgiftstypers karaktärsdrag i digitala läromedel. Resultatet har bidragit till att totalt sju uppgiftstyper identifierats samt karaktäriserats. De fyra uttrycksformerna som undersökts har visat sig utgöra en betydande roll då de bidrar till att förklara, stötta och tydliggöra ämnesinnehållet i elevernas möte med subtraktionsuppgifter.
19
Wideheim, Malin. "Elevers grundläggande matematikkunskaper i addition och subtraktion årskurs 6-9." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34330.
Full textAbstract:
SAMMANFATTNINGInledningSyftet med examensaretet var att studera hur stor andel av eleverna i årskurs sex till nio som behärskar den grundläggande matematiken i addition och subtraktion. Jämförelser mellan könen, årskurserna och inom addition respektive subtraktion görs i undersökningen.Kunskapsbakgrund och teoretiskt perspektivEnligt Vygotskij så lär sig barn/elever och utvecklas när de får samtala och göra relevanta aktiviteter tillsammans med andra. Det finns många olika anledningar till att elever har räknesvårigheter såsom t.ex. bristfällig undervisning eller stimulans eller inte haft en fullständig skolgång, men det kan även bero på oförmåga att hantera tal och kvantiteter. Eleven som får ge uttryck för sina egna tankar, lyssna på andras tankar och komma på nya lösningsförslag genom samtalen i små¬grupper eller helklass kan leda till att eleven finner andra lösningsförslag, som kanske är bättre än sitt eget. Undervisningen bör vara en variation av lärobok, samtal och konkret material. Läraren ansvarar för vilka tankar som är mer eller mindre värdefulla, så att mindre lämpliga strategier byts ut eller förändras.MetodStudien består av en kvantitativ undersökning genomförd med samtliga elever på en 6-9 skola. Undersökningsmaterialet bestod av fyra olika diagnoser som i sin tur bestod av additions- och subtraktionsuppgifter inom talområdet 1-99. Resultat och AnalysUndersökningen visar på att elever inte utvecklar den grundläggande matematiken efter skolår sex. Kunskaper som är viktig för eleverna att behärska för att kunna lösa svårare matematik med flyt. Undersökningen visar på att det är liten skillnad på kunskapen mellan könen. Undersökningen visar på en tydlig stagnation i elevernas kunskap då det är färre och färre elever som kan liknande uppgifter i högre talområde. Många av eleverna får problem med att lösa uppgifter då de måste generallisera den kunskapen de har i de lägre talområdena. Analysen av undersökningen visar att ett stort antal elever inte ser sambandet mellan addition och subtraktion då det är betydligt fler elever som behärskar additionen men inte subtraktionen.DiskussionJag ville ändå göra en jämförelse mellan årskurserna fast att det är olika elever jag jämför, då jag anser att de flesta av eleverna sex till nio har förmågan att lära sig denna del av matematiken om de får undervisning om den. Jag är medveten om att denna typ av test bara undersöker en viss del av kunskaper inom matematiken. Jag anser att validiteten i arbetet är hög då det gäller att se om det finns någon skillnad i elevernas matematikkunskap i talområdet 1-10 och då de måste generalisera. Jag anser att reliabiliteten är hög för att undersöka om eleverna kan specifika små delområden inom matematiken. Jag anser att det är viktigt att elevers grundläggande kunskaper följs upp bättre genom hela grundskolan så det inte finns elever på högstadiet som inte behärskar de mest grundläggande i matematiken. Matematiklärare och speciallärare i matematik måste på ett bättre sätt samt under en längre period undervisa eleverna i om hur de kan tänka för att kunna lösa dessa matematikuppgifter.
20
Meijer, Simon. "Huvudräkningsstrategier inom addition och subtraktion : bland elever i årskurs sex." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-30796.
Full textAbstract:
Under den verksamhetsförlagda tiden väcktes intresset för huvudräkning hos mig, eftersom eleverna valde att använda sig av miniräknare trots att de hade kunskap om olika huvudräkningsstrategier. Enligt skolverket (2011b) skall eleverna vid huvudräkning ta del av olika strategier för att stärka självsäkerheten och tilltron till sin förmåga. Syftet med studien var att undersöka vilken eller vilka strategier som några elever i grundskolan föredrog vid huvudräkning inom addition och subtraktion. Undersökningen byggde på en kvalitativ metod och hermeneutiken som teoretisk forskningsansats. Urvalet bestod av ett målinriktat urval kombinerat med ett bekvämlighetsurval och resulterade i tre elever från vardera tre olika skolor och skolområden. Huvudräkningsuppgifter samt intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Databearbetningen av intervjuerna har utförts under inspiration av hermeneutiken som bygger på tolkningar. Resultatet av studien visade att inom addition är det strategin talsorter var för sig, algoritm och dubbla som elever föredrar helst. Inom subtraktion varierade eleverna mer vid valet av huvudräkningsstrategier, där de helst föredrar räkna uppåt, algoritm, jämföra, talsorter var för sig, komplettera, lägga till och räkna neråt. Resultatet visade även att skillnaden mellan skolorna inte var så stor, dock fanns det en liten skillnad mellan skola II och skola III vad gäller strategin räkna uppåt. Skillnaden var att skola II föredrar flera olika strategier avseende subtraktion. Det framgår tydligt att eleverna har en god kunskap om olika huvudräkningsstrategier vid addition och subtraktion. Enligt eleverna är det på grund av att lärarna i sin undervisning hade gått igenom olika strategier inom huvudräkning.During my practical training periods I became interested in mental arithmetic because I experienced that the students chose calculators despite their knowledge of mental arithmetic strategies. According to skolverket (2011b) students shall take part of different strategies to strengthen their selfconfidence and belief in their own ability. The purpose of this study was to identify which strategies some students in middle school choose when they are practising mental arithmetic in addition and subtraction. The study was based on a qualitative method and hermeneutic as a theoretical approach. The sample consisted of a targeted selection in combination with a convenience selection and resulted in three students from each of three different schools and school areas. Mental arithmetic tasks and interviews were used as data collection method. Data processing of the interviews has been processed using hermeneutics method and is based on interpretation. The result of the study showed that partitioning numbers, algorithm and double was the most common mental arithmetic strategies in addition. When it comes to strategies in subtraction the students varied more and the most common was counting upwards, algorithm, compare, partitioning numbers, complementary addition and counting back from. The result also showed that there was no significant difference between the schools except school II and III when it comes to the strategy counting upwards. The difference was that school II uses several different strategies when performing subtractions. It was rather clear that the students in this study had a good knowledge of various mental arithmetic strategies for addition and subtraction, and according to themselves it was a consequence of the various strategies in mental arithmetics, that their teachers had taught them.
21
Aavanen, Anette. "Hur räknar du? : barns subtraktionsstrategier i tidiga år." Thesis, University of Gävle, University of Gävle, Department of Mathematics, Natural and Computer Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-6070.
Full textAbstract:
Sammanfattning: Syftet med examensarbetet var att få en fördjupad förståelse över hur barn tänker matematik med fokus på subtraktion. Arbetet koncentrerades kring vilken uppfattning eleverna har om subtraktion i relation till addition, vilka subtraktionsstrategier de har samt om dessa skiljer sig utifrån ett genusperspektiv. Syftet var också att ta reda på hur subtraktion presenteras under de första skolåren, med hjälp av lärarintervjuer och läroboksanalyser. Tillvägagångssättet var således kvalitativa intervjuer med elever och lärare samt analys av skolornas läromedel.
Det jag kom fram till med arbetet var att elever ofta behärskar många strategier innan de börjar skolan men att de sedan utvecklas till att enbart använda en metod. Lärare har därför ett ansvar i klassrummet att pedagogiskt lägga upp ett arbetssätt som hjälper eleverna att etablera de strategier som de har och lära ut flera strategier. Den vanligaste subtraktionsstrategin för elever i tidiga år är att räkna med borttagningsmetoden.
22
Larsson, Kerstin. "Varför ska man "göra olika"? : En litteraturstudie om beräkningsstrategier för subtraktion." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-56723.
Full textAbstract:
Denna studie är en litteraturstudie där kurslitteratur i matematikdidaktik har undersökts med avseende på hur beräkningsstrategier för subtraktion beskrivs. Kurslitteraturen användes vid Stockholms universitet läsåret 2008/09 i kurser som riktar sig mot matematikundervisning i tidiga skolår. Beskrivna beräkningsstrategier i den undersökta litteraturen kategoriseras i en matris över olika beräkningsstrategier. Matrisen bygger på forskning om vilka beräkningsstrategier som elever använder då de utför beräkningar i huvudet. Det är både strategier som eleverna fått lära sig i skolan och strategier som de själva har utvecklat. Studien har även analyserat vilka ord som författarna till den undersökta litteraturen använder för beräkningsstrategi. Resultatet av studien gällande beskrivningar av beräkningsstrategier har analyserats ur ett variationsteoretiskt perspektiv. Den undersökta litteraturen ger läsaren olika möjligheter att uppfatta en variation av vilka beräkningsstrategier som finns. Studien visar att ingen enskild bok eller artikel ger en fullständig och strukturerad bild av vilka beräkningsstrategier för subtraktion som elever använder. Resultatet av författarnas ordval för beräkningsstrategier sätts i relation till de ordval som samma litteratur uppvisar för situationer inom räknesätten. Studien visar att ordvalen för beräkningsstrategier varierar och överlappar ordvalen för situationer. Resultaten diskuteras i förhållande till vilka möjligheter lärarstuderande ges att erfara strukturer av hur olika beräkningsstrategier kan kategoriseras. Det förs även en diskussion om vad det kan innebära för de studerande att de ord som används för beräkningsstrategier och situationer varierar och sammanfaller. Studien föreslår gemensamma och entydiga termer för såväl begreppet beräkningsstrategi, som för olika beräkningsstrategier samt en tydlig struktur för att kategorisera olika beräkningsstrategier.
23
Michalak, Miroslawa. "Minus är inte bara att ta bort : Subtraktion i åk 3." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-20067.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie var att undersöka elevers användning av lösningsstrategier i subtraktion samt lärares och läromedlens framställning av dessa, för att kunna komma fram till hur en framgångsrik undervisning i subtraktion, med fokus på lösningsstrategier, kan se ut. Undersökningen genomfördes i tre klasser i åk 3. Metoder i studien var elevenkät, intervju med lärare och läromedelsgranskning. Data bearbetades med hjälp av en egenkonstruerad begreppsmodell utifrån olika lösningsstrategier. Resultatet visar på en större variation av lösningsstrategier i undervisningen än i elevernas uträkningar. Eleverna använder sig oftast av enbart en av lösningsstrategierna, så kallad ”talsortsvis beräkning”. Strategin leder till många fel i elevernas uträkningar.The purpose of this study was to investigate how pupils use solution strategies for subtraction, and how those are presented by teachers and textbooks in order to find out how successful teaching in subtraction, with focus on solution strategies, might look. The study was carried out on three groups in the 3rd grade. The methods of this study consisted of a pupil survey, interviews with teachers and a review of textbooks. The data were processed using a self-constructed conceptual model based on different solution strategies. The results indicate a larger variation of solution strategies in the teaching than in the pupils´ calculations. The pupils typically use only one of the solution strategies, a so-called "number-splitting calculation". This strategy leads to many errors in the pupils' calculations.
24
Bellander, Rebecka. "Hur elever i årskurs 1-3 löser utvalda uppgifter i subtraktion." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematikdidaktik (MD), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-62126.
Full textAbstract:
Syftet är att undersöka hur elever i årskurserna 1-3 löser uppgifter i subtraktion och då främst med tiotalsövergång. Studien är gjord utifrån en kvalitativ ansats. Datainsamlingen genomförs med hjälp av 12 elevintervjuer där varje elev beräknar tre uppgifter och muntligt berättar hur de går tillväga. Detta analyseras sedan utifrån följande tre frågeställningar. På vilka sätt löser elever i åk 1-3 utvalda uppgifter i subtraktion? Vilka strategier och metod är vanligast bland elever i åk 1-3? Hur skiljer sig strategierna och metoderna åt vad gäller elever med fallenhet respektive svårighet i matematik? I studien framgår att huvudräkning är en vanlig metod i alla tre årskurser. Endast eleverna i årskurs 3 använder sig av lodrät algoritm som strategi då de beräknar vissa uppgifter. Eleverna väljer ofta strategi eller metod utifrån vad de för närvarande jobbar med i klassrummet. Resultatet visar att det finns flera metoder som inte är hållbara och dessa bör tidigt bytas ut. Om eleverna redan från årskurs 1 kan använda hållbara strategier när de beräknar subtraktion kommer detta att gynna elevernas fortsatta matematiklärande.
25
Svahn, Christina, and Svensson Lisbeth. "Elevers beräkningsstrategier i subtraktion : en studie i skolår 3 och 6." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-16939.
Full textAbstract:
Syftet med den här studien är att få kunskap om vilka strategier elever använder vid subtraktion samt att jämföra likheter och skillnader i årskurs 3 och 6. Enligt nuvarande läroplan ska elever under hela grundskolan få möjlighet att utveckla kunskaper i hur huvudräkningsstrategier kan tillämpas i olika matematiska och vardagliga sammanhang (Skolverket, 2011). Studiens empiri är både kvantitativ och kvalitativ. Kvantitativ i form av insamling av data, i vårt fall ett eget skrivet matematiktest. Testet innehåller uppgiftstyper av både huvudräkningskaraktär samt skriftliga beräkningar. Studien övergår sedan till kvalitativ när vi intervjuar elever i samband med vårt matematiktest. Resultaten i denna studie visar att elever använder sig av flera olika strategier när de räknar subtraktion. Elever som presterat lågt i vårt matematiktest använder sig av få strategier jämfört med elever med högre resultat. Eleverna med högt resultat använder olika strategier och är flexibla vid val av metod beroende på uppgiftstyp.
26
Holgersson, Carolin, and Hanna Gustafsson. "Det är elevens tanke som räknas : Elevers beräkningsstrategier och lärares perspektiv på huvudräkning med addition och subtraktion." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-53193.
Full textAbstract:
I LGR 11 framhålls att elever i årskurs 4-6 ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter (Skolverket, 2011). Syftet med studien är att kartlägga huvudräkningsstrategier som elever i årskurs 5 använder vid synlig och muntlig huvudräkning av naturliga tal med addition och subtraktion. Studien ämnar även undersöka hur strategierna skiljer sig mellan elever och klasser samt hur lärarens syn på sin undervisning i huvudräkning speglar elevernas lösningsstrategier. Den empiriska undersökningen inleddes följaktligen med ett elevtest som följdes upp med kvalitativa elevintervjuer fördelat på två klasser. Två lärarintervjuer adderas med avsikt att synliggöra huruvida lärarens syn på sin undervisning speglar elevernas lösningsstrategier. På skola 1 visar studiens resultat att det inte går att urskilja något tydligt mönster av att eleverna använder liknande strategier vid samma uppgift. Resultatet tyder även på att undervisningen inte fokuserats kring specifika huvudräkningsstrategier, då flera elever väljer att tillämpa lodrät algoritm, vilket skulle kunna förklaras med lärarens prioritering av standardalgoritmer i undervisningen. På skola 2 visar studiens resultat att det finns inslag som tyder på att lärarens undervisning präglar elevernas lösningsstrategier genom att vara läromedelsstyrt och genom att låta eleverna få ta del av varandras tankebanor. Resultatet visar att flera eller samtliga elever på skola 2 använder samma lösningsstrategier på flera uppgifter. Samtliga deltagande elever vid båda skolorna använder dock minst fem eller fler beräkningsstrategier med varierande anpassning och effektivitet till uppgifternas utformning.
27
Thunman, Åsa. "Talradsmetoden : huvudräkning med betoning på subtraktion – ett antal undervisningsförsök i årskurs 2." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-15637.
Full textAbstract:
Syftet med denna uppsats är att undersöka om talradsmetoden underlättar vid huvudräkning både för elever med höga och låga resultat i matematik. Eftersom skolverket satsar mycket på matematiken nu har jag undersökt vilka kunskaper det fanns i subtraktion och i att skriva siffror och tal. Jag har undersökt två olika klasser, jag har använt mig av en försöksklass och en referensklass. Jag har haft undervisning i en försöksklass och jämfört resultaten från både innan och efter undervisningen i båda klasserna. Vi har arbetat i både helklass och med parövningar och enskilt arbete. Resultaten har förbättrats efter första provet till det slutgiltiga provet i stort sett. För elever med få rätt på förkunskapsprovet kan denna metod vara lättare vid huvudräkning och dessa elever bör använda sig av talradsmetoden.
28
Troedsson, Carolina, and Ann-Christin Liljedahl. "Varför är minus så svårt? : En studie om elevers uppfattningar kring subtraktion." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematikdidaktik (MD), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-30408.
Full textAbstract:
Syftet med studien var att undersöka elevers uppfattning kring subtraktion och varför de uppfattar subtraktion som svårt. Detta utifrån vår egen erfarenhet att elever uppfattar subtraktion svårt vilket vi också fann stöd för i litteraturen. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med elever i årskurs två och fyra där samma matematiska uppgifter gavs, både muntligt i en kontext och skriftligt med symboler. Resultatet bekräftade vår uppfattning att elever tycker att subtraktion är svårt. Det visade också tydligt att de muntliga uppgifterna var betydligt enklare för eleverna att lösa än de skriftliga. Baserat på resultatet i denna studie och med stöd i litteraturen påstår vi att för en framgångsrik subtraktionsinlärning bör undervisningen utgå från elevers verklighet och tidigare erfarenhet och gå hand i hand med additionsinlärning. Det är också viktigt att inte introducera symbolskrivning för tidigt.
29
Hedman, Stephanie, and Jenny Nordin. "Skriftliga algoritmer inom addition och subtraktion : Missuppfattningar och olika synsätt på algoritmer." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-35543.
Full textAbstract:
Denna systematiska litteraturstudie undersöker vanliga missuppfattningar inom skriftliga algoritmer inom addition och subtraktion. Vi undersöker även vilka för- och nackdelar som uppkommer av strategin inom lågstadieundervisningen. Syftet med denna studie är att få en överblick av och förståelse för den skriftliga algoritmens roll i lågstadieskolor. I datainsamlingsprocessen har vi sökt efter vetenskapligt granskade artiklar från en databas. Detta gav oss rekommenderade artiklar, vilket resulterade i snöbollsurval som var vår kompletterande sökstrategi. Huvudresultatet som denna studie visar är att de vanligaste missuppfattningarna är de som innehåller växlingar och minnessiffror. De mest centrala fördelarna i denna studie är att algoritmer är en lätt strategi som ger korrekta svar. De största nackdelarna i vår studie är att uppfattning om positionssystemet samt taluppfattningen blir negativt påverkade av denna strategi. Vår slutsats utifrån dessa fynd är att den skriftliga algoritmen inte är anpassad för undervisningen i lågstadiet, utan är mer lämplig för högre årskurser i skolan.This systematic review investigates common errors within standard addition and subtraction algorithms along with the pros and cons that come with teaching algorithms in primary school. The purpose of this study is to get an overview and an understanding of what standard written algorithms contributes with in primary schools. In the process of collecting data we have searched for peer reviewed articles from a database. This provided us with recommended articles which resulted in our choice of using snowballing as a second data collection strategy. The main results of this study show that the most common misconceptions are the ones involving carrying and borrowing. The main pros regarding standard written algorithms are that this is an easy strategy to get the correct results. The central cons in our study are that the conception of place value and number sense are affected negatively by using this strategy. Our conclusion in relation to our discoveries is that standard written algorithms are not suitable to teach in primary school, the strategy is more appropriate in higher grades in school.
30
Andersson, Louise, and Jenny Gustafsson. "Metoder för addition och subtraktion : En litteraturstudie av matematikböcker för tidiga skolår." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-216142.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie har varit att undersöka och jämföra vilka metoder inom addition och subtraktion som förekommer i två matematiklärobokserier. Vi har sökt svar på frågorna: vilka metoder för addition och subtraktion som läroböckerna ger, hur dessa behandlas och bygger vidare på varandra samt hur böckerna förhåller sig till gällande läro- och kursplaner. Den metod vi har använt oss av är en innehållslig idéanalys, eftersom vi tittat på dels vad, men också hur det tas upp. Materialet vi använt denna metod på är två matematiklärobokserier, som är reviderade till gällande läroplan, Lgr11. Som verktyg för att genomföra denna studie har vi utarbetat ett analysschema som har fokuserat på vilka metoder böckerna tar upp samt tre metaforer som beskriver hur det tas upp. Resultatet av denna studie har visat att det finns stora skillnader på hur böckerna arbetar med addition och subtraktion. Den ena boken tar upp metoderna flera gånger, börjar grundande och bygger vidare för att fördjupa och utveckla kunskaper. Den andra tar upp metoderna få gånger samt stannar på det grundande, det vill säga bygger aldrig vidare. Detta leder till att den första boken ger förutsättningar för påbyggnad och kunskap medan den andra snarare begränsar elevernas fortsatta kunskapsutveckling.
31
Bengtsson, Emma, and Emmy Nilsson. "“Lägga till, ta bort och jämföra” : En läromedelsanalys i subtraktion utifrån variationsteorin." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-45019.
Full textAbstract:
Tidigare forskning, elevresultat och rapporter visar att elever i både äldre och yngre åldrar uppvisar svårigheter inom räknesättet subtraktion samtidigt som undervisningen är läromedelsstyrd. Studiens syfte är att genom en läromedelsanalys granska tre olika matematikläromedel från tre olika förlag för årskurs 3. Detta med hjälp av variationsteorin som teoretisk utgångspunkt och tidigare forskning. Genom variationsteorin granskas hur dessa läromedel framställer räknesättet subtraktion genom att undersöka förutbestämda kritiska aspekter och drag samt hur variationsmönster framträder. Studiens frågeställningar är: Vilka möjliga kritiska aspekter och drag samt variationsmönster kan urskiljas i utvalda matematikläromedlen inom subtraktion? Hur kan dessa påverka lärandet i subtraktion? Resultatet visar att de kritiska aspekterna kan urskiljas i alla läromedel men i olika utsträckning samt att ett av de kritiska dragen inte förekommer i samtliga läromedel. Även variationsmönstrens urskiljning varierar mellan de olika läromedelsböckerna. Två variationsmönster förekommer i alla läroböcker medan två inte gör detta. Eftersom variationsmönstren skapar olika sorters medvetenhet kring lärandeobjektet och gör subtraktions kritiska aspekter och drag synliga för eleven, behöver brist på variationsmönster kompletteras i övrig matematikundervisning. Detta för att gynna elevernas lärande och förståelse för subtraktion och subtraktionsstrategier och på så vis undvika felberäkningar.
32
Okcu, Camilla, and Robin Fransson. "Subtraktionsmetoder under de tidiga skolåren : Hur förklaras de och hur framgångsrika är de?" Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-155017.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att undersöka subtraktionsmetoder i läromedel och lärarhandledningar för att se vilka som introduceras och används mest frekvent i en utvald läromedelsserie. Vidare syftar denna studie till att undersöka vilka metoder som finns med i Ämnesprov matematik årskurs 5 åren 2007 och 2008 samt hur framgångsrikt eleverna använder sig av dessa metoder. Metodval för undersökningen var kvantitativ textanalys samt kvalitativ innehållsanalys. Det framkommer i resultaten att mellanledsmetoderna utfyllnad och räkna varje talsort för sig är förstahandsvalet i läromedlet och lärarhandledningarna. Mellanledsmetoden utfyllnad och lånemetoden introduceras samtidigt i vissa exempel i läromedlet trots att lärarna, enligt lärarhandledningen, får bestämma om lånemetoden introduceras eller inte. Resultat från ämnesprovet visar att fler elever använder lånemetoden oftare än mellanledsmetoderna utfyllnad och räkna varje talsort för sig samt att de använder lånemetoden med mer framgång än när de använder mellanledsmetoderna. Ämnesprovet visar även att ett stort antal elever använder fingrarna som vald metod (en av ämnesprovets föreslagna metoder) vid problemlösning och att denna metod används med minst framgångsrikt av eleverna.
33
Jogsten, Caroline, and Michelle Mörlin. "Illustrationens roll i läromedel inom matematikämnet : En studie av matematikläromedel för årskurs två mellan åren 1960-2010." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för utbildning, kultur och medier, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-144932.
Full textAbstract:
Denna studie behandlar illustrationer inom matematik. Fokus har varit att undersöka vilken roll illustrationer spelar i samband med subtraktionsuppgifter för elever i årskurs två. Detta genom att studera olika matematikläromedel. Studiens område sträcker sig från 60-talet fram tills idag, år 2010. Inom dessa decennier har två matematikläromedel per decennium slumpmässigt valts ut för analys. Sammanlagt analyserades 10 stycken matematikläromedel. Vissa av dessa har varit uppdelade med två matematikböcker per läsår, vilket vi räknar som ett matematikläromedel. För att få ytterligare perspektiv på illustrationers roll inom subtraktion för årskurs två, intervjuades personer från två av de största läromedelsförlagen i Sverige. Frågeställningarna vi sökte svar på var om illustrationerna fyllde en funktion eller om de var som dekoration, om illustrationsmotiven var vardagsrelaterade, om antalet illustrationer har förändrats under de senaste 50 åren och vad personer från två läromedelsförlag anser om illustrationers roll inom subtraktion. Resultat visade att andelen illustrationer med funktion respektive illustrationer som dekoration har varit relativt jämnt fördelat under 60-talet, 80-talet, 90-talen och 2000-talet. Anmärkningsvärt var dock att det under 70-talet förekom betydligt mer illustrationer med funktion än illustrationer som dekoration. Vardagsrelaterade illustrationsmotiv förekom under samtliga decennier. Temat affär, djur och familj visade sig förekomma till störst andel inom fyra av de fem decennierna. Antalet illustrationer har ökat från 60-talet fram till 90-talet för att sedan minska mot 2000-talet, vilket även var en persons åsikt från ett av läromedelsförlagen. Slutligen kan nämnas att illustrationerna har förändrats, men att motiven följer ett vardagsrelaterat tema genom decennierna.
34
Karlsson, Kristin, and Marianne Strandberg. "Vilka subtraktionsstrategier använder eleverna? : En studie över hur subtraktionsbegreppet utvecklas hos eleverna och vad som ingår i den tidiga taluppfattningen." Thesis, Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-4692.
Full text
35
Rosenson, Hillevie. "Subtraktionsundervisningen och lärares erfarenheter om utmaningar : En intervjustudie om subtraktionsundervisningen och vilka utmaningar lärare har samt ser att elever får." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-23615.
Full textAbstract:
Syftet med den här studien har varit att utöka kunskaperna om lärarnas erfarenheter om hur subtraktionsundervisningen genomförs, vilka utmaningar lärarna i den här studien har i undervisningen samt vilka svårigheter eleverna får inom subtraktion. Studien är genomförd med hjälp av intervjuer gjorda med lågstadielärare. Resultatet av den här studien visar på att de flesta lärare genomför sin planering enskilt samt utifrån det tillgängliga läromedlet i klassrummet och samtliga lärare baserar sin undervisning utifrån läromedelsboken. Samtliga lärare har dessutom satt upp mål utifrån kurs- och läroplanen. Det framkommer att lärarna anser det vara utmanande att ge eleverna förståelsen för subtraktion, t.ex. gällande terminologin, och att det är svårt att veta när färdighetsträningen har lett till automatisering. Enligt lärarnas erfarenheter är det tidskrävande att arbeta med konkret material och algoritmerna är utmanande på grund av att de kan lösas på flera sätt. Vidare resultat som framkommer i studien är att lärarna anser att eleverna får svårigheter med förståelsen inom subtraktionen och att räkna algoritmer. Slutsatserna visar på att de medverkande lärarnas undervisning är motivstyrd – de utgår från styrdokument. Lärarna tycks sakna kunskaper om vikten att se till att motiv och resultatet för undervisningen hör ihop. De utmaningar och svårigheter som framkommer genom resultatet tycks bero på en avsaknad av kunskap hos lärarna om ämnet och hur subtraktionsundervisning bör bedrivas.Matematik
36
Huth, Katja. "Entwicklung und Evaluation von fehlerspezifischem informativem tutoriellem Feedback (ITF) für die schriftliche Subtraktion." Doctoral thesis, Saechsische Landesbibliothek- Staats- und Universitaetsbibliothek Dresden, 2004. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:swb:14-1105354057406-47158.
Full textAbstract:
Obwohl das Angebot von Feedback in Lehr-Lernsituationen eine wichtige instruktionale Maßnahme darstellt,um Lernende in ihrem Lernprozess zu unterstützen, wird dessen Potenzial in multimedialen Lernumgebungen nur selten optimal genutzt. Feedback, welches in aller Regel im Anschluss an die Bearbeitung von Lernaufgaben bereitgestellt wird und den Lerner über die Qualität seiner Aufgabenbearbeitung informiert, beschränkt sich häufig auf die Bereitstellung einer richtig/falsch Rückmeldung mit einem sich anschließenden, zusätzlichen Lösungsversuch bzw. der Präsentation der richtigen Lösung. Als prototypisch für diese Art der Feedbackgestaltung erweist sich das in mathematischer Grundschulsoftware implementierte Feedback. Der Lerner erhält weder Informationen zu dem Ort und der Art des Fehlers noch einen Hinweis auf die korrekte Lösungsstrategie. Vor diesem Hintergrund bestand ein zentrales Ziel der vorliegenden Arbeit in der Entwicklung von fehlerspezifischem informativem tutoriellem Feedback (ITF) für die schriftliche Subtraktion auf der Grundlage des heuristischen Feedbackmodells von Narciss (2004) und der aus diesem Modell abgeleiteten Gestaltungsprinzipien für ITF. Obwohl allgemein erwartet wird, dass informatives Feedback lernwirksamer ist als Feedback, welches nur die richtige Lösung präsentiert, konnte diese Annahme durch die Ergebnisse der empirischen Feedbackforschung bisher nicht bestätigt werden. So ist die Feedbackforschung durch eine inkonsistente Befundlage gekennzeichnet. Vor diesem empirischen Hintergrund bestand ein weiteres zentrales Ziel der vorliegenden Arbeit in der Überprüfung der Effektivität des entwickelten fehlerspezifischen ITFs hinsichtlich verschiedener Lern- und motivationaler Parameter. Fehlerspezifisches ITF zeichnet sich dadurch aus, dass bei fehlerhaften Aufgabenlösungen Informationen angeboten werden, die auf der Grundlage einer kognitiven Anforderungs- und Fehleranalyse als korrekturrelevant identifiziert worden waren. Diese korrekturrelevanten Informationen werden dem Lernenden ohne Bekanntgabe der korrekten Lösung präsentiert, so dass sich dieser dazu aufgefordert sieht, die bereitgestellten strategischen Informationen in einem erneuten Lösungsversuch unmittelbar anzuwenden. In zwei Studien mit Viertklässlern wurde dieses computergestützte ITF im Hinblick auf seine Lern- und motivationale Wirksamkeit evaluiert. In der ersten Studie (N = 30) erfolgte diese Evaluation gegen eine Feedbackbedingung, welche das üblicherweise in mathematischer Lernsoftware realisierte Knowledge of Response und Knowledge of Correct Response (KR-KCR) Feedback präsentierte. In der zweiten Studie (N = 105) wurden zwei zusätzliche Feedbackbedingungen "Knowledge about Mistake (KR-KM) und Knowledge on How to proceed (KR-KH)" aufgenommen. Diese sind in ihrem Informationsgehalt zwischen dem ITF und dem KR-KCR Feedbackalgorithmus anzusiedeln. Die Ergebnisse beider Studien bestätigen die postulierte Lern- und motivationale Wirksamkeit des fehlerspezifischen ITFs für die schriftliche Subtraktion. Besonders im Vergleich zu der wenig informativen KR-KCR Feedbackbedingung konnten in beiden Studien signifikante Wirksamkeitsunterschiede nachgewiesen werden. Auch im Vergleich zu den komplexeren Feedbackformen Knowledge about mistake (KR-KM) und Knowledge on how to proceed (KR-KH) konnten für die Schüler der ITF Bedingung bessere Leistungen beobachtet werden, auch wenn diese Unterschiede nur partiell signifikant wurden. Die Ergebnisse der vorliegenden Untersuchungen zeigen, dass es möglich ist, auf der Grundlage des von Narciss (2004) vorgestellten Feedbackmodells und der aus diesem Feedbackmodell abgeleiteten Gestaltungsprinzipien lern- und motivationsförderliches ITF zu entwickeln. So liefern die Ergebnisse beider Studien erste empirische Belege für die Annahme, dass informatives Feedback nicht nur den Lernprozess unterstützt, sondern auch motivationsförderlich wirktFeedback is considered to be an important factor to promote learning and motivation with computer-based training tools. However the findings of studies on the effectiveness of feedback are rather inconsistent. One reason for these inconsistent findings might be that the implementation of feedback is more based on intuition than on well-founded design principles. Therefore the aims of the present work was (1) to develop theoretical well-founded elaborated feedback forms for a procedural skill like the written subtraction, (2) to implement them in an adaptive feedback algorithm that induces the mindful processing of feedback, and (3) to evaluate this elaborated feedback regarding his impact on learning and motivation. Using results from prior feedback research and from cognitive task and error analysis of written subtraction tasks, information relevant to the correction of typical systematic errors (e.g. location of error, source of error, type of error and hints to the correct solution strategy) were selected. This information was used to design different types of bug-related feedback messages. These different feedback messages were arranged in an adaptive bug-related algorithm presenting three levels of feedback with increasing informational value to support the learner in finding the correct solution on his own. Because the developed feedback allows assisted multiple response attempts for an item by providing relevant information for error correction, but no immediate Knowledge of Correct Response (KCR) feedback, and by encouraging the learner to apply the corrective information to a further attempt, this kind of feedback was called bug-related "informative tutoring feedback (ITF)". In two computer-based learning experiments cognitive and motivational effects of this bug-related ITF were evaluated with forth-grade students with difficulties in written subtraction. In the first study (N=30) the bug-related ITF was compared to the effects of a standard Knowledge of Result-Knowledge of Correct Response feedback (KR-KCR) algorithm. In the second study (N=105) two additional feedback algorithms - Knowledge about Mistake (KR-KM) und Knowledge on How to proceed (KR-KH) - were implemented. These both feedback algorithms range between the bug-related ITF and the simple KR-KCR feedback regarding to their amount of information. In both studies significant positive effects of the bug-related ITF compared to the KR-KCR feedback could be found. Regarding to the more informative KR-KM and KR-KH feedback a positive effect of the bug-related ITF could be showed sporadic. These results are discussed in detail
37
Therén, Els-Marie, and Monica Wahlsten. "Att utveckla räkneflyt i huvudräkning : inom talområdet 11-20 i addition och subtraktion." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematikdidaktik (MD), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-48471.
Full textAbstract:
Området för studien är valt utifrån att vi i vår verksamhet som lärare har uppmärksammat elevers svårigheter i huvudräkning. Syftet med interventionsstudien är att undersöka hur räkneflyt i huvudräkning inom talområdet 11-20 i addition och subtraktion kan utvecklas för elever i SUM genom strukturerad undervisning utifrån Wendick-modellen. I studien deltar tre elever i årskurs 4 och två elever i årskurs 7. Metoder som används är huvudräkningstest och intervjuer före samt efter studien. Även loggbok förs under studien. Intensivundervisningen som är vid 4-5 tillfällen i veckan, under 5 veckor utgår från en strukturerad arbetsgång en-en. Under studien uppmärksammas betydelsen av att utgå från elevens förkunskaper, att utveckla elevers taluppfattning och hållbara huvudräkningsstrategier. Resultatet indikerar på att räkneflyt behöver mycket tid för att utvecklas och att strukturerad intensivundervisning under kortare tid har större effekt på räkneflyt hos yngre elever än äldre. En positiv påverkan av intensivundervisning som uppmärksammas är att elevernas motivation ökade under studiens gång.
38
Karlsson, Linnea, and Rebecca Nilsson. "Subtraktion blir addition? : En kvalitativ interventionsstudie med fokus på elevers upplevelser av subtraktionsberäkningar." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-85436.
Full textAbstract:
Studiens syfte var att undersöka huruvida undervisning i indirekt addition har betydelse för elevers upplevelse och förståelse för subtraktion. Studien syftade även till att undersöka vilka strategier elever använder för att beräkna subtraktionsuppgifter. För att besvara studiens syfte och frågeställningar användes en kvalitativ interventionstudie. Resultatet visar att undervisning i indirekt addition tenderar att bidra till att elever upplever subtraktion som enklare. Resultatet visar även att undervisningen bidrog till att öka elevernas förmåga att använda olika strategier. Studiens resultat analyserades genom Cobb och Yackel (1996) ramverk med fokus på sociomatematiska normer och matematisk praxis. Av studiens resultat dras slutsatsen att matematikundervisningen har betydelse för hur elever upplever och förstår subtraktion. Att undervisningen uppmärksammar olika subtraktionsstrategier kan därmed bidra till att eleverna upplever subtraktion som enklare och utvecklar en djupare förståelse för subtraktion.
39
Nilsson, Lisa. "Talfakta : En litteraturstudie om elevers utveckling av talfakta i grundläggande addition och subtraktion." Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-48062.
Full textAbstract:
I matematikundervisningen kommer eleverna under hela sin skolgång att utveckla förmågan att lösa problem. En del av syftet med undervisning i matematik är att hjälpa eleverna gå från att använda konkreta material när de löser problem till att istället använda huvudräkning. Då eleverna ska lösa problem abstrakt i de fyra räknesätten underlättar det om eleverna lärt sig de grundläggande additions- och subtraktionskombinationerna som talfakta. Matematik innebär inte bara att kunna räkna utan också att förstå matematiken som används. En förståelse ökar möjligheten att elever skapar ett intresse för matematik och tilltro till sin egen förmåga. För lärare i matematik är det därför viktigt att konstant reflektera över hur undervisningen möjliggör för elever att generalisera sin taluppfattning. Syftet med denna studie har varit att få kunskap om talfakta inom addition och subtraktion i talområdet 0–10. Utifrån syftet ville jag veta på vilka sätt elever utvecklar talfakta och betydelsen av konceptuell kunskap för utvecklingen av talfakta. Arbetet är en litteraturstudie där internationell matematikdidaktisk forskning sammanställts, analyserats och jämförts. Resultatet visar att forskare förespråkar en talfakta som bygger på en meningsfull memorering där effektiva strategier är ett viktigt verktyg. Vidare framgår det att elever som utvecklat en konceptuell förståelse för addition och subtraktion mer frekvent använde talfakta, var mer flexibla i val av strategier och kunde generalisera sina kunskaper till ett högre talområde.
40
Palmborg, Caroline, and Linnea Ståhl. "Relationen mellan addition och subtraktion : En litteraturstudie om elevers förståelse för matematiska principer." Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-48074.
Full textAbstract:
För att elever ska utveckla kunskap om matematiska principer behöver de ha kunskap om tals additiva del-helhetsrelationer och relationen mellan addition och subtraktion. Addition och subtraktion är varandras invers och det är viktigt att eleverna lär sig att addition och subtraktion inte är åtskilda räknesätt. En välstuderad matematisk princip som beskriver den här relationen är inverse principle, vilket skrivs som 𝑎+ 𝑏− 𝑏= 𝑎 eller 𝑎− 𝑏+ 𝑏= 𝑎. Däremot har få studier riktat in sig på den matematiska principen complement principle, vilket innebär sambandet mellan 𝑎+ 𝑏= 𝑐 och 𝑐− 𝑏= 𝑎. Därför är syftet med litteraturstudien att utifrån matematikdidaktisk forskning belysa elevers förståelse för matematiska principer genom addition och subtraktion. Syftet besvaras genom frågorna: Hur kan förståelse för addition och subtraktion underlätta för elever när de utvecklar kunskap om inverse principle och complement principle samt vilken betydelse har konkret material för elevers förståelse för inverse principle och complement principle. Genom en systematisk informationssökning som utgår från tidigare forskning har internationellt vetenskapligt material samlats in. Litteraturstudien har inriktats mot elever i skolans lägre årskurser. Resultatet visar att förståelse för de matematiska principerna grundas i elevers förståelse för del-helhetsrelationer och hur de förstår relationen mellan addition och subtraktion. Resultatet visar även att begreppet complement principle är komplext men med hjälp av konkret material kan elever lättare att ta till sig och använda principen. Elever verkar förstå de matematiska principerna lättare när de får det beskrivet med konkret material. Det finns en möjlighet att elever utvecklar förståelse för complement principle genom sin förståelse för inverse principle.
41
Jabbar, Lanja, and Hoodo Warsame. "Läromedelanalys i ämnet matematik : Med fokus på hur olika läromedel presenterar begreppet subtraktion." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-51560.
Full textAbstract:
The purpose of the study is to gain knowledge about how teaching materials in the subject mathematics present the concept of subtraction linked to forms of representation and patterns of variation. The chosen method for the study is a qualitative study method and is based on a content analysis of selected teaching materials. The teaching material analysis has been carried out by examining which forms of representation appear in the teaching aids and how the teaching aids provide support for understanding subtraction. The teaching materials that have been investigated are Math directly bail 4b and Favorite mathematics 4a. The results showed that the representation forms image, language, symbol and reality, appear to a large extent in the teaching materials, however, not much of the representation form is concrete objects. The conclusion is that the students get the opportunity to work in a varied way based on the teaching materials and thereby the opportunity to learn in different ways.
42
Laak, Anneli. "Subtraktion av tvåsiffriga tal: strategier ochuttrycksformer hos elever i åk 2 och 3." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-27173.
Full textAbstract:
Syftet med studien var att skapa kunskap om elevers subtraktionsstrategier vid tvåsiffriga tal. Studien bestod av elevers lösning av skriftliga subtraktionsuppgifter, skriftlig redovisning av sina subtraktionsstrategier samt elevintervjuerna, Studien genomfördes i åk 2 och åk 3 på två olika skolor. Studien visade att de flesta av deltagare inte hade utvecklat sin taluppfattning så långt för att de skulle behärska mera avancerade subtraktionsstrategier samt att växla mellan olika subtraktionsstrategier. I de fall flexibel användning av subtraktionsstrategier förekom visade det sig inte ha koppling till egenskaper hos talen. Skillnader mellan skolor och individuella skillnader mellan eleverna gällande val av subtraktionsstrategier och på vilket sätt de uttrycktes var stora. Den skriftliga uttrycksformen passade inte för många elever i årskurs 2. För att kunna använda avancerade subtraktionsstrategier krävs en utvecklad taluppfattning samt att eleverna undervisats om de mest effektiva subtraktionsstrategier. Förmågan att uttrycka sina matematiska tankar med hjälp av olika uttrycksformer är individuell och den behöver tränas.Matematik
43
Åström, Rebecka, and Sofia Leo. "Sambandet mellan addition och subtraktion : Elevers uppfattning av relationen mellan de två räknesätten." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-53213.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att undersöka om och hur elever ser sambandet mellan addition och subtraktion och vilka matematiska strategier som eleverna använder vid räkneoperationer. Studien omfattar 82 elevdiagnoser och fyra gruppintervjuer med sammanlagt 12 elever i årskurs två och tre. Resultatet visar att eleverna kan se och använda sig av sambandet tidigare än vad de kan förklara hur och varför. Genom analysen blir det tydligt hur de två frågeställningarna hör ihop. De elever som ser och kan använda sig sambandet är också de med god taluppfattning som kan kombinera och förklara sina matematiska strategier.
44
Bouweng, Malin, Sara Enetorp, and Emma Johansson. "Lösningsstrategier vid tiotalsövergångar inom addition och subtraktion : en studie av elever i år två." Thesis, University West, Department of Social and Behavioural Studies, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1220.
Full textAbstract:
Syftet med vår studie är att upptäcka vilka lösningsstrategier som elever i år två använder sig av vid tiotalsövergångar i addition och subtraktion och hur effektiva dessa är. Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi har intervjuat 15 elever från tre olika skolor. Eleverna fick lösa 20 uppgifter, tio inom addition och tio inom subtraktion, av ökande svårighetsgrad. Av dessa 20 är tolv uppgifter beräkningar över tiotalsgränser. Det är dessa tolv vi fokuserat på i vår studie. Utifrån vårt syfte och våra frågeställningar har vi analyserat elevernas svar. Vid vår kategorisering av elevernas svar har vi använd oss av Ahlbergs (1992) och Ostads (1999) kategoriseringar av vanliga lösningsstrategier.Vid vår analys har vi funnit att, av de lösningsstrategier som eleverna använt sig av i vår studie, är omgestaltning av talen den mest effektiva. Vid denna strategi behöver få elever använda sig av hjälpmedel såsom fingrar, papper och penna eller konkret material. Däremot behöver många av eleverna som använder sig av lösningsstrategierna uppräkning på talsekvensen vid addition och minskningsstrategin vid subtraktion ta hjälp av konkret material vid de mer avancerade uppgifterna. Dessa strategier är därför mindre effektiva.
45
Gunnarsson, Louise, and Jasmine Hylse. "Morningside Mathematics : Förbättrar Morningside Mathematics elevernas kunskaper i addition och subtraktion i årskurs tre?" Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-14493.
Full text
46
Nilsson, Lina, and Malinn Jonsson. "Subtraktion i vardagsanknutna textuppgifter : En läromedelsanalys om kritiska aspekter och den vardagsankutna kontextens relevans." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-79878.
Full textAbstract:
Syftet med studien var att, genom en läromedelsanalys, belysa hur kritiska aspekter i subtraktion synliggörs och varieras med hjälp av vardagsanknutna textuppgifter i tre olika läromedel: Mattespanarna 4A, Alfa matematikboken och Koll på matematik 4A. Med avstamp i variationsteorin, analyserades de kritiska aspekterna i subtraktion medan vardagsanknytningens relevans analyserades utifrån Meyer, Dekker och Querelles (2001) kriterier för en kontext av god kvalitet. Resultatet visade att de kritiska aspekterna som finns i subtraktion synliggörs genom olika räknemetoder, något som visade sig vara en röd tråd genom alla tre läromedel. Vardagsanknytningen i de olika läromedlen uppfyllde till största del kriterierna, men det egentliga syftet med vardags-anknytningen diskuterades sedan. Läromedelsanalysen bidrar således till att belysa vilka kritiska aspekter som finns i subtraktion, hur de och den vardagsanknutna kontexten synliggör och skapar hinder/möjligheter i läromedlen och ifrågasätter sedan varför en vardagsanknytning är relevant. Studien förstärker också innebörden av det väsentliga arbete matematikläraren utför och ansvarar för.
47
Andersson, Julia. "För- och nackdelar med olika undervisningsmaterial : En intervjustudie om undervisningsmaterial vid introduktionen av subtraktion." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Matematikdidaktik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-30795.
Full textAbstract:
Studiens syfte är att undersöka sju lärares val av undervisningsmaterial vid introduktionen av subtraktion. Utgångspunkten i studien är taget ur livsvärldsfenomenologin, och data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer där det kvalitativa datamaterialet sedan analyserats genom olika teman. Resultatet visar att samtliga lärare var överens om att konkret och laborativt material var att föredra vid introduktionen av subtraktion. Läroböckerna användes istället vid ett senare stadium för att hjälpa eleverna att befästa kunskaperna på en mer abstrakt nivå.The aim of this study is to look into what teaching material seven teachers choose to use during the introduction of subtraction.The study has been inspired by life-world phenomenology, and has been conducted through semi-structured interviews, where the qualitative datasets later have been analyzed through different themes. The results show that all of the teachers agreed that concrete and laboratory materials where to prefer when introducing subtraction. The textbooks were used at a later stage to help the pupils consolidate their knowledge at a more abstract level.
48
Svanängen, Helena. "Skriva för att räkna. : Kritiska aspekter i subtraktionsproblem med skriftliga räknemetoder." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Matematikdidaktik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-26618.
Full textAbstract:
En debatt har förts under de senaste åren kring hur det kommer sig att Sveriges skolbarn visar brister i kunskaper i matematik i internationella tester som PISA och TIMSS. Forskning visar att förmågan att subtrahera är svårare för elever att erövra, jämfört med förmågan att addera. Detta är en intervjustudie som bygger på analys av 42 elevtest och nio påföljande intervjuer med elever i årskurs två. Studien undersöker vilka de kritiska aspekterna är då barn i årskurs två lär subtraktion med hjälp av skriftliga räknemetoder. Resultatet visar fyra kritiska aspekter som elever behöver urskilja för att lära subtraktion med skriftliga räknemetoder. Dessa kritiska aspekter är: att urskilja samband mellan siffror och mängder, att urskilja samband mellan operationella tecken och räknesätt, att urskilja att turordningen på talen påverkar summan samt att urskilja skillnaden mellan en bild som dekoration och som strategi för subtraktion. Didaktiska implikationer från studien är att lärare bör bedriva undervisning så att eleverna får möjlighet att urskilja de olika matematiska symbolerna som meningsbärare, relationen mellan talens ordning i den skrivna uppgiften och ordningen på hur talen ska dras ifrån varandra i subtraktionsräkning, att subtraktion är en matematisk aktivitet som är likadan varje gång samt att det är endast de ingående talen som varierar och slutligen hur bilden kan användas för att genomföra problemlösning.
49
Johansson, Ida. "Finns det mode i skriftliga räknemetoder? : Tillämpningar av skriftliga räknemetoder inom subtraktion i årskurs 3." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematikdidaktik (MD), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-44223.
Full textAbstract:
Syftet med den här studien är att undersöka elevers tillämpningar av skriftliga räknemetoder inom området subtraktion i årskurs 3 samt att få förståelse för elevers eventuella svårigheter med olika räknemetoder. Studien genomfördes med hjälp av diagnoser i två klasser samt kvalitativa intervjuer med nio elever och deras matematiklärare. Resultatet visar att den mest frekventa räknemetod eleverna använder, är standardalgoritmen. Studiens resultat visar även att fåtal av eleverna kan använda mer lämpade räknemetoder utifrån vilket typ av tal det är. De svårigheter eleverna beskriver med standardalgoritmen är främst när det krävs växling och dubbel växling över nollan.
50
Sternisa, Bellander Rebecka. "Hur framställs subtraktion med tiotalsövergång i läromedel för elever i skolår 1-3 : en läromedelsanalys." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-85293.
Full textAbstract:
Denna studie innefattar en läromedelsanalys där strategier som förespråkas i läromedel för elever i skolår 1-3 i subtraktion med tiotalsövergång undersökts. Under tidigare VFU tillfällen uppmärksammades elevernas svårigheter för subtraktion vilket därmed väckte en nyfikenhet. Fyra frågeställningar tas till hjälp för att undersöka ämnet; När i skolår 1-3 introducerar de olika läromedlen tiotalsövergång i subtraktion? Vilka olika strategier för tiotalsövergång i subtraktion förespråkas i de olika läromedlen för matematik? Hur representeras subtraktion med tiotalsövergång i de olika läromedlen? Hur motiveras de strategier och representationer som förespråkas i de olika läromedlen? Resultatet visar att subtraktion med tiotalsövergång oftast inleds i skolår 2 samt att flera av strategierna är desamma i de olika läromedlen. Däribland subtrahera till 10 och uppställning som strategi. I samtliga läromedel framhålls även vikten av relationen mellan addition och subtraktion. I lärarhandledningarna framhålls användandet av konkret material samt att lära tillsammans som viktigt.