Contents
Academic literature on the topic 'Surfplattor i förskolan'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Surfplattor i förskolan.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Dissertations / Theses on the topic "Surfplattor i förskolan"
1
Högdal, Nathalie. "Surfplattor som lärandeverktyg i förskolan : Förskollärarnas användning av surfplattor inom förskolan." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-135101.
Full textAbstract:
Surfplattor har kommit in i förskolans verksamhet och med dom farhågor om hur bra det verkligen kan vara. Denna studie fokuserar på hur förskollärare arbetar med surfplattor i förskolan och hur barns lärande påverkas av dess användande enligt dom. Tidigare forskning visar att barn kan hantera surfplattor lättare än en dator och att de blir bättre på problemlösning och dessutom utvecklas deras kreativa sida av surfplattor. Det finns dock risker med att använda surfplattor för yngre barn så som allt för mycket stillasittande och stress. När förskollärare dokumenterar med surfplattor kan deras möjlighet till reflektion påverkas negativt eftersom tekniken gör att detta arbete kan göras så snabbt. Denna studie är baserad på kvalitativa intervjuer med sex förskollärare på två olika förskolor i norra Sverige. Resultatet visade att dokumentation är vad surfplattan används till mest på båda förskolorna. Barnen i sin tur spelar mest spel som förskollärarna har laddat ner. Alla sex förskollärare som deltog i studien underströk att det fanns innehåll i läroplanen som motiverade användning av surfplattor. Det visade sig också att förskollärarna på båda förskolorna ville arbeta mer med surfplattor speciellt tillsammans med barnen på ett pedagogiskt sätt. Det intryck jag fick utifrån denna studie är att surfplattor förenklar för förskollärarna med deras arbetsuppgifter och med mer kunskap om hur surfplattor kan användas kan de bli ett utmärkt verktyg att använda tillsammans med barnen.
2
Göcmenoglu, Zahide. "Pedagogernas inställning till surfplattor : Surfplattan som verktyg för lärande inom förskolan." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-21566.
Full textAbstract:
We live in a society where the technology has an enormous role in our lives. The average age of using digital tools among Swedish people is down to a very young age. In the recent period of time there has been much debate about tablets and their use in preschools. The aim of this study is to examine the preschool teachers experiences and perceptions of tablet use and how the implementation of the tablets benefits the school activities. What is central to this research is not how kids use the tablet, but how educators are using the tablet device as supplement for children’s development. A qualitative method is used on this study in form of interviews. Results of the interviews showed that teacher who went on a further education in tablet use was more knowledgeable in tablet use then the teachers who didn’t went.
3
Filiz, Kerpan, and Wang Jue. "Stöttning i undervisning med surfplattor : En analys om stöttning som uppstår i undervisning med hjälp av surfplattor." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-186932.
Full textAbstract:
Denna studie syftar till att undersöka och analysera stöttning som uppstår vid undervisning med hjälp av surfplattor. Studien använder sig av observationer från fem undervisningstillfällen med barnen som är från ett till fem år gamla, och fem förskollärare på två svenska förskolor. Intervjuer med förskollärare efter varje undervisningstillfälle används också för att ta reda på pedagogers förhållningssätt till stöttning och deras tankande kring val av olika stöttningsstrategier. Resultat analyseras med hjälp av tidigare forskning, sociokulturella begrepp ”stöttning” och Yelland och Masters (2007, s. 367) klassifikation av stöttning (kognitiv, emotionell och teknisk stöttning). Studien visar att förskollärarna använder olika stöttningsstrategier inom ramen av stöttningsklassifikation vid undervisning, vilket sammanflätas och kompletterar varandra för att stödja barns lärande. Kognitiv stöttning inkluderar modellering, uppmuntran till samarbete och kommunikation mellan barnen, frågeställning, förklaring och att förenkla uppgiften. Nya stöttningsstrategier identifieras också inom ramverket av kognitiv stöttning, det vill säga, att korrigera missförståelse och att erbjuda tekniska instruktion och att lära barnen att lösa vanliga tekniska problem. Emotionell stöttning inbegriper positiv uppmuntring, pedagogers närvaro och aktiva deltagande. Teknisk stöttning omfattar förändring av svårighetsnivåer på uppgiften och scaffolded feedback. Förskollärarna som deltog i studien tycker att surfplattor har möjlighet att erbjuda stöttning men pedagoger spelar en central roll för barns lärande. De påpekar att vissa faktorer, exempelvis, barns behov och förutsättningar vid olika ålder, tidigare erfarenheter och kunskap, och syftet av undervisningen påverkar deras val av olika stöttningsstrategier.
4
Olsson, Emelie. "Surfplatta, ett pedagogiskt verktyg i förskolan?" Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30667.
Full textAbstract:
Den här studien handlar om hur surfplattor används på förskolor. Syftet med undersökningen är att få insikt i hur pedagogerna på förskolorna integrerar surfplattorna för att främja och utveckla barns lärande. Det är en studie med kvalitativt metodval, där observationer och intervjuer har varit metoder för att samla in mitt empiriska material. Studien är gjord på två förskolor med sammanlagt sex pedagoger. Det empiriska materialet analyseras utifrån teorier kring implementering av teknik i förskolan med hjälp av begreppen innehållskunskap, didaktisk kunskap och teknisk kunskap. Materialet diskuteras också utifrån den potentiella utvecklingszonen. Analysen visar att pedagogerna ställer sig positiva till surfplattor i förskolan men det skiljer sig i hur användningen ser ut på förskolorna. Den visar också att om verktyget används tillsammans med innehåll och didaktik kan man nå surfplattans fulla potential.
5
Andersson, Michaela, and Tilda Gustavsson. "Digitala verktyg i förskolan." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-24152.
Full textAbstract:
Sammanfattning Dagens samhälle har blivit mer digitaliserat och digitala verktyg har fått en större plats i Läroplanen för förskolan, vilket i sin tur har medfört ökade krav på pedagogernas digitala kompetenser. Det finns ännu inte så mycket forskning gjord kring användningen av digitala verktyg inom förskolan. Även åsikterna kring digitala verktyg och tillgången till dem skiljer sig åt mellan de olika förskolorna. Därför tycker vi att det är det viktigt att studera mer kring användandet av digitala verktyg i förskolan. Syfte Studiens syfte är att undersöka hur surfplattor och andra digitala verktyg används i förskolor och vad pedagoger anser att barn lär sig genom att använda dessa. Metod Studien utgår från kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju pedagoger från tre olika förskolor. Resultat Pedagogernas inställning till digitala verktyg är i stor utsträckning positiv. Digitala verktyg används på de intervjuade förskolorna som ett komplement till andra undervisningsmetoder. Digitala verktyg i form av surfplattor, robotar och projektorer erbjuder flexibla lärplattformar som kan utveckla barns lärande samt ge dem kunskaper inom bland annat de språkliga och matematiska områdena. Pedagogerna uttryckte att de verktyg som främst används är surfplattor, programmerings-robotar, ägg, tv-skärmar, projektorer, mobiltelefoner, datorer samt greenscreens. Barnen använder digitala verktyg till att söka information med, bokläsning genom Ugglo eller att spela spel i appar. Digitala verktyg används av pedagogerna för att hålla kontakt med och skicka information till föräldrarna. Digitala verktyg används även till att dokumentera och lagra information om vad som sker i verksamheten, något barnen kan vara delaktiga igenom att få dokumentera själva. I studien framkom det att genom speciella språk- och matematikappar, samt genom programmeringsappar och genom programmering av Bluebots, får barnen lära sig mer om språk och matematik. Pedagogerna i studien var överens om att för att digitala verktyg ska bli pedagogiska krävs en medveten användning av dem samt kompetens hos pedagogerna genom fortbildning. En andel av pedagogerna anser att de inte får tillräckligt med fortbildning kring användandet av digitala verktyg och aktiviteter kopplade till digitala verktyg. Många av pedagogerna i studien upplever att tiden med barnen har minskat till följd av digitaliseringen.
6
Moberg, Louise. "Barns matematiska aktiviteter vid användningen av surfplattan i förskolan." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-21061.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att belysa barns matematiska aktiviteter vid användningen av surfplattan i förskolan och vilka möjligheter till lärande som skapas. Frågeställningarna i studien fokuserar på vilka matematiska aktiviteter barnen deltar i vid användningen av surfplattan i förskolan, hur barnen deltar i matematiska aktiviteter, vilket lärande som möjliggörs och vilka didaktiska val förskolläraren gör för att uppmuntra barnen att delta i matematiska aktiviteter.Metoden som användes var observation med videoinspelning. Studiens datainsamling omfattar observationer vid användningen av surfplattan, med såväl barn som förskollärare. Studien genomfördes på två avdelningar på en kommunal förskola i södra Sverige. I studien deltar två förskollärare och 10 barn, fem treåringar och fem femåringar. Resultatet visar att barnen deltar i alla Bishops (1988) sex matematiska aktiviteter leka, förklara, designa, lokalisera, mäta och räkna vid användningen av surfplattor i förskolan. Genom medverkande i de matematiska aktiviteterna skapas möjligheter till lärande. Deltagande i de matematiska aktiviteterna sker i interaktionen med surfplattan, i interaktionen med andra barn och i interaktionen med förskolläraren. Utifrån detta kan argumenteras att barns lärande i matematik vid användningen av surfplattan i förskolan är beroende av dessa företeelser. Förskollärarens roll vid användningen av surfplattan i förskolan är utifrån detta viktig i både utformandet av aktiviteternas innehåll och de metoder som används. Didaktiska implikationer utifrån studien är att valet av innehåll, val av applikationer, antal barn som deltar, och förskollärarens didaktiska val i samspel med barn och innehåll är alla betydelsefulla för barnens möjligheter till lärande.
7
Johnselius, Freja, and David Rovaris. "Omsorg i det digitala gränssnittet : En observationsstudie om omsorg och surfplattor i förskolan." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-152798.
Full textAbstract:
Studien syftar till att observera hur omsorg görs i det digitala gränssnittet i relation till surfplattor i en förskolekontext och vi har utfört observationer på en förskoleavdelning med barn i åldrarna 1-3 år. Resultaten analyseras utifrån multimodal- och designorienterad teori och utgår från omsorg som en pedagogisk kompetens som kan möjliggöra ett omsorgsfullt samspråkande. Studiens resultat visar att omsorg i det digitala gränssnittet i relation till surfplattor görs på flera olika sätt. Resultatet belyser betydelsen av pedagogers förhållningssätt i arbetet med surfplattor då omsorgen som görs på avdelningen kan relateras till pedagogernas kompetens och roll som barnens omsorgsgivare. Omsorgen görs i teckenskapande aktiviteter som tycks kännetecknas av att pedagogerna visar genuint intresse, bekräftar barnens kommunikation och är fysiskt tillgängliga för omsorgsfulla handlingar. Omsorgen verkar även göras i relation till meningserbjudanden i surfplattans design, vilket bidrar till positiva samspelssituationer som kännetecknas av omsorgsfullt samspråkande där surfplattan kan förstås som ett gemensamt intressefokus.
8
Lundén, Ida. "App app app : En studie om förskollärares erfarenheter av att använda surfplattor i förskolan." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-312923.
Full textAbstract:
Barn får tidigt i livet komma i kontakt med surfplattor och de används numera i de flesta förskolor. Forskning har dock visat att förskollärare har varierande åsikter kring om och hur surfplattor bör användas i förskolans verksamhet. Syftet med detta arbete är därför att undersöka vilka erfarenheter och uppfattningar förskollärare har av att arbeta med surfplattor i förskolan och vad surfplattorna i sådana fall används till. Jag har som metod valt att föra intervjuer. Fyra intervjuer har gjorts med förskollärare som berättar kring sina erfarenheter och uppfattningar om hur det är att arbeta med surfplattor inom deras verksamhet. Resultatet visar att förskollärarna i relativt liten utsträckning använder surfplattor i verksamheten. Vid tillfällen de ändå användes, användes de främst till pedagogisk dokumentation och som ett verktyg för att få ett lugnare klimat i barngruppen. Vad som också framkom i resultatet var att förskollärarna var intresserade av fortbildning i att använda surfplattor, för att på så vis kunna använda surfplattorna mer tillsammans med barnen.
9
Helander, Mikaela. "Förskollärares erfarenheter av surfplattor i förskolan : - Vikten av utbildning, val av applikationer och ett medforskande arbetssätt." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-297600.
Full textAbstract:
Syftet med detta arbete är att få en inblick i vilka erfarenheter fem förskollärare från två olika förorter till Stockholm har kring användandet av surfplattor i förskolan. Frågeställningarna i studien berör vilka erfarenheter förskollärare har av att använda surfplattor tillsammans med barnen i förskolan. Ytterligare frågor riktas mot hur förskollärarna resonerar kring urval av applikationer och om några skillnader kan urskiljas på de olika förskolorna, i erfarenheter kring arbetet med surfplattorna. Metoden som valts i relation till syftet för studien och frågeställningarna är att genomföra intervjuer. Resultatet visar på att förskollärares erfarenheter är att användandet av surfplattorna upplevs gynna barns samspel på flera olika sätt. Bland annat menar de även att användandet av surfplattorna underlättar att de själva kan vara medforskande pedagoger i större utsträckning, eftersom surfplattan är så lättillgänglig. I resultatet framkommer även att kompetensutveckling och möjligheten till att utbyta erfarenheter kring hur man kan använda surfplattor i förskolans verksamhet, är eftersträvansvärt hos förskollärarna. Vidare visar resultatet att urvalet av applikationer sker på ett medvetet sätt där frågor kring syftet med urvalet hela tiden är i fokus. Resultatet visade även att de förskolorna som hade en inriktning mot IKT hade större möjlighet att utbyta erfarenheter kring arbetet med surfplattorna än de förskolor som inte hade en IKT inriktning.
10
Walldén, Hillström Kristina. "I samspel med surfplattor : Om barns digitala kompetenser och tillträde till digitala aktiviteter i förskolan." Licentiate thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-246563.
Full text