To see the other types of publications on this topic, follow the link: Suisid.
Dissertations / Theses on the topic 'Suisid'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Suisid.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Strid, Linette, and Anna Lundgren. "”Man är ju i ett tillstånd som inte går att beskriva” : att uppleva en närståendes självmord." Thesis, Linköpings universitet, Psykologi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-124577.
Full textAbstract:
Målet med studien är att med kvalitativ metod undersöka efterlevandes upplevelse av en närståendes självmord. Med semi-strukturerade intervjuer har sex deltagare i Mellansverige skildrat sin upplevelse och materialet har bearbetats i enlighet med metoden Interpretative Phenomenological Analysis (IPA). Genom analysen synliggjordes tre områden nämligen 1) att uppleva en närståendes självmord, 2) att hantera en närståendes självmord och 3) att skapa mening kring en närståendes självmord. Dessa består i sin tur av ett antal teman som detaljerat beskriver varje del av den totala upplevelsen. Något som är särskilt värt att nämna är hur viktig omgivningens förståelse varit för att de efterlevande ska kunna bearbeta sitt trauma. Deltagande i stödgrupp för efterlevande har varit till hjälp samt den inre styrka som samtliga deltagare upplever sig ha anammat för att orka och utvärderat studiens begränsningar samt givit förslag på fortsatt forskning.
2
Halfvarsson, Sara, and Marie Rosendahl. "När Viljan inte finns att Leva : Suicidbenägenhet ur ett sjuksköterske- och patient perspektivEn systematisk litteraturstudie." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-3110.
Full textAbstract:
Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka vilka attityder sjuksköterskor hade gentemot suicidala patienter, vilka upplevelser patienter hade efter ett suicidförsök och hur de upplevde omvårdnaden de fick. I syftet ingick även att undersöka vilka kunskaper som en sjuksköterska behöver ha i mötet med suicidala personer. Sökning av artiklar har gjorts på databaserna Elin@Dalarna och Blackwell Synergy där sökorden attitudes, care, caring, nursing, nurse, suicide användes i olika kombinationer. Artiklarna skulle vara vetenskapliga, inte publicerade före 1997 och svara på syfte och frågeställning. För att säkerställa att kvalitén på artiklarna var god granskades de med hjälp av en granskningsmall. Sammanlagt ligger tretton artiklar till grund för resultatet i denna litteraturstudie. Resultatet visade att sjuksköterskor ofta hade en negativ attityd i arbetet med suicidpatienter, och sjuksköterskor på akuta avdelningar tenderade att vara mera negativa än de på psykiatriska avdelningar. Suicidpatientens personlighet hade betydelse för vilken attityd sjuksköterskan hade. Utbildning visade sig medföra en mera positiv inställning. Resultatet visade också att suicidpatienter ofta kände skam och känslor av misslyckande efter suicidförsök. Attityden sjuksköterskan visade påverkade patientens väg tillbaka. Det var viktigt för dem att bli sedd, lyssnad på och inte bli fördömd. Litteraturstudien visade att sjuksköterskor behöver kunskap och utbildning för att kunna möta denna patientgrupp för att ge bästa tänkbara omvårdnad i behandlingsarbetet.
3
Grimmefors, Blomdahl Marcus, and Anton Lindgren. "Närståendes upplevelser av stöd i samband med suicidförsök och suicid." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-17819.
Full textAbstract:
Suicid och suicidförsök sätter närstående i en svår situation. Lite forskning är bedrivet om vilka behov av stöd närstående har. Det lyfter behovet av att sammanställa publicerad forskningen inom området för att identifiera på vilket sätt sjuksköterskan kan underlätta närståendes situation. Syftet var att identifiera behovsområden där sjuksköterskan kan vara till stöd för närstående efter suicid och suicidförsök. Studien var en litteraturstudie där resultatet baserades på elva vetenskapliga artiklar som genomgick noggrann granskning och bearbetning. Resultatet visade att suicid och suicidförsök är fysiskt och psykiskt påfrestande för närstående och att det finns ett behov av att tala om det inträffade. Social stigmatisering av begreppen råder, vilket leder till att närstående är selektiva med vilka de väljer att prata med och i vilken utsträckning de väljer att göra det. För närstående till suicidförsök fanns även ett uttalat behov av avlastning, då flertalet artiklar indikerade en risk för utbrändhet och emotionell avtrubbning till följd av en konstant oro för nya suicidförsök. I studien framkom det att sjuksköterskor behöver mer utbildning inom suicidområdet för att optimera vården av den suicidala och för att förbättra stödet till närstående. Närståendes behov av stöd är fortfarande relativt outforskat och mer forskning inom området behövs.<br>Suicide and attempted suicides puts next of kin in a difficult position. There is little research done in the field related to the next of kin needs of support. This clarifies the need of compiling the research area in order to identify in what way nurses can support next of kin. The aim of the study was to identify the needs of support experienced by next of kin to individuals who attempted suicide and committed suicide and how nurses could provide aid in these. The study was a review article based on eleven scientific, peer reviewed, research articles. The review pointed out that the experience of dealing with suicide and attempted suicides are both physical and emotionally wearing for the next of kin and that there exists a need to talk about the experience. However, there exists a stigmatization of both suicide and attempted suicides within society which makes next of kin very selective of whom to confide in and to what extent. Among next of kin to individuals who attempted suicides there existed a need to be relieved, due to a risk of impending burnout and emotional numbness related to the constant fear of repeated suicide attempts. The study pointed out that nurses need more training and education in dealing with suicide and attempted suicides. More education in the area would optimize the care of the patient as well as improve the support to next of kin. Next of kin need of support is still relatively unexplored and more research of the area is needed.
4
Knutsson, Diana. "Se mig, hör mig, känn mig : En litteraturstudie om ungas uppleveler efter ett suicid försök." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-15638.
Full textAbstract:
Bakgrund: Den psykiska ohälsan har sedan 1990-talet ökat i Sverige och är idag en av de vanligaste dödsorsakerna bland unga i åldrarna 15–29 år. Riskfaktorer som påverkar de ungas psykiska hälsa beskrivs liksom vikten av att sjuksköterskan har förståelse för hur inre och yttre faktorer ökar risken för långvarig sjukdom. Syfte: Att beskriva ungas upplevelser efter ett suicidförsök. Metod: En kvalitativ litteraturstudie som utgår från intervjustudier med unga. Databaser som använts är Cinahl och Medline. Resultat: Resultatet bygger på tio valda artiklar med fokus på ungas upplevelser av vården efter ett suicidförsök. Fem teman framträdde de beskriver ungas upplevelser dessa är: att önska bekräftelse på den inre smärtan, att vilja bli sedd som en individ och inte bli dömd, att vilja bli förstådd och att bli lyssnad till inger förtroende, att inte vilja bli sedd som ett objekt och att vilja leva och förverkliga drömmar med stöd och hjälp Slutsats: Genom att i ett tidigt skede kunna identifiera och se tecken på psykisk ohälsa kan sjuksköterskor ge de unga rätt stöd och hjälp för att undvika onödigt lidande. Genom förbyggande arbete kan fler unga undgå långa vårdtider vilket minskar risken att de hamnar i utanförskap och social isolering.<br>Background: Psychological ill health has increased in Sweden since the 1990s and is today one of the most common causes of death among young people aged 15–29. Risk factors affecting the mental health of young people are described as well as the importance of the nurse understanding how internal and external factors increase the risk of long-term illness. Purpose: To describe young people's experiences after a suicide attempt. Method: A qualitative literature study based on interviews with young people. Databases used are Cinahl and Medline. Result: The result is based on ten selected articles focusing on young people's experiences of care after a suicide attempt. Five themes emerged they describe the experiences of young people these are: wanting confirmation of inner pain, wanting to be seen as an individual and not being sentenced, wanting to be understood and being listened to trust, not wanting to be seen as an object and wanting to live and realize dreams with support and help Conclusion: By being able to identify and see signs of mental health at an early stage, nurses can provide young people with the right support and help to avoid unnecessary suffering. By preventive work, more young people can avoid long periods of care, which reduces the risk that they end up in exclusion and social isolation.
5
Larsson, Emma, and Malin Öberg. "Sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med sucidal problematik." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för vårdvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-31092.
Full textAbstract:
BAKGRUND Suicidal problematik är ett stort folkhälsoproblem som leder till att ca 800 000 människor tar sitt liv i världen varje år. Begreppet suicidal problematik innefattar suicid, suicidförsök och suicidtankar. Stigmatisering och attityders nära samband beskriver patientens upplevelser och sjuksköterskans sätt att bemöta, utifrån dess kunskap ge förutsättningar till en god omvårdnad. SYFTE Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med suicidal problematik. METOD Föreliggande litteraturstudie har en deskriptiv design och är sammanställd av 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Databaser som använts är PubMed, CINAHL och PsycINFO, artiklarna kvalitetsgranskades, lästes och färgkodades vilket gav huvudrubriker och underrubriker. HUVUDRESULTAT Sjuksköterskorna upplever både positiva och negativa känslor i mötet med patienten. Negativa upplevelser grundar sig på okunskap, bristande erfarenhet och religiös tro. Positiva upplevelser grundar sig på utbildning, erfarenhet och teamkänsla. Ett viktigt verktyg anses vara kommunikation, sjuksköterskor med erfarenhet vågar tala mer öppet om suicidal problematik än de med lite erfarenhet. Att fatta beslut över patienter med suicidrisk skapar konflikt med integritet och självständighet, detta är etiska dilemman som sjuksköterskor upplever. SLUTSATS Det finns ett tydligt kunskapsglapp där behov av utbildning och erfarenhet behövs. Avsaknad av detta ger en negativ inställning till patienter med suicidal problematik, samtidigt som man tydligt ser att utbildning och erfarenhet skapar trygghet hos sjuksköterskor. Holistiskt förhållningssätt och icke dömande inställning är något som bör prägla sjuksköterskors bemötande.<br>BACKGROUND Suicidal problematics are a major public health problem that causes about 800,000 people to take their lives in the World every year. The term suicidal problematics includes suicide, suicide attempts and suicidal thoughts. Stigmatization and attitudes closely relation describe the patient's experiences and the nurse's way of responding, based on this knowledge give the conditions for a good nursing. AIM The aim of this study was to describe nurses' experiences of caring for patients with suicidal problems. METHOD The present literature study has a descriptive design and is composed of 11 scientific articles with a qualitative approach. Databases that were used is PubMed, CINAHL and PsycINFO, the articles were quality checked, read and color coded which gave main headings and subheadings. MAIN RESULT The nurses experience both positive and negative feelings in the meeting with the patient. Negative experiences are based on lack of knowledge, lack of experience and religious affiliation and positive experiences are based on education, experience and team spirit. An important tool is considered communication, nurses with experience dare speak more openly about suicidal problems than those with little experience. Making decisions about patients with suicide risk conflicts with integrity and independence. These are ethical dilemmas that nurses experience. CONCLUSION There is a clear gap in knowledge where the need for education and experience is needed. The absence of this gives a negative attitude to patients with suicidal problems, at the same time you clearly seeing that education and experience create safety in nurses. A holistic approach and a non-judgmental attitude is something that should characterize nurses' attitude.
6
Bjursell, Ingrid, and Cecilia Grönquist. "Viktiga omvårdnadsfaktorer av Suicidala unga : En litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-23017.
Full textAbstract:
Bakgrund: Suicid anses idag vara ett stort globalt hälsoproblem då det är en av de vanligaste dödsorsakerna bland unga i åldrarna 15-25 år. I Sverige begår ca 150 unga personer suicid varje år. Syfte: Syftet var att beskriva viktiga faktorer i sjuksköterskans omvårdnad av unga med suicidalt beteende samt att beskriva de inkluderade artiklarnas undersökningsgrupper. Metod: Föreliggande litteraturstudies resultat är en sammanställning av totalt 11 vetenskapliga artiklar, med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklarna är hämtade ur databaserna PsycINFO, PubMed och CINAHL och granskade enligt anvisningar i Polit och Beck (2016). Resultat: Sjuksköterskor saknar resurser så som tid och kunskap i hur de ska hantera och bemöta unga med suicidalt beteende för att kunna ge en god omvårdnad. Både patienter och sjuksköterskor vittnar själva om bristande kompetens. Flera patienter beskriver hur viktigt det är att det finns någon där som lyssnar och tar dem på allvar. Slutsats: Det är svårt att peka ut en enskild faktor som den viktigaste i omvårdnaden av unga med suicidalt beteende. Det är tydligt att de identifierade faktorerna är beroende av varandra. Sjuksköterskan bör ha en icke-dömande attityd, ett holistiskt förhållningssätt och sträva efter att bygga en tillitsfull relation. Det är viktigt med utbildning och reflektion för att ökad kompetens samt en anpassad miljö. Tid och suicidscreening är ytterligare faktorer av vikt i omvårdnaden av unga med suicidalt beteende.<br>Background: Suicide is today recognized as a big global health problem being one of the most common causes of death among young people in the age range of 15 to 25. In Sweden approximately 150 young persons commit suicide every year. Purpose: The purpose of the study was to describe factors of importance in the nursing care of young people with suicidal tendency. The further purpose was to describe the study groups of the selected articles. Method: 11 research articles, of both qualitative and quantitative design, where identified for this literature review searching the databases PsycINFO, PubMed and CINAHL. The articles included where reviewed according to Polit and Beck (2016). Findings: There is a lack of resources, such as time and knowledge, for nurses in how to respond and treat young people with suicidal tendencies, in order to provide good care. Both patients and nurses testify to the lack of skills. Many patients describe how they perceive it positively when there is someone available to listen to them and take them seriously. Conclusion: It is difficult to identify one single factor as the most important in the nursing care of young people with suicidal tendency. It is clear that the factors identified are depending on each other. The nurse should have a non-judging attitude, a holistic approach and should strive to build a trusting relation. It is important with education and reflection to increase the nurse’s skills and with an adapted environment. Further factors of importance in the nursing care of young persons with suicidal tendency are time and suicide screening.
7
Dölling, Sören. "Behandlung von Suizidenten im Universitätsklinikum Leipzig und Analyse der daraus resultierenden Kosten." Doctoral thesis, Universitätsbibliothek Leipzig, 2014. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bsz:15-qucosa-131263.
Full textAbstract:
Suizidale Handlungen, also Suizide und Suizidversuche, sind mit großem Schmerz, großer Trauer und auch großem Schamgefühl verbunden. Dies betrifft nicht nur die Suizidenten selbst, sondern auch Angehörige und Freunde. Weltweit sterben etwa eine Million Menschen jährlich durch Suizid und in Deutschland steht der Suizid auf Platz sieben der häufigsten Todesursachen. Schätzungen zu Folge ist die Anzahl der Suizidversuche pro Jahr, im Vergleich zu den Suiziden, bis zu 30-fach höher. Dies zeigt, dass suizidale Handlungen zusätzlich eine hohe Relevanz für das Gesundheitssystem darstellen.
Diese Arbeit entstand im Zuge des OSPI-Projektes in Leipzig. Einem europäischen Projekt zur Einführung eines Präventionsprogramms gegen suizidale Handlungen. Es wurden alle Suizidenten, die innerhalb eines Zeitraums von drei Jahren im Universitätsklinikum Leipzig behandelt wurden, erfasst. Die elektronischen Patientenakten wurden dafür, unter Verwendung der entsprechenden ICD-Kodierungen für Selbstverletzungen bzw. Selbstvergiftungen, durchsucht.
Ziel war es, neben der lückenlosen Erfassung und epidemiologischen Auswertung aller Fälle, Aussagen über die Art der Behandlung von Suizidenten und den damit verbundenen direkten und indirekten Kosten zu machen.
Es zeigten sich, im Vergleich zu bereits bestehenden Studien aus anderen Ländern, keine signifikante epidemiologischen Unterschiede, während deutlich mehr Patienten intensivmedizinisch versorgt und psychiatrisch untersucht wurden, als dies in anderen Ländern der Fall war.
Im Hinblick auf die Gesamtkosten, in Höhe von rund 3,9 Millionen Euro, konnte diese Arbeit, abgesehen vom menschlichen Aspekt, die ebenfalls wichtige gesundheits-ökonomische Bedeutung solcher Fälle aufzeigen.
8
Fors, Annie, and Andrea Letelier. "Ett livsviktigt möte - Sjuksköterskors upplevelser och attityder i mötet med suicidnära patienter : En litteraturöversikt." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-6594.
Full textAbstract:
Bakgrund: Suicid är ett globalt folkhälsoproblem som årligen resulterar i cirka 800 000 dödsfall världen över. I Sverige är suicid den vanligaste yttre orsaken till dödsfall och under 2016 beräknades runt 1130 personer ha dött till följd av suicid. Sjuksköterskor har ett ansvar att i vårdandet bedöma risker och verkställa ordinerade behandlingar. Omvårdnadssituationen kräver ett accepterande förhållningssätt såväl som förmågan att förmedla tröst och empati. Syfte: Syftet i denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskors upplevelser och attityder i mötet med suicidnära patienter. Metod: En litteraturöversikt baserad på 11 vetenskapliga artiklar publicerade i databaserna CINAHL Complete, PubMed och PsychINFO. Analysen gjordes genom granskning av studiernas resultat som sedan sammanfattades och analyserades utifrån likheter och skillnader. Analysen genererade två huvudteman och sex subteman. Resultat: Sjuksköterskor upplever mötet med suicidnära patienter som en många gånger känsloladdad och utmanande vårdsituation. Det finns en vilja att hjälpa, men många känner även en osäkerhet i vårdandet av suicidnära patienter. En osäkerhet som delvis är kopplad till en upplevd brist på kompetens, men också att dessa patienter väcker tankar inom sjuksköterskan själv som berör tidigare erfarenheter, samt etiska och existentiella frågeställningar. Sjuksköterskorna försöker hantera detta genom att på olika sätt reglera sina känslor. Resultaten belyser även en bredd av attityder av både positiv och negativ karaktär som sjuksköterskor bär med sig i mötet med suicidnära patienter. Diskussion: Att hantera sina känslor upplevdes vara en förutsättning för att kunna ge en god och säker vård. Förmåga till emotionell kontroll har ett nära samband med emotionell intelligens vilket således kan vara viktigt att integrera i sjuksköterskors utbildning. Den osäkerhet som sjuksköterskor upplevde och ofta relaterade till sin egen kompetens, belyser även vikten av riktade utbildningsinsatser med fokus på suicidologi. Ökade kunskaper om suicid och bakomliggande orsaker skulle kunna förbättra attityder, minska stigmatisering och bidra till ett mer holistiskt perspektiv på patienten. Detta kan i sin tur leda till förbättringar inom vården för suicidnära patienter.<br>Background: Suicide is a global health problem that result in approximately 800 000 deaths every year in the world. In Sweden suicide is the most common external cause of death and in 2016 about 1130 persons died due to suicide. Nurses have a responsibility to assess risks and provide prescribed treatments, as well as being empathetic and able to console. Aim: The purpose of this literature review was to highlight the nurse's experiences and attitudes when meeting suicidal patients. Method: A literature review based on 11 scientific articles published in the databases CINAHL Complete, PubMed and PsychINFO. The analysis was carried out after reviewing the results of the current studies, which was summarized and analyzed based on their similarities and differences. The analysis generated two main themes and six subthemes. Results: Nurses experiences of meeting suicidal patients are described as an often emotional and challenging care situation. There is a will to help, however, many feel an uncertainty in the care of suicidal patients. An uncertainty that is partly linked to a perceived lack of competence and that these patients raise thoughts within the nurse themselves, relating to previous experiences, as well as ethical and existential issues. Nurses try to deal with this by regulating their emotions. The results also highlight a broad range of attitudes of both positive and negative nature that nurses carry in the encounter with suicidal patients. Discussion: To gain emotional control was considered a prerequisite for providing a good and safe care. Ability to control emotions has a close connection with emotional intelligence, which may therefore be important to integrate into nursing education. The uncertainty that nurses experience and often relate to their own competence, illustrates the importance of targeted education efforts focusing on suicidology. Increased knowledge of suicide and its causes could have a positive impact on negative attitudes, reduce stigmatization and contribute to a more holistic perspective of the patient. This may lead to improvements in the care for suicidal patients.
9
Larsson, Kerstin, and Liselott Edin. "Omvårdnad i sorgen : Anhörigas upplevelser om hur lidandet kan lindras i sorgen efter en närståendes suicid." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-8694.
Full textAbstract:
Bakgrund: Suicid är ett folkhälsoproblem och i Sverige suiciderar cirka 1400 människor varje år. Sorgen efter en närståendes suicid leder till en kris och ett lidande för de anhöriga. Sjuksköterskans roll i den vårdande relationen blir att bekräfta dessa känslor och upplevelser hos den anhöriga. Syfte: Beskriva anhörigas upplevelser om hur lidandet kan lindras i sorgen efter en närståendes suicid. Metod: Studien är en kvalitativ analys av berättelser där tre självbiografier, tre antologier samt en rapport analyserades utifrån ett omvårdnadsperspektiv. Resultat: Resultatet visade tre kategorier med utgångspunkt från att lindra de anhörigas lidande. Att ta avsked av den döde visade sig vara viktigt i sorgeprocessen men att ändå vara lyhörd för individens val var viktigt. De anhöriga upplevde en unik känsla i sorgen efter en närståendes suicid och hade ett stort behov av att bli bekräftade i detta från omgivningen. Till sist hade de anhöriga skiftande behov av stöd i att leva vidare som kunde innefatta både läkemedelsbehandling, samtalsstöd och hjälp i det vardagliga. Slutsats: Genom resultatet kan studien belysa sjuksköterskans roll i den vårdande relationen som är att se och bekräfta de anhöriga som unika individer och fungera som koordinator gentemot den anhöriga med övriga hälso- och sjukvården.<br>Background: Suicide is a public health problem and each year about 1,400 people commit suicide in Sweden. The grief after a loved one's suicide leads to a crisis and suffering of the survivors. The nurse's role in the caring relationship is to confirm the survivor’s feelings and experiences. Purpose: Describe suicide survivors’ experiences of how suffering can be alleviated after a loved one's suicide. Method: The study is a qualitative analysis of three autobiographies, three anthologies and a report, which were analyzed from a nursing perspective. Results: The result showed that saying goodbye to the deceased was important in the grieving process but also sensitivity to each survivor’s choice was paramount. Survivors experienced a unique feeling of grief after a loved one’s suicide and had a great need to be confirmed in this. Finally, the survivors had varying needs of support in order to continue living, which could include medical treatment, counseling or assistance in the everyday life. Conclusion: The results highlight the nurse's role in the caring relationship where acknowledging the survivors as unique individuals and coordinating their needs where among the nurse’s main tasks.
10
Cibis, Anna. "Erklärt die Methodenwahl höhere Suizidraten bei Männern?" Doctoral thesis, Universitätsbibliothek Leipzig, 2014. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bsz:15-qucosa-144278.
Full textAbstract:
Suizid gehört in den meisten Ländern weltweit zu den zehn führenden Todesursachen und wird laut Studien der WHO im Jahr 2020 2,4% des weltweiten „Burden of Disease“ ausmachen (1998:1,8%). Auch Suizidversuche, deren Zahl auf das 10-20fache der Suizide geschätzt wird, stellen eine starke Belastung und einen hohen Kostenfaktor für die Gesundheitssysteme dar. Bezüglich der vollendeten Suizide sind Männer ungefähr 2 bis 3mal so häufig betroffen wie Frauen, bei Suizidversuchen verhält es sich umgekehrt. Mit dem Ziel, dieses Phänomen zu verstehen und effektivere Suizidpräventionsmethoden zu finden, wurden diverse Gründe für die Geschlechtsunterschiede diskutiert und beforscht. Die geschlechtsspezifische Methodenwahl, verschiedene Rollenmodelle, Suchterkrankungen und soziale Unterstützung werden unter anderem als Gründe benannt. Das Ziel dieser Dissertation ist zu untersuchen, ob die Geschlechtsunterschiede in Suizidraten alleine durch die Wahl letalerer Suizidmethoden durch Männer erklärt werden können. Es wird in vielen Studien angenommen, dass Männer zu harten Suizidmethoden wie Erschießen oder Erhängen und Frauen zu weichen Suizidmethoden wie Vergiften neigen. Anhand eines Datensatzes zu Suiziden und Suizidversuchen soll die methodenspezifische „Case Fatality“ (Suizide/Suizide+Suizidversuche) ermittelt werden. Die Hypothese lautet, dass unterschiedliche „Case Fatality rates“ darauf hinweisen, dass über die Methodenwahl hinaus weitere zentrale Gründe die höheren männlichen Suizidraten erklären bzw. dass gleiche „Case Fatality rates“ annehmen lassen, dass die Methodenwahl der Hauptgrund für die Geschlechtsunterschiede ist. In dem Artikel, welcher den Kern der Dissertation ausmacht, wird gezeigt, dass die Methodenwahl bei Männern nicht der ausschlaggebende Faktor für höhere Suizidraten ist. Vielmehr scheinen Männer einzelne Suizidmethoden mit einer höheren Letalität durchzuführen. Auch nach der Kontrolle von Alterseinflüssen zeigt sich dieses Ergebnis signifikant, speziell bei den Methoden Erhängen und Vergiften, Beispiele für eine harte und eine weiche Methode. Dies weist darauf hin, dass dahinterstehende Gründe, z.B. die Intention zu sterben, eine größere Rolle spielen und in zukünftigen Studien weiter beforscht werden sollten<br>Background: In most countries worldwide suicide rates are higher for males whereas attempted suicide rates are higher for females. The aim is to investigate if the choice of more lethal methods by males explains gender differences in suicide rates. Methods: Data on completed and attempted suicides were collected (n=3235, Nuremberg and Wuerzburg, years 2000–2004). The research question was analyzed by comparing the methodspecific case fatality (= completed suicides /completed+attempted suicides) for males and females. Results: Among the events captured, men chose high-risk methods like hanging significantly more often than women ( =−0.27; pb0.001). However, except for drowning, case fatalities were higher for males than for females within each method. This was most apparent in “hanging” (men 83.5%, women 55.3%; =−0.28; pb0.001) and “poisoning by drugs” (men 7.2%, women 3.4%; =−0.09; pb0.001). Limitations: The sample size (n=3235) was not enough for comparing method and gender specific case fatalities with a fine-meshed stratification regarding age. Conclusions: Higher suicide rates in males not only result from the choice of more lethal methods. Other factors have to be considered
11
Ngalima, Aline, and Elena Zaporozhets. "Sjuksköterskans upplevelser och attityder i möten med suicidala patienter : En litteraturöversikt." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-5011.
Full textAbstract:
Bakgrund: Varje år rapporteras över 800 000 dödsfall av suicid i världen och ännu fler begår suicidförsök. Orsaken till detta kan bland annat vara fattigdom, psykisk ohälsa, livskriser så som stressrelaterade förhållanden, ekonomiska problem, våld och missbruk. De som drabbas mest är ungdomar, flyktingar, invandrare, äldre personer över 70 år samt hbtq-personer. Sjuksköterskan är den som, i vårdsituationen, står närmast patienten och har möjlighet att ingripa och förhindra suicid. För att detta ska vara möjligt behöver en vårdande relation mellan sjuksköterskan och patienten upprätthållas. Detta ställer krav på sjuksköterskans medvetenhet om sina upplevelser och attityder gentemot den suicidnära patienten. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa sjuksköterskans upplevelser och attityder i möte med suicidala patienter i vården. Metod: En allmän litteraturöversikt gjordes i enlighet med Friberg (2012). Litteraturöversikten baserades på tio vårdvetenskapliga studier från databaserna Cinahl Complete, MEDLINE, PubMed, Psycinfo samt en manuell sökning. Sökorden Nurses experiences, nurses, attitudes, suicide, suicidal patients, nurse attitude, suicide attempted, attitude of health personnell och self-harm användes i olika kombinationer för att få fram relevanta studier. Resultatets diskuterades mot Travelbees (1971) teori om mellanmänskliga relationer samt konsensusbegreppet vårdande. Resultat: Litteraturöversikten visade att sjuksköterskornas upplevelser och attityder mot suicidala patienter varierade mellan positiva och negativa beroende på en rad olika faktorer. Sjuksköterskor med högre utbildning och erfarenhet av vård av suicidala patienter uppvisade positivare attityder och var säkra i sin roll och i den vård som de erbjöd patienten. Negativa förhållningssätt framkom främst bland äldre sjuksköterskor, de som hade fördomar eller utövade en viss religiös tro. Olika känslor i samband med att ha vårdat suicidala patienter har tagits upp, bland annat maktlöshet, oro, tvivel på sig själv och sina förmågor, frustration och rädsla. Även känslor av sympati och empati var ofta förekommande. Sjuksköterskor påpekade brister i kunskaper och färdigheter men även brist i organisation och ledning som påverkade vårdande. Diskussion: Travelbees teori om mellanmänskliga relationer samt begreppet vårdande har används som teoretisk referensram för att diskutera resultaten. Författarna har kommit fram till att det krävs mer omfattande utbildning för studenter och sjuksköterskor för att öka förståelse och eliminera de negativa upplevelser och attityder hos sjuksköterskan.
12
Lindgren, Hanna, and Pernilla Nilsson. "Föräldrars upplevelse av sitt barns suicid : En litteraturstudie." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-132398.
Full textAbstract:
Titel: Föräldrars upplevelse av sitt barns suicid: En litteraturstudieBakgrund: Suicid är ur ett folkhälsoperspektiv ett stort problem. Bland ungdomar har antalet suicid inte minskat något senaste åren och det finns en bristande kunskap hos vårdpersonal gällande omhändertagandet av efterlevande anhöriga. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva föräldrars upplevelse av sitt barns suicid.Metod: Denna litteraturstudie är gjord utav åtta analyserade och sammanställda kvalitativa artiklar.Resultat: Resultatet delades in i fyra kategorier och tretton subkategorier. De tre kategorierna var: Föräldrarnas upplevelse av sorgen, Faktorer som kan ge en positiv inverkan på sorgeprocessen, Omgivningens betydelse i sorgeprocessen, Föräldrarnas behov av stöd.Konklusion: Känslan av sorg var djup, långvarig och varierade beroende på mental förberedelse. Resultatet visade också på att bevara minnet av sitt barn var viktigt för sorgeprocessen. Att gå tillbaka till arbetet var en problematisk händelse i sorgen och det ledde ofta till att föräldrarna isolerade sig på arbetet. Att få stöd tidigt i sorgen kunde underlätta deras lidande.<br>Title: Parents’ experience of their child’s suicide: A literature study.Background: Suicide is, from a public health perspective, a major problem. The number of suicide has not declined in the last few years and there is a lack of knowledge among health professionals regarding the care of suicide survivors.Aim: The aim of this study was to describe parents’ experience of their child’s suicide.Methods: This study is made out of eight analyzed and compiled qualitative articles.Results: The result was divided into four categories and thirteen subcategories. The four categories were: Parents' experience of grief, Factors that may give a positive effect on the grief, The surroundings effect on the grieving process and Parents’ need for support.Conclusion: The feeling of grief was deep, long-lasting and varied depending on the mental preparation. The results also showed that preserving the memory of their child was important for the grieving process. Going back to work was an problematic event during the grief and it often led to parents isolating themselves at work. Getting support early in the mourning could ease their suffering.Keywords: Parents, bereavement, child, suicide.
13
Waltzhagen, Sanna, and Ellen Gault. "Sjuksköterskor i mötet med suicidnära patienter : En litteraturöversikt om attityder och erfarenheter." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-7525.
Full textAbstract:
Bakgrund: Suicid är ett folkhälsoproblem som globalt visat sig vara den näst vanligaste dödsorsaken för personer mellan 15–29 år. Psykisk ohälsa och psykiatriska diagnoser kan i många fall kopplas till suicid. Suicidnära patienter berättar om sitt lidande och vikten av stöd i form av tillit, förståelse och bekräftelse. Sjuksköterskor förväntas, i sin yrkesroll, vara lyhörda och ge ett respektfullt bemötande oberoende av vårdkontext. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa sjuksköterskors attityder och erfarenheter i mötet med suicidnära patienter. Metod: Litteraturöversikt i enlighet med Fribergs (2017) metod. Litteraturöversikten är baserad på tolv vetenskapliga artiklar från databaserna PsycINFO, Cinahl Complete samt PubMed. Analysen genererade två huvudteman och fem subteman. Resultat: Resultatet består av två huvudteman samt fem subteman. Det första huvudtemat innefattar Inre faktorer som påverkar sjuksköterskor med subteman den känslomässiga reaktionen samt sjuksköterskors tro och kulturens påverkan. Det andra huvudtemat innefattar Yttre faktorer som påverkar vårdandet med subteman brister i sjuksköterskors utbildning, behovet av stöttning samt barriärer för vårdandet. Diskussion: Sjuksköterskors attityder och erfarenheter hade en direkt påverkan på omvårdnaden av suicidnära patienter. Sjuksköterskor hade olika attityder och erfarenheter kring suicid vilket kunde relateras till bland annat utbildningsnivån. I mötet med suicidnära patienter är det viktigt att sjuksköterskor lägger sina egna värderingar åt sidan. Phil Barker betonar vikten av att skapa ett samspel mellan sjuksköterskor och patienter samt vara lyhörda inför patienternas upplevelser i det enskilda mötet.<br>Background: Suicide is a public health issue that has proved to be the second most common cause of death globally for people aged 15–29. Mental illness and psychiatric diagnoses can in many cases connect to suicide. Suicidal patients communicate their suffering and the importance of support in the form of trust, understanding and confirmation. In the nurse's professional role, it is expected to be responsive and to give a respectful receiving regardless of the care context. Aim: The aim of this literature review was to highlight nurses' attitudes and experiences in the encounter with suicidal patients. Method: Literature review in accordance with Friberg's (2017) method. The literature review is based on twelve scientific articles from the databases PsycINFO, Cinahl Complete and PubMed. The analysis generated two main themes and five sub-themes. Results: The result consists of two main themes and five sub-themes. The first main theme included Inner factors affecting nurses with sub-themes the emotional reaction as well as nurses’ faith and the impact of culture. The second main theme includes External factors affecting caring with sub-themes deficiencies in nursing education, the need for support and barriers for caring. Discussion: Nurses’ attitudes and experiences had a direct impact on the care of suicidal patients. Nurses had different attitudes and experiences regarding suicide which could be related to, among other things, the level of education. In the meeting with suicidal patients, it is important that nurses put their own values aside. Phil Barker emphasizes the importance of creating an interaction between nurses and patients and being responsive to the patients’ experiences in the individual meeting.
14
Nery, Luciene de Jesus. "O comportamento suicida e a religiosidade: revisão sistemática de literatura." Universidade do Estado do Rio de Janeiro, 2013. http://www.bdtd.uerj.br/tde_busca/arquivo.php?codArquivo=6482.
Full textAbstract:
O papel da religiosidade na determinação do comportamento suicida é controverso, havendo estudos que a consideram um fator protetor e outros um fator de risco. Neste estudo os autores conduziram uma revisão sistemática da literatura para avaliar a relação entre a religiosidade e o comportamento suicida. Dentre os 154 artigos publicados em periódicos científicos inicialmente identificados nas bases Medline, Lilacs, Scielo e PsycInfo, foram selecionados 59 artigos que enfocavam a associação entre religiosidade e comportamento suicida. Para a avaliação dos atributos qualitativos dos artigos foi desenvolvido um Roteiro de Avaliação Qualitativa. Os resultados mostram que grande parte dos artigos encontrados apresentava falta de rigor metodológico na mensuração do conceito de religiosidade, possivelmente devido à característica subjetiva desse constructo. Contudo, verificou-se que o papel protetor contra o comportamento suicida exercido pela religiosidade, sofre variações de acordo com a cultura na qual está inserida, considerando que para algumas culturas o comportamento suicida não é visto com total desaprovação. Porém, a maioria dos estudos reforça a hipótese de que a religiosidade diminui o risco de comportamento suicida nos indivíduos que professam algum tipo de credo e, que participam de algum espaço religioso. Não foram encontrados, nesta pesquisa, estudos que medissem a associação, entre religiosidade e comportamento suicida, em religiões de matriz africana.<br>The role of religiosity in determining suicidal behavior is controversial, since there are tudies where its considered a protective factor and others, a risk factor. In this study, the authors conducted a systematic literature review to assess the relationship between religiosity and suicidal behavior. Among the 154 articles published in scientific journals initially identified in Medline, Lilacs, SciELO and PsycInfo, we selected 59 articles that focused on the association between religiosity and suicidal behavior. To evaluate the qualitative attributes of the articles, a Qualitative Evaluation Script was developed. The results show that most articles found presented a lack of methodological rigor in measuring the concept of religiosity, possibly due to the subjective characteristic of this construct. However, it was found that the protective role against suicidal behavior exercised by religion, varies according to the culture in which it operates, whereas in some cultures suicidal behavior is not seen with total disapproval. However, most studies support the hypothesis that religiosity reduces the risk of suicidal behavior in individuals who profess some kind of belief, and participates in some religious space. Were not found, in this research, studies which measure the association between religiosity and suicidal behavior in religions of African origin.
15
Mergl, Roland, Nicole Koburger, Katharina Heinrichs, et al. "What are reasons for the large gender differences in the lethality of suicidal acts?" Universitätsbibliothek Leipzig, 2015. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bsz:15-qucosa-175585.
Full textAbstract:
Background: In Europe, men have lower rates of attempted suicide compared to women and at the same time a higher rate of completed suicides, indicating major gender differences in lethality of
suicidal behaviour. The aim of this study was to analyse the extent to which these gender
differences in lethality can be explained by factors such as choice of more lethal methods or
lethality differences within the same suicide method or age. In addition, we explored gender
differences in the intentionality of suicide attempts.
16
Johansson, Ellinor, and Magdalena Nygren. "Det suicidpreventiva arbetet bland ungdomar inom högstadiet och gymnasiet - skolsköterskors erfarenheter." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsovetenskaper, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-19865.
Full textAbstract:
Bakgrund: Många av dagens ungdomar i Sverige lider av psykisk ohälsa, som kan bidra till ökad risk för suicid. Suicid är den vanligaste dödsorsaken i åldersgruppen 15-24 år. Skolsköterskan har en viktig uppgift att främja elevers psykiska hälsa samt att uppmärksamma elever med psykisk ohälsa för att kunna ge dem rätt stöd. Hälsosamtalet är ett tillfälle då skolsköterskan får möjlighet att samtala med eleverna om deras hälsa och kan upptäcka riskbeteenden och tecken till suicidalitet. Syfte: Att beskriva skolsköterskors erfarenheter av det suicidpreventiva arbetet bland ungdomar inom högstadiet och gymnasiet. Metod: Studien bygger på en kvalitativ innebördsanalys med livsvärldsintervjuer. Resultatet analyserades med en beskrivande innebördsanalys. Resultat: Sex innebördsteman framkom: tidiga insatser för att förhindra suicid, skapa en tillitsfull och trygg relation, att möta eleverna i hälsosamtal, samarbeta med olika professioner inom skolan, samarbeta med externa aktörer samt känslan av trygghet i den egna yrkesprofessionen. Slutsats: Suicidpreventivt arbete inom högstadiet och gymnasiet är idag begränsat, däremot finns ett aktivt förebyggande arbete mot psykisk ohälsa, som anses som suicidpreventivt på sikt. Ett framgångsrikt suicidpreventivt arbete bygger på goda relationer med eleverna, som uppnås genom hälsosamtal och tillgänglighet. Samarbete med andra aktörer underlättar arbetet men behöver synliggöras och utvecklas. För att känna trygghet i det suicidpreventiva arbetet krävs utbildning och yrkeserfarenhet samt tydliga riktlinjer och handlingsplaner inom skola<br>Background: Many of today's adolescences in Sweden suffer from mental illness, which can contribute to an increased risk of suicide. Suicide is the most common cause of death in the age group 15-24 years. The school nurse has an important task to promote students' mental health and to draw attention to students with mental illness in order to give them the right support. The health discussion is an occasion when the school nurse has the opportunity to talk to the students about their health and can discover risk behaviors and signs of suicidality. Purpose: To describe school nurses' experiences of suicide prevention work among adolencences within high school and upper secondary school. Method: The study is based on a qualitative meaning analysis with life world interviews. The results were analyzed with a descriptive meaning analysis. Results: Six meaning themes emerged in the results, early interventions to prevent suicide, create a trusting and safe relationship, to meet the students in health discussions, collaborate with different professions within the school, collaborate with external actors and the feeling of security in one’s own professional role. Conclusions: Suicide prevention work in high school and upper secondary school is currently limited, however, there is active preventive work against mental illnes, which is considered suicide preventive in the long run. Successful suicide prevention work is based on good relationships with students, which are achieved through health discussions and accessibility. Cooperation with other actors facilitates the work but needs to be made visible and developed. In order to feel secure in the suicide prevention work, education and professional experience are required, as well as clear guidelines and action plans within the school.
17
Kling, Sara, Michael Niclasson, and Madelene Skibniewski. "Vid livets vägskäl : Sjuksköterskans arbete med suicidprevention för äldre individer." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-16818.
Full textAbstract:
Statistik visar att ungefär en äldre individ begår suicid varje dag. Sjuksköterskans möjligheter för att arbeta preventivt med äldre suicidala individer är goda så länge sjuksköterskan har kunskap om riskfaktorer, får gedigen utbildning och nyttjar bedömningsinstrument. Syftet med arbetet var att beskriva suicidprevention för äldre individer utifrån riskfaktorer för suicid bland äldre, sjuksköterskans kunskaper i det preventiva arbetet och hinder i sjuksköterskans preventiva arbete. Arbetet utfördes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar valdes ut, granskades, analyserades samt kodades för att finna bakomliggande faktorer. De teman som uppkom vid granskning var riskfaktorer för suicid, sjuksköterskans hinder vid suicidprevention och utbildning för suicidprevention. Den i särklass största riskfaktorn för suicid bland äldre var depression. Utbildning om suicid och depression hos sjuksköterskor visade sig vara bristfällig, sjuksköterskorna var i behov av utbildning. Sjuksköterskor upplevde underbemanning och tidsbrist som ett hinder för suicidprevention. Vidare behövs mer utbildning om suicid och depression i sjuksköterskeutbildningen och i sjukvården. Forskningen bör fokusera på kvalitativa artiklar för att kunna utvärdera individers och sjuksköterskors känslor, tankar och upplevelser om suicid.<br>Statistics shows that nearly one elderly individual commits suicide every day. The nurse has great possibilities in the preventive work with elderly suicidal individuals, as long as the nurse has knowledge about risk factors, a solid education and the use of instruments for suicide assessment. The aim of the study was to describe the suicideprevention for eldery individuals by risk factors for suicide among the elderly, nurse’s knowledge in the preventive work and obstacles in nurse’s preventive work. The work was carried out as a literature study where 15 scientific articles were selected, examined, analyzed and coded in order to find underlying factors. The themes that occurred by the examined articles was suicidal risk factors, obstacles in nurse’s sucideprevention and education for suicideprevention. By far the most significant risk factor was depression for elderly suicidal individuals. Education in suicide and depression for nurses was shown to be deficient, the nurses needed education. Nurse’s experienced that understaffing and time constraint as an obstacle for suicideprevention. Furthermore there is a need for education about suicide and depression in nursing schools as well in nursing care. Researchers should focus more on qualitative articles to obtain individuals and nurse’s emotions, thoughts and experiences about suicide.
18
Mattsson, Linda. "Omhändertagande samt bemötande av suicidnära och självskadande patienter i det akuta skedet i somatisk vård : En litteraturstudie." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-175012.
Full textAbstract:
The aim of this literature review was to elucidate how suicidal and self-harming patients should be treated and cared for, mainly in the acute phase in somatic care. Searches were conducted in databases with relevant keywords. Qualitative and quantitative articles were included, would not be more than 20 years, be written in Swedish or English, and match the aim of the study. Results showed that nurses and patients felt that the treatment would be respectful, non-judgmental and characterized by active listening and clear communication. Poor care was described as disrespect and lack of understanding. Staff and relatives experienced a lack of knowledge in the subject. Difficulties staff experienced in taking care of these patients were aggressive patients, a feeling of loss of control and unclear guidelines. Staff attitudes towards patients were generally positive, and various factors of the staff affected their attitudes. The most prominent factors were age and education. Conclusion was that good treatment is emphasized by respect, confidence, knowledge, openness, and a clear communication. Bad treatment was characterized by uncertainty, stress and disrespect. It´s important that staff receive appropriate training in the subject, as this alters their attitudes from negativity, stigmatization and uncertainty to understanding, empathy and safety.
19
Thieme, Matthias. "Einstellungen zur Sterbehilfe bei unheilbar erkrankten Patienten- Eine prospektive multizentrische Untersuchung auf sächsischen Palliativstationen." Doctoral thesis, Universitätsbibliothek Leipzig, 2013. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bsz:15-qucosa-129708.
Full textAbstract:
Der öffentliche Diskurs um Sterbehilfe hat in den letzten Jahren eine neue Dimension erreicht. Neben der medialen Debatte melden sich verschiedene gesellschaftliche Akteure zu Wort, so die Politik, die Kirchen, Publizisten und Berufsverbände. Eine Vielzahl von plebiszitären Meinungsumfragen zeichnet das Bild einer mehrheitlichen Befürwortung von aktiver Sterbehilfe und Beihilfe zum Suizid in der Bevölkerung. Im Kontrast dazu existieren bislang kaum Daten zu den Einstellungen unter den eigentlich Betroffenen der Diskussion – zu den Haltungen unheilbar kranker Menschen zu Fragen der Euthanasie und ihrer Legitimität. Diese Promotionsarbeit umfasst die Projektierung, Koordination und Realisierung der multizentrischen ESPIL-Studie, die erstmals unheilbar kranke Patienten zu einer Vielzahl von Aspekten der Sterbehilfe befragt. Die vorliegende Dissertationsschrift beinhaltet die Auswertung der durch das Projekt generierten Daten.
Im Rahmen der ESPIL-Studie wurden 100Patienten mit unheilbarer Erkrankung und begrenzter Lebenserwartung an sechs Palliativzentren in Sachsen zu diversen Aspekten von aktiver Sterbehilfe und Beihilfe zum Suizid sowie zur passiven und indirekten Sterbehilfe interviewt. Dabei wurde zwischen allgemeinen Einstellungen und Sterbehilfe als individuell denkbare Option für den jeweiligen Studienteilnehmer selbst differenziert. Weitere Fragen explorieren die Haltungen zu Therapiebegrenzung im Kontext inkurabler Erkrankung, zu Triggerfaktoren des Wunsches nach Euthanasie, zur Einbindung von Ärzten und Angehörigen wie auch zum Denken über den Suizid per se. Eine Reihe von Subgruppen- analysen stratifiziert die Ergebnisse nach demografischen Faktoren und beleuchtet damit detailliert einige weitere interessante Aspekte.
Im Ergebnis zeigt sich ein differenziertes Bild: Trotz mehrheitlicher Befürwortung der aktiven Sterbehilfe unter den Studienteilnehmern liegen die Zustimmungsraten unter denen der Referenzkollektive aus dem Bevölkerungsquerschnitt. Die Majorität der in Sachsen befragten Palliativpatienten lehnt dagegen den assistierten Suizid ab. Maßnahmen der passiven und indirekten Sterbehilfe werden deutlich befürwortet. Die Daten aus ESPIL stützen die These, dass Palliativmedizin als Alternative in der Lage ist, den Wunsch nach Euthanasie zumindest partiell zu substituieren - allerdings kann dies statistisch nicht gesichert werden. Schließlich werden die Ergebnisse mit denen der Umfragen in der Bevölkerung und unter Ärzten und Pflegenden verglichen und die Situation in anderen Ländern betrachtet.
Die Dissertation wirft eine Vielzahl von Fragen auf, die sich aus der täglichen medizinischen Praxis ergeben. Im Vordergrund steht hierbei, ob die Ergebnisse von ESPIL für eine Legalisierung der aktiven Formen von Sterbehilfe sprechen. Nach Analyse der hieraus resultierenden gesellschaftlichen Risiken wird dies klar verneint. Die primäre Motivation für die vorliegende Arbeit ist jedoch die Fokussierung der Euthanasie-Debatte auf die Bedürfnisse der Betroffenen - damit soll ein Beitrag zum Abbau des diesbezüglich bestehenden Defizits im öffentlichen Diskurs geleistet werden.
20
Berglund, Mårten. "Psykiatrisjuksköterskors erfarenheter av suicidriskbedömningar : Hos patienter med depressiv ohälsa." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-24310.
Full textAbstract:
Suicid/självmord är idag enligt världshälsoorganisationen WHO en av de 20 vanligaste dödsorsakerna och det är välkänt att risken för suicid ökar vid depression. Psykiatrisjuksköterskor möter dagligen patienter där de är skyldiga att bedöma hur stor risken är att patienten tar sitt liv. Det har hittills funnits lite forskning angående hur psykiatrisjuksköterskorna erfar det är att göra dessa bedömningar och syftet med studien var därför att beskriva psykiatrisjuksköterskors erfarenheter av suicidriskbedömning hos patienter med depressiv ohälsa. Studiens design var av kvalitativ art där intervjuer genomfördes med 10 psykiatrisjuksköterskor inom allmänpsykiatrisk öppenvård. Data analyserades med stöd av kvalitativ innehållsanalys och mynnade ut i ett resultat om fyra huvudkategorier med tillhörande subkategorier. Kategori ett var att skapa en helhetsbild vilket psykiatrisjuksköterskorna gjorde genom att inhämta kunskap från olika källor så som teori- och faktakunskap, tidigare bedömningar, intuition, klinisk blick och olika former av instrument som stöd. Kategori två handlade om relationens betydelse. Att skapa och bibehålla en relation där psykiatrisjuksköterskorna utforskade genom samtal och etablerade en ömsesidigt trygg relation med patienten. Den tredje kategorin beskrev hur det är att bära ansvar för någon annans liv. Här beskrev informanterna hur det känns att bära ansvaret för sin bedömning, vilket stöd man får av andra och hur man gör för att skydda sig själv. Slutligen framkom den fjärde kategorin som berör att hantera tiden där bristen på tid för professionell utveckling och att finnas till för patienten presenterades. Slutsatsen blev att suicidriskbedömning av deprimerade patienter är komplext och påverkas av en rad olika faktorer vilket psykiatrisjuksköterskan behöver stöd i för att hantera på bästa sätt.<br>Suicide is today, according to the World Health Organization, one of the 20 leading causes of death and it is well known that the risk of suicide increases in depression. Daily, psychiatric Nurses face patients where they are required to assess the degree of risk that the patient commits suicide. So far there has been little research on how psychiatric nurses experience these assessments and the purpose of the study was to describe psychiatric nurses' experiences of suicide risk assessment in patients with depressive ill health. The study design was qualitative in nature where interviews were conducted with 10 psychiatric nurses in general psychiatric outpatients. Data were analyzed with the support of qualitative content analysis and resulted in four main categories with related subcategories . Category one was to create a holistic view which psychiatric nurses did by gathering knowledge from different sources such as theoretical- and factual knowledge, previous assessments , intuition , clinical eyes and different types of instruments as support. Category two was about the relationship's importance. To create and maintain a relationship where psychiatric nurses explored through talks and established a safe relationship with the patient. The third category described how it is to have the responsibility for someone else's life. The informants described how it feels to be responsible for assessments, the support they receive from others such as coworkers and what to do to protect them selves. The fourth, and last, category described how to handle the time and focused on professional development and the possibility to be there for the patient. It was concluded that suicide risk assessment of depressed patients is complex and influenced by a variety of factors which nurses need support to manage.
21
Carlsson, Johanna, and Evelina Winroth. "När patienten inte vill leva : Sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter som uttryckt ohälsa i form av suicidalitet." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-23578.
Full textAbstract:
Nästan 1300 personer tog 2018 sitt liv i Sverige, av de hade ca en tredjedel en aktiv vårdkontakt. Suicidnära patienter förekommer i alla vårdkontexter, sjuksköterskan ansvarar för att planera och organisera vården för dessa patienter. Suicidtankar utgör ett lidande för patienten vilket är viktigt att det synliggörs vid en suicidriskbedömning. Problemet blir när sjukvården brister i sitt omhändertagande av patienten. Vi har därför valt att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter som uttryckt ohälsa i form av suicidalitet. Metoden som användes var en litteraturöversikt och 12 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet strukturerades upp i tre huvudteman och visade att många sjuksköterskor upplevde sig ha en sämre attityd mot patienten på grund av brist på erfarenhet och kunskap. Det visade också på att sjuksköterskorna upplevde reflektion i arbetet positivt men att många också påverkades negativt av samhällets syn på suicid. Vår diskussion berör våra erfarenheter av reflektionens positiva betydelse i det kliniska arbetet och dess funktioner för att bättre kunna hantera patienter som uttryckt ohälsa i form av suicidtankar. Det behövs kunskap och ett öppnare samhällsklimat där det finns utrymme att tala om psykisk ohälsa för att vi på en bredare front ska kunna arbeta suicidpreventivt. Det behövs också mer forskning på sambandet mellan sjuksköterskans attityd mot patienten samt upplevelsen av vårdandet och vilken kunskap eller erfarenhet sjuksköterskan har av att vårda patienter med suicidtankar.<br>In 2018 almost 1300 people committed suicide in Sweden, about a third of them had an active care contact. Suicidal patients are present in all kind of care, the nurse is responsible for planning and organizing the care for these patients. Suicidal thoughts constitutes a suffering for the patient which is important to make visible in a suicide risk assessment. The problem appears when the healthcare system fails in its care for the patient. We have therefore chosen to describe the nurses experience of caring for patients who have expresses ill health in the form of suicidality. The method used was a literature review and twelve scientific articles were analyzed. The result was structured into three main themes and showed that many nurses experienced a poorer attitude towards the patient due to lack of experience and knowledge. It also showed that the nurses experienced reflection in the work positively but that many were also negatively affected by society's view of suicide. Our discussion relates to our experiences of the positive effect of reflection in clinical work and its functions to better care for patients who have expressed ill health in the form of suicidal thoughts. There is a need for knowledge and a more open societal climate where there is room to talk about mental illness in order for us to work with suicide prevention on a wider front. There is also a need for more research on the relationship between the nurse’s attitude towards the patient together with the experience of the caring and the knowledge or experience the nurse has to care for patients with suicidal thoughts.
22
Nilsson, Fredrik, and Carina Persson. "Livet går vidare trots allt : Närståendes sorg efter ett suicid." Thesis, Kristianstad University, School of Health and Society, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-6892.
Full textAbstract:
<p><strong>Bakgrund:</strong> Suicid är den vanligaste dödsorsaken i Sverige för män mellan 25-44 år och kvinnor mellan 20-39 år. Vid ett suicid kan så många som 25 närstående beröras. År 2007 begicks 1126 konstaterade suicid vilket kan resultera i över 25 000 berörda i Sverige detta år <strong>Syftet:</strong> Syftet var att beskriva upplevelser av och vad som påverkar sorgearbetet för närstående efter ett suicid. <strong>Metod:</strong> En allmän litteraturstudie genomfördes genom sökning av kvantitativa och kvalitativa artiklar. Sammanlagt nio stycken artiklar granskades och analyserades. <strong>Resultat:</strong> Sorgen efter ett suicid är mer komplicerad och långdragen än efter ett väntat eller naturligt dödsfall. Sorgen efter ett suicid utmärks av skam, skuld och stigmatisering. Konflikter inom familjen är vanligt, vilket ytterligare försvårar sorgen. Ilska är en annan utmärkande faktor för sorg efter ett suicid. Ilskan bidrar till ökad skam, skuld och stigmatisering då detta kan uppfattas som en ”förbjuden” känsla i samband med ett dödfall. <strong>Slutsats:</strong> Närstående som upplevt ett suicid behöver längre tid än andra att få sörja. I dagens samhälle saknas denna förståelse både från omgivning, vårdpersonal och olika instanser i samhället. Det finns väldigt lite forskning inom detta område i Sverige och denna uppsats visar på behovet av ytterligare forskning och utbildning.</p><br><p><strong>Background:</strong> Suicide is the leading cause of death in Sweden for men between the age of 25 and 44 and women between the age of 20 and 39. Vid ett suicid berörs så många som 25 närstående.A suicide could affect as many as 25 relatives.År 2007 begicks 1126 konstaterade suicid vilket kan resultera i över 25 000 berörda i Sverige detta år Syftet: Syftet var att beskriva närståendes till personer som begått suicid, upplevelser av och vad som påverkar sorgearbetet. In year 2007, 1126 suicides were established in Sweden, which could have affected more than 25 000 persons that year. <strong>Aim:</strong> The aim was to describe the experiences of and what things that affect the process of grieving for next of kin of persons who had committed suicides.Metod: En allmän litteraturstudie genom sökning av kvantitativa och kvalitativa artiklar. <strong>Method:</strong> A literature review of quantitative and qualitative articles.Sammanlagt 9 st artiklar granskades och analyserades. Resultat: Sorgen efter ett suicid är mer komplicerad och långdragen än efter ett väntat/naturligt dödsfall. A total of nine articles were reviewed and analyzed. <strong>Results:</strong> The grief following a suicide is more complicated and lengthy than the one that occurs after an expected or natural death.Sorgen efter ett suicid utmärks av skam, skuld och stigmatisering. The grief following a suicide is characterized by shame, guilt and stigma.Konflikter inom familjen är vanligt, vilket ytterligare försvårar sorgen. Conflicts within families are common, which further complicates the grieving.Ilska är en annan utmärkande faktor för sorg efter ett suicid. Anger is another distinguishing factor in the mourning after a suicide.Ilskan bidrar till ökad skam, skuld och stigmatisering då detta kan uppfattas som en ”förbjuden” känsla i samband med ett dödfall. Anger contributes to greater shame, guilt and stigma as anger may be perceived as a "forbidden" feeling associated with a death.<strong> Conclusion:</strong> Relatives that experience a suicide needs more time than others to grieve.I dagens samhälle saknas denna förståelse både bland omgivning, vårdpersonal och olika instanser i samhället. In today's society there is a lack of such understanding among both those close to the relative, the health professionals and various agencies in the community. Det finns väldigt lite forskning inom detta område i Sverige och denna uppsats visar på detta behov av ytterligare forskning och utbildning.There is very little research in this field in Sweden and this paper demonstrates this need for further research and education.</p>
23
Morén, Erik, and Margareta Spets. "Att vårda patienter med suicidproblematik – Vårdpersonalens upplevelser och attityder : En litteraturöversikt." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-28737.
Full textAbstract:
Bakgrund: Suicid är den vanligaste yttre dödsorsaken i Sverige. Årligen avlider ca 1100 personer i Sverige och ca 800 000 personer över hela världen på grund av suicid. De största riskfaktorerna för suicid är cancerbesked, tidigare suicidförsök, traumatisk huvudskada, epilepsi, kronisk sjukdom eller smärta samt vissa psykiska sjukdomar och tillstånd. Patienter med suicidproblematik beskriver att relationen med vårdpersonal har betydelse och skamkänslor inför vårdpersonal förekommer. Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vårdpersonals upplevelser av och attityder till att vårda patienter med suicidproblematik i sjukhusmiljö. Syftet har även varit att granska de datainsamlingsmetoder som använts i de inkluderade artiklarna. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design grundad på tio vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats. PubMed och Cinahl har använts vid databassökningarna. Artiklarna har lästs i sin helhet av båda författarna med fokus på resultat och metod. Huvudresultat: Litteraturstudien visar att vårdpersonalens känslomässiga upplevelser var likartade. Vårdpersonal som inte har utbildning inom psykiatri kan ha sämre attityder mot patienter än vårdpersonal med utbildning inom psykiatri. Eventuella skillnader i attityder kan finnas hos personal med annan trosuppfattning. Vårdpersonalen har behov av att prata om samt förstå situationen när en patient har suiciderat. Dokumentation ses som en belastning då det tar upp tid som kan läggas på patienten. Slutsatser: Majoriteten upplevde en känslomässig belastning vid vårdandet av patienter med suicidproblematik. Vårdpersonal som saknar utbildning inom psykiatrin visar skillnader i attityder gentemot patienter jämfört med vårdpersonal som har utbildning i psykiatri. Detta bör uppmärksammas för att tydliggöra utvecklingsområden inom vården av patienter med suicidproblematik.<br>Background: The most common external cause of death in Sweden is suicide. Approximately 1100 people in Sweden and 800 000 worldwide annually commits suicide. The main risk factors for suicide is cancer diagnosis, previous suicide attempts, traumatic head injury, epilepsy, chronic disease or pain, as well as certain mental illnesses and conditions. Patients with suicidal problems describe that the relationship with healthcare professionals is important and that there is a sense of shame in front of them. Aim: The aim of this study was to describe experiences and attitudes of health care personnel towards working with suicidal patients in a hospital setting as well as examine the data-collection methods used in the included articles. Method: Literature review with descriptive design based on ten scientific articles with qualitative approach. The databases PubMed and Cinahl has been used to gather the articles included in this study. The articles has been read in their entirety by both authors with focus on the result and method to determine the eligibility för this study. Main Result: The literature study shows that the emotional experiences of healthcare professionals were similar. Healthcare professionals who do not have education in psychiatry may have lesser attitudes towards patients than healthcare professionals with psychiatric education. Some differences in attitudes can be found in staff with different beliefs. Healthcare staff need to talk about and understand the situation when a patient has committed a suicide act. Documentation is seen as a load since it takes a lot of time from nursing work with the patient. Conclusion: The majority of the population experienced an emotional endeavor while caring for suicidal patients. Healthcare professionals who lacks education in psychiatry shows disparities in attitudes towards patients compared to healthcare professionals who have an education in psychiatry.
24
Lundgren, Morgan. "Suicid och dess avspegling i saudisk statistik- och medierapportering." Thesis, Stockholms universitet, Avdelningen för mellanösternstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-173343.
Full textAbstract:
Bakgrund: Saudiarabien har enligt statistik från WHO bland de lägsta suicidtalen i världen samtidigt som den saudiska regeringen misstänks underrapportera suicidtalen då detta är ett tabubelagt ämne. Det förekommer få vetenskapliga saudiska studier inom ämnet och massmedia övervakas av den saudiska regeringen. Syfte: Syftet var att undersöka huruvida och i vilken utsträckning suicid speglas av saudiska suicidstudier och saudisk massmedia samt om speglingen mellan suicidstudierna och massmedia skiljer sig åt. Syftet gällde även att undersöka hur saudisk massmedia rapporterar om inhemska suicid utifrån den sociala representationsteorins förankrings- och objektifieringsbegrepp. Även en hypotes om underrapportering av suiciddata i saudiska suicidstudier och inom saudisk massmedia prövades. Material och Metoder: De saudiska suicidstudierna som framkommit genom en databassökning sammanställdes för att kunna beräkna suicidtalen. Sedan utfördes en sökning efter suicidrelaterade artiklar på saudiska tidningars hemsidor. Därefter gjordes en medieanalys enligt social representationsteori på de suicidrelaterade artiklar som publicerats på tidningen al-Hayats hemsida. Resultat: Bilden av suicid skiljer sig åt mellan saudisk massmedia och saudiska suicidstudier gällande antalet årliga suicid och könsfördelningen. Saudisk massmedia, i form av al-Hayat, målar upp suicidfenomenet som något skrämmande som främst drabbar utländska gästarbetare. Al-Hayat lyfter visserligen olika nyanser av suicid, men undviker att rapportera om aktuella suicidfall bland saudiska medborgare. De saudiska suicidstudierna ter sig rimliga avseende könsuppdelning, suicidmetoder och åldersspann, men inte avseende antalet årliga suicid och antalet saudiska medborgare kontra gästarbetare som suiciderar. Slutsats: Skillnader i suicidrapporteringen mellan saudiska suicidstudier och saudisk massmedia förekommer. Saudisk massmedia beskriver suicid som något skrämmande och rapporterar inte om aktuella suicid bland saudiska medborgare. Saudiska suicidstudier ter sig underrapportera antalet årliga suicid i landet.<br>Introduction: Saudi Arabia has according to statistics from WHO one of the lowest suicide numbers in the world. At the same time the Saudi government is suspected to report too low suicide numbers since suicide is a social stigma. There are few scientific studies on the subject and the media is constantly being monitored by the Saudi government. Aims: The aims were to examine whether and to what extent suicide is reflected by Saudi suicide studies and Saudi media and if there are any differences between Saudi suicide studies and Saudi media in this regard. The aim was also to examine how Saudi media reports about domestic suicides according to notions of anchoring and objectification of social representation theory. Also a hypothesis of under reporting of suicide data in Saudi suicide studies and Saudi media was tested. Material and Methods: The Saudi suicide studies, which were found through a database search, were compiled in order to calculate the suicide numbers. After that, a search for suicide related articles on the homepages of Saudi newspapers was conducted. Thereafter, an analysis of social representation theory was conducted for the suicide related articles which were published on the homepage of the newspaper al-Hayat. Results: The picture of suicide differs between the Saudi media and the Saudi suicide studies regarding the number of yearly suicides and the distribution between genders. The Saudi media, in form of al-Hayat, describes the suicide phenomenon as something frightening that mainly affects guest workers. Al-Hayat does put forward different aspects of suicide, but holds off from reporting of current suicide cases of Saudi citizens. The Saudi suicide studies seem reasonable regarding the distribution of genders, the methods of suicide and the age range, but not regarding the number of yearly suicides and the number of Saudi citizens versus guest workers who commit suicide. Conclusions: There are differences in the reporting of suicides between Saudi suicide studies and Saudi media. The Saudi media describes suicide as something frightening and does not report of current suicides among Saudi citizens. Saudi suicide studies seem to under report the number of yearly suicides in the country.
25
Malmström, Stefan. "Är en kort utbildning om suicid och hot om suicid tillräckligt? : Utvärdering av en pedagogisk satsning för Blåljuspersonal i suicid och hot om suicid." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för sociala och psykologiska studier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-34832.
Full text
26
Sirovica, Elvira, and Ann-Catherine Martinelle. "”Du kan göra skillnad i människors liv utan att ha en aning om det” : En kvalitativ studie om några socialsekreterares syn på suicidalitet." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-80663.
Full textAbstract:
During 2010, 1446 people committed suicide in Sweden. Research shows that groups that are less favored in society have an increased risk of suicide. Social services often encounter groups of people that have a high risk of suicide, for instance welfare recipients or substance abusers. The purpose of this study was to shed light on how social workers talk about suicide and how this might affect interactions with suicidal clients. The study is based on qualitative interviews with five social workers in Stockholm. The results were analyzed using the theory of professional discretion and the perspective of existentialism. The most important results were that social workers do not think that they can help suicidal clients on their own, instead they need psychiatric help. Meeting with suicidal clients raises a lot of feelings and one way to cope with this is by distancing oneself from the client. The study also showed that suicide is a complex issue and it can be hard to find a position between the human right of autonomy and the will to help people. Continuity was viewed as an important factor, but due to the work load it can be hard to follow up these clients.
27
Holmström, Cecilia. "Sjuksköterskors upplevelser av att möta den suicidnära patienten : Litteraturstudie." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-7849.
Full textAbstract:
Bakgrund: Suicid innebär att en människa avsiktligt och självförvållat skadar sig vilket leder till döden. Snabba och oförväntat försämrade tillstånd och död kan upplevas som oro och stress hos sjuksköterskan. Samtidigt är det sjuksköterskans plikt att möta, samtala och tolka patienten då det är i vårdrelationen en förståelse kan skapas för patientens suicidtankar. Attityder, kontext, tolkning av människosyn präglas av hur sjuksköterskans förhåller sig till den suicidala patienten. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter i relation till suicid och den suicidnära patienten. Metod: En systematisk integrativ litteraturöversikt har använts som metod. Både kvantitativa och kvalitativa artiklar har hämtats från databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Totalt inkluderades 13 artiklar i resultatet. Resultat: Tre huvudteman teman framkom i resultatet, Sjuksköterskans känslor i mötet med suicid, närhet och distans, samt att förstå suicidhandlingen. Känslor av skuld beskrevs som en konsekvent genomgående i mötet med den suicidala patienten. Även svårigheter i att reglera närhet och distans till patienten medförde en obalans i att distansera sig kontra att närma sig i mötet. Kontext och sociokulturell tillhörighet påverkade relationen mellan sjuksköterskan och patienten. Diskussion: I resultatdiskussionen har delar av resultatet diskuterats utifrån Patrica Benners omvårdnadsteori, det femte och sista stadiet. Det är viktigt att erbjuda sjuksköterskans möjlighet till vidare utbildning i bemötandet men också i de egna psykologiska processer som mötet med negativa känslor och eventuella trauma kan innebära.<br>Background: Suicide means that a person intentionally and self-inflicted injures himself, which leads to death. Rapid and unexpectedly worsening conditions and deaths can be experienced as nurses' anxiety and stress. At the same time, it is the nurse's duty to meet, talk and interpret the patient as it is in the care relationship that an understanding can be created for the patient's suicidal thoughts. Attitudes, context, interpretation of human view are characterized by how the nurse's attitude to the suicidal patient. Aim: To describe nurses' experiences and experiences in relation to suicide and the suicidal patient. Method: A systematic integrative literature review has been selected. Both quantitative and qualitative articles have been used from the databases Cinahl, Pubmed and PsycInfo Knalf's integrative. Theoretical starting point was based on Patricia Benner's nursing theory where Benner's last and fifth stages were discussed. Results: Three main themes emerged in the result, Nurse's feelings in the meeting with suicide, proximity and distance, and understanding the suicide act. Feelings of guilt were described as consistent throughout the encounter with the suicidal patient. Difficulties in regulating proximity and distance to the patient also led to an imbalance in distancing versus approaching the meeting. Context and sociocultural belonging influenced the relationship between the nurse and the patient. Conclusions: In the result discussion, parts of the result have been discussed based on Patrica Benner's nursing theory, the fifth and last stage. It is important to offer the nurse's opportunity for further education in the treatment, but also in the own psychological processes that the encounter with negative emotions and possible trauma can entail.
28
Augusto, Andreia Filipa Ferreira. "Ideação suicida e sintomatologia psicológica em indivíduos cocainómanos e alcoolicos." Master's thesis, ISPA - Instituto Universitário, 2013. http://hdl.handle.net/10400.12/2835.
Full textAbstract:
Dissertação de Mestrado em Psicologia Clínica apresentada ao ISPA - Instituto Universitário<br>Este trabalho teve como objectivo o estudo da ideação suicida e da sintomatologia psicológica (depressiva e ansiosa) em sujeitos alcoólicos (n=31) em tratamento numa comunidade terapêutica e em sujeitos cocainómanos (n=30) em tratamento de ambulatório, pretendendo verificar em qual destes dois grupos de toxicodependentes a ideação suicida e a sintomatologia psicológica era mais elevada. A metodologia utilizada foi um Questionário Sociodemográfico, o Inventário de Sintomas Psicológicos (BSI) e o Questionário de Ideação Suicida (QIS). A análise dos resultados revelaram que a ideação suicida e o tipo de adição (cocaína e álcool) não apresentam diferenças estatisticamente significativas. Por outro lado, os resultados referentes à sintomatologia depressiva e ansiosa apresentam diferenças estatisticamente significativas.<br>ABSTRACT: This objective of these work is to study of suicidal ideation and psychological symptomatology (depression and anxiety) on alcoholic subjects (n=31) in treatment in a therapeutic community and on subjects consumers cocaine (n=30) in outpatient treatment, intending to check which one of these two groups of drug are addicts suicidal ideation and which psychological symptoms was higher. The methodology used was a Demographic Questionnaire, the Psychological symptom Inventory (BSI) and suicidal ideation questionnaire (QIS). The analysis of the results showed that suicidal ideation and the type of addition (cocaine and alcohol) aren’t statistically significant differences. On the other hand, the results for depressive and anxious symptoms are statistically significant differences.
Keywords: Addiction,
29
Gast, Stefanie. "Suizid im Jugendalter." Hamburg Diplomica-Verl, 2007. http://d-nb.info/990309908/04.
Full text
30
Gast, Stefanie. "Suizid im Jugendalter /." Hamburg : Diplomica-Verl, 2008. http://d-nb.info/990309908/04.
Full text
31
Hindrikes, Maria, and Elisabeth Larsson. "Viktiga faktorer i omvårdnadsarbetet med suicidnära patienter, ur patientens perspektiv." Thesis, Karlstad University, Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-3048.
Full textAbstract:
<p>I Sverige begår ca 1500 personer suicid per år, och 90 % av dessa har visat tecken på psykisk sjukdom. Av de som har gjort suicidförsök kommer ungefär hälften i kontakt med vården. Psykiatrisk omvårdnad syftar till att främja hälsa och lindra lidande och det behövs många olika färdigheter i arbetet med den suicidnära patienten, för att genom den terapeutiska relationen kunna ge en empatisk, säker och professionell omvårdnad. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer som var viktiga i omvårdnadsarbetet med suicidnära patienter, ur ett patientperspektiv. Metoden som användes var en litteraturstudie. Den bestod av 13 vetenskapliga artiklar, 12 kvalitativa och en både kvalitativ och kvantitativ, publicerade mellan 1999-2008, som granskats, analyserats och bearbetats enligt Polit och Becks arbetsmodell. Resultatet visade på tre huvudkategorier och åtta subkategorier. Huvudkategorin <em>Relation </em>bestod i subkategorierna <em>bemötande, bekräftelse </em>och<em> kommunikation</em>. Huvudkategorin <em>Aktivitet </em>bestod i subkategorierna <em>avledande sysselsättning </em>och <em>sömn/vila</em>. Huvudkategorin <em>Säkerhet</em> bestod i subkategorierna <em>personligt övervak, fysisk miljö </em>och <em>visitation</em>. Dessa kategorier visade vilka faktorer som suicidnära patienter upplevde som värdefulla för att minska deras suicidala tankar/handlingar och hur de önskade bli omhändertagna av omvårdnadspersonal.</p>
32
Augustsson, Beatrice, and Minna Östman. "Närstående som mist någon i suicid : upplevelsen av stödinsatser och sambandet med self-compassion." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för psykologi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-154711.
Full textAbstract:
Närstående som mist någon i suicid är i riskzonen för att utveckla psykisk ohälsa. Få studier har undersökt närståendes upplevelse av samhällets stödinsatser. Det är även få studier som undersökt relationen mellan närståendes grad av self-compassion och hjälpsökandebeteende. Syftet med denna studie var därför att undersöka hur närstående upplever samhällets stödinsatser, samt om det finns ett samband mellan grad av self-compassion, antalet stödinsatser de sökt och vilken stödinsats de vänt sig till. Studien bestod av 174 personer som var medlemmar i den ideella organisationen Suicidprevention och efterlevandestöd (SPES) där samtliga var över 18 år. Oberoende t-test användes för att se skillnad i medelvärde mellan olika grupper av self-compassion och antalet stödinsatser de sökt. Vidare gjordes chi-två test och ANOVA-analyser för att se om det fanns en statistisk signifikant skillnad mellan grad av self-compassion, antalet stödinsatser de sökt samt vilken typ av stöd. Resultatet visade att närstående fått mest stöd från framförallt familjemedlem/vän eller partner men även från ideell organisation och religiöst förbund. Minst stöd upplevde de att de fått från vuxenpsykiatrin, vårdcentral och privat professionell behandlare. Det fanns ett signifikant samband mellan antalet stödinsatser deltagare sökt och grad av self-compassion, där de med lägre grad av self-compassion sökte fler stödinsatser. Resultatet visade även en signifikant skillnad i skattningen mellan olika grader av self-compassion och vilka som sökt stödinsatserna vuxenpsykiatrin och familjemedlem/vän eller partner. Resultatet tyder på att det nuvarande stödet är bristande och det behövs mer forskning inom området som underlag till förbättring.<br>People bereaved by suicide are at risk to develop mental health problems. Few studies have aimed to research on their experience of support efforts in combination with self-compassion and how it influences help-seeking behaviour. The purpose of the study was to investigate how the bereaved experience support efforts, and whether the degree of self-compassion affects how much support they sought and which support effort they turned to. The participants were 174 persons from the non-profit organization Suicidprevention och efterlevandestöd (SPES) and all participants were over 18 years old. Independent t-test was used to see the difference in means between groups of self-compassion and the number of support efforts they sought. Chi-square test and ANOVA-analyzes were used to calculate the significant difference between groups in self-compassion, how much and what kind of support they sought. Results showed that the bereaved experienced most support from family members/friends or partners, non-profit organizations and religious associations. They experienced least support from adult psychiatry, primary care and private practicing psychologists. There was a significant association between how many support efforts bereaved sought and degree of self-compassion, where they with lower degree of self-compassion sought more support efforts. The result showed a significant difference between degree of self-compassion and those who sought help from adult psychiatry and family member/friend or partner. As the result indicates that the current support is inadequate, more research in this area is needed as a basis for improvement.
33
Droitcourt, Catherine. "Risque suicidaire sous isotrétinoïne : approche basée sur l'analyse du Système National d'Information Inter-Régime de l'Assurance Maladie (SNIIRAM-SNDS)." Thesis, Rennes 1, 2019. http://www.theses.fr/2019REN1B011.
Full textAbstract:
Contexte: L'acné est une maladie très prévalente chez les adolescents et adultes jeunes et serait sévère dans 10% des cas. Le seul traitement efficace de l'acné sévère est l'isotrétinoïne orale. Un lien potentiel entre la prise d’isotrétinoïne pour une acné sévère et la survenue de troubles psychiatriques a été rapporté dès 1983 et reste très débattu. L’Agence Nationale de Sécurité du Médicament et des Produits de Santé en France et d'autres agences dans le monde, ont émis des recommandations auprès des professionnels de santé pour minimiser ce risque psychiatrique potentiel. L'acné sévère elle-même peut être responsable de troubles psychiatriques. Ainsi le rôle éventuel de l'isotrétinoïne sur des conduites suicidaires est difficile à individualiser dans un contexte où l'acné sévère peut induire ce type de conduites et que son traitement peut les améliorer. Objectif: L'objet de ce travail était d'étudier l'association entre conduites suicidaires et exposition à l'isotrétinoïne, décomposé en trois questions: Q1. Y a-t-il une incidence plus élevée de tentatives de suicide hospitalisées chez les patients traités par isotrétinoïne (avant, pendant et après le traitement) par rapport à la population générale? Q2. Y a-t-il un effet “trigger” (déclencheur) entre l’initiation d’une cure d'isotrétinoïne et la survenue d’une tentative de suicide ou d'un suicide? Q3. Quels sont les facteurs associés au risque de faire une tentative de suicide pendant une cure d'isotrétinoïne? Méthodes: La base de données médico-administratives de remboursements de l'assurance maladie française (SNIIRAM- SNDS) a été utilisée en utilisant: des ratios standardisés d’incidence (Q1), un schéma d'étude de type case-time-control (Q2) et une étude cas-témoin (Q3). Résultats-Conclusion: A partir de la base de données SNIIRAM- SNDS et sur l'utilisation de données récentes (2010-2015), nous avons montré que les patients sous isotrétinoïne avaient un risque plus faible de tentative de suicide mais également avant et après la cure d'isotrétinoïne, par rapport à la population générale de même âge et de même sexe. Par une analyse de type case-time- control, nos résultats ne mettent pas en évidence de risque de tentative de suicide et suicide dans les 2 mois (3 mois en analyse de sensibilité) suivant l’initiation d’un traitement par isotrétinoïne (absence d'effet trigger après l'initiation de l'isotrétinoïne). Enfin, le principal facteur de risque de tentatives de suicide sous isotrétinoïne est un antécédent de troubles psychiatriques; ceux-ci étant un facteur de risque connu de conduites suicidaires, en dehors de la prise d'isotrétinoïne. L’ensemble de nos résultats peut être considéré comme « rassurant » quant au risque de conduites suicidaires sous isotrétinoïne et n'incite pas à mettre en place des mesures supplémentaires de Santé Publique. Cependant d'autres troubles psychiatriques sont à prendre en compte et feront l'objet de travaux qui s'intégreront dans la continuité de celui-ci<br>Background: Acne is a highly prevalent skin disorder and it is severe in about 10% of cases. Isotretinoin is remarkably efficacious and the only treatment for severe acne. A possible link between isotretinoin treatment and the occurrence of psychiatric disorders was reported in 1983, and is still under debate. The French Drug Regulatory Agency has issued recommendations for health professionals concerning this potential risk. Acne can itself induce psychiatric disorders and the links between acne, isotretinoin and psychiatric disorders are complex to disentangle. Objective: Our objective was to assess the association between and suicidal behaviours and isotretinoin. We addressed three questions: Q1. Compared to the general population, is there a higher incidence of suicide attempt and suicide among subjects exposed to isotretinoin? Q2. Is there a triggering effect of isotretinoin initiation on suicide attempt and suicide? Q3. What are the risk factors of suicide attempt under isotretinoin? Methods: We used the French national medico-admisitrative reimbursement database (SNIIRAM-SNDS) to calculate the standardized incidence ratios (Q1), to perform a case-time-control design (Q2) and a case-control design (Q3). Results-Conclusion: Using SNIIRAM-SNDS data from recent years (2010-2015), we found that patients exposed to isotretinoin had a lower risk of suicide attempt while they were under treatment, but also before and after; no evidence for an isotretinoin-triggered risk for suicide attempt and suicide in the 2 or 3 months after treatment initiation; psychiatric history was associated with suicide attempt under isotretinoin. Psychiatric history is a well-known risk factor of suicide attempt outside isotretinoin exposure. Our results are reassuring concerning the association between isotretinoin and suicidal behaviours. Risk management plan shoud be however maintained. Furthermore, other psychiatric disorders including depressive disorders are needed to be assess and will be the subject of further work
34
Åslund, Pernilla, and Therese Johansson. "Självmordsproblematik inom gymnasieskolan : Sex lärares erfarenheter och upplevelser." Thesis, Örebro University, Department of Behavioural, Social and Legal Sciences, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-395.
Full textAbstract:
<p>Syftet med uppsatsen är att få en bild av lärarnas erfarenheter och upplevelser av självmordsproblematik på skola. För att besvara syftet finns fyra frågeställningar vilka berör lärarnas reaktioner vid ett självmord av en elev och hanteringen av dessa reaktioner, lärarens upplevelse i mötet med de kvarvarande eleverna, lärarens roll i självmordsproblematiken och lärarens samarbete med andra aktörer på skolan gällande självmordsproblematiken. I avsnittet tidigare forskning redogörs för lärarens yrkesroll, begreppet självmord och självmord ur ett historiskt perspektiv, ur ett internetionellt perspektiv och krismetod på skolan. Studiens tolkningsram består av lärarens roll i mötet med de sörjande eleverna, kristeori, begreppet empati och systemteori. Metoden som används i studien är kvalitativ och består av sex kvalitativa intervjuer med lärare som är verksamma på gymnasieskola och har erfarenhet av att en elev begått suicid. Studiens resultat visar att erfarenhet och personlighet har en betydelse för lärarnas agerande och syn på hur de bör agera då en elev begår självmord. Ett självmord hos en elev följs, beroende av hur lärarna definierar relationen till eleven, av en personlig sorg hos lärarna. Vid en elevs suicid skapas hos de kvarvarande eleverna en hysteri kring och till viss del glorifiering av den döda eleven. Eleverna reagerar även med sorgereaktioner, spekulationer, och i viss mån ryktesspridning. Lärarna påtalar vikten av att ha kollegor omkring sig vid en elevs självmord och skolkuratorns betydelse i självmordsproblematiken.</p><br><p>The purpose of this essay is to describe teachers´experiences and feelings about suicidal behaviour among their students at school. Our study is based on four questions, touching upon the teachers´reactions to comitted suicides among their students and how they dealt with these reactions, the teachers´experiences of meeting the schoolmates of deceased, the teachers´ role in suicidal problem area and the cooperation of the teachers with other professional actors at school concerning suicidal behaviour among their students. The chapter about previous research gives an overview of the following subjects: the profession of teaching, the concept of suicide, suicide viewd from a historical perspective, from an international perspective, and methods of dealing with crisis-like events in school. A method based om qualitative interviews has been used in this study. Six teachers, working at the level of upper secondary school, and with experiences of suicides comitted among their students, have been interviewed. In analyzing the interviews we have used concepts from a crisis theory, system theory, theory of empathy, and thoughts about the teachers´ role when meeting students in griefe, as our analytical tools. The result indicate that personality and experience affect the teachers´acting and teir opinions about how a teacher should act in case of suicideal events among their students. A suicide among the students leads to individual grief for the teacher. The strength of the experiences and feelings of grief held by the teachers depend on how they define the relationship between teacher and student. When a student commits suicide, his/her schoolmates have a tendancy ta act and react with some hysteria. At the same time they tend to glorify, in some way or another, the dead student and the suicide. The schoolmates also react with grief and with speculations about the suicide. The importance of colleagues and of school counsellours when a suicide has occurred among the students at school, is emphasized by the teachers.</p>
35
Jönsson, My, and Tove Aspberg. "Riskfaktorer för suicid bland äldre människor." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-36015.
Full textAbstract:
Suicid är ett tabubelagt ämne särskilt hos den äldre befolkningen, vilket kan göra att de undviker att rapportera suicidala tankar. En utmaning för sjuksköterskan är att identifiera patienterna med ökad risk för suicid när dessa inte vill ge sig tillkänna. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa riskfaktorer för suicid bland äldre patienter. Resultatet framkom genom att analysera åtta vetenskapliga artiklar där sju riskfaktorer kunde identifieras: psykisk ohälsa, begränsningar i vardagen, långvarig sjukdom, ensamhet, avsaknad av stöd, förlust av identitet, fattigdom och låg utbildning. Om fler sjuksköterskor får kännedom om riskfaktorerna skulle det kunna förbättra sjuksköterskans arbete med suicidriskbedömning, tills dess att ett standardiserat arbetssätt för att identifiera äldre patienter med risk för suicid upprättas.<br>Suicide is often associated with feelings of shame, especially in the elderly population. Because of that older people may avoid to report suicidal ideation. It is a challenge for the nurse to identify patients with an increased risk of suicide when they do not want to be acknowledged. The purpose of the literature study was to highlight risk factors for suicide among elderly patients. By analyzing eight scientific articles seven risk factors appeared: mental illness, a limitation in daily activities, long-term illness, loneliness, lack of support, loss of identity, poverty and low education level. If more nurses get to know the risk factors, it could improve the nurses suicidal risk assessment work, until a standardized approach to identify elderly patients at risk of suicide is established.
36
Ruthström, Johanna, and Christoffer Gyllenberg. "Mötet med den suicidnära patienten: Omvårdnadspersonalens erfarenheter." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-183224.
Full textAbstract:
Bakgrund: Suicid är ett globalt folkhälsoproblem och ca 800 000 människor dör varje år. 2019 avled 1269 personer i Sverige på grund av suicid. Det suicidpreventiva arbetet sker på många olika nivåer i Sverige där omvårdnadspersonalen kan göra stor skillnad i mötet med suicidnära patienter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva omvårdnadspersonals erfarenheter av att möta suicidnära patienter. Metod: Litteraturstudie som utgjordes av åtta kvalitativa artiklar funna i Cinahl Full Text, PsycInfo och Web of Science. Dessa analyserades enligt Fribergs femstegsmodell. Resultat: Två huvudkategorier och sju underkategorier kunde arbetas fram ur resultatet. Huvudkategorierna benämns Att skydda patienten och Att utmanas i yrket. Resultatet belyser de professionella och emotionella svårigheterna omvårdnadspersonalen genomgår vid möten av suicidnära patienter. Konklusion: Den viktigaste aspekten i möten med suicidnära patienter är förmågan att bilda en allians och påverkas i stor grad av utbildning, handledning och kompetens. Utöver detta är det ej klarlagt vilka faktorer som spelar roll i bildandet av en allians och detta kräver vidare forskning.<br>Background: The World Health Organization recognizes suicide as a global health problem and every year about 800 000 people commit suicide. In Sweden, 1269 people died due to to suicide in 2019. Suicide prevention is multifaceted and takes place at different levels but it is within the healthcare system that nursing staff can make a significant difference in meeting with the suicidal patient. Aim: The aim of the study was to describe the experiences of nursing staff in meeting suicidal patients. Methods: The study was a qualitative literature study consisting of eight qualitative empirical studies found in databases Cinahl Full Text, PsycInfo and Web of Science. Fribergs’ five-step model was implemented in the analysis process. Results: The result consists of two main categories and seven subcategories. The two main categories are: To protect the patient and To be challenged in the profession. The study highlights the professional and emotional difficulties the nursing staff encounters in meeting with the suicidal patient. Conclusion: The most important aspect in meeting with suicidal patients is the ability to form an alliance and this is affected to a large degree by education, clinical supervision and competence. Aside from this, it is not clear what other factors affect the ability to form an alliance and thus it requires further research.
37
Borgström, Amanda, and Berg Marika Kintzelt. "Kuratorers syn på suicid : En kvalitativ studie om suicid utifrån ett genusperspektiv." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-129642.
Full text
38
Herenio, Alexandre Castelo Branco. "Autoextermínio na Adolescência: Um Estudo Sobre Ideação, Tentativa e Suicídio entre Adolescentes da Cidade de Goiânia." Pontifícia Universidade Católica de Goiás, 2016. http://tede2.pucgoias.edu.br:8080/handle/tede/3605.
Full textAbstract:
Submitted by admin tede (tede@pucgoias.edu.br) on 2017-02-23T18:38:39Z
No. of bitstreams: 1
Alexandre Castelo Branco Herênio.pdf: 578480 bytes, checksum: 6948b5c1fb497cf043352d677461cbc9 (MD5)<br>Made available in DSpace on 2017-02-23T18:38:39Z (GMT). No. of bitstreams: 1
Alexandre Castelo Branco Herênio.pdf: 578480 bytes, checksum: 6948b5c1fb497cf043352d677461cbc9 (MD5)
Previous issue date: 2016-02-03<br>Suicide is a phenomenon present in all stages of life, however, the World Health
Organization points to a significant increase in suicide rates among teenagers.
Adolescence can be understood as a cultural phenomenon that marks the transition of
roles and responsibilities from childhood to adulthood. The literature reports that the
typical events of adolescence may contribute to the occurrence of suicide at this time of
life. The purpose of this dissertation is to describe aspects related to suicide rates, and
identify the incidence of ideations and suicide attempts among adolescents living in the
city of Goiânia. For this purpose, three chapters will be presented organized in article
format. The first chapter deals with a systematic review of the literature on suicide in
adolescence. In this study, we analyzed 9 articles, 2 theses and 2 dissertations. It could
be observed that the list of factors associated with suicide is extensive. The second
chapter aims to describe the suicide rates of teenagers living in Goiânia from 2003 to
2013, and to investigate associated factors. For this purpose, the data of 10 to 19 yearold
subjects provided by the Mortality Information System were analyzed - SIM, part of
Ministry of Health responsible for the provision of information on mortality in Brazil.
The results indicate a higher incidence of suicide among adolescents between 15-19
years old. However, it emphasizes a trend of increasing suicide among adolescent males
between 10-14 years old. The third chapter aims to carry out an assessment of the
prevalence of suicidal ideation and attempted suicide among teenagers in the city of
Goiania in 2013. Also in this chapter, we evaluate the relationship between ideation and
attempted suicide with self-reported problems behaviors through the Youth Self Report
- YSR. The results indicate an association between ideation and suicide attempt with all
behavioral problems. We also found that attempted suicide rates are higher than the
rates of suicidal ideation among adolescents in this county. It is emphasized the
importance of studies that understand the variables involved in suicidal behavior of
adolescents, since it is the first step for the implementation of contention measures for
this phenomenon.<br>O suicídio é um fenômeno presente em todas as etapas da vida, entretanto, a
Organização Mundial de Saúde chama a atenção para um aumento significativo nas
taxas de suicídio entre os adolescentes. A adolescência pode ser compreendida como
um fenômeno cultural que marca a troca de papéis e responsabilidades da infância para
os papéis e responsabilidades típicos da vida adulta. A literatura relata que os
acontecimentos típicos da adolescência podem contribuir para a ocorrência do suicídio
neste momento da vida. A proposta desta dissertação é descrever aspectos relacionados
às taxas de suicídio, bem como identificar a incidência de ideações e tentativas de
suicídio entre adolescentes residentes na cidade de Goiânia. Para tanto, serão
apresentados três capítulos organizados no formato de artigo. O primeiro capítulo trata
de uma revisão sistemática da literatura sobre o suicídio na adolescência. Neste estudo,
foram analisados 9 artigos, 2 teses e 2 dissertações. Foi possível observar que é vasta a
lista de fatores associados ao suicídio. O segundo capítulo tem por objetivo descrever as
taxas de suicídio de adolescentes residentes na cidade de Goiânia durante o período de
2003 a 2013, bem como investigar características associadas. Para tanto, foram
analisados os dados sobre suicídio de sujeitos de 10 a 19 anos disponibilizados pela
Sistema de Informações sobre Mortalidade - SIM, órgão do Ministério da Saúde
responsável pela disponibilização das informações sobre mortalidade no Brasil. Os
resultados indicam uma maior incidência do suicídio entre os adolescentes de 15 a 19
anos. Entretanto, ressalta-se uma tendência de aumento do suicídio entre adolescentes
do sexo masculino de 10 a 14 anos. O terceiro capítulo tem por objetivo realizar uma
avaliação da prevalência de ideação e tentativa de suicídio entre os adolescentes da
cidade de Goiânia no ano de 2013. Ainda neste capítulo, avalia-se a relação entre
ideação e tentativa de suicídio com o autorrelato de problemas de comportamentos por
meio do Youth Self Report - YSR. Os resultados indicam uma associação entre ideação
e tentativa de suicídio com todos os problemas de comportamento. Encontraram-se
também taxas de tentativa de suicídio superiores às taxas de ideação suicida entre
adolescentes deste município. Ressalta-se a importância de estudos que compreendam
as variáveis envolvidas no comportamento suicida de adolescentes, uma vez que este é o
primeiro passo para que medidas de contenção deste fenômeno sejam implementadas.
39
Luís, Maria Margarida Candeias Gomes. "Dor psicológica e risco suicidário: um estudo longitudinal com indivíduos da comunidade." Master's thesis, Universidade de Évora, 2016. http://hdl.handle.net/10174/19910.
Full textAbstract:
O objetivo deste estudo longitudinal é testar numa amostra da comunidade, a
contribuição da dor psicológica para o risco suicidário, avaliando o seu impacto na
ideação suicida, importante sinalizador do risco. Os dados foram recolhidos em dois
momentos com um intervalo de três meses. Participaram 218 adultos, com idades
compreendidas entre os 18 e os 65 anos, que responderam ao Brief Symptom Inventory,
à Psychache Scale, ao Questionário de Ideação Suicida e a um Questionário
Sociodemográfico e Clínico. De acordo com os resultados, a dor psicológica previu
variações na ideação suicida ao longo de três meses, avaliada numa população de baixo
risco, explicando uma parte da variação desta, mesmo quando se controlou
estatisticamente o efeito do distress. Os resultados reforçam a ideia de que a ideação
suicida não é um fenómeno exclusivamente associado à perturbação e mostram a
relevância da dor psicológica enquanto importante fator de risco suicidário; ABSTRACT:
“Psychache and suicidal risk: a longitudinal study in a community sample”
The aim of this longitudinal study is to test a community sample, the contribution of
psychological pain for suicidality risk, assessing its impact on suicidal ideation, an
important risk factor. Data were collected at two different times with an interval of three
months. A final sample of 218 participants, aged between 18 and 65 years, responded
to the Brief Symptom Inventory, the Psychache Scale, the Suicidal Ideation
Questionnaire and a socio-demographic and clinical questionnaire. According to the
results, the psychological pain predicted variations in suicide ideation over three months
evaluated in a low-risk sample, explaining a part of this variation, even when distress
were statistically controlled. The results reinforce the idea that suicide ideation is not
exclusively a phenomenon associated with perturbation and show the relevance of
psychological pain as an important risk factor for suicide.
40
Karlsson, Henrik. "Myndighetsutövning, suicid och skadestånd." Thesis, Örebro University, Department of Behavioural, Social and Legal Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-1516.
Full textAbstract:
<p>Sammanfattning</p><p>Ett frihetsberövande i form av häktning torde vara en av de mest ingripande åtgärder den svenska staten kan företa gentemot en enskild individ. Olyckligtvis händer det ibland att den frihetsberövade av olika anledningar väljer att ta sitt liv. Rättsläget rörande det allmännas ansvar vid liknande skadesituationer och de närstående och anhörigas möjligheter till ersättning är mycket osäkert. I ett fall som i skrivande stund är på väg upp i Högsta domstolen hade en man begått självmord med hjälp av en livrem som han enligt rådande bestämmelser inte borde ha fått inneha. Tingsrätten tilldömde den avlidnes söner skadestånd något som senare ändrades av hovrätten.</p><p>Kan då det allmänna göras skadeståndansvarigt vid liknande situationer och om så är fallet vilka möjligheter till ersättning har den avlidnes närstående och anhöriga?</p><p>Ända fram till 1900-talet saknades ett skadeståndsansvar för det allmänna. När skadeståndslagen kom 1972 förändrades dock rättsläget. Det allmännas ansvar vid myndighetsutövning regleras nu i SkL 3:2 och innebär att stat och kommun skall ersätta personskada, sakskada eller ren förmögenhetsskada, som vållats genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning i verksamhet för vars fullgörande staten eller kommunen svarar.</p><p>För att det allmänna skall kunna göras skadeståndsansvarigt krävs att både de objektiva och de subjektiva förutsättningarna är uppfyllda. De objektiva förutsättningarna innefattar att en skada måste ha uppkommit till följd av en aktiv handling eller skadeståndsgrundande passivitet, samt att det i förhållande till den skadegörande handlingen och den inträffade skadan föreligger kausalitet och adekvans. De subjektiva förutsättningarna innebär vid personskada att skadan skall ha orsakats genom oaktsamhet.</p><p>Den för skadeståndsbedömningen största problematiken vid liknande skadesituationer handlar om kravet på kausalitet och adekvans som återfinns i svensk rätt. Ett självmord kan sägas vara en sådan aktiv handling från den skadelidande själv som kan anses bryta orsakssambandet mellan den oaktsamma handlingen och den uppkomna skadan.</p><p>För det fall staten kan göras ansvarigt torde de närstående och anhöriga kunna tilldömas skadestånd för sveda och värk med anledning av dödsfallet till ett belopp av 50000 kronor.</p>
41
Alderholm, Jessika, and Linda Arvidsson. "Att växa genom lidande: posttraumatic growth och positiva förändringar efter en nära anhörigs suicid." Thesis, Örebro University, Department of Behavioural, Social and Legal Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-1530.
Full textAbstract:
<p>Sammanfattning:</p><p>Denna studie syftar till att fånga upplevelser av hur livet kan förändras i positiv riktning efter bearbetandet av en nära anhörigs suicid, med fokus på posttraumatic growth och positiva förändringar. Studien utgör ett bidrag till forskningsområdet där trauma ses som en möjlig grogrund för gynnsam utveckling hos den drabbade individen. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex personer som alla mist en nära anhörig i suicid. Deltagarna uttryckte PTG inom temana självperception, interpersonella relationer och livsfilosofi. Följande positiva förändringar framkom: förändringar i personligheten, ändrade prioriteringar, möten med människor på ett djupare plan, ny syn på döden, värdesätter tid med familjen mer, djupare glädje och tacksamhet, samt nya möjligheter. Resultatet tyder på att detta svåra trauma kan föra något gott med sig.</p><br><p>Abstract:</p><p>The purpose of this study is to capture experiencies of how life can change for the better after the struggle with the suicide of a close relative, focusing on posttraumatic growth and positive changes. The study contributes to the research area where trauma is considered a possible opportunity for growth within the traumatized individual. Qualitative interviews were conducted with six individuals all of whom have lost a close relative to suicide. The participants expressed PTG in the themes selfperception, interpersonal relationships, and philosophy of life. Positive changes that emerged were: changes in personality, changed priorities, the ability to interact with people on a deeper level, renewed perspectives on death, values time spent with family more, deeper sense of happiness and gratitude, and new possibilities. The result shows that something good can come out of a trauma as severe as this one.</p>
42
Johansson, Emma, and Malin Lundell. "Det livsavgörande samtalet : Sjuksköterskans kommunikation med suicidnära patienter." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-14162.
Full textAbstract:
Suicid är ett samhällsproblem i Sverige. Det är idag den största dödsorsaken bland unga mellan 15-29 års ålder. Vårdpersonalen anser att det är psykiskt påfrestande och svårt att tala om. Syftet med denna litteraturstudie var därav att belysa hur sjuksköterskan kan förmedla tröst och hopp genom kommunikation och relation med den suicidnära patienten. Riskfaktorer för suicidnära patienter är bland andra hopplöshet, depression, relationsförlust, suicidplan och tidigare suicidförsök. Sjuksköterskan skall möta dessa patienter genom att vara närvarande, lugn, lyssna och skapa en relation genom kommunikation. 11 artiklar har analyserats med deduktiv ansats. Resultatet har innefattat tre rubriker, att möta patientens behov, att ge stöd i relationen och att främja reflektion, som var relevanta för syftet. Relationen mellan patient och sjuksköterska är grundläggande i den suicidnära patientens behandling. Patienten skall känna sig sedd, som en jämlike, respekterad och accepterad som individ. Sjuksköterskan bör vara förberedd innan en relation inleds, genom att vilja se den unika individen och lyssna till patientens behov. Mot bakgrund av resultatet behövs mer utbildning om individualiserad vård och mer reflektion kring hur sjuksköterskan bemöter patienten.
43
Aden, Najmo, and Jalia Luwedde. "Närståendes upplevelser efter att en anhörig har begått suicid : En litteraturstudie baserad på självbiografier." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-15089.
Full textAbstract:
Bakgrund:Suicid är en självdestruktiv handling som leder till döden och som ofta är en konsekvens av psykiskt lidande och sjukdom. Suicid leder till ett stort lidande för efterlevande närstående. Därför behöver sjuksköterskor sträva efter att fånga upp dessa närstående och hjälpa dem. Syfte: Syftet med studien är att beskriva närståendes upplevelser efter att en person har begått suicid för att skapa förståelse för hur sjuksköterskor kan bemöta närståendes behov. Metod: Studien är baserad på sju självbiografier som analyserades enligt Dahlborg-Lyckhages metod att analysera berättelser. Resultat: Närstående beskriver en stor sorg över suiciden, känslor som skuld, skam men även lättnad upplevs efter en anhörigs suicid. Närstående beskriver hur omgivningen undviker dem och att de upplever sig utpekade och isolerade efter en anhörigs suicid. Närstående beklagar sig också över att det inte erbjuds professionellt stöd och hjälp utan att de själva måste söka det. Konklusion: De närstående är främst i behov av professionellt stöd i form av stödsamtal och gemensamma samtal med resten av familjen. Dessutom är de närstående i behov av socialt stöd i form av stödgrupper från till exempel SPES. Sjuksköterskans roll blir att stödja de närstående i deras sorgeprocess.<br>Background: Suicide is self-destructive act that leads to death and is usually a consequence of mental illness and disease. Suicide also leads to great suffering for the relatives left behind. The nurse’s role in cases like these is therefore to acknowledge and support relatives in their grieving process. Aim: Is to describe relatives’ lived experiences after their next of kin commits suicide in order to create an understanding on how nurses can respond to their needs. Method: The study was based on seven autobiographies. Dahborg-lyckhage’s method for analyzing narratives was used to analyze the chosen biographies. Results: The results describe the relatives’ feelings like guilt, shame, relief among others and reactions after their next of kin’s suicide. They experienced avoidance by people in their surroundings. They also lacked professional support to assist them in their bereavement and had to reach out for it themselves. Conclusion: Nurses have a role to fulfill with supporting relatives in their grieving process with aim to help on improving their wellbeing and relieve their suffering. Information about support groups and helpful organizations like SPES as a form of social support can be very helpful in achieving this.
44
Spångberg, Ellen, and Elina Tenhunen. "Psykiatrisk omvårdnad i svenska sjuksköterskeprogram : En tvärsnittsstudie." Thesis, Röda Korsets Högskola, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-2413.
Full textAbstract:
Bakgrund: Psykisk ohälsa är en växande folkhälsosjukdom globalt och nationellt. Suicid och suicidförsök är en allvarlig konsekvens av den psykiska ohälsan. Människor med psykisk ohälsa blir stigmatiserade av samhället såväl inom hälso- och sjukvård, vilket leder till att människor undviker att söka vård. Sjuksköterskor kommer att möta patienter med psykisk ohälsa i alla verksamheter. Stigmatisering utgör ett hinder för god och jämlik vård. Utbildning leder till mindre fördomsfulla attityder. Sjuksköterskeutbildningen i Sverige är ett treårigt högskoleprogram som leder till yrkes- och kandidatexamen inom ämnet omvårdad. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga omfattningen av psykiatri och psykiatrisk omvårdnad inom svenska sjuksköterskeprogram på grundnivå. Metod: En tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Resultat: Resultat från 24 av 25 sjuksköterskeprogram i Sverige. Omfattningen beträffande kurser inom psykiatrisk omvårdnad varierar mellan lärosätena. Det är upp till varje enskilt lärosäte att bestämma omfattningen, både gällande högskolepoäng och verksamhetsförlagd utbildning. Procentandelen för kurser inom psykiatrisk omvårdnad i relation till utbildningens 180 högskolepoäng ligger mellan 3,1 till 11 procent. Slutsats: Omfattningen av utbildning inom psykiatri och psykiatrisk omvårdnad ser olika ut på respektive lärosäte. Klinisk betydelse: Den ojämna omfattningen kan påverka omvårdnaden för patienter i den kliniska verksamheten.<br>Background: Mental illness is a growing public health disease globally and nationally. Suicide and suicide attempts are a serious consequence of mental illness. People with mental illness are stigmatized by society and within health care, resulting in people avoiding to seek care. Nurses have a key role in interacting with patients and will encounter patients with mental illness in all settings. Stigma is an obstacle of equitable health care. Education leads to less prejudiced attitudes. Nursing education in Sweden is a three-year undergraduate program leading to a vocational and bachelor’s degree in Nursing. Aim: The aim of the study was to identify the extent of Psychiatric Nursing courses in Swedish nursing programs at the undergraduate level. Method: A cross-sectional study with a quantitative approach. Results: Results from 24 of the 25 nursing programs in Sweden regarding the scope of courses in psychiatric nursing. The extent varies between institutions, both in theoretical and clinical training, and it is up to each institution to decide the scope. The percentage of courses in psychiatric nursing in relation to the 180 credits is between 3.1 to 11 percent. Conclusion: The extent of Psychiatric Nursing courses varies in each institution. Clinical implications: The variation of these courses can affect the care of patients in the clinical practice.
45
Lundqvist, Isabelle, and Lowén Isabell Nilsson. "Efterlevandes hälsa samt erfarenheter av och behov av stöd efter att ha förlorat en nära anhörig i suicid." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-397849.
Full textAbstract:
Bakgrund: I Sverige begick 1544 personer suicid under 2017, många av dessa var unga personer i åldersgruppen 15–29 och de flesta var män. Den efterlevande reagerar olika beroende på i vilket skede denne befinner sig i. Suicid orsakar för många efterlevande ett lidande, vilket påverkar hälsan. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka barn och vuxna efterlevandes hälsa samt erfarenheter av och behov av stöd efter att ha förlorat en nära anhörig i suicid. Metod: I denna deskriptiva litteraturöversikt användes 14 vetenskapliga originalartiklar av kvalitativ och kvantitativ metod från databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades utefter föreliggande studies syfte och resultat genererade tre kategorier med sju underkategorier. Resultat: Vänner och familj var den största källan till stöd. Stödgrupper med efterlevande ansågs värdefullt. Erfarenheter av vårdens insatser var varierande och överlag sågs en önskan om att vården skulle bli bättre på att initiera kontakt med den efterlevande. Internetforum utgjorde ett värdefullt stöd men trots detta var erfarenheterna både positiva och negativa. Efterlevande barn uppgav att de kände sig som en bortglömd patientgrupp både i hemmet och av vården. Det visade sig vidare att både den fysiska och psykiska hälsan påverkades hos den efterlevande efter suicid. Slutsats: Suicid kan orsaka stort lidande och ha en påverkan på den efterlevandes hälsa. Många efterlevande önskade mer stöd från vården och att vården skulle bli bättre på att uppmärksamma och erbjuda hjälp. Det sågs att många efterlevande har ett ökat behov av stöd efter suicid. Vidare forskning kring de efterlevandes erfarenheter är önskvärt.<br>Background: In Sweden during the year of 2017, 1544 persons committed suicide. Many of these were young people aged 15-29 and most of them were men. Reactions to the suicide vary depending on in which phase the bereaved is currently in. Suicide may cause suffering, which affects the suicide survivors’ health. Aim: The aim of this literature review was to investigate young and adult suicide survivors’ health, experiences of and need of support after losing a significant other to suicide. Method: In this literature review 14 scientific original articles of both qualitative and quantitative method from the databases PubMed, Cinahl and PsycINFO were used. The articles were quality assessed and analysed according to the aim of this study. The results were presented in three categories and seven subcategories. Result: Friends and family were the greatest source of support. Support groups were also valuable. Experiences of the input from the health care system varied but in overall a wish that it would become better at initiating contact with the suicide survivors were seen. Internet forums composed a valuable source of support, though with both positive and negative experiences. Suicide bereaved children felt forgotten both at home as well as by the health care system. The suicide survivors physical and mental health were both affected. Conclusion: Suicide may cause suffering, which could affect the suicide survivors’ health negatively. Many wished for more support from the health care system and that it would become better at noticing and offer help to the survivors. Many suicide survivors have an increased need of support after suicide. Further research about the suicide survivors’ experiences is desirable.
46
Bülow, Michaela, and Azra Gvozden. "Intensivvårdssjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter som utfört suecid försök : En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-26643.
Full textAbstract:
Bakgrund: Självmord är ett globalt hälsoproblem. Enligt WHO tar årligen 800 000 människor i världen sitt liv och suicidförsöken är långt flera. Syfte: Att beskriva intensivvårdssjuksköterskans upplevelser av att, på intensivvårdsavdelningen, vårda patienter som har utfört ett suicidförsök. Metod: Beskrivande design med kvalitativ ansats användes. Tio intensivvårdssjuksköterskor inkluderades. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fem kategorier framkom; Att möta patienter som utfört suicidförsök är komplext, Att möta närstående till patienter som utfört suicidförsök, Att psykiatrin har betydelse för patienter som utfört suicidförsök, Att vårda patienter som utfört suicidförsök väcker flera olika känslor samt Att uppleva begränsningar och möjligheter vid omvårdnaden av patienter som utfört suicidförsök. Intensivvårdssjuksköterskorna beskrev att det var utmanande att vårda, kommunicera och bemöta patienter som utfört ett suicidförsök. Dessa patienter beskrevs som en återkommande patientgrupp som ofta hade en tidigare kontakt med psykiatrin. Närstående reagerade olika vid suicidförsök och behövde stöd enligt intensivvårdssjuksköterskornas beskrivningar. De upplevde lång väntan på psykiatrikonsulten vilket bidrog till fördröjd planering av patientens fortsatta vård. Intensivvårdssjuksköterskorna beskrev självmord som tragiskt och att det väckte olika känslor hos dem. Intensivvårdssjuksköterskorna beskrev vidare att de upplevde skillnader av suicidförsökets allvarlighetsgrad, utifrån metoden patienten använt, samt att fördomar förekom mot denna patientkategori bland deras kollegor. Intensivvårdssjuksköterskorna upplevde att de saknade kunskap om psykisk ohälsa samt önskade ett bättre samarbete med psykiatrin. Slutsats: Intensivvårdssjuksköterskorna beskrev upplevelsen av komplexiteten att vårda, kommunicera och bemöta denna patientgrupp, då de saknar kunskap samt att samarbetet med psykiatrin kan utvecklas.<br>Background: Suicide is a global health problem, according to WHO 800 000 people worldwide commit suicide every year and the suicide attempts are far more. Aim: To describe intensive care nurses’ (ICU nurse) experiences of taking care of patients, at an intensive care unit, who has committed a suicide attempt. Method: A descriptive design with a qualitative approach was used. Semi structured interviews with ten ICU nurses were conducted and analyzed using qualitative content analysis. Results: Five categories were found; To meet patients who has committed a suicide attempt is complicated, To meet relatives of patients who has committed a suicide attempt, To patients who has committed a suicide attempt, psychiatry has meaning, To care for patients who has committed a suicide attempt brings up a lot of emotions, and To experience limitations and possibilities when taking care of patients who has committed a suicide attempt. ICU nurses described the complexity of nursing, communicating and treating patients who have committed a suicide attempt. These patients were described as a recurrent group, who often had an earlier experience of psychiatric care. They described a variety of reactions from relatives and the relatives need for support. ICU nurses experienced a long wait for the psychiatric consultation which contributed to slowing down the planning of the patients’ continued care. ICU nurses referred to suicide as tragic and that it brings up a lot of emotions among them. They also described that they experienced differences in severity of the suicide attempt depending on the use of suicide method and that prejudices existed among colleagues. ICU nurses described they lacked knowledge about mental illness and wished for better cooperation with psychiatric care. Conclusion: ICU nurses described the complexity of nursing, communicating and treating this group of patients due to lack of knowledge and that cooperation with psychiatric care could be improved.
47
Andersson, Paulina, and Elina Roos. "Arbetsterapeuters insatser inom suicidprevention." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för rehabilitering, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-44643.
Full textAbstract:
Under 2017 avled 1,189 personer till följd av suicid i Sverige. Suicid är ett komplext problem och för att förebygga suicid krävs ett mångfacetterat angreppssätt. Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters uppfattningar och erfarenheter av suicidprevention och hur arbetsterapeutisk kompetens kan användas i suicidpreventivt arbete. En kvalitativ studie där tre fokusgrupper och en enskild intervju med sammanlagt åtta arbetsterapeuter genomfördes. Datainsamlingen analyserades därefter med en kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom två kategorier: Suicidprevention i praktiken och Bemötande och kunskap om suicidala patienter. Deltagarna har tidigare inte reflekterat över sin roll i suicidprevention och upplever en rädsla och osäkerhet i mötet med suicidala patienter. Begreppen meningsfullhet och delaktighet lyfts som viktiga. Den terapeutiska relationen ligger till grund för att patienten ska vilja och våga prata om suicidala tankar och/eller suicidala beteenden. Deltagarna lyfter även vikten av att ta patientens fokus och ha ett inifrånperspektiv. Slutsatserna är att arbetsterapeuter behöver utbildning i suicidprevention för att förtydliga rollen och känna sig trygga i mötet med suicidala patienter. Arbetsterapeuter kan, med sin kompetens, fördjupa och bredda förståelsen för suicidala handlingar samt främja individens psykiska hälsa på lång sikt för att förebygga suicid.<br>During 2017, 1,189 people died due to suicide in Sweden. Suicide is a complex problem and a multifaceted approach is required to prevent suicide. The aim with this study was to describe occupational therapists’ perceptions and experiences regarding suicide prevention and how occupational therapists’ competence can be used in work regarding suicide prevention. A qualitative study including three focus groups and an individual interview with a total of eight occupational therapists were conducted. Data was therefore analysed using qualitative content analysis. Two categories were revealed in the result: Suicide prevention in practice and Treatment and knowledge about suicidal patients. The participants have not earlier reflected on their role in suicide prevention and experience a fear and insecurity in the meeting with suicidal patients. The concepts meaningfulness and participation are emphasized as important. The therapeutic alliance is the basis for the patient to want, or dare, to talk about suicidal thoughts and/or suicidal behaviours. The participants also emphasize the importance of taking the patient's focus and having an inside perspective. The conclusions are that occupational therapists need training regarding suicide prevention to further clarify their roles, and to feel safe in the meeting with suicidal patients. Occupational therapists, with their competence, can deepen and broaden the understanding of suicidal actions and promote the individual’s mental health in the long term to prevent suicide.
48
Rouyer-Ligier, Fabienne Kabuth Bernard. "Devenir psychosocial à 10 ans de 64 adolescents suicidants hospitalisés à l'Hôpital d'enfants de Nancy." [S.l.] : [s.n.], 2007. http://www.scd.uhp-nancy.fr/docnum/SCDMED_T_2007_ROUYER_LIGIER_FABIENNE.pdf.
Full text
49
Gradell, Brandström Pontus, Linda Kristensson, and Niklas Olausson. "Riskfaktorer angående suicid : - en litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-3109.
Full textAbstract:
Suicid har minskat i Sverige de senaste decennierna men ändå är suicid den vanligaste dödsorsaken bland män i åldersgruppen 15-44 år och bland kvinnor i samma åldersgrupp är det den näst vanligaste dödsorsaken. ...
50
Lundborg, Anna, and Jeanette Magnusson. "Vårdpersonals upplevelser efter patients suicid." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26408.
Full textAbstract:
Bakgrund: Det blir allt vanligare med suicid och risken att utsättas för en patients suicid är något vårdpersonal inte kan bortse från. Enligt Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa, begicks 1523 suicid år 2012. Flertalet suicid kännetecknas av kaos och förtvivlan och för de som suiciderar ter sig handlingen rationell då deras tankebanor låst sig. Då suicid sker plötsligt, är det viktigt både bland anhöriga och vårdpersonal att få hjälp med att bearbeta incidensen Syfte: Syftet med studien var att belysa vårdpersonals upplevelser efter patients suicid. Metod: En allmän litteraturstudie som består av 12 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansatser. Sökningarna genomfördes i PubMed, CINAHL och PsycINFO.Resultat: Resultatet som framkom visade vårdpersonals upplevelser genom emotionella reaktioner som chock, ilska och sorg. Behovet av stöd från kollegor och närstående var en del av bearbetningen. Kunskap/information visade sig önskvärt bland personal som upplevt ett suicid. En patients suicid visade sig påverka framtida omvårdnad av nya patienter.Slutsats: Då ett suicid väcker många starka och oväntade känslor anser vi att det är viktigt att denna kunskap förmedlas i sjuksköterskans och andra professioners grundutbildning.Nyckelord: vårdpersonal, suicid, upplevelser<br>Background: It is becoming more common with suicide and the risk of being exposed to a patient's suicide is something health professionals cannot ignore. According to the National Centre for suicide research and prevention of mental illness, 1523 committed suicide in 2012. Most suicide is characterized by chaos and despair and for those who commit suicide it seems as if the plot is rational because their thought paths locked up. When suicide happens suddenly, it is important among both families and health professionals to be helped with processing the incidence.Aim: The aim of the study was to shed light on the experiences of health professionals after patient's suicide.Method: A general literature review consisting of 12 scientific articles with both qualitative and quantitative approaches. The searches were conducted in PubMed, CINAHL and PsycINFO.Results: The results that emerged showed experiences of health professionals through emotional reactions such as shock, anger, and sadness. The need for support from colleagues and relatives was a part of the process. Knowledge/information proved to be desirable among staff who have experienced a suicide. A patient's suicide turned out to affect the future care of new patients.Conclusion: As a suicide raises many strong and unexpected emotions, we believe it is important that this knowledge is conveyed in nursing and other professions undergraduate.Keywords: nursing staff, suicide, experiences