Academic literature on the topic 'Svagheter'

Auskultation kolleger emellan beskrivs ofta i högskolepedagogisk litteratur som en lämplig metod för kollegial utveckling av lärarroll och undervisningspraktik. Formerna för auskultationerna varierar och själva genomförandet kan vara förknippat med vissa problem som t.ex. tidsåtgång, olika förväntningar och osäkerhet gällande återkoppling. I den här artikeln presenterar vi ett kollegialt utvecklingsprogram med en modell för auskultationer som vi har skapat och genomfört i ett lärarlag på en språkinstitution vid Stockholms universitet. Vi presenterar dels själva modellen med särskilda mallar för auskultation, återkoppling och kollegiala samtal, dels diskuterar vi styrkor och svagheter med modellen. Erfarenheten av genomförandet visar att auskultationer med stöd av mallar fungerar bra och kan leda till fördjupat kollegialt utbyte. Samtidigt är kostnad, lärarnas motivation att delta samt förhållningssätt vid framförandet av återkoppling på kollegernas undervisning några inverkande faktorer på hur väl ett program av detta slag fungerar.

Hållbar utveckling ska vara en naturlig del av verksamheten vid universitet och högskolor. För lärosätena gäller att de förutsättningar som följer av traditioner och verksamhetens inriktning ser olika ut. För utveckling av den hållbara högskolan fordras stor insikt om det egna lärosätets historik och särskilda förutsättningar samt den egna verksamhetens styrkor och svagheter, risker och möjligheter. Vi menar att alla lärosäten, som på allvar vill integrera hållbar utveckling i verksamheten, möter en uppsättning dilemman i detta arbete. I artikeln behandlas sju dilemman. Det handlar bland annat om att balansera eldsjälars engagemang mot vikten av systematik, att skapa förutsättningar för förnyelse genom avveckling av program och kurser som inte längre är relevanta i förhållande till samhälls- och kunskapsutvecklingen och att utveckla verklig tvärvetenskap, parallellt med att en hög nivå på klassiska ämnen upprätthålls. För att etablera hållbara lärosäten behövs också riktade satsningar som stödjer utvecklingen och en ökad samverkan mellan lärosäten för att säkra resurser och kompetens.

I 2015 lagde Statsbiblioteket (nu Det Kgl. Bibliotek Aarhus) de første digitaliserede danske aviser op pa webtjenesten Mediestream. Efter to ar har antallet af søgbare avissider i tjenesten passeret 30 millioner. I denne artikel beretter seniorforsker Henrik Smith-Sivertsen fra Musik- og Teatersamlingen om sine erfaringer med Mediestream og med dens styrker og svagheder.

Konklusionen på denne artikel er, at kriteriebaseret og deltagerbaseret evaluering er interessante alternativer til de forskellige former for tilfredshedsevaluering, når fokus er på udvikling af underviserkompetencer. Formerne har hver deres styrker og svagheder, men kan begge være med til at sikre, at kvaliteten af data fra studenterevalueringer bliver højere, og at underviserne ikke føler sig dømt af ukvalificerede.

4-rumsmodellen er en vision for vidensamfundets bibliotek og har siden præsentationen i 2010 været rammesættende for dansk biblioteksudvikling. Formålet med denne artikel er at formidle en undersø- gelse af, hvordan 4-rumsmodellen indholdsudfyldes af brugere, ikke-brugere og bibliotekspersonalet i Vesthimmerlands Kommune og derfra at vurdere, hvilke styrker og svagheder 4-rumsmodellen har ved anvendelse i praksis. Som baggrund for undersøgelsen redegøres for udvalgte teoretiske vinkler. Den valgte dataindsamlingsmetode er to typer af diskussionsfora, fokusgruppeinterviews med brugere og ikkebrugere samt workshops med personalet. Resultaterne viser, at deltagerne indsætter 4-rumsmodellen i en lokal kontekst, at de nævner emner, der rækker ud over modellen og at det performative rum skaber mest debat. På baggrund af resultaterne konkluderes, at 4-rumsmodellen er en god ramme til diskussion af biblioteksudvikling, men at den behøver følgetekster for at inspirere deltagerne.

I denne artikel sættes lærings- og politisk proces-tilgange til organisatorisk forandring overfor hinanden med henblik på at understøtte og kvalificere udvikling af strategier, der kan bringe arbejdsmiljø på dagsordenen i organisatoriske forandringsprocesser. Med i litteraturen, og i nyligt afsluttede forskningsprojekter fremhæves styrker og svagheder i de forskellige tilgange, og der peges på muligheder for at kombinere et læringsperspektivs frisættende potentialer med politisk procesperspektivets fokus på magt og processer. Artiklen afsluttes med en diskussion af de strategiske implikationer ved at anvende politisk procesperspektivet på konstruktionen af en arena for læring og forandring.

Når man underviser i økonomi som et redskabsfag, kan man med fordel koble langt mere til virkeligheden end det typisk sker idag. Det kan man gøre ved at vælge så virkelighedsnærelærebøger som muligt, men også ved at lade undervisningen tage direkte udgangspunkt i den aktuelle økonomiske udvikling og økonomiske politik og ikke mindst debatten herom.Herved bliver faget opfattet som relevant og virkelighedsnært, og det bliver naturligt ikke kun at undervise i mainstream, men også i alternative økonomiske teorier (pluralisme) og i indbyggede svagheder ved enhver form for økonomisk teori.

I sin indledning til bogen "Marketing and Semiotics. New Directions in the Study of Signs for Sale" (anmeldt i dette nummer) fremfører Jean Umiker-Sebeok, at markedsvidenskab og semiotik er "komplementære". Simon Ulrik Kragh videreudvikler i sin artikel denne grundtanke: At "semiotikken og erhvervsøkonomien kan udnytte hinandens indsigter til at kompensere for egne svagheder". Begge parter vil derfor have fordel af, at man "krydser de to traditioner i integrerede erhvervs- økonomiske og semiotiske analyser". Artiklens "markedssemiotik" udvider bl.a. de velkendte begreber om denotation og konnotation til at omfatte ikke blot visuelle og verbale tegn, men også forbrugernes oplevede produktbetydning. Herefter diskuteres det, hvilken erhvervsøkonomisk effekt det har at anvende de forskellige tegnfunktioner som handlingsparametre i markedsføringen.

Artiklen beskriver etableringen og justeringen efter den første gennemførelse af et treugers-kursus på DTU i simuleringsmodeller for sygdomsspredning. Deltagerne skal både lære de nødvendige programmeringsfærdigheder til at kunne skrive si-muleringskoden, og de skal lære teori og praksis omkring simulering. Vi fokuserer her på tre udfordringer omkring dette kursus. Kurset er delt op i en off-campus-uge, hvor de studerende skal lære at programmere, og dernæst to on-campus-uger, hvor de skal lære at simulere og bruger deres programmeringsfærdigheder på en selv-valgt projektopgave. Med få justeringer blev off-campus-delen optimeret, så den understøtter on-campus-delen. De studerende fik mere fleksibilitet i arbejdstiden den første uge, og de fagligt svage studerende kunne bruge mere tid, mens kursets forløb blev varieret. Her beskrives styrker og svagheder ved gennemførelsen af kur-set som blended learning. Generelt viste blended learning sig at være en udmærket metode til at give studerende og undervisere mere fleksibilitet

Brands are the instruments corporates use to create and communicate brands reputation. Within the different industries for consumer products intangible assets such as brands are known to have great importance for corporate prosperities. When consumers experiences a specific brand symbolizes best possible value for money, the corporate behind it has managed to create a unique competitive advantage that should be to its full potential. Strong brands can pose the difference between winning or loosing on the market. Due to this brands should be considered as cost-effective instruments since they help create financial advantages such as consumer loyalty. This insurances future demands on products attached to the brands that generate future cash-flows. Brand valuation is will therefore be of more and more importance. The knowledge of the value of an asset is after all an vital supposition to evaluate if the corporate has been successful in it’s struggle to create value for its owners or not.This paper aims to investigate one of brand valuation’s methods mode of procedure and why the reliability is questioned

Varumärken är de symboler och/eller de kännetecken som företag använder som redskap för att bygga och kommunicera varumärkets förtroende och rykte. Inom de olika branscherna för konsumentvaror kan immateriella tillgångar som varumärken och patent tillkännas ha stor betydelse för företagens framgångar. När konsumenter upplever att ett specifikt varumärke symboliserar ”bästa möjliga valuta för pengarna” har företaget bakom det lyckats skapa en unik konkurrensfördel som bör utnyttjas till fullo. Starka varumärken kan därför utgöra skillnaden mellan att vinna eller förlora på dagens marknad och bör därmed betraktas som kostnadseffektiva verktyg eftersom de som skapar finansiella fördelar i form av konsu-mentlojalitet, vilket försäkrar efterfrågan på företagets produkter och genererar framtida kas-saflöden. Behovet av att kunna återge immateriella tillgångars verkliga värde borde därför bli allt viktigare framöver. Kunskap om värdet på en tillgång är trots allt en grundläggande förut-sättning för att kunna utvärdera om ett företag varit framgångsrik i sin strävan att skapa värde för dess ägare eller inte.Med denna uppsats ämnar författarna att undersöka en av värderingsmetodernas tillvä-gagångssätt och varför att metodens tillförlitlighet ifrågasätts

I detta arbete så skapades fyra stycken spelbossar i konceptgrafik som utgår ifrån att testa teorier inom Socialpsykologin och för att undersöka ifall tematiseringen av bossen kan tydliggöra dess svaghet som annars brukar synliggöras genom färgkodning. Slutbossarna har gestaltats i tre olika nivåer där syftet är att via en kvalitativ intervju testa bossarna gradvis, i gråskala, tematisering och till sist färgkodning. Den centrala frågan undersöktes med en kvalitativ intervju som var utformad för att efterlikna de korta sekvenserna som spelbossar presenteras med innan spelaren blir satt i en konfrontation. Undersökningen tog plats på IT-Gymnasiet i Skövde och visade att det överliggande temat som bossen blir utformad efter påverkar uppfattningen av bossen genom av att det lägger till ett ytterligare lager på de stereotyper som bossarna utgick ifrån. Arbetet avslutas med förslag om möjliga fördjupningar inom detta ämne.

Syftet med denna studie var att beskriva möjligheter och svårigheter med att använda MI i missbruks- och beroendevård inom socialtjänst, psykiatri, behandlingshem och kriminalvård. Frågeställningen som användes var: Vilka erfarenheter har professionella inom missbruks- och beroendevård av att använda MI? Metoden som användes var hermeneutisk vetenskapstradition med semistrukturerade kvalitativa intervjuer som gjordes med fyra personer utbildade inom MI. Intervjuerna analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visade att MI inte är lätt att praktisera men de professionella ser fler möjligheter än svårigheter. Det viktiga är att skapa en arbetsallians och sen anpassa stilen i samtalen till klientens förändringsprocess och personlighet. Vid psykotiska tillstånd, självmordstankar och allvarliga regelöverträdelser kan det behövas något annat än MI.

Extreme programming (XP) är en av flera lättrörliga utvecklingsmetoder. Detta innebär att arbetssättet är strukturerat på ett sätt som gör att systemets innehåll enkelt kan omformas efter uppkomna önskemål under projektets gång. Dessa metoder är alltså anpassade för att hantera förändrade kravbilder under pågående projekt. Principen är att framtiden är föränderlig, varför det behövs utveckling som stöder föränderlighet.

Kunden ges en betydelsefull roll i lättrörliga utvecklingsprojekt.

XP består av ett antal praxis (practices) som tillsammans syftar uttryckligen till att utveckla enastående (outstanding) programvara. Vi har dock funnit att XP inte kan sägas utgöra en metod i bemärkelsen som Goldkuhl (1992) definierar en metod.

Vår huvudsakliga fråga som besvaras i uppsatsen är hur XP kan användas. Vi har genomfört tvåfallstudier. Vi var nyfikna på att förstå hur företagen löser problematiken att XP inte har en väl beskriven arbetsföljd. Vårt syfte med denna uppsats har varit att genomföra en metodvärdering av XP för att visa hur XP kan användas och vilka styrkor och svagheter som finns i XP. Genom detta vill vi försöka ge råd tillföretag och organisationer som funderar på att införa XP som systemutvecklingsmetod. Analysarbetet har vi genomfört med hjälp av Multi-grounded theory. Metodvärderingen har vi gjort enligt MA/SIMM.

Vi har i vår undersökning bland annat kommit fram till att bägge företagen som vi undersökt lyckas få till fungerande metoder med hjälp av XP. Vidare har vi funnit att XP innehåller styrkor som gör att projektgruppen utvecklar system med rätt sorts funktionalitet och system med kodrelaterat få fel,samtidigt som kunden får snabb kundnytta och projektgruppenen kompetensspridning. Vi har också kommit fram till att XP innefattar svagheter som leder till att XP upplevs kaotiskt. Vi tycker bland annat att XP kräver att flertalet av projektdeltagarna är erfarna utvecklare.

Business Intelligence (BI) möjliggör bättre och effektivare beslutsfattande genom att förse beslutsfattare med relevant information vid rätt tillfälle, plats och format och har därmed möjligheten att stärka verksamheter. Idag är det svårt att hitta en framgångsrik verksamhet som inte tillämpar BI. Implementeringen och underhållningen av BI är dock kopplad till några förebyggande faktorer. Cloud Computing (CC) är en ny typ av lösning som har potentialen att åtgärda de förebyggande faktorerna som brukar hindra verksamheter från att utnyttja fördelarna hos BI. Kombinationen av BI och CC brukar kallas för Cloud BI, vilket är området som denna undersökningen berör. Styrkor och svagheter hos CC blir ärvda till Cloud BI i samband med kombinationen. Precis som BI har sina förebyggande faktorer har även Cloud BI förebyggande faktorer i form av svagheter. Verksamheter måste överväga styrkor mot svagheter innan de väljer att tillämpa Cloud BI. Under denna undersökningen genomförde författaren en litteraturgranskning och upptäckte både inkonsekvens och motsägelser angående styrkor och svagheter hos Cloud BI samt en brist på empiriska och kvalitativa studier. Författaren valde därmed att undersöka styrkor och svagheter hos Cloud BI i praktiken, genom att ta reda på hur praktiska användare i Sverige upplever Cloud BI. Användarnas upplevelser samlades in genom semi-strukturerade intervjuer och analyserades genom tematisk analys. Totalt deltog sex respondenter från fyra olika verksamheter. Resultatet visar att styrkorna som användarna upplever är (1) skalbarhet, (2) tidsbesparingar, (3) mobilitet, (4) potentiella kostnadsbesparingar, (5) inbyggd säkerhetskopiering, (6) effektivitet samt (7) tillgång till de senaste versionerna medan svagheterna som användarna upplever är (1) svårt att estimera kostnader, (2) lagstiftningsproblem, (3) leverantörsberoende, (4) kompatibilitetsproblem, (5) mognad samt (6) valmöjligheter.

Patentsystemet kan ge upphov till vad som kallas patentsnår, där en aktör som vill producera en produkt eller bedriva en process måste vända sig till de olika patentinnehavare vilka innehar rättigheterna till de nödvändiga teknikerna för att få göra detta. Det här är ett förfarande som är både kostsamt och tidskrävande och därigenom får en dämpande inverkan på innovationen. För att hantera detta kan patentinnehavare gå samman i en patentpool och genom denna gemensamt licensera ut de patent vilka krävs för att producera en produkt eller bedriva en process. Dessa poolsamarbeten som berör monopolrättigheter kan dock skapa konkurrensbegränsande effekter. Genom tiderna har domstolarna gått från en bedömning av patentpooler som en rättmätig utbyggnad av patenträtten, till en bedömning att varje avtal som ökar patenträttens omfattning är olaglig för att slutligen tillämpa regler som tar hänsyn till positiva och negativa effekter och därifrån göra en avvägning i fall till fall. Den tidiga utvecklingen tog plats i Förenta staterna men det nuvarande rättsläget är i stort det samma också i EU. De första reglerna som utfärdats om patentpooler är de riktlinjer som kommissionen gav ut 2004, dessa ger ledning om hur kommissionen kommer att bedöma ett poolsamarbete men de utgör inte bindande rätt. Det faktum att riklinjerna inte utgör bindande rätt medför en osäkerhet för marknadens aktörer i och med de kan bli ifrågasatta trots uppförande av pool i enlighet med riktlinjerna, att ett sådant ifrågasättande skulle ske är dock osannolikt. Poolers legalitet bedöms utifrån den konkurrenseffekt tekniken medverkar till, poolens struktur samt de villkor som uppställs i poolavtalet. Riktlinjerna är idag allmänt utformade, och för att säkerställa att poolerna inte leder till konkurrenshämmande effekter, såsom kartelliknande verksamhet, skulle exempelvis det idag frivilliga alternativet att ha med en oberoende expert vid uppförande och driften av poolen kunna bli obligatoriskt. Riktlinjerna utgör EU-rättens första stapplande steg, och osäkerheten kring poolernas reglering kommer sannolikt att åtgärdas i takt med att fler ställningstaganden görs av EU-domstolen och kommissionen samt att regleringen fastställs.

Abstract Problem-based learning (PBL) was from the beginning developed in medical school, but is today used in education in other programmes as well. Investigations about PBL have been conducted in different disciplines and there is also metastudies. In this paper, a metastudy of 8 bachelor degree papers have been conducted. The questions answered were: which methods were used to investigate PBL in primary, lower secondary and upper secondary school,which advantages were found in working according to the PBL method, which disadvantages were found in working according to the PBL method and did teachers and students views about advantages and disadvantages about PBL as a method differ and if they did, how? The results showed that mostly qualitative methods were used to investigate the PBL as a method, mostly abilities of social qualities and independence were trained in working according to PBL, a disadvantage was that working according to the PBL method was considered more resourse consuming than traditional teaching methods and teachers and students views about PBL did not differ considerably. Further research is needed to reveal relevant measuring methods to investigate PBL and to determine the effectiveness of the method.

ABSTRACT Background When faced with an unexpected cardiac arrest the ambulance nurse is in responsible for taking advanced actions to create a clear airway. Two accepted methods for this is endotracheal intubation and application of laryngeal mask. Aim The purpose of this study was to examine the use of endotracheal intubation compared to application of the laryngeal mask in unexpected cardiac arrest. Method Literature study with quantitative approach. A systematic search of 21 articles comparing the laryngeal mask with the endotracheal intubation has been made using Pub-Med and CINAHL. A quality review according to Forsberg and Wengström has been made. Results Laryngeal mask had a higher rate of successful applications compared with endotracheal intubation. Time for applying the laryngeal mask was shorter in seven out of ten of the studied articles. Survival after application indicated that the endotracheal tube was associated with increased survival compared with the laryngeal mask in two of the five studied articles. In the remaining articles, no significant differences were seen. The laryngeal mask did not show any difference in air leakage and it could not be displaced from the position to a greater extent than the endotracheal tube when exposed to the same force. Conclusion Compared with endotracheal intubation the laryngeal mask had a higher rate of successful applications and faster time to established airway when used by prehospital personnel. Patients cared for by endotracheal intubation, were however, associated with increased survival after unexpected cardiac arrest. Keywords Endotracheal tube, laryngeal mask, prehospital, ambulance nurse, nursing.

Denna litteraturstudie har som syfte att ta reda på vad forskning säger om styrkor och svagheter gällande laborativ matematikundervisning respektive digital matematikundervisning under de yngre skolåren. Syftet med arbetet har således inte varit att finna något nytt utan belysa vad som redan beskrivits med hjälp av bland annat avhandlingar och artiklar angående matematikundervisning med hjälp av laborativa material och digitala hjälpmedel. Frågeställningen som arbetet besvarar är: Vad säger nuvarande forskning om å ena sidan styrkor och svagheter med laborativa inslag i matematikundervisning och å andra sidan, digitala hjälpmedel i matematikundervisningen, i de yngre skolåren? Resultatet av litteraturstudien är att det finns liknande styrkor och svagheter mellan de båda men att det i slutända handlar om lärarens kompetens inom området. Avslutningsvis lyfts vidare forskningsmöjligheter fram, där frågeställningen handlar om lärarens personliga val av metod beroende på vilket det matematiska innehållet är.

Sudoku is a popular game of logic in the form of a puzzle. Sudoku puzzles are printed daily in Swedish newspapers. The challenge of solving these puzzles have inspired many programmers to develop Sudokusolving algorithms. These algorithms use different approaches in order to quickly and efficiently solve the puzzles. One such approach is the use of logical strategies initially developed for human players. The purpose of this project is to benchmark and compare different approaches and algorithms. The results of the benchmarks is then used to evaluate the strength and weaknesses of each algorithm. The benchmark is performed with 12000 Sudoku puzzles of varying difficulty. The study shows that Dancing Links is the best performing algorithm in general. Dancing Links excels in each comparison criteria, one of which is solving speed. An algorithm that does not impress is Backtracking. The algorithm consistently takes the most time to solve a puzzle. The solving speed of the algorithm also varies greatly depending on the number of clues in the puzzle. This makes the algorithm less suitable for applications were solving speed is of concern. Only the strategy-based algorithm fails to solve all the puzzles. However the algorithm did manage to solve the easier puzzles and is consistently faster than Backtracking. A trend was observed where the algorithm’s speed was negatively affected by an increasing difficulty.