Dissertations / Theses: 'Summativ'

1

Clarberg, Hans-Åke. "Bedömning summativ eller formativ." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28220.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Kristensson, Charlie. "Hur summativ bedömning påverkar elevers självbild." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-42917.

Full text

Abstract:

Denna uppsats undersöker huruvida det råder en motsättning mellan skolans uppdrag att ”stärka elevernas tro på sig själva och framtiden” och användandet av summativ bedömning i skolan, mer specifikt i ämnet samhällskunskap. Detta görs i första hand med stämplingsteori som teoretisk utgångspunkt, för att därigenom synliggöra hur summativ bedömning påverkar elevers syn på sig själva, samt om detta i sin tur får några konsekvenser för deras ambitioner och deltagande i skolan. Uppsatsen använder sig av en empiristyrd tematisk analys där insamlandet av materialet har gjorts genom semistrukturerade intervjuer med före detta elever. Resultatet som nåtts är att summativ bedömning i samhällskunskap till viss tenderar att påverka elevers självbild. Detta gäller särskilt elever vars skolgång präglats av underkända betyg, samt den elev som gått ut gymnasiet med höga betyg. De elever som inte går att beskriva som låg- eller högpresterande har i denna studie visat sig minst påverkade av betygsättning. Det vill säga att de inte upplever att betygen haft något inflytande över deras självbild.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Renlund, Julia. "Formativ bedömning : En kvalitativ studie om hur fem lågstadielärare reflekterar kring formativ bedömning och formativt arbetssätt i sin undervisning." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-31630.

Full text

Abstract:

In this thesis I intend to write about how five primary school teachers reflect on formative assessment and how the formative assessment of students can take place practically according to teachers. My questions are: How do the five teachers perceive on formative assessment as a pedagogical approach? How do the teachers do to assess students’ knowledge? In what way do the teachers give feedback to students?The work is based on qualitative interview method where five elementary school teachers were able to reflect on their classroom practice with a focus on formative assessment. The theoryI have chosen to work from is the so-called five key strategies of formative assessment.These strategies are about; clarifying, communicating and creating understanding of the learning objectives and criteria for progress, to achieve effective classroom discussions, activities and learning data to show that learning has taken place, to provide feedback for learning forward, toenable students to become learning resources for one another, and to enable students to own their own learning. The results of the interviews showed that a formative approach lasted in a more implicit than an explicit meaning in classrooms. The formative approach was fairly a new phenomenon and had not begun in the larger extent of the interviewed teachers’ schools yet. Assessment materials were used to clarify the learning outcomes for students. Methods andactivities in the classrooms took place on a smaller scale in the form of discussions between students. Self-assessment was considered by most teachers as something they could not imagine or was considered to be too difficult for the students because of the children's young age. The results also showed that there is a great need to make time for evaluation and to gain knowledge of articulate, reflective subject issues to provide students with

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Löfgren, Daniel, and Erik Stenmo. "Används både formativ och summativ utvärdering i ett projekt?" Thesis, KTH, Industriell produktion, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-89894.

Full text

Abstract:

In companies today, it is becoming more and more common for employees to work in a project based environment, as a result many companies have developed their own project models. Companies with a well developed product culture are striving to improve their existing models, and businesses relatively new in the marketplace are aiming to reach a high level of maturity as well as reach high levels of efficiency in the shortest time possible. As the number of mature and efficient companies with well developed project model increase, so does the level of competition in the market. Since a well developed project model often leads to a more efficient and accurate way of carrying out the project, which in turn leads to shorter delivery time towards the client. This is crucial as time is one of the most valuable parameters of competition in today’s business environment. As companies become more efficient in executing projects they are able to take on additional projects simultaneously, this means that you cannot afford to make the same mistake more than once, as it is unjustifiably expensive in time and money as well as labor. One way of avoiding the problem of repeating the same mistakes is to keep track of what went wrong on previous projects; one way of doing this is through evaluation, through project evaluation issues can be documented and analyzed consequently minimizing the possibility of repeated mistakes. Most people in key business positions are in agreement that evaluation is an effective way to analyze and develop their project models. However is evaluation a natural part of the project or is it something that is conducted merely due to some type of coercion, such as a request from the client. The purpose of this thesis is to examine if these evaluations are being carried out. After evaluating the completed interviews it becomes evident that the responses are unanimous, these responses demonstrate that both formative and summative evaluations are important parts of a project, however they find formative evaluations harder to implement into daily activities.
I dagens företagsverksamheter jobbar man mer och mer i projekt, många företag har plockat fram egna projektmodeller och har så kallade projektkontor. De företag som har en bra projektmognad strävar efter att bli bättre och de som är nya vill snabbt hitta en väg att uppnå en så stor mognad och effektivitet som möjligt på kortast möjliga tid. Att fler och fler skapar bra projektmodeller innebär också att konkurrensen om att få projekt till företagen blir allt hårdare, då en bra projektmodell oftast innebär ett effektivare arbete i projektet genererar detta att man kan erbjuda kortare leveranstider gentemot beställare. Och tid i dagens företagsvärld är en av de mest värdefulla parametrar man har att konkurrera med. I takt med att företagen blir mer effektiva i sitt utförande tar man också på sig fler projekt, detta innebär att man inte har råd att göra om samma misstag och skapa samma problem flera gånger. Att utvärdera sina projekt har flera ledande personer inom projektverksamheten börjat inse är en väg att gå för att få en dokumentation om vad som inte har fungerat som man ville i föregående projekt. Enligt flera källor är detta en ovärderlig information när det gäller att se över sina rutiner vid både genomförandet, upplägget och leveransen av projekten. Att utvärderingar är en bra väg att gå för att analysera och utveckla sin verksamhet är nog de flesta överrens om, men görs utvärderingar som en naturlig del av företagens verksamhet eller görs de oftast bara om det ligger någon form av tvång bakom. Syftet med denna uppsats är att ta reda på om man gör de utvärderingar som anses vara utvecklande för företagen. Genom de intervjuer som har utförts visar det sig att projektledare tycker att både formativa och summativa utvärderingar är bra att göra, men finner den formativa svårare att implementera i den dagliga verksamheten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Dahlrot, Erica. "En styrd frihet? Spänningen mellan Summativ och Formativ bedömning." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28302.

Full text

Abstract:

I och med reformen och den nya läroplanen 2011 så har det skett förändringar på hur elever och kunskaper ska bedömas och även vilka kunskaper som ska bedömas. Läroplanen från 2011 innehåller betydligt många fler punkter än den tidigare från 1994. Det framgår tydligare vad det är som ska behandlas i de olika ämnena och vad syftet med dessa ska vara. Kunskapskriterierna är som tidigare målstyrda, det har även här blivit tydligare vad det är som ska bedömas och hur progressionen i bedömningen ska se ut. I och med att det är många saker som har förändras så har detta väckt många frågor hos både lärare, elever och vårdnadshavare. Vad är det som ska bedömas, hur ska man väga de olika förmågorna och progressionen i dessa förmågor så som fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Skolverket har i och med detta gett ut ett antal dokument för att förtydliga arbetet med betyg och bedömning. Fokus i arbetet kommer att vara skolverkets dokument angående bedömning och dessa läses med stöd av forskning. Jag har även gjort intervjuer med tre lärare för att få en bild över hur man som lärare kan arbeta med formativ och summativ bedömning. De lärare jag har intervjuat vittnar om att det både blivit tydligare vad som ska ingå i ett ämne och att det har blivit lättare att se individuella skillnader. Dock finns det inte så mycket tid att följa upp utvecklingen i elevernas lärande i och med att det är så mycket annat som ska göras. Det är tydligt att det är olika hur mycket tid lärarna har fått till att sätta sig in i arbete med de nya kunskapskriterierna och att man kan tolka dessa på mängder med olika sätt. Fokus bör enligt forskningen ligga på det formativa arbetet med eleven. Att läraren genom att kunna medvetligöra eleven om elevens egen utveckling göra så att eleven kan ta sig vidare i sitt lärande. Att läraren är medveten om vad eleven har uppfattat gör också att läraren kan omforma sin undervisning för att anpassa sig efter eleverna. Svårigheterna är när det formativa arbetet prioriteras bort pga. tidsbrist. Lärarna behöver mer tid att tillsammans diskutera igenom vad kunskapskriterierna innebär för respektive lärare och komma till en samsyn. Det är viktigt att man kan mötas på en likvärdig kunskapssyn och man utifrån det utformar sina lektioner och uppgifter. Undervisningen och bedömningen måste ha som fokus att utveckla eleverna. Med den arbetsmängd som lärarna har i dag så kommer man inte att fullt ut ha chans at utföra detta, med eller utan skolverkets styrdokument. Kan lärarna få tid tillsammans och tid för att ta till sig nya studier och forskning så kommer skolan att grundas på vad som är bästa för eleverna och deras lärande. Om målet med skolan och undervisningen får vara det formativa och den utvecklande delen av lärandet så kommer eleverna att lära sig mer och vara bättre rustade för att möta världen utanför samt framtiden.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Ivarsson, Emma, and Therese Winqwist. ""Bedömning är ju att man ska sätta betyg" : En kvalitativ studie av lärares tankar om bedömning." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-15563.

Full text

Abstract:

Syftet med följande studie är att undersöka hur gymnasielärare kan resonera kring bedömning. Fokus ligger på huruvida respondenterna har ett i huvudsak formativt eller summativt förhållningssätt, samt vilka möjligheter respektive hinder de ser i formativa bedömningsmetoder. Empirin har insamlats genom intervjuer, och visar att respondenterna har en summativ syn på bedömning där betygsskalan är central. De möjligheter som ses i formativa metoder är ökad medvetenhet hos eleverna samt tydlighet gällande kursmål. De hinder som tas upp gäller elevernas mognad, lärarens osäkerhet och otillräckliga kunskap samt tidsåtgången.
The purpose of this study is to investigate how upper secondary school teachers reflect on assessment. The aim is to examine whether the interviewed teachers think of assessment in a summative or formative way, and also which possibilities and obstacles they see in formative assessment methods. The result shows that the teachers have a summative approach where the grades are central. The possibilities mentioned are the pupils’ increased awareness of their learning process and the clarification of the course objectives. The obstacles brought up consider the pupils’ immatureness, the teacher’s insecurity and insufficient knowledge, as well as the time limit.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Angeling, August. "Summativ bedömning av elevtexter - En kvalitativ studie ur ett lärarperspektiv." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-73016.

Full text

Abstract:

The purpose of this thesis is to examine how teachers in the swedish language subject perceive and experience summative assesment of students’ essays. A second purpose is to investigate how teachers go about doing summative assessments of students’ texts. This qualitative study used semi-structured interviews, ranging from 18 to 48 minutes in length, with a total of six teachers of the swedish language subject in upper and secondary school.. The results indicates that the teachers’ found it difficult and complex to make summative assesments of students’ essays for a variety of reasons. For exampel teachers must take into consideration numerous factors when converting their assessment into a grade. The teachers also replied that summative assessment of students’ texts is a very time-consuming and not so inspiring part of their professional practice. The teachers answered that they largely assessed the students texts on their own, but if they felt uncertain they could request help from a colleague. Most teachers agreed that it would be beneficial if all assessments of writing were done collaboratively, but that there is no time to co-evaluate. Several teachers also meant that the national exams function as help in their own assessment, as it became something to relate to.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Stare, Joakim, and Lammin Jallow. "Komplexiteten i lärares bedömningsarbete : Skiftliga provkonstruktioner i samhällskunskap och bakomliggande faktorer som påverkar dem." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-31620.

Full text

Abstract:

The aim of this study is to examine the complexity of teachers’ assessment practice. It is divided into a two part-studies. The first part aims to determine what type of knowledge is tested in teachers’ written tests, and how they relate to the curriculum. To answer this we analyzed two tests from four different teachers. The second part aims to find out how different factors influence the teacher’s in his or hers test construction. To answer this we interviewed the four teachers who provided the test. Together, the two parts helps us to understand how tests work, as well as why they are constructed the way they are. The study uses two different theories as analytical tools. The first part of the study uses Bloom’s revised taxonomy to determine different types of knowledge. The theory is also used to determine the knowledge of the curriculum. The second theory, which relates to the second part of the study, is a frame factor theory, to define different internal and external factors that influence in a teacher’s work. Methods used in the study are text analysis for the teachers’ tests and the curriculum, and interviews for the frame factors. The results of the first part shows a discrepancy between the knowledge tested in the tests and the knowledge expressed in the curriculum. Most notable was the lack of questions requiring evaluating skills in the tests, while the curriculum mentions it 4 times out of 9 different requirements. The results of the second part showed that a number of factors influence teachers in their test construction. The main factor influencing teachers in the test construction, mentioned by all teachers, were lack of ‘social moderation’, i.e. working within assessment as a group and being able to discuss and reflect with colleagues. Other factors mentioned were time and organization, which were partly mentioned along with the responsibility or involvement of the head teacher.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Eiderbrant, Lisa. "Summativ bedömning och dess positiva respektive negativa inverkan på elevers lärande." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-17852.

Full text

Abstract:

Summativ bedömning har använts inom den svenska skolan under århundraden. Trots detta har denna typ av bedömning passerat relativt obemärkt genom åren. Under de senaste decennierna, när bedömning i högre grad uppmärksammats har den summativa bedömningens konsekvenser på lärandet ifrågasatts. I denna litteraturstudie sammanställs relevant forskning inom området för att tydliggöra den summativa bedömningens positiva och negativa effekter på elevers lärande. Studien redogör för de få positiva effekterna den summativa bedömningen har när den används i formativt syfte. Det redogörs också för de negativa effekter som den summativa bedömningen har för enskilda elevers lärande. Studien visar att det sätt som summativ bedömning traditionellt sett används i skolan är förödande för framför allt lågpresterande elevers motivation och ger dem bristfällig information om vidare lärande. Utifrån detta resultat diskuteras också i denna studie skolans lärandeuppdrag och dess krav på en likvärdig utbildning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Smith, Helén. "Bedömning och Lärande : Relationen mellan bedömning och lärande diskuterat ur ett lärarperspektiv." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-3806.

Full text

Abstract:

Under 2008 beslutade regeringen att lärare i grundskolan skall avge skriftliga omdömen i alla ämnen eleven undervisats i, från årskurs ett. Processen med att skriva omdömen skall leda fram till en mer gemensam syn på lärande och bedömning ute på skolorna. Syftet med föreliggande studie var att beskriva relationen mellan bedömning och lärande ur ett lärarperspektiv. Studien genomfördes med en deskriptiv design och fenomenografisk ansats. Data samlades in genom intervju med sex strategiskt valda grundskollärare. Det strategiska urvalet bestod av en spridning avseende kön, ålder, antal år som lärare och utbildning utöver lärarutbildning samt att de arbetade inom geografiskt spridda områden inom Halmstad kommun. I resultatet framkom fyra varierande beskrivningskategorier. Bedömning ledde till medvetenhet om elevers kunskapsnivå. Lärarna erfor att målrelaterade bedömningar användes till att göra eleverna medvetna om att det fanns mål att nå och visade på olika sätt och vägar att nå dit. Men det framkom även att den målrelaterade bedömningen styrde undervisningen innehåll. Lärarna menade att arbetet med kriterier till bedömningsmatriser, tog mycket tid och var ett arbete som ibland gick ut över lektionsplanering. Elevers delaktighet i bedömning påverkade deras lärande. Lärarna uttryckte att om eleven själv var involverad i sin egen bedömning uppstod en känsla av delaktighet, som ledde till att hon/han tog större ansvar för sin egen utveckling. I resultatet framkom att bedömning skapade motivation som främjade elevers lärandeprocess. Lärarna blev motiverade av att bedömningarna gjordes mer formativa och framåtsyftande. Studiens resultat visar betydelsen av att variera såväl undervisning och bedömningsform för att höja kvaliteten på lärandet och att lärarna är insatta i möjligheter och svårigheter som hänger ihop med respektive bedömningsform.
In 2008 the government decided that teachers in primary schools must submit written opinions on all subjects taught to the student from grade one. The process of writing reviews should lead to a more common approach to learning and assessment at schools. The purpose of this study was to describe the relationship between assessment and learning, from a teacher's perspective. The study was conducted with a descriptive design and phenomenographical approach. Data was collected through interviews with six strategically selected primary school teachers. The strategic sample consisted of a spread regarding sex, age, number of years as a teacher, education beyond teacher training and that they were operating in geographically dispersed areas in the Halmstad Municipality. The results revealed four different categories of description. Assessment led to the awareness of students knowledge. The teachers’ experience was that target-based assessments made students aware that there were goals to achieve and showed various ways to get there. But it was also found that the target-based assessments ruled the teaching content. Teachers felt that the work taken in determining the criteria for the assessment matrices took a large amount of time and was a job that sometimes took place instead of lesson planning. Students participation in the assessment affected their learning. Teachers expressed the opinion that if the pupil was involved in their own assessment there was a sense of ownership, which led to them taking more responsibility for their own development. The results showed that the assessments created motivation that promoted a student’s learning process. The teachers were motivated by the fact that assessments were more formative and proactive. Study findings show the importance of varying both the teaching and assessment form to improve the quality of learning and that teachers must be familiar with the opportunities and difficulties associated with each assessment form.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Andersson, Jenny. "Kunskapsbedömning : Elevers inställning till och uppfattning om bedömning." Thesis, Kristianstad University, School of Teacher Education, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-6713.

Full text

Abstract:

Kunskapsbedömning – elevers inställning till och uppfattning om bedömning är en kvantitativstudie genomförd mot en teoretisk bakgrund där den formativa bedömningen står i centrum.Studiens syfte är att erhålla kunskap om elevers inställning till och uppfattning ombedömning. Problempreciseringen lyder:Vilken inställning har eleverna till bedömning?Hur uppfattar eleverna bedömning?Hur uppfattar eleverna skriftliga omdömen?Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät. Resultatet visar att eleverna i denundersökta sjunde klassen uppfattade prov, egna texter, läxförhör, muntliga förhör, muntligaredovisningar samt hur aktiv eleven är på lektion tillika hur den uppför sig som bedömning.Deras inställning till bedömning varierade från glädje till prestationsångest. Resultatet kanockså visa på en relation mellan ansträngning och oro, där de elever som inte upplevde att detvar ansträngande att bli bedömd inte heller upplevde oro i samma utsträckning som de eleversom upplevde att det var ansträngande att bli bedömd.Resultatet visar att eleverna hade en oklar bild av vad skriftliga omdömen är tillika en oklarinställning till dessa.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Hägervik, Beatrice, and Karin Gnosspelius. "Kompetensområden hos specialistsjuksköterskor inom ambulanssjukvården i Sverige : En summativ innehållsanalys av kompetensbeskrivningar." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-85259.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Kompetensen i ambulansteamet i Sverige skiljer sig åt mellan de olika landstingen. Vissa har grundutbildad sjuksköterska som högsta medicinska kompetens i ambulansen, andra landsting har krav på en specialistsjuksköterska i ambulanserna. Det finns dock inga riktlinjer på vilken specialistutbildning som är önskvärd inom ambulanssjukvården trots att det finns en utbildning till specialistsjuksköterska med inriktning mot ambulanssjukvård. Syfte: Syftet med studien var att beskriva formella kompetensområden för specialistsjuksköterskor som är behöriga att arbeta inom ambulanssjukvård i Sverige. Metod: En summativ innehållsanalys av kompetensbeskrivningar för specialistsjuksköterskor. Resultat: Tolv kompetensbeskrivningar analyserades vilka genererade fyra huvudkategorier vardera. Antal underkategorier och nyckelord varierade. Medicinsk kompetens blev huvudkategori i elva av tolv kompetensbeskrivningar och störst i sju kompetensbeskrivningar. Resultatet visade även att kompetensområdena i de olika kompetensbeskrivningarna till största delen var inriktade mot de vårdområde där de är avsedda att utövas. Slutsats: De teoretiska formella kompetensområdena skiljer sig mellan de olika kompetensbeskrivningarna. Avsaknad av teoretisk kunskap avsedd för mångfalden av patienter i den prehospitala miljön skulle kunna påverka patientsäkerheten.
Background: The competence of the personal in the ambulance team differ between the county councils. In some counties it has to be a specialist nurse that has the medical responsibility while in other counties it is a registered nurse that has that position. Today there are no guidelines for what specialist education the specialist nurse working within the ambulance care should have, even though there is an education for specialist ambulance nurse. Aim: The aim of this study was to explore the formal competencies of the different specialist nurses that works in ambulance care in Sweden. Method: A summative content analysis of the documents describing the competencies for the difference specialist nurses was made. Results: Twelve documents describing the competencies were analyzed which all gave four main categories. Number of subcategories and keywords varied. Medical knowledge was identified as a main category in eleven of twelve documents describing the competencies and was the biggest in seven out of twelve documents describing the competencies. The result also showed that the competencies described in the documents mainly focused on the care area where they are meant to be practiced. Conclusion: The theoretical formal competencies differ between the documents describing the competencies for specialist nurses. Lack of theoretical knowledge designed for the variation of patient in prehospital care could influence patient safety.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Rääf, Sofie. "IUP, en väg till bedömning? : Hur påverkar IUP bedömningen av eleverna?" Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-2315.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka sambandet mellan bedömning i ämnet idrott och hälsa och elevens IUP (Individuella utvecklingsplan) samt hur bedömningen kan bli rättvis. För att uppnå syftet i studien använde jag mig av tre frågeställningar. Är IUP en väg till bedömning enligt lärarna? Påverkar arbetet med IUP eleverna i ämnet Idrott och hälsa anser idrottslärarna? Kan en bedömning bli rättvis om IUP är olika utformade enligt lärarna? Studien har en kvalitativ ansats i form av intervjuer. Jag intervjuade sex idrottslärare på fem olika skolor i Sverige. Skolorna var storleksmässigt likvärdiga och lärarna hade liknande utbildningar. Jag valde skolor enligt bekvämlighetsprincipen vilket innebär vad som var lättast genomförbart för mig. Ramfaktorteorin och skolperspektivet är de teoretiska perspektiven som används i studien. Resultatet visar att IUP är ett dokument som används på olika sätt i skolan. De flesta skolorna arbetar enbart med dokumentet inför och vid utvecklingssamtal. Detta beror till stor del på ramfaktorernas påverkan, det vill säga tid och resurser. Lärarna använder IUP som verktyg för bedömning. Då för att få en överblick om en betygsättning skulle vara oklar. Lärarna tror att IUP påverkar eleverna positivt då det är en formativ form av bedömning. Detta kräver dock att dokumentet faktiskt används i större utsträckning än idag. Lärarna anser att dokumentet bör se likadant ut i hela landet. Detta för att underlätta för alla parter. Slutsatsen i studien är att om tiden fanns skulle dokumentet vara ett mer brukbart medel vid bedömning och även som stöd vid den formativa undervisningen. IUP bör även vara ett lika utformat dokument som används på lika användningsområden i hela landet detta skulle skapa en större förståelse samt mer naturlig användning av dokumentet för alla inblandade parter. Vad gäller rättvis bedömning är det ett av lärarens uppdrag som visat sig vara mycket svår och komplext.

Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9. Vt 2012

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Jacobsson, Jennie. "Är tala silver eller guld? : En studie om lärares sätt att arbeta med och betygsätta muntlig framställning i skolan." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-112537.

Full text

Abstract:

The purpose of this paper is to investigate how teachers in the 7-9 class in Sweden in the subject Swedish work with, and grade, oral presentation. Sex teachers has participated in interviews to examine this. They have been asked several questions which seeks to answer how they interpret the curriculum texts on oral presentation. Through the interviews I will also find out how teachers work formatively with oral presentation and how they grade theese. The result of this study shows that teachers interprets the curriculum similar at the higher grades but that the interpretations differ more at the lower grades. Feedback is the most common form of formative work and that they mostly follow the curriculum when they are grading the students.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Johansson, Ida. "Är normativ bedömning formativ bedömning? : om bedömning i matematikundervisning årskurs 1-3." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematikdidaktik (MD), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-40520.

Full text

Abstract:

Syftet med den här studien är att undersöka lärares bedömningsarbete av elevers matematikkunskaper i årskurs 1-3. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer av fem lärare. Resultatet visar att lärare använder framförallt diagnoser och observation för att bedöma elevers matematikkunskaper. Diagnoserna används i huvudsak i slutet av ett område för att kartlägga vilka kunskaper eleverna uppnått. Observation används dagligen i undervisning genom olika samtal och övningar för att dels kartlägga kunskaper och dels utvärderar undervisningen. Resultatet visar även att lärare använder återkoppling som en del i sitt bedömningsarbete, vilket oftast utformas genom att ställa frågor till eleven. Majoriteten av lärarna anser att när bedömningen görs i syfte för att forma undervisningen och inte enbart för att kartlägga kunskaper har det en positiv inverkan på elevernas lärande, men att tiden till att hinna bedöma alla elever är ett hinder.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Fromholdt, Jesper. "Lärare om bedömning och betygssättning : Hur ser bedömningen och betygssättningen ut på olika skolor och hur likvärdig är den?" Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-31515.

Full text

Abstract:

This essay examines how high school teachers in physical education and health thinks about assessment and grading. The essay show how teachers assess pupils during lessons and how teachers grade their students. The survey was based on interviews, in which six different teachers answered questions on the topic of assessment and grading. The issues surrounding assessment was linked to the theoretical concepts of formative and summative assessment, to see if the assessment methods teachers use. The issues surrounding grading was related to the theoretical concepts of validity and reliability in order to see how similar the grading is. The essay provides a picture of how the assessment and rate again looks different teachers. They are some concerns relating to the assessment and grading , it can be seen is that some teachers have the skills that can make that equivalence can be questioned while some teachers may not be so harsh in grading as it should without giving students a C though they would had a D. Although there are problems you can see that it has improved, this applies particularly to the assessment process that targets the knowledge more than it did before. Now watching teachers on students' knowledge and not what clothes they have during PE classes.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Houssami, Malak. "En studie om bedömning av kunskap i skolan : Med en diagnos i matematik." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för utbildning, kultur och medier, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-154768.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka hur skolelever upplever, känner och reagerar inför ett skriftligt prov, i detta fall ett nationellt diagnostiskt prov i matematik, nämligen Diamantdiagnosen. Jag vill också ta reda på om läraren har ett utvecklande syfte med provet eller om det bara används som bedömningsmaterial för elever i enlighet med Skolverkets riktlinjer för de diagnostiska proven. Tanken med min studie är att intervjun skall genomföras på ett kvalitativt sätt med eleverna och med deras lärare. Med hjälp av intervjun kommer jag förhoppningsvis att få svar på hur eleverna upplever diagnos- och provmomenten, detta sker genom att ställa öppna frågor och även ge eleverna chansen att kommunicera fritt kring frågeställningen. Jag utgick från definition av några centrala begrepp som t.ex. summativ bedömning, formativ bedömning och feedback. Jag gick också igenom vad forskningen har att säga om effekterna av prov och bedömning på t.ex. elevers lärande, motivation och självkänsla. Min hypotes var att eleverna upplever prov- och diagnosmomenten som hemska, men efter att ha utformat frågor och tagit reda på elevens upplevelser kring prov visade resultatet motsatsen av min hypotes. Även läraren fick delta i en undersökning i anknytning till Diamantdiagnosen. På plats under diagnostiden upplevde jag stress från både läraren och eleverna vilket fick mig att tro att läraren i fråga skulle ha en negativ åsikt om diagnosen Diamant men under intervjun överraskades jag av hennes svar då hon framförde att diagnoserna var bra och utmanande. I min analys tar jag upp om eleverna har olika lär strategier och vad har läraren för syfte med diagnosen. I den mera övergripande diskussionen resonerar jag om hur provresultat kan användas och integreras i undervisningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Hultberg, Larissa. "Att bedöma läsförståelse : En studie av elevers läsförståelse vid nationella prov i svenska för årskurs 9." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-19995.

Full text

Abstract:

Denna undersökning vill lyfta fram läsförståelse och bedömning av läsförståelse i nationella prov i svenska för årskurs 9, för att undersöka hur elever har klarat uppgifterna i nationella prov i svenska. Nationella provet heter Ämnesprov, läsår 2012/2013 Svenska och svenska som andraspråk. Undersökningen berör delprov B, som testar de fyra läsförståelseprocesserna. Provresultat från två skolor granskas, jämförs och analyseras utifrån läsförståelseprocesserna samt hur lärarbedömningarna förhåller sig till varandra och bedömningsanvisningarna. I undersökningen ingår enbart elever som bedöms utifrån kriterierna med svenska som första språk eller har svenska som modersmål, men flera av dem är tvåspråkiga. Att elever i den svenska skolan talar flera språk, samt att ett annat språk än svenska talas i hemmet, är mer och mer vanligt förekommande. Med andra ord, det kan finnas elever som har två modersmål. Undersökningens fokus ligger i hur eleverna visat sin läsförståelseförmåga vid ett nationellt prov samt hur lärare har bedömt deras läsförståelse. Kvalitativa intervjuer har gjorts med lärare i respektive skola. Intervjuerna har kretsat kring frågor rörande lärares syn på och förberedelse av nationella prov samt bedömning av läsförståelse, om de tror att den är likvärdig och kan användas formativt. Undersökningen visar dels att elevernas prestationer vid de båda skolorna skiljer sig åt, dels att bedömningen av läsförståelse i nationella prov i dessa två skolor skiljer sig åt och därmed även likvärdigheten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Ivarsson, Camilla, and Angelica Janderå. "De nationella proven som bedömningsunderlag : Lärares uppfattningar om de nationella proven och bedömning." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-32214.

Full text

Abstract:

Arbetets syfte är att ta reda på hur lärare använderde nationella proven i sitt bedömningsarbete. Data samlades inmed en kvalitativ metoddär lärare från två olika skolor intervjuas. Resultatet visar attlärarna som intervjuades hade liknande uppfattningar angående de nationella provens roll i bedömningsarbetet. Flera av lärarna påpekadeatt proven används både summativt och formativt, formativt framförallt i årskurs 3 och summativt i årskurs 6.En uppfattning är att användningen av resultatet av de nationella proven har ändrat karaktär sedan de istället från att ha skrivits i årskurs 5 nu skrivs i årskurs 6.Elevernas resutat på de nationella proven är en del av underlaget som används vid bedömningen och betygsättningen av eleverna men elevens tidigare prestationer ska också väga in.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Cederblad, Simon, and Viktor Ivansson. "Jag kunde gjort det bättre, men du vad duktig! : en aktionsforskningsstudie kring elevers själv- och kamratbedömning." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-26036.

Full text

Abstract:

Eleverna i den studerade skolan har beskrivits som tysta och kortfattade i sina reflektioner. De har inte fått de möjligheterna till att reflektera över sitt lärande så ofta som det är nödvändigt. Den tidigare forskningen visade att formativ bedömning genom själv-och kamratbedömning leder till att eleverna får möjligheter till att reflektera över sitt egna och sina kamraters lärande. Den formativa bedömningen går hand i hand med den summativa och de är beroende av varandra. Syftet med denna aktionsforskningsstudie var att främja elevers lärande genom att undersöka och erbjuda tillfällen för själv- och kamratbedömning. Vi har genomfört två aktioner med tre delmoment. Delmomenten bestod av att eleverna fick öva, spela in och bedöma sina egna och deras kamraters insatser. Den slutsats vi kom fram till är att elevernas sätt att bedöma sig själva och sina kamrater skiljer sig åt både muntligt och skriftligt. Eleverna bedömer sina egna presentationer som förbättringsbara, med fokus på kritik, och kamraternas presentationer som förändringsbara, med fokus på beröm. Vi vill lyfta att detta är ett sätt att låta elever reflektera över sitt lärande. För att främja denna reflektion är det viktigt att eleverna vet vad som förväntas av dem. Det är reflektionen som ska stå i fokus. Därför behöver eleverna få den tid som de behöver till att reflektera.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Fritzell, Marie. "Implementeringens medspelare, motståndare och deras resurser : En blick in i implementeringsarbetet av summativ bedömning av skriftliga elevarbeten i engelska utifrån ett närbyråkratiskt perspektiv." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-31916.

Full text

Abstract:

Denna studie är ett resultat av att utifrån ett implementeringsteoretiskt perspektiv studeralärares arbete med summativ bedömning när det gäller skriftliga elevarbeten i engelska,årskurs 7-9, och undersöka i vilken utsträckning Skolverkets riktlinjer gällande summativ bedömning följs. Genom att utgå från Lipskys (2010) teori om närbyråkrater avser studien att tydliggöra bedömningsuppdraget samt påvisa möjliga problem i implementeringen av Skolverkets riktlinjer. Implementeringen undersöktes genom kvalitativa forskningsintervjuer av sex lärare i engelska utifrån Lundquists (1992) tre villkor för en lyckad implementering:vilja, kunna och förstå. Resultatet visar att implementering är möjlig i de flesta fall men resurser som schemalagd tid för bedömning, organisation för kollegialt samarbete,kompletterande material till kunskapskraven samt kompetensutveckling behöver tillsättas för att bedömningsuppdraget ska kunna utföras enligt riktlinjerna och implementeringen lyckas.Det stora antalet elever och mängden undervisningstimmar anser lärarna direkt hindrande föratt utföra en professionell bedömning. Sammanfattningsvis finns inte tillräckliga resurser för lärare i engelska att bedöma skriftliga elevarbeten så som Skolverket kräver och verktygen är få. Skolverkets bedömningsmaterial är användbart men otillräckligt. Kunskapskraven används i hög utsträckning men det finns en fara att lokala matriser kommer att ha en framträdanderoll i framtiden. Uppdraget må ha blivit tydligare för vissa men styrningen når inte ända fram.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Helander, Gunilla. "Det är viktigt för mig att veta vad de kan : En studie om hur diagnoser imatematik kan användas som stöd i bedömningar." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-11183.

Full text

Abstract:

InledningDet finns många olika användningsområden och arbetssätt när det gäller diagnoser. Undermin verksamhetsförlagda utbildning har jag stött på olika sätt att använda dem på menframförallt har jag mötts av att eleverna gör diagnosen när de är klara med kapitlet och sedanarbetat vidare i läroboken. Ett annat sätt jag uppmärksammat är relativt vanligt är att vissaelever inte hinner göra diagnosen för att det är dags för klassen att gå vidare till nästa kapitel.Diagnoser blir en form av kontroll av elevers kunskap och är, för mig, nära förknippade medbedömningar. Därför är jag nyfiken på hur diagnoserna kan användas i just bedömningssyfteoch om de kan användas både summativt och formativt.SyfteSyftet med denna studie är att ge en bild av hur lärare använder sig av diagnoserna imatematikböckerna i grundskolans årskurs 1-3. Jag vill även ge en bild av ifall diagnosernapåverkar lärarnas bedömning av eleverna och i så fall även hur bedömningen påverkas.MetodI denna studie användes kvalitativa intervjuer som metod. Fyra lärare, alla verksamma iårskurserna 1-3, intervjuades i strävan om att få reda på hur de använder diagnoserna iläroböckerna i sin bedömning.ResultatResultatet i denna studie visar att alla lärare i studien låter sina elever göra diagnoserna iläroböckerna när eleverna kommit dit i kapitlet. Med hjälp av elevernas resultat pådiagnoserna kan lärarna planera sin undervisning och hur eleverna ska arbeta vidare efterdiagnosen. Tre av lärarna använder sig även av andra diagnoser för att skapa sig en bredarebild av var eleverna befinner sig i sitt lärande. Diagnoserna används både summativt ochformativt. Det summativa användningsområdet handlar om att diagnoserna, till viss del,påverkar det omdöme eleven får i slutet av en termin eller ett läsår. Det formativaanvändandet sker genom att lärarna planerar elevens fortsatta lärande och utveckling utifrånresultatet på diagnosen. Resultatet i studien visar också att två av de fyra lärarna menar attlärobokens diagnoser har betydelse för det omdöme de ger eleven. De andra två lärarna menaratt de påverkas mer av hur eleverna presterar på Skolverkets diagnosmaterial Diamant än vadlärobokens diagnoser påverkar dem.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Palo, Malin. "”Eleverna har ju längtat efter matteläxan” : En studie av 4 lärares syfte, arbete och åsikter angående matematikläxan i årskurs 1-3." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för ämnesdidaktik och matematik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-27902.

Full text

Abstract:

Syftet med detta självständiga arbete är att undersöka ett urval lärares uppfattningar och arbete angående matematikläxan samt undersöka i vilket syfte de har matematikläxan. Detta undersöks genom en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer med fyra yrkesverksamma lärare i årskurs 1-3. Resultatet visar bland annat att lärarna är eniga om att matematikläxans syfte dels är att eleverna får en extra repetitionsträning, de får träna på att ta ansvar samt att läxan ska befästa elevernas kunskap ytterligare. Samtliga informanter i min studie menar att det är viktigt att matematikläxan inte ska vara något nytt utan eleverna ska kunna göra den på egen hand. De flesta lärarna i studien individanpassar matematikläxan och resultatet visar att matematikläxan både används på ett formativt och summativt arbetssätt i form av bland annat kamrat- och självbedömning. Det positiva med matematikläxan är bland annat att den involverar föräldrarna i deras barns skolgång samt att eleverna får en extra färdighetsträning. En av nackdelarna med matematikläxan som resultatet visar är att den kan bli kämpig för de elever som har det jobbigt hemma och i skolan av olika anledningar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Dahl-Madsen, Johanna. "Användandet av APU/APL uppföljningssystemet : Hur uppfattar elever, handledare och yrkeslärare att det fungerar?" Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-20046.

Full text

Abstract:

Denna forskning handlar ett system som jag och min kollega Pierre Brockmanns skapade för att kunna visa för eleven hur han/hon ligget till i sina kurser som praktiseras ute i arbetslivet. Efter en inspektion från Skolverket uppdagades det att tydligheten på det gamla systemet inte var tillfredsställande. I studien har jag använt mig av kvalitativ studie för att få veta vad elever, handledare och yrkeslärare upplever att det fungerar. Tack vare djupintervjuerna fram kom förbättrings förslag vilket har lätt till att APU/APL- uppföljningssystemet har kunnat vidareutvecklas, och bli ännu tydligare. Även dokumentationen inne på skolan har utvecklats, för att tydliggöra för eleven ”vart den är på väg”. För handledarna har systemet betytt mer förståelse för att det är skola som eleven gör ute på sin praktik, och att medvetenhet om vad som skall läras på praktiken har gjorts tydligare. Yrkeslärarna känner sig mer professionella och att de har ett meningsfullt uppdrag när de är på APU/APL besök. De önskar också att mer tid för utveckling och för att få sätta sig in i och skapa bättre matriser hade schemalagts.
This research is a system that I and my colleague Pierre Brockmann created to show the student how the Ligget in their courses as practiced in working life. After an inspection by the National Agency revealed that the clarity of the old system was not satisfactory. In the study I have used the study to find out what students, tutors and trainers feel that it works. Thanks depth interviews came suggestion for improvement which have been easy to APU/APL- monitoring system has been further developed, and become even clearer. Although the documentation inside the school has developed, to make it clear to the student "where it is heading”. For supervisors, the system has meant more understanding because it's school that the student does outside of his practice, and that awareness of what is learned in practice have been clarified. Vocational Teachers feel more professional and have a meaningful mission when they are on the APU / APL visit. They also want more time for development and to get acquainted with and create better matrices had been scheduled.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Eklund, Roger, and Anna Hallberg. "Märks lärares kunskapssyn i bedömningen?" Thesis, Stockholm University, The Stockholm Institute of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7794.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan några lärares bedömning och olika pedagogiska grundteoriers kunskapssyn samt hur de tillsammans med lärarens egen kunskapssyn påverkar bedömningen. Utifrån uttalanden från 5 stycken utvalda lärare, tillsammans med den litteratur som vi läst har vi försökt att hitta samband. Den metod som användes var enskilda intervjuer, ur vilka uttalanden kopplades till den litteratur och de pedagogiska grundteoriernas kunskapssyn. Vi ställde frågor om hur dessa personer konstruerade sina prov samt hur de bedömer och dokumenterar sina elevers lärande. Hur lärarnas bedömning påverkats av de olika teoriernas kunskapssyn och hur skolväsendet har påverkats av dessa teorier försökte sedan knytas till behaviorism, kognitivism, konstruktivism och sociokulturell teoris olika kunskapssyner. Resultatet blev att uttalanden från alla de fem deltagarna antydde ett samband mellan grundteoriernas kunskapssyn och lärarnas egen bedömning och dokumentation samt hur synen på bedömning påverkar lärarnas konstruktion av provuppgifter.

The purpose of this research was to examine if there where any connections between a few teachers assessment and different pedagogical theories from an epistemological view and if it influenced the assessment and how this together with the teachers own epistemological view has effected the assessment. We have from these five selected teachers, together with the literature tried to find such a connection. The method we have used is individual interviews from which we have used statements which has been connected to the literature and pedagogical theories epistemological view. We put the questions to the teachers on how they constructed their examination and how they assessed and documented the students learning. How teachers assessment is influenced by the different theories epistemological view and how the educationalsystem have been influenced by these theories. We then tried to link this to behaviorism, cognitivism, constructivism and social culture theories and their different epistemological views. The result is that from the statements we have received from all five participants indicated a connection between the theories epistemological view and the teachers own assessment and documentation and that the view on assessment influenced the teachers construction of examination exercises.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Wendel, Örtqvist Maja. "Att hjälpa lärare bedöma elever : Hur bedömningsstödet ser ut i matematiklärarhandledningar i grundskolans tidigare år." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-266828.

Full text

Abstract:

Från hösten 2012 sätts betyg från årskurs sex i alla ämnen. Lärarna i grundskolans tidigare år kan tänkas sakna erfarenhet och utbildning för att sätta betyg. På grund av detta kan lärarna behöva ett bedömningsstöd för att få rätt förutsättningar i betygsättningen av elever. För att ta reda på hur bedömningsstödet ser ut i svenska matematiklärarhandledningar för grundskolans tidigare år har tio stycken lärarhandledningar undersökts. Fokus i bedömningsstödet har varit på betygssättning samt de två huvudgrenarna inom bedömning, formativ och summativ bedömning. Undersökningen bestod av en analys i två steg som använde sig av undersökningsmetoden innehållsanalys. Det första steget mätte förekomsten av fyra utvalda ord. Det andra steget var en systematisk sammanställning av de tio utvalda lärarhandledningarna. Därefter utfördes en friare tolkning av den systematiska sammanställningen. Undersökningen visade att lärarhandledningar i matematik delger läraren om vad formativ och summativ bedömning är och hur lärarna kan arbeta med dessa bedömningsmetoder i klassrummet. Bedömningsstödet i de tio lärarhandledningarna är inte uttryckligen utskrivet men finns tack vara de många matriserna, proven och elevexemplen med tillhörande instruktioner och förklaringar. Bedömningsstöd, betyg, formativ bedömning, lärarhandledningar, summativ bedömning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Östergren, Karin. "De är ju så, att man bedömer ju hela tiden : En studie om lärares uppfattningar kring bedömning." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-226350.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare uppfattar sitt arbete med bedömning inför utvecklingssamtal och betygsättning samt vilka former av bedömning som de anser att de arbetar med. Syftet var också att se om det fanns någon skillnad i lärarnas uppfattning kring sitt arbete inför utvecklingssamtal och betygsättning. Metoden som använts för att ge svar på studiens syfte och frågeställningar är kvalitativa intervjuer. Tre kvalitativa intervjuer har genomförts med lärare som arbetar i grundskolan. Den empiri som framkommit ur dessa intervjuer har sedan legat till grund för resultatet i studien.Studiens resultat visar att lärarna använder sig av både formativa- och summativa former av bedömning i sitt arbete och att det sker på många olika sätt. När det gäller arbetet med bedömning inför utvecklingssamtal och betygsättning så är underlaget och processen för dessa densamma. Lärarna använder sig av formativa- och summativa bedömningsformer inför båda dessa arbeten, men vid utvecklingssamtalet så tas även mer elevnära ämnen upp. En gemensam uppfattning som framkommit kring betygsättning är att lärarna anser det arbetet svårt och jobbigt. Vilka bakomliggande faktorer som gör att lärarna uppfattar betygsättningen på detta sätt framgår inte tydligt i denna studie.Slutsatsen av studiens resultat är att lärarna anser sig använda ett varierat bedömningsunderlag och att själva arbetet med bedömningen av elevernas prestationer och kunskaper inför utvecklingssamtal och betygsättning genomförs på ett likartat sätt. Det som skiljer dessa åt är inte själva bedömningsarbetet inför dem, utan innehållet i de samtal som genomförs och de personliga upplevelserna hos lärarna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Pedersen, Terje. "Gymnasielärares förhållningssätt till bedömning." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-157471.

Full text

Abstract:

Bedömning är av central betydelse i skolan. Traditionellt har den summativa bedömningen varit dominerande. Emellertid har denna syn på bedömning ändrats under det senaste decenniet genom att den formativa bedömningen fått allt större inflytande. Denna synsättsförändring har dock varit föremål för en debatt inom skolvärden med avseende på hur dessa två bedömningsmetoder skall användas och vad de egentligen innebär. Syftet med denna studie är att undersöka hur gymnasielärare förhåller sig till dessa bedömningsformer och hur de använder sig av dessa i sin undervisningspraktik samt att undersöka hur lärarna ser på sitt eget- samt skolans arbetssätt för att uppnå en likvärdig bedömning. För att genomföra studien har semistrukturerade intervjuer använts samt en tematisk innehållsanalys av dessa intervjuer, vilket har resulterat i följande resultat: Lärarna har ett varierat förhållningssätt till bedömningsformerna samt använder sig av dessa i olika utsträckning beroende på vilket ämne de undervisar i. Majoriteten av lärarna anser i studien att den summativa bedömningen i dagens skola inte är likvärdig. Orsaker till detta är otydliga bedömningskriterier, skillnad i bedömningsstöd beroende på undervisningsämne samt användningen av olika läromedel i undervisningen. För att göra bedömningen mer likvärdig efterlyser lärarna tydligare bedömningskriterier samt utökat bedömningsstöd från skolverket. Framtida forskning inom detta område skulle kunna bestå av hur formativ bedömning kan tillämpas på olika ämnen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Hedblom, Maria, and Fanny Magnusson. "Det tar mycket tid i början men vinsterna är stora... : Formativ bedömning i matematikundervisning." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-10174.

Full text

Abstract:

Denna studie berör formativ bedömning i matematik i grundskolans tidiga år. Studien harundersökt bedömningsformen i forskning samt praktiken.Studiens syfte var att undersöka hur grundskolans tidiga år arbetar med formativ bedömning imatematik och hur detta påverkar eleverna i undervisningen. Utgångspunkten för studien varett sociokulturellt perspektiv. Genom forskning, litteratur och en inblick i verksamheten haren djupare förståelse kring bedömningsformen skapats och nya perspektiv upptäckts. ISkolverket (2011a, s.15) framgår det att bedömningskulturen i klassrummet påverkarindividers inställningar till lärande och detta är drivkraften bakom denna studie.I bakgrunden har olika delar som är av betydelse för den formativa bedömningen lyfts fram.Dessa delar är definition av bedömning, feedback, formativ bedömning, Skolverkets tre steg iden formativa bedömningen, formativ och summativ bedömning i samspel eller motsättning,bedömning i matematik och matematik i Lgr 11.En kvalitativ metod användes till denna studie. Utifrån den kvalitativa metoden valdes tvåredskap vilka var intervju och observation.Resultatet framhävde att bedömning är en stor del i undervisningen men trots det ettsvårtolkat begrepp. Formativ bedömning anses enligt deltagande lärare vara ett effektivtredskap i matematikundervisning men tiden räcker inte alltid till. Alla de deltagande lärarna,forskning och det sociokulturella perspektivet understryker att samtal och dialog ärbetydelsefullt för att den formativa bedömningen ska fungera som ett effektivt redskap iundervisning. Även om inte alla deltagande lärare hade full kännedom om Skolverkets(2011c) tre steg arbetade lärarna omedvetet utifrån stegen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Stode, Emanuel. "Upplevelsen av betyg och dess påverkan på sistaårselever i gymnasiet." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30660.

Full text

Abstract:

Betyg är ett mycket viktigt inslag i skolverksamheten, särskilt för elever. Betyg ska visa på elevernas kunskaper och det är ett viktigt urvalsintrument för vidare studier. Detta arbete undersöker hur elever upplever att de påverkas av betyg och hur de hanterar denna påverkan. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ forskningsansats med en fenomenografisk analysmetod. Datainsamlingen skedde med hjälp av semi-strukturerade elevintervjuer med ambitiösa och målmedvetna sistaårsgymnasister. Det empiriska materialet tolkades utifrån ett sociokulturellt perspektiv och kunskapsbegreppet i läroplanen. Resultatet redovisas utifrån de olika sätt elever upplever att de påverkas av betyg och hur de hanterar denna påverkan. Det framkommer att elevers påverkan av betyg är mångsidig och varken entydigt positiv eller negativ. En framträdande upplevd påverkan var hur betyg medför stress och det är inte bara bundet till själva bedömningstillfällena utan även inför betygens framtida betydelse för vidare studier. Gällande hur elever hanterar påverkan av betyg så framkommer det flertal olika strategier: att ha bra planering av sina studier, ha självdisciplin, prioritera viktiga bedömningstillfällen och att ha strategier för att komma runt kunskapskraven.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Karlbrand, Michelle, and Johan Stigendal. "Vilka kunskapssyner präglar lärares undervisning?" Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31879.

Full text

Abstract:

Syftet med denna uppsats är att försöka få en förståelse för vilka kunskapssyner lärare har och om de känner att det speglas i deras undervisning. Anledningen till att vi valde att rikta in oss på detta ämne var att vi är nyfikna på vilka kunskapssyner lärare har. Vi har då valt att intervjua fem lärare till vår undersökning.Utifrån en empirisk, kvalitativ undersökning har intervjuer gjorts med lärare för att med deras ord sätta begreppen kunskapssyn, undervisning och kunskapsmätning i ett sammanhang.Som grund har Englunds utbildningskonceptioner använts som knyter an till skolans roll i samhället. En av de tre utbildningskonceptionerna innebär att skapa tänkande, kritiska och reflekterande individer som kan fungera som drivande medborgare i ett demokratiskt samhälle1.Resultatet visar att flera lärare är eniga om hur undervisningen bör läggs upp och praktiseras, men det är ändå en hel del olikheter i lärarnas agerande i undervisningen. Vi har använt oss av LGR11 de 4 f:en (fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet). Vi har även använt oss av Thomas Englunds utbildningskonceptioner2. Vad gäller synen på kunskap finns en tydlig och konsistent samsyn mellan pedagogerna baserat på Englunds demokratiska konception såväl som Gustavsson3 teori att kunskap och information inte är samma sak. Även resonemangen kring undervisning, att använda olika former av undervisning och en kombination av dessa finns det en samsyn på, att information måste kombineras med upplevelser, utveckla sig själv genom att söka och uppleva kunskap. När det sedan kommer till bedömning av kunskap är skillnaden mellan de olika pedagogerna mer olik, samtidigt som det finns en tendens att gå tillbaka till den mer summativa bedömningen och fokusera på faktakunskaper.Nyckelord: Formativ, Kunskapssyn, lärare, summativ, undervisning

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Almqvist, Lukas, and Robert Persson. "”För att baka godare bullar imorgon, måste vi veta hur de smakar idag” : Om bedömningens oomkullrunkeliga plats i fritidshemmet?" Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-121372.

Full text

Abstract:

Studiens övergripande syfte är att erhålla kunskap om synen på bedömning hos personal i fritidshem samt vilken inverkan bedömningsprocesser har på verksamheten i relation till pedagogens utbildningsbakgrund. Studien är genomförd med hjälp av kvalitativa intervjuer där 9 personer intervjuades; fyra fritidslärare, fyra fritidspedagoger samt en ämneslärare. Ett resultat som redovisas i studien är att bedömning är någonting förvirrande och svårgripbartför personal i fritidshem, begreppet bedömning är någonting som i första hand tillskrivs klasslärare. En viktig slutsats från studien är att pedagogens egna tidigare upplevelser avbedömning spelar stor roll för hur de senare ser på fenomenet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Pettersson, Ann. "En summativ jämförelse mellan två metoder för färdighetsträning av ekvationer - digitalt respektive med papper och penna." Thesis, Växjö University, School of Mathematics and Systems Engineering, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-6050.

Full text

Abstract:

Syftet med denna undersökning var att se om det gick att få en fingervisning om det blir skillnad i resultat då elever färdighetstränar matematik (ekvationer) med hjälp av dator, respektive papper och penna. Undersökningen omfattade tre klasser årskurs ett på ett estetiskt gymnasium. Halva klassen färdighetstränade med hjälp av datorer och andra halvan färdighetstränade med hjälp av papper och penna. Alla grupper fick samma instruktioner samt uppgifter. Före och efter färdighetsträningen fick eleverna genomföra en diagnos. Jämförelse av andelen rätta svar på för- och efterdiagnos visade om det summativt blev någon skillnad resultatmässigt i de båda grupperna. Eleverna fick ingen hjälp av läraren under genomförandet av diagnoserna eller färdighetsträningen, däremot fick eleverna hjälpa varandra under färdighetsträningen.Resultaten visade att de tre grupperna ”samtliga elever”, ”samtliga flickor” och ”samtliga pojkar” hade bättre resultat i datorgruppen. I denna undersökning kan indikationen som resultaten ger till datoranvändningens fördel, ligga inom felmarginalen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Sharipova, Habiba. "Bedömning- en viktig uppgift för läraren : Hur fyra lärare beskriver sitt arbete med bedömning i skolans yngre åldrar." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-18910.

Full text

Abstract:

The aim of this study was to analyze the assessment of the primary school, from the teacher’s perspective. There has been an ongoing discussion regarding assessment and about the purposes of assessment for a long time. But there is a paucity of research on what teachers believe about. This study examined primary teachers’ beliefs on major purposes of assessment. Assessment is the process of gathering and interpreting information about students’ learning. The main purpose of assessment is to stimulate and encourage students' cognitive and social development. There are several types of assessment but the most relevant for this study is: assessment of learning (summative assessment) and assessment for learning (formative assessment). Assessment of learning looks at a student’s performance or presentation on a specific task or at the end of a part of teaching and learning. Assessment for learning should be used as a regular part of teaching and learning. The information teachers’ gain from assessment activities should be used to shape the teachers future teaching and that assessment for learning should be an essential and integrated part of the teaching and learning process. The main intention with assessment is to allow for students to demonstrate what they know and can do. It is also important that students are involved in the assessment process This study is based on interviews and qualitative research studies. I interviewed four teachers from two different schools.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Therner, Carola, and Åsa Johansson. "Bedömning och betyg. När-Hur-Varför? : En studie om tidigarelärares åsikter och vad de grundar dessa på." Thesis, Växjö University, School of Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-2239.

Full text

Abstract:

Syftet var att undersöka vad ett urval av tidigarelärare anser om tidigarelagda betyg och bedömning och varför de tycker som de tycker. Undersökningen är kvalitativ och vi intervjuade 13 lärare. Resultatet av vår undersökning är att lärarna har ingen enhetlig bedömningsgrund. Att hjälpa eleverna i deras kunskapsutveckling genom bedömning är en viktig aspekt för lärarna. Angående betyg ansåg majoriteten att de bör komma in något tidigare än vad de gör nu, i år 8. De flesta anser det lämpligt att införa betyg runt år 6 eller 7. Farhågorna som lärarna hade om tidiga betyg var att de elever som riskerar inte nå målen skulle missgynnas och förlora självförtroendet. Bland fördelarna med betyg som framkom var att det skulle vara motiverande för eleverna och statushöjande för skolan. Det framkom tydligt att lärarna inte baserar sina åsikter på forskning eller vetenskap utan på yrkeserfarenhet och livserfarenhet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Mörtsell, Sara. "Stöd i andraspråksbedömning : en praxisnära tillämpning av processbarhetsteorin." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för språkdidaktik, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-76839.

Full text

Abstract:

Studien undersöker redan bedömda skriftliga tester från nationella provet i svenska för invandrare (sfi) i syfte att pröva relevansen hos processbarhetsteorin (PT) som ett stöd i summativ bedömning av andraspråksutveckling. Betydelsefulla infallsvinklar kommer från innebörden av kommunikativ språkförmåga och ställningstagandet till s.k. icke målspråksenliga former och kriterier för systematisk användning. I metoden tillämpas både kategorier och kriterier från Rahkonen och Håkansson (2008). Resultaten visar en viss skillnad mellan underkända texter och godkända texter på gruppnivå men också en stor individuell variation på individnivå.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Norda, Malin. "Individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen : – Vilka former av bedömning förekommer?" Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-24150.

Full text

Abstract:

Studiens syfte var att belysa och kategorisera innehållet i de individuella utvecklingsplanerna med skriftliga omdömen på några grundskolor. Vidare syftade studien till att analysera innehållet i utvecklingsplanerna för att visa vilka summativa respektive formativa bedömningar som förekom. Även andra former av bedömningar identifierades. Genom en kvalitativ innehållsanalys analyserades och kategoriserades bedömningarna först övergripande utifrån om de var relevanta eller irrelevanta i en formativ bedömning. Inom de två grupperna kunde sedan undergrupper skapas. Under forskningsgenomgången framkom att en formativ bedömning består av tre delar varav en är summativ. Resultatet visade att de två första delarna, en summativ kunskapsbedömning och en formativ målrelaterad bedömning vanligen var beskrivna, men att den tredje delen, den formativa processrelaterade bedömningen, ofta saknades. Den formativa bedömningen blev då begränsad. Även om försök till en formativ bedömning gjorts i de individuella utvecklingsplanerna, framstod bedömningen huvudsakligen som summativ. Vikten av att bedömningen görs i relation till ett tydligt mål framhålls i forskning och föreskrifter som refererades i studien. Ett resultat som framkom i analysen av bedömningarna i utvecklingsplanerna var att det framför allt var bedömningar av elevens utveckling i övrigt som saknade kopplingar till mål, vilket innebar att de framstod som personrelaterade och inte levde upp till föreskrifterna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Heiman, Elin, and Nina Almroth. "Förskola i förändring : -Pedagogisk dokumentation och individbedömningar." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-24196.

Full text

Abstract:

Den svenska förskolan styrs av Läroplan för Förskolan. Denna läroplan är mycket tydlig när det gäller huruvida bedömning av det enskilda barnet ska få förekomma i verksamheterna. Enligt läroplanen (Lpfö- 98) sker bedömning och utvärdering endast när det gäller verksamheten i sig. Bedömning av det enskilda barnet är något som hör skolan till, inte förskolan. Detta ställningstagande ställer yrkesverksamma förskollärare i en situation där uppgiften blir att se individen utan att bedöma. Den pedagogiska dokumentationen ska här utgöra ett stöd och ett verktyg i detta arbete. Dock är inte kunskapen och erfarenheten av det samma allmänt vedertagen. Det finns enligt vår uppsats skillnader i huruvida verksamheterna vill, kan och försöker arbeta med den pedagogiska dokumentationen och bedömning utav den egna verksamheten. Hur arbetar verksamheterna med det enskilda barnet i denna relationella utgångspunkt?

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Bergman, Anna, and Anna Riquier. "Hur arbetar och resonerar några lärare kring bedömning och hur är detta relaterat till deras syn på olika måltyper?" Thesis, Stockholm University, The Stockholm Institute of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7714.

Full text

Abstract:

Syftet med detta arbete har främst varit att lära oss mer om bedömning. Vi har uppmärksammat bedömningens avgörande roll för elevers kunskapsinlärning och intervjuat några lärare om vad de har för uppfattning om bedömning. Fokus har lagts på resonemanget kring relationen mellan de-ras syn på bedömning och olika måltyper. I resultatet redogör vi för de olika lärarnas resonemang kring målen, bedömningssätt och bedöm-ningssituationer. Vi har även uppmärksammat att vissa lärare har en intuitiv kunskap om vad ele-verna kan och detta problematiserar vi i diskussionen, men har även redogjort för, de av oss in-tervjuade lärarnas resonemang kring detta. Sedan analyserar vi resultatet med hjälp av adekvata teoretiska utgångspunkter. I analysen intar vi bedömningsperspektiv med olika mål i fokus. Lärarnas uppfattningar kan tolkas som att det finns en viss osäkerhet vad gäller strävansmålen och vi har på ett ödmjukt sätt försökt att förstå hur och varför detta uppstår. Vi tror oss även se ett samband mellan strävansmål och formativ bedömning, vilket vi redogör för i analysdelen. Detta är dock svårt att säga eftersom ett synliggörande skulle kräva en längre studie, vilket vi gärna skulle vilja göra.

The purpose of this thesis has been to learn more about assessment. We have put the judging role of assessment for pupil’s learning in focus and have interviewed some teachers about their expe-riences and impressions around the subject. The result is principally about these teachers thought process around what to attain, about as-sessment and situations to assess. We have also noticed how some teachers intuitively know what pupils attain and this is brought to the light. In the analysis we use learning theories who adequately serve as the start point for the discussion, where we adopt different perspectives with gaols to reach in focus. By interpreting the teacher’s different opinions, we have noticed certain insecurity around the aspiration goals and we have tried, humbly, to understand how and why this happens. We even believe there is a relation be-tween the aspiration goals and formative assessment, which is described in the analyses. This is difficult to say and a longer study would be needed to make this visible.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Källström, Charlie. "Bedömning i Idrott och Hälsa : Sker den i relation till Lgr11?" Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-3291.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att se hur bedömningen i ämnet Idrott och Hälsa sker i relation till skolverkets uppsatta kunskapskrav. Hur arbetar lärare för att uppnå en god reliabilitet och validitet vid betygssättning. Använder sig lärare utav formativ- samt summativ bedömning i sin undervisning?  * Hur sker bedömningen inom Idrott och hälsa i relation till kunskapskraven?  * Hur arbetar fyra lärare i Idrott och hälsa med formativ- samt summativ bedömning i ämnet?  * Hur arbetar fyra lärare för att uppnå en god reliabilitet och validitet vid betygssättning av elever? Metod: Den metod som användes är en kvalitativ metod i form av intervjuer. Studien består av intervjuer med fyra lärare i idrott och hälsa, från olika skolor i Stockholmsområdet. Två av de intervjuade lärarna var kvinnor (L2 och L3) och två var män (L1 och L4). L1 och L2 har även arbetat som lärare en längre tid, medan L3 och L4 är relativt nyexaminerade. L4 gjorde även sin lärarutbildning i Norge. Resultat: Lärare i idrott och hälsa anser att dem har bra kännedom om kunskapskraven i Lgr11, men att bedömningsmetoderna ser olika ut. Lärarna anser att bedömningen sker i relation till kunskapskraven. Alla lärarna använder sig utav formativ- samt summativ bedömning, där det formativa arbetet skiljer sig i den grad att tre av lärarna använder sig av främst feedback medan den sista använder sig av själv- och kamratbedömning. Lärarna tycker att arbetet med reliabilitet och validitet är svårt, vilket gör att arbetet med detta ser olika ut. Slutsats: Lärarna känner att de har bra kännedom om kunskapskraven, men att bedömningen ser annorlunda. Lärarna i studien arbetar även med formativ bedömning och ser även vikten av att använda sig av denna. En tredje slutsats är att arbetet med reliabilitet och validitet ser annorlunda ut för de olika lärarna.
Abstract Aim: The aim with the study is to see how the assessment in Physical Education is in relation to the knowledge requirements from The Swedish National Agency for Education. How do teachers work in order to reach a good level of reliability and validity when assessing. Do teachers use formative- and summative assessment in their education?  * How is the assessment in Physical Education in relation with the knowledge requirements? * How do four Physical Education teachers work with formative- and summative assessment in the subject?  * How do four Physical Education teachers work to reach a good level of reliability and validity when assessing pupils? Method: The method that was used is a qualitative method with interviews. The study consists of interviews with four teachers in Physical Education, from different schools in the Stockholm area. Two of the interviewed teachers were women (L2 and L3) and two were men (L1 and L4). L1 and L2 have worked as teacher for a long time, while L3 and L4 are relatively new in teaching. L4 did his teacher education I Norway. Results: The results that emerged from the study are that teachers in Physical Education find that they have good knowledge of the knowledge requirements in Lgr11, but the assessment methods are different. The teachers find that the assessment is in relation to the knowledge requirements. The teachers use formative- and summative assessment, where the formative work differs in the way that three of the teachers uses mainly feedback while the last uses self- and peer assessment. The teachers think that the work with reliability and validity is hard, which makes that the work looks different. Conclusion: The teachers feel that they have good knowledge of the knowledge requirements, but that the assessment looks different. The teachers in the study also work with formative assessment and also see the weight of using this. A third conclusion is that the work with reliability and validity looks different for the various teachers.

Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 6-9. Ht 2013

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Eriksson, Madeleine, and Jessica Yousef. "Vem får högst betyg? : En kvalitativ studie om genus och bedömning i ämnet idrott och hälsa." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-3742.

Full text

Abstract:

Syfte Syftet med studien var att ta reda på hur lärarna förhåller sig till genus och bedömning i ämnet idrott och hälsa i årskurs 7-9. Våra frågeställningar var: Bedöms pojkar och flickor på olika sätt? Vilka faktorer tar läraren hänsyn till i sin bedömning? Hur arbetar läraren med feedback? Metod Studien har en kvalitativ ansats där tre idrottslärare har intervjuats. Lärarna valdes ut genom ett bekvämlighetsurval.Intervjuerna var semistrukturerade och vi använde en intervjuguide för att säkerställa likvärdig information från våra respondenter. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av genusteori relaterat till bedömning av pojkar och flickor. Resultat Resultaten visade att bedömning är något som lärarna anser är viktigt. Ibland bedöms eleverna under lektionstid och ibland efteråt. Bedömning är viktigt för elevernas utveckling och lärande. Den formativa bedömningen är den form som lärarna använder sig av mest därför att den anses av lärarna vara mest rättvis och ger eleverna mest utveckling. Lärarna anser att det är svårt att bedöma eleverna men de försöker bedöma flickor och pojkar på ett likvärdigt sätt. Feedback är A och O för elevens utveckling anser lärarna. Lärarens arbete med feedback sker oftast spontant och är i form av positiv feedback. Den positiva feedbacken är den feedback som ger mest utveckling och förståelse för eleverna anser lärarna i denna studie. Slutsats Formativ bedömning är ett måste för elevernas utveckling. Lärarna lyfter den formativa bedömningen och utgår från detta bedömningssätt. I skolorna kommer flickorna i skymundan då pojkarna tar mer plats på lektionerna. För att flickorna ska lyftas fram använder en del av lärarna sig av en viss strategi som innebär en uppdelning i pojk- och flickgrupper, för att flickorna ska våga ta för sig mer. Feedback sker spontant och är inte alltid genomtänkt. Lärarna arbetar med feedback genom att ge kontinuerlig information och feedback om vad och hur eleverna ska göra för att bli bättre och utvecklas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Herrmans, Elin. "Bedömning i Västerbotten och Österbotten : En kvantitativ studie om hur lärare bedömer matematik." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-148466.

Full text

Abstract:

Studiens syfte är att öka kunskapen om vilka bedömningsmetoder lärare i årskurs 4 - 6 använder för bedömning av elever i matematik samt en jämförelse mellan en kommun i Sverige och en finlandssvensk kommun i Finland. Enligt forskning brister det formativa perspektivet på bedömning och summativ bedömning används mest, därför undersöks huruvida lärares bedömning är i linje med forskning. För att uppfylla studiens syfte och forskningsfrågor användes en enkätundersökning. Som grund för studien är teorierna lärande bedömning, teorin om bedömning och ett ramverk för formativ bedömning. Resultatet åskådliggör både likheter och skillnader mellan kommunerna i bedömningsmetoder. Lärare från kommunen i Sverige använder frågor, diskussioner och när elever jobbar som bedömningsaktivitet och informationen användes mest för formativt syfte och någon gång som summativ bedömning. I den finlandssvenska kommunen används prov, läxor och när elever jobbar som bedömningsaktivitet och den insamlade informationen används för summativt syfte med några inslag av formativ bedömning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Andreasson, Helena. "Bedömningsprocessen i företagsekonomi." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29978.

Full text

Abstract:

Syftet med detta examensarbete var att öka kunskapen om hur lärare i företagsekonomi arbetar med bedömning i sin undervisning. Eftersom läroplanen grundar sig på i förväg definierade mål och kunskapskrav, så var avsikten att undersöka hur dessa återspeglas i lärarnas bedömningspraktik, ifråga om vilka bedömningsprocesser som används och hur kraven tydliggörs för eleverna. Kvalitativa forskningsintervjuer har genomförts med fyra lärare i företagsekonomi. Resultaten visar på betydande skillnader hur lärarna arbetar med bedömning och i vilken utsträckning som kursplanernas mål och bedömningskriterier används, och i analysen framträder tre olika typer av bedömningspraktik. Den första kategorin har en konstant medvetenhet om kursmål och betygskriterier, vilka tydligt framträder genom alla stadier i undervisning och bedömning. Den andra kategorin däremot använder sig inte av mål och kriterier i den löpande undervisningen, medan den tredje kategorin arbetar enligt UF-konceptet vilket intar en särställning i undersökningen eftersom autentiska bedömningar och öppna lärprocesser var totalt dominerande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Moshiri, Souri. "Elevers syn på betygsättningi ämnet bild i årskurs 9. : En studie om elevers syn på rättvisa betyg och likvärdigbedömning." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-172704.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Johnsson, Jenny, and Sofie Bergsten. "Urval eller utveckling? : en fenomenografisk studie av nio elevers och två lärares olika sätt att uppfatta bedömning inom matematikundervisningen." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-19200.

Full text

Abstract:

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka och beskriva vilka uppfattningar nio elever och två lärare har av bedömning inom matematikundervisningen. Med fenomenografi som en teoretisk och metodologisk utgångspunkt har enskilda intervjuer med elever och lärare genomförts på två högstadieskolor i Halland. Resultatet presenteras i form av fyra beskrivningskategorier av sätt att uppfatta bedömning: A) Bedömning för betygsättning och som urval för att komma in på gymnasiet B) Bedömning för att förbättra betyget C) Bedömning för att utvecklas matematiskt D) Bedömning som en känsla hos lärare och elever Kategorierna analyseras i förhållande till summativ och formativ bedömning. En slutsats är att kategori A är den vanligast förekommande bland de elva respondenterna. Vidare framkommer att de två lärarna uppfattar bedömning på väldigt olika sätt. Den ena uppfattar bedömning och undervisning som två skilda saker, medan den andra anser att dessa två inte går att separera från varandra. Denna spänning kopplas till lärarens olika uppdrag, att sätta ett summativt betyg för urval och att främja elevens kunskapsutveckling genom formativ bedömning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Sjöberg, Caroline, and Catarina Gustavsson. "Bedömning i grundskolans tidigare år." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35741.

Full text

Abstract:

Syftet med studien har varit att ta reda på hur lärarna i vår undersökning arbetar med bedömning och den bedömningsmatris som används på skolan i fråga (se bilaga 3). Skolan där undersökningen tagit plats ligger i Skåne och bedriver undervisning i årskurserna F-5. Vi har gjort fem intervjuer med lärare som arbetar på skolan, och en intervju med den biträdande rektorn som är huvudansvarig för utformningen av bedömningsmatrisen. Den litteratur vi använt oss av har till största del varit koncentrerad kring olika former av bedömning. De som varit deltagande vid intervjutillfällena och det kvalitativa metodvalet har grundats på hur vi ansåg att vi skulle få en god insikt inom ämnet bedömning. Resultatet visar att de flesta av pedagogerna föredrar den formativa bedömningen, men några anser att det behövs mer resurser för att få till en givande formativ miljö för eleverna. När det gäller bedömningsmatrisen, så blev vår uppfattning att en del ansåg det vara ett tidskrävande arbete och att den hade otydligt utformade kunskapsmål.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Griboedova, Maria, and Angela Vinnarlund. "En kvalitativ studie om bedömning av matematik i årskurs fyra och fem." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28610.

Full text

Abstract:

Syftet med detta arbete är att skapa kunskaper om bedömningen i matematikämnet i grundskolan och undersöka den utifrån lärares perspektiv. För att komma fram till det resultatet använde vi en kvalitativ metod . Med hjälp av intervjuer fick vi ett brett empiriskt material. Vi intervjuade nio behöriga matematiklärare och fick fram olika synsätt angående bedömningen. I analysdelen kom vi fram till att bedömningen i matematiken är ett brett tema, som innehåller olika delar. Vi har fokuserat mest på formativ och summativ bedömningar. I arbetet har vi belyst vikten av kamrat- och självbedömningen. Analysen visade att lärarna arbetar med bedömningen utifrån sociokulturella teorin.Slutligen har vi kommit fram till att bedömning i matematik utgör en viktig del i lärarnas arbete.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Eriksson, Elisabeth. "Att döma framåtsyftande : En problematisering av bedömningsbegreppet i aktuell svensk och anglosaxisk forskning." Thesis, University of Gävle, University of Gävle, Department of Education and Psychology, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-4570.

Full text

Abstract:

Bedömning inom skolan är något komplext och bedömningsbegrepp likaså, hur de definieras, tolkas och används. Hur bedömning förmedlas till en elev är av stor betydelse för det fortsatta lärandet. Rätt utformad kan denna förmedling resultera i ett ökat engagemang hos eleven och en förbättring av elevens lärande. Behovet av att förstå bedömningsprocesser och olika former av bedömning är idag högaktuellt inom svensk grundskola i och med att landets skolor och rektorer givits i uppdrag att utforma skriftliga omdömen från skolår 1. Även om det gått snart ett år sedan uppdraget gavs är det i kontakter med lärare och rektorer tydligt att utformandet av skriftliga omdömen i många fall är en process som är långt ifrån klar. För att kunna utforma dessa omdömen på tillfredsställande sätt behövs djupare kunskaper om bedömningsbegrepp.

Denna studie är en forskningsöversikt, en analytisk undersökning av aktuell forskning kring bedömningsbegreppet. I översikten problematiseras bedömningsbegreppet inom skolans värld för att tydliggöra hur olika former av bedömning definieras och används inom svensk och anglosaxisk forskning. Undersökningen omfattar 48 källor, varav 27 svenska. Dessa har analyserats genom en studie av definitioner, argument, formuleringar, författarnas perspektiv och eventuella personliga ställningstaganden, samt om de är att betrakta som problematiserande eller enbart konstaterande.

Resultatet visar att det inom den anglosaxiska forskningen, som dominerar den internationella forskningen kring bedömning, finns en betydligt högre grad av problematisering och diskussion kring bedömningsbegrepp än inom svensk forskning. Inom svensk forskning är det istället lätt att tro att det råder konsensus i hur man tolkar och förstår bedömningsbegrepp. Denna villfarelse skapas av en brist på definitioner och en avsaknad av diskussioner kring begrepp. Istället problematiseras summativ bedömning i form av betyg utifrån frågan om likvärdighet, en diskussion som saknas i anglosaxisk forskning.

Vid en jämförelse av svensk och anglosaxisk forskning kring bedömning framträder en tydlig skillnad i fokus, även om svensk forskning börjar närma sig ett anglosaxiskt perspektiv. Detta genom att inta ett övergripande perspektiv på bedömning istället för att se formativ och summativ bedömning som separata företeelser. Att tala övergripande i termer av kunskapsbedömning innebär dock inte att svårigheterna för bedömning att uppfylla kraven för att tillskrivas såväl formativ som summativ karaktär försvinner Detta är något som den anglosaxiska forskningen tydligt vittnar om.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Videnö, Helena. "Formativ bedömning i samhällskunskap på gymnasiet : En kvalitativ undersökning om formativ bedömning under ett läsår präglat av en pandemi." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-85149.

Full text

Abstract:

Resultat av forskningsstudier som visar på att formativ bedömning har positiva effekter på elevers lärande har fått stor spridning i världen och inte minst i Sverige. Kunskapsbedömningar i skolan görs med olika syften. När bedömningar görs för att stötta och utveckla elevers lärande talas det om formativ bedömning och när bedömning görs för att stämma av elevers kunskaper mot betygskriterier benämns det som summativ bedömning. Båda typerna av bedömning behövs men forskningsstudier har gjorts som indikerar att betygsfokus och digitala lärplattformar kan utgöra hinder för en formativ bedömningspraxis. Forskning som undersöker hur elever och lärare uppfattar och använder sig av formativ bedömning i ämnet samhällskunskap på gymnasiet har gjorts i begränsad omfattning. Så är det även vad gäller forskning som undersöker hur formativ bedömning uppfattas av elever och lärare i samhällskunskap under ett läsår präglat av en blandning av när- och distansundervisning under en pandemi. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur elever och lärare uppfattar formativ bedömning i samhällskunskap. Syftet är också att undersöka hur de uppfattar formativ bedömning under ett läsår präglat av en blandning av när- och distansundervisning. De frågeställningar som formulerades för att uppnå syftet besvarades genom att kvalitativa intervjuer genomfördes med elever som studerar Samhällskunskap 1b med olika lång erfarenhet av gymnasiestudier samt med deras lärare. Resultatet av intervjuerna analyserades med hjälp av fem nyckelstrategier som Paul Black och Dylan Wiliam utformat utifrån sin forskning om lärande och bedömning. Dessa strategier beskrivs som användbara verktyg i undervisningen för att kunna besvara frågor om var eleven befinner sig i lärandeprocessen, vart eleven är på väg och hur eleven ska ta sig dit. Resultatet av undersökningen visar att den digitala lärplattform som elever och lärare använder sig av är ett gynnsamt verktyg för att synliggöra för eleverna och för läraren var eleverna befinner sig inlärningsmässigt i förhållande till målen. Undersökningen visar också på att eleverna uppfattar lärarens återkoppling som användbar för att ta sig vidare i lärandeprocessen. Den skriftliga återkopplingen eleverna får tillsammans med ett betygsliknande omdöme uppfattas av eleverna som en indikation om var eleven befinner sig, vart den är på väg och hur den ska ta sig vidare, vilket uppskattas av eleverna. Följaktligen visar resultatet av den här undersökningen att de formativa och summativa kunskapsbedömningarna harmonierar väl med varandra. Kamraters återkoppling värderas inte lika högt som lärarens då kamraten inte uppfattas som lika kompetent i ämnet som läraren. Resultatet av undersökningen visar att eleverna tränas i att kunna göra självbedömningar men att de uppfattar sig olika mycket som ägare av sitt eget lärande beroende på om de är första- eller andraårselever. Resultatet visar att läraren upplevt att muntlig återkoppling blivit svårare att ge under de förutsättningar som ges under pandemin och att träning i kamratbedömning inte är något som prioriterats i någon större utsträckning under dessa ovanliga omständigheter. Avslutningsvis visar resultatet av undersökningen på den potential de digitala verktygen har för en formativ bedömningspraxis då undervisningen kombineras av när- och distansundervisning.
Results from research studies showing the positive effects of formative assessment on students’ learning have spread across the world and in Sweden. Assessment of student achievement has two different functions depending on why the assessment is made. When the goal is to monitor learning the assessment is formative and when the goal is to evaluate what the student has learnt at the end of an instructional unit by comparing it to some standards it is summative. Both types of assessments are needed but some research studies indicate that formative assessment practices may be impeded by excessive focus on grades and by the design of digital learning platforms. Not many research studies have been made examining formative assessment practices in social studies at upper secondary school. Nor have many research studies been made that examine formative assessment practices and how they are perceived by students and teachers a school year during a pandemic. The aim of the study is to find out how formative assessment in social studies is perceived by students and teachers at upper secondary school. The aim is also to examine how they perceive formative assessment practices a school year during a pandemic with a mix of on-site and distance learning. A qualitative method was used to answer the research questions. Two groups of students from different grades studying the same core course “Samhällskunskap 1b” and their teacher were interviewed. The data gathered from the interviews were analyzed with Paul Black’s and Dylan Wiliam’s five strategies formed on the basis of their research on learning and assessment. These strategies are described as useful tools in education to answer questions about where the student is in his/her learning process, where the student is going and how to get there. The result of the study shows that the digital learning platform that the students and their teacher use is a beneficial tool for them to visualize where the student is in the learning process in relation to the learning goals. Furthermore, the result shows us that the students perceive the feedback that they receive from their teacher as useful in guiding the student where to go next and how to get there. The written feedback combined with a summative-like assessment helps the students taking the next step in the learning process. Consequently, this study shows that formative and summative assessments harmonize. Peer assessment is not as much valued by the students as the formative assessment they receive from their teacher, since they do not regard their peers being sufficiently qualified to give feedback. The result of the study shows that students do get training in making self-assessments. However, students in second grade consider themselves as owners of their own learning to a greater extent when compared with students in first grade. The result shows us that the teacher perceives that opportunities to give students oral feedback have diminished during the pandemic and that the practice of peer assessment has been given less priority during these extraordinary circumstances. Finally, the result shows us the potential of digital tools being used for formative assessment practices when education is a combination of learning at school and online.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Pettersson, Jennie. "Muntlig färdighet – lärares uppfattningar om metoder för lärande och bedömning : En studie av sju lärares uppfattningar om bedömning av muntlig färdighet i språk." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-53331.

Full text

Abstract:

My aim is to find out about teachers’ perceptions of methods concerning learning and assessment of oral proficiencies. My questions are: What perceptions are there among teachers concerning assessment of oral proficiencies? How do teachers describe their ways of promoting and assessing oral proficiency? In order to answer my questions and obtain data I have accomplished two focus groups interviews with seven language teachers. The result shows that teachers are concerned with several factors regarding assessment of oral proficiency. They express that they try to include all students and that all students get the chance to express themselves, but one problem is that students often tend not to speak or practice their oral skills in the classroom. To prevent this issue teachers try to have discussions and oral tests in smaller groups, something which seems to be successful according to teachers. However, another problem with reference to promoting and assessing oral skills, is that time is not sufficient enough for the teachers to help all students to reach the oral goals. Because of that teachers tend always to have special occasions where they assess students whereas the continuous assessment takes place in the classroom at suitable opportunities.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Summativ'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles