Academic literature on the topic 'Svensk fondmarknad'

Bakgrund: Utbredningen av dolda indexfonder har visat sig starkt relaterat till ett lands regelverk och avsaknad av konkurrens på fondmarknaden i form av uttalade indexfonder (Cremers et al. 2013). Då Sverige är ett av de länder som placerar sig i topp vad gäller utbredning av dolda indexfonder (Cremerset al. 2013), är detta remarkabelt med tanke på att Sverige har ett effektivt och välfungerande juridisktsystem (Heritage Foundation 2016). Detta har föranlett oss att undersöka förekomsten av doldaindexfonder i Sverige, samt identifiera och analysera möjliga orsaker till val av aktivitetsgrad utifrånsåväl yttre som inre faktorer. Syfte: Uppsatsen syfte är att med anledning av att det framkommit att dolda indexfonder är vanligt förekommande på den svenska fondmarknaden, undersöka aktivitetsgraden i svenska aktiefonder, samt identifiera och analysera möjliga orsaker till val av aktivitetsgrad. Genomförande: Studien genomförs med ett kvantitativt angreppssätt för att möjliggöra ett statistiskt säkerställt resultat kring aktiviteten på den svenska fondmarknaden. Aktivitetsgraden på den svenskafondmarknaden mäts, genom active share, för att sedan ligga till grund för tester angående hur olika karaktärsdrag påverkar en fonds aktivitet. Avslutningsvis undersöks hur studiens resultat kan kopplas till de spelregler som gäller på den svenska fondmarknaden. Slutsats: Studiens resultat visar på att drygt hälften, 52 %, av de påstått aktivt förvaltade fonderna under mätperioden 2005-2015, i själva verket är att betrakta som dolda indexfonder. Resultatet visar dock också på att det under mätperioden skett en kraftig förbättring av fonders aktivitetsgrad, samt att fler fonder förvaltas aktivt på den svenska marknaden. Fondens inriktning, såväl som om fonden är förvaltad av en storbank, har en signifikant negativ påverkan på fondens aktivitet. Det kan till stor del förklaras av att rådande regelverk och den svenska aktiemarknadens storlek, indirekt uppmuntrar fonder till en lägre aktivitetsgrad.
Background: The existence of closet index funds has been shown highly correlated to regulations andcompetition of explicit index funds on a market (Cremers et al. 2013). Despite its strong regulations andpresence of explicit index funds, studies have shown that Sweden has a high amount of closet indexfunds. This fact has led to our interest in examining the presence of closet index funds on the Swedish market, and to try to identify and analyze potential characteristics of a fund that affect its choice ofactivity rate. Aim: The aim of the study is, by reason of the proven high presence of closet index funds on the Swedish market, to examine the activity rate within the funds, and to identify and analyze potential characteristics that affects it. Completion: The study is conducted through quantitative research. The activity rate of the fund marketis measured through active share and then analyzed for how different characteristics influence the funds activity rate. Eventually the results of the study are being analyzed for if and how they are concatenated to the rules of the Swedish fund market. Conclusion: The result of the study shows that 52 % of the predicated actively managed funds were actually proven to be closet index funds. However, the result also shows that the degree of active share has generally risen, and that more funds are being actively managed in Sweden. The alignment of the fund, as well as if the fund is managed by a major bank, are proven to have a significant negative impactof the activity of the fund. This negative relationship is largely linked to the regulations as well as the size of the Swedish stock market, which creates incentives for low activity of the funds.

Allmänhetens uppfattning är att desto fler valmöjligheter det finns desto bättre är det. Men är det verkligen så i alla olika valsituationer vi ställs inför? (Iyengar & Lepper 2000)  

 

Utifrån tidigare forskning testar vår uppsats om människors valmöjligheter, ett experiment där vi ser hur människor gör sina val på den svenska fondmarknaden. De fick välja mellan ett mindre (limited) urval eller ett större (extensive) urval av fonder. 

 

Utgångspunkten i uppsatsen är två olika forskningsartiklar från Iyengar & Lepper (2000) samt Iyengar & Jiang (2003) där de testar hur människor gör sina val när de får olika stora utbud att 

välja bland. I deras forskning kommer de fram till att även om människor tycker att det är roligare att ha många valmöjligheter så blir det oftare val gjorda eller saker köpta om de har 

mindre saker att välja bland. Detta fenomen kallas choice overload och innebär alltså att det finns en valtrötthet för människor när de ska göra sina val. 

 

Vårt huvudsyfte med denna uppsats är att testa om fenomenet choice overload kan tillämpas på den svenska fondmarknaden och därmed se om beslutet att själv välja fonder påverkas av fondutbudets storlek. Experimentet skedde genom en enkätundersökning på två stycken bankkontor där slumpvis utvalda kunder fick svara på enkäterna. Vi hade två olika enkäter där 

den ena bestod av en fråga där de skulle välja bland ett mindre urval fonder (10st) och den andra bland ett större urval fonder (60st). Varje respondent fick bara en enkät och var därmed helt ovetande om att den andra existerade. Istället för att välja själva kunde de även få låta en 

rådgivare välja åt dem, detta för att få ett alternativ till att välja själv. När vi samlat in alla enkäterna (98st) så jämförde vi resultaten mot varandra i statistikprogrammet SPSS. 

 

Delsyftet som kompletterar huvudsyftet i uppsatsen är att vi rensar för demografiska skillnader som t.ex. kön, utbildning och ålder, så att de inte har någon inverkan på beslutet att välja fonder.  

 

Genom experimentet vi gjorde så visade det sig att människor valde fonder själva i större utsträckning när de fick enkäten med det mindre fondutbudet på (limited) än när de fick den enkäten med det större fondutbudet (extensive). Denna slutsats är förenlig med den forskning 

vi hade som utgångspunkt till uppsatsen. Alltså att människor hellre gör sina val när de har ett mindre utbud att välja bland. Även om människor gillar att ha många valmöjligheter så kan det leda till att det blir så komplext att hantera att det leder till fenomenet choice overload. 

Vårt experiment med enkäter visar även att de demografiska skillnaderna inte spelar någon signifikant roll för resultatet. 

I Sverige är investeringar i fonder en vanlig förekommande sparform. En typ av fonder är SRI-fonder (Socially Responsible Investment-fonder), som strävar efter att göra hållbara placeringar förutom att prestera goda finansiella resultat. Denna rapport ämnar besvara frågan gällande hur bra SRI-fonder i Sverige presterar rent ekonomiskt i jämförelse med konventionella fonder, samt vilka variabler fondernas prestation kan bero av. Att material inom området samlas in och behandlas är viktigt då SRI-fonders framtid skulle kunna leda till stora förändringar i både privatpersoners och företags förhållningsätt till hållbarhet. För att analysera prestationen hos SRI-fonder och konventionella fonder data samlats in för 71 SRI-fonder och 71 konventionella fonder på den svenska fondmarknaden för året 2012. Genom att utföra en regressionsanalys med hjälp av programmet Stata analyserades insamlad data för att uppskatta hur och vad som påverkar fondernas ekonomiska prestation. En intervju genomfördes som komplement till den kvantitativa metoden. Resultatet av regressionsanalysen visar att SRI-fonder i genomsnitt har drygt en procentenhet lägre årlig avkastning jämfört med konventionella fonder. Detta stödjer tidigare undersökningar som visar att SRI-fonder underpresterar konventionella fonder med avseende på absolut avkastning. Vidare visar resultatet även att samband kan identifieras mellan den årliga avkastningen och vilken bolagsstorlek, region och bransch som fonden placerar i samt vilket betavärde, Sharpekvot och KIID-risk fonden har. Regressionsanalysen visar att det i genomsnitt är mer lönsamt att investera i medelstora bolag i jämförelse med stora och små bolag. Den region som enligt regressionsanalysen presterat bäst är Afrika och Mellanöstern, följt av Asien och hela Europa med Australien och Nya Zeeland som den sämst presterande regionen. Inget samband kan däremot dras huruvida Latinamerika och Nordamerika påverkade avkastningen. Den branschkategori som visade sig vara mest lönsam i genomsnitt var den cykliska. Både betavärdet och Sharpekvot var signifikanta av högsta graden och en ökning av dessa värden kommer uppskattningsvis att öka den årliga avkastningen. Även ökad KIID-risk har en positiv inverkan på den årliga avkastningen, vilket delvis kan förklaras med att konjunkturen för det granskade tidsintervallet haft en positiv medelförändring. Däremot kan inget klart samband identifieras mellan varken fondförmögenheten eller alfavärdet och den årliga avkastningen. Observera att resultatet endast visar en statistisk bild av ett historiskt perspektiv. Då historisk data inte nödvändigtvis är ett mått på framtida prestationer på aktiemarknaden bör inte resultatet betraktas som en prognos för fonders framtida prestation.Sammanfattningsvis konstateras att mer framtida forskning krävs för att säkerställa nyttan av CSR och SRI.
A common way to economize in Sweden is investments in mutual funds. One category of mutual funds are SRI funds (Socially Responsible Investment funds), who except for financial goals also strive towards making sustainably responsible investments. This report intends to answer the question regarding how well SRI funds perform in comparison to conventional mutual funds on the Swedish market, as well as which variables that affect performance. This investigation is important since this area of study could lead to positive changes in how individuals and the industry approach environmental and social responsibility. To analyze the performance of SRI funs and conventional funds data was collected for 71 SRI funds as well as 71 conventional mutual funds on the Swedish market for the year of 2012. The data was then examined through a regression analysis using the program S to estimate the financial performance of all monitored funds. An interview was conducted to complement the quantitative analysis used. The results of the regression analysis show that on average the returns to investment in SRI funds are lower as compared to conventional mutual funds by just over one percent. This supports previous studies showing that SRI funds underperform conventional funds in terms of absolute returns. We also find that the performance of mutual funds is positively related to allocation in different companies regarding the size of the company and sector of operation. Other factors affecting mutual fund performance are region of allocation, beta value, Sharpe ratio and KIID risk. The regression analysis shows that allocations in middle sized companies on average are more profitable than in large or small sized companies. Another finding is that the region with the best performance according to the regression analysis is Africa and the Middle East, followed by Asia and then all of Europe. Australia and New Zeeland was the region performing least good. No relationship could be established to determine whether Latin America or North America had an impact on the return of investment. The most profitable sector for allocation was the cyclical sector. Both estimations of beta values and Sharpe ratios were highly significant, and an increased value of these variables leads to an increase in return to investment. The regression analysis also shows that an increase in KIID risk will increase the return of investments, which can be explained as the conjunction on average having a positive development during the studied time period. No relationship could be established to determine whether the total assets of the fund or if the alpha value had an impact on the return of investment. Note that the results only show a statistical image of a historical perspective. Historical data is not necessarily a measurement of future performance on the stock market, and therefor the results should not be interpreted as a forecast of mutual fund performance. To summarize we conclude that in order to evaluate the utility of CSR and SRI more future research is required.

Fondmarknaden har vuxit stadigt under ett flertal år vilket har resulterat i att en allt större del av befolkningen placerar sitt sparande i fonder. Samtidigt som fondermarknaden har vuxit har även intresset för etiska och samhällsmässiga aspekter blivit allt mer utbrett. Detta har resulterat i nya sparandeformer där fondmarknaden har anammat investerares värderingar och skapat socialt ansvarsfulla investeringar (Socially Responsible Investment, SRI) fonder som inkluderar dessa i sina investeringsstrategier.Tidigare forskning angående den aktiva förvaltningen av fonder har försökt utröna vilka faktorer som påverkar förvaltarnas val av tillgångar. En av de starkast påverkande faktorer är flockbeteende där förvaltare tar investeringsbeslutet utifrån andra förvaltare istället för privat information. Detta har särskild betydelse för SRI-fonder då dess investerare inte enbart väljer fonder utifrån avkastning utan även till följd av individens värderingar. Ett eventuellt flockbeteende där förvaltaren inte utgår från sin privata information skulle därmed kunna påverka SRI-fondens etiska profil. Detta medför att en undersökning av flockbeteende bland SRI-fonder kan betraktas inneha större betydelse än för konventionella fonder. Denna studie undersöker därmed om den svenska SRI-fondmarknaden uppvisar flockbeteende, och i så fall till vilket grad.Studiens teoretiska ramverk innefattar teorier som traditionell portföljteori, förväntad nyttoteori, begränsad rationalitet, Adaptive Markets Hypothesis, samt ett antal teorier om flockbeteende så som informationskaskader. När en förvaltare skapar en aktieportfölj gör denne det genom aktiva val av tillgångar, dock påverkas dessa val av ett antal faktorer där de främst förekommande faktorerna som leder till flockbeteende är imperfekt information, rykte och incitament. Dessa faktorer baseras på förvaltarens osäkerhet samt oförmåga att tyda information vilket resulterar i att denne ingår i ett flockbeteende och därmed följer andra istället för att ta investeringsbeslut utifrån privat information. Vidare kan flockbeteende även medföra destabilisering av priser vilket kan väcka frågor angående marknadens effektivitet.Problemformulering och delsyften ämnas besvaras genom en kvantitativ metod och en deduktiv ansats. Genom LSV-modellen beräknas flockbeteendet i de 31 SRI-fonderna över perioden 2006-2014, för att därefter separeras utifrån handelsintensiteter och perioder. Genom korrelationstester mellan volatilitet och flockbeteendemåttet estimeras även den prisdestabiliserande effekten av beteendet. De slutsatser som framkommer utifrån studiens resultat visar att flockbeteende existerar på den svenska SRI-fondmarknaden, vilket betyder att förvaltare följer andra vid val av tillgångar. Vidare visar resultaten att flockbeteendet varierar beroende på marknadens upp- och nedgångar samt handelsintensitet. Dock finner studien inga statistiskt signifikanta resultat för att flockbeteendet är prisdestabiliserande.

Fondmarknaden har sett en stadig tillväxt under senare år och likaså har även den totala förmögenheten på den svenska marknaden haft en kraftig ökning. Majoriteten av alla svenskar är exponerade mot sparande i fonder på något sätt, antingen direkt via egna investeringar eller via sitt pensionssparande. På fondmarknaden finns det en stor mängd olika fonder, där aktiefonder är den vanligaste typen. Med tanke på det stora utbud som finns att välja på kan det vara svårt för en enskild investerare att veta vilka faktorer denne ska ta i beaktning vid sina placeringsval. En faktor som har påvisats ha en negativ påverkan på en fonds avkastning är fondens förmögenhet. Vi undersöker därför i denna studie om förmögenheten har någon påverkan på svenska aktiefonder med placeringsmarknad i Sverige. Mer specifikt undersöker vi förmögenhetens påverkan på fondernas risk-justerade avkastning.   Undersökningen genomförs i två steg. Det första steget innebär att vi skattar den risk-justerade avkastningen och exponeringen mot de riskfaktorer som är representerade i CAPM, Fama och French tre-faktormodell samt Carharts fyr-faktormodell. Denna skattning är gjord på fem olika portföljer som är uppdelade efter fondernas förmögenhet, rankade från låg till hög förmögenhet. Skattningen gör vi via tidsserieregressioner för hela tidsperioden. I vårt andra steg använder vi de skattade exponeringsvärdena för portföljerna för att justera fondernas avkastning och genomför sedan tvärsnittsregressioner där vi testar sambandet mellan fondernas risk-justerade avkastning och den naturliga logaritmen av en fonds förmögenhet.   Vår tidsperiod sträcker sig från januari 2001 till december 2013, vilket gör att vår studie är mycket aktuell och genomförs under år som präglats av starka upp- såväl som nedgångar. Vårt urval består av aktiefonder med placeringsmarknad i Sverige som är aktiva idag och existerat mellan januari 2000 till och med december 2013. Vi använder oss av CAPM, Fama och French tre-faktormodell samt Carharts fyr-faktormodell för att skatta den risk-justerade avkastningen för våra portföljer. Vi finner att den risk-justerade avkastningen inte tenderar att påverkas negativt av en stor förmögenhet utan snarare att fonder med en högre förmögenhet visar en tendens till att prestera högre risk-justerade avkastningar. När vi genom tvärsnittsregressioner testat om fondernas förmögenhet påverkat deras prestation finner vi en svagt positiv påverkan från förmögenheten på fondernas risk-justerade avkastningar. När vi delar upp dessa resultat efter tidsperioder ser vi även en något mer positiv påverkan mellan åren 2001-2006 än vad vi fann under perioden 2007-2013. Dessa resultat är emellertid väldigt svaga och är ej heller statistiskt signifikanta.   Vi härleder våra resultat till att de nackdelar som funnits för förmögna fonder i andra studier inte verkar vara närvarande i samma utsträckning på dagens svenska marknad. Vidare finner vi att stora fonder tenderar att höra till stora fondbolag och att detta för med sig stordriftsfördelar som troligen eroderar de nackdelar som existerar för förmögna fonder. Vi kan således efter denna studie slå fast att investerare inte behöver dra sig för att placera i fonder med en stor förmögenhet. Tvärt om kan det i många fall vara positivt, speciellt i de fall när fonden tillhör ett fondbolag med en stor förmögenhet.

Problembakgrund: idag finns ett hundratal etiska fonder där investerare kan välja att placera sina pengar och under de senaste åren har intresset för att investera ansvarsfullt ökat enormt. Det finns ingen formell definition av vad en etisk fond är, och därmed kan det vara svårt att skilja en etisk fond från en traditionell fond. Ett mått på hur väl företag jobbar med etik speglas i deras ESG-betyg. ESG står för Environmental, Social och Governance och används för att bestämma hur hållbara och ansvarstagande företag är. Det faktum att det inte finns någon formell definition av vad en etisk fond innebär, väcker funderingar kring ifall det finns en skillnad i ESG-betyg mellan etiska och traditionella Sverigefonder. Problemformulering: finns det någon skillnad i ESG-betyg gällande miljö och mänskliga rättigheter mellan traditionella Sverigefonder och etiska Sverigefonder? Syfte: studiens huvudsyfte är att undersöka huruvida det finns någon skillnad mellan etiska Sverigefonder och traditionella Sverigefonder gällande ESG-betyg. Studiens första delsyfte är att undersöka huruvida det finns någon skillnad mellan etiska Sverigefonder och traditionella Sverigefonder gällande E-betyg och S-betyg. Studiens andra delsyfte är att undersöka huruvida positiv och negativ screening påverkar etiska fonders ESG-betyg. Studiens tredje och sista delsyfte är att undersöka huruvida det existerar ett agentproblem mellan investerare och fondbolagen på den svenska fondmarknaden. Teori: koncept vi använt oss av är etiska fonder, Corporate Social Responsibility, Socially Responsible Investments, ansvarsfullt företagande samt agentteorin. Vi redogör även för tidigare empirisk forskning inom området där liknande studier har utförts på den globala marknaden. Metod: denna studie har genomförts med en kvantitativ metod, ett positivistiskt synsätt och ett deduktivt angreppssätt. Dessa ansågs vara de mest lämpade utifrån studiens syfte. 130 Sverigefonder, varav 96 traditionella och 34 etiska fonder, har använts för att göra hypotestester samt regressionsanalyser i Minitab. Empiri & Analys: resultatet visar att det finns en signifikant skillnad i ESG-betyg mellan traditionella Sverigefonder och etiska Sverigefonder. Etiska fonder har högre ESG-betyg än traditionella fonder. Vidare visar studien att positiv screening har en positiv påverkan på etiska fonders ESG-betyg. Slutsats: vår slutsats är att etiska fonder investerar i mer ansvarsfulla företag än traditionella fonder då dessa fonder uppvisar ett högre ESG-betyg. Utifrån studiens resultat dras även slutsatsen att det inte existerar något agentproblem mellan investerare och fondbolag på den svenska fondmarknaden gällande fondens grad av etik.

Författaren utreder i denna uppsats medelst empirisk analys huruvida det existerar någon skillnad i riskjusterade pekuniära prestationer mellan traditionella och »etiska« fonder på den svenska fondmarknaden. Författaren kartlägger först den svenska fondmarknadens bestånd av »etiska« fonder. Därefter upprättar författaren en databas över samtliga de fonder på den svenska fondmarknaden – »etiska« såväl som traditionella – som verkar inom de två klart avgränsade investeringsuniversumen »Sverige« och »Global, mix bolag«. Till denna databas för författaren uppgifter om fondernas riskjusterade pekuniära prestationer, kvantifierade i de tre prestationsmåtten Sharpemått, Treynormått och Jensenmått samt baserade på historiska data för den senaste treårsperioden. Inom respektive investeringsuniversum jämför författaren slutligen för vartdera prestationsmåttet fördelningen av värden över de »etiska« respektive de traditionella fonderna. Närmare bestämt analyserar författaren huruvida det existerar några statistiskt signifikanta skillnader i medelvärde och varians. Författarens slutsats är den att ingen statistiskt signifikant skillnad i riskjusterade pekuniära prestationer överlag har kunnat identifieras mellan traditionella och »etiska« fonder på den svenska fondmarknaden.

Denna studie undersöker hur aktivt förvaltade BRIC-landsfonder (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina) som erbjuds på den svenska fondmarknaden har presterat i förhållande till respektive jämförelseindex (MSCI) utifrån avkastning och riskjusterad prestation under perioder av upp- och nedgångar 2006 till 2011. Vidare undersöker vi hur BRIC-landsfondernas prestationer har hållit i sig jämfört med index och varandra över tiden. Vi finner att majoriteten av Brasilien-fonderna slår index i både upp- och nedgång, samt håller i prestationerna över tid. Riskjusterat presterar fonderna över index två av tre perioder. Ryssland-fonderna slår index i uppgång, men inte i nedgång. Fonderna håller dock inte i prestationerna över tid. Riskjusterat presterar fonderna generellt sett under index, framförallt i perioder av nedgång. Indien-fonderna slår index i nedgång, men inte i uppgång. Fonderna håller inte i prestationerna över tid och underpresterar index på riskjusterad basis i perioder av nedgång. Slutligen finner vi att Kina-fonderna slår index i både upp- och nedgång, men att de inte håller i prestationerna över tid. Riskjusterat presterar fonderna över index i uppgång, men inte i nedgång.