Academic literature on the topic 'Svensk partipolitik'

I denna uppsats redovisas resultat från en enkätundersökning besvarad av 648 fullmäktigeledamöter och bolagstyrelseledamöter i 30 svenska kommuner. Vi visar att det råder betydande oenighet bland kommunpolitiker kring huruvida ledamöter i kommunala bolagsstyrelser i första hand bör representera kommunens eller bolagets intressen. Oenighet råder även om i vilken utsträckning bolagsstyrelseledamöterna bör representera sitt partis intressen, där politiker från s, v och mp är mer benägna än politiker från övriga partier att anse att styrelseledamöterna bör representera sitt partis intressen. Resultaten är tankeväckande i ljuset av att kommunala bolag har funnits länge i Sverige, att antalet är trendmässigt stigande samt att allvarlig kritik har riktats mot att majoriteten av bolagens styrelseledamöter rekryteras på politisk grund. Vissa har påpekat att de kommunala bolagens styrelser saknar adekvat kunskap om vad det innebär att bedriva företag, andra har uppmärksammat att det riskerar att politisera bolagen samt kortsluta förutsättningar för ansvarsutkrävande. Styrelseuppdraget kompliceras av att kommunala bolag verkar under både offentlig och privat rätt. Observationerna i uppsatsen utgör ett viktigt bidrag till forskningen om kommunala bolag. Det vi ser kan utgöra potentiella problem eftersom det är enkelt att föreställa sig att intresse- och målkonflikter uppstår avseende huruvida en styrelseledamot ska låta sina ställningstaganden styras av partipolitiska hänsyn alternativt kommunens eller bolagets intressen.

Syftet med uppsatsen är att analysera Gunnar Sjöbloms modell om programrealisering utifrån ett fall, Östersjömiljardprojektet, samt att följa upp modellen med aspekten om Multi-level governance. Detta görs med hjälp av tre frågeställningar. För att uppfylla syftet har jag med hjälp av en textanalys bearbetat material hämtat från Rikslex, Riksdagens arkiv, i form av propositioner, motioner, betänkande, och protokoll. Den teoretiska utgångspunkten har tagits ifrån Gunnar Sjöbloms modell som bygger på partistrategi i ett flerpartisystem. Partiernas främsta mål är att uppnå programrealisering. För att åstadkomma detta krävs inflytande på tre arenor: väljararenan, den interna arenan och den parlamentariska arenan.Östersjömiljardprojektet var ett förslag i sysselsättningspropositionen 1995 som byggde på att en miljard kronor skulle ingå i en fond avsatt för att främja svensk export inom områdena livsmedel, energi, ömsesidigt kunskapsutbyte, stärkt infrastruktur samt samarbete för att miljöskydd runt Östersjön. De områden som ingår i projektet är nordvästra Ryssland, Estland, Lettland, Litauen samt Polen. Resultatet visar att Sjöbloms modell är hållbar för det valda fallet. För att avgöra om det är ett fall av multi-level governance krävs ytterligare forskning på vilka påtryckningar utanför den politiska arenan som var betydande för beslutet.

The aim of this study is to examine two cleavages in a Swedish political context and how the political debate of parentel leave among the parliamental parties relates to the cleavages. The cleavages examined are the right-left-scale and the new cleavage GAL-TAN. To do so, the study examines party platforms and debate articles to see if the proposals and arguments used are mainly related to the right-left-scale or to GAL-TAN. The result shows that the debate mostly relates to GAL-TAN due to the fact that most parties use proposals and arguments that are connected to social and cultural values, such as equality and freedom of choice, rather than economic values. Even though the proposals and arguments for the most part relate more to GAL-TAN, the economic arguments are not insignificant. Almost all parties discuss economic values in some way but not in the same amount as social and cultural values. This is the case for all parties except for two who focuses on both sides equally much. The main conclusion that can be drawn from this study is that GAL-TAN is a cleavage that is able to organize Swedish party politics in some political areas and can therefore be seen as a complement to the rightleft-scale.

Essay in political science, C-level by Mikael Granath Autumn semester 2012, Tutor: Freddy Kjellström - Ideological convergence in Swedish party politics? - An analysis of ideologies of the Swedish Social Democratic party and the Swedish Moderate party and their healthcare and health service policies between the years of 2002 and 2010. The main purpose of this study is to examine the truthfulness in the common perception that the Swedish moderate party and the Swedish social democratic party are increasingly sharing the same political views - particularly between the years of 2002 and 2010. The main research question is:  Did the Swedish Moderate party and the Swedish Social Democratic party ideologically position themselves closer in the year of 2002 than they did in 2010 within the health care policy area? The research design chosen for this study can be labelled as a comparative case study where the two political parties party programs and election manifestos that were current in the year of 2002 and 2010 are studied. This is done to give a better view of ideological change. An analysis of ideology is used as method to be able to identify an ideological change. The conclusion of this study that there has indeed existed an ideological convergence within the time frame that was studied. The ideological convergence can not be seen within all the parameters that was studied. And while it has not been great, it can still be measured. The most striking discovery is rather the liberalisation of the healthcare and health service policies that has taken place between the year of 2002 and 2010.

I denna jämförande studie analyseras det partistrategiska handlandet i Sverige och Österrike gällande regeringsbildande med en jämförande ansats. Analysen av strategierna har gjorts med hänsyn till den institutionella och politiskt kulturella kontexten. Studien visar att de institutionella arrangemangen mellan länderna liknat varandra men att den politiska kulturen och partisystemen skiljt sig åt vilket påverkat det partipolitiska agerandet.

En skillnad mellan länderna är att det i Österrike traditionellt bedrivits en koncensusinriktad och kompromissvillig politik medan det i Sverige präglats av konflikt mellan det socialistiska och borgerliga blocket. Vid det österrikiska valet 1999 infördes konflikt som en följd av det frihetliga antietablissemangspartiet FPÖ:s framgångar och det partistrategiska agerandet kom att ändras. Självbindningar och kompromisslöshet hade ersatt koncensus och samförstånd, och den traditionella ”stora koalitionen” mellan det socialdemokratiska och konservativa partiet ersattes med en regering bestående av det populistiska frihetliga partiet. Ett mönster som höll i sig vid det österrikiska valet 2002. Vad som varit nytt för dessa två val har varit att den socioekonomiska konfliktdimensionen fått större betydelse än tidigare och de politiska partierna har kommit att uppdelats i två block, ett röd-grönt till vänster och ett högerblock med de konservativa och de frihetliga. I Sverige har den socioekonomiska konfliktdimensionen varit den dominerande sedan 1930-talet. Den parlamentariska situationen var, efter 1998 års val, ny då den traditionella blockindelningen hade fått ett alternativ när en mittenbaserad regering diskuterades. Det visade sig dock att blockuppdelningens tradition, att inte ingå oheliga allianser mellan borgerliga och socialister, var stark. Socialdemokraterna bildade minoritetsregering med vänstern och miljöpartiet. Inför valet 2002 cementerades blockpolitiken ytterligare och samarbete över gränserna visade sig än mer otänkbara.

Framtiden får utvisa huruvida den österrikiska blockuppdelningen kommer att bestå eller om en återgång till den traditionella stora koalitionen kommer att göras vid kommande val. I Sverige finns en förutsättning för en mittenregering i framtiden, vilket vore ett nytt inslag i svensk politik, men detta kräver en ny syn på blockpolitiken.

Terrorattackerna i New York och Washington den 11 september 2001 skakade om världen på en rad olika sätt.Bland annat har vi sett att terrorismen, i och med händelserna i USA, har kommit att behandlas som en global fråga trots att bara ett fåtal länder i världen har varit med om terrorattacker av liknande mått. Även Sverige har visat att det också vill bidra i arbetet för en säkrare värld och hittills har det vidtagits tämligen stora åtgärder för att komma åt terrorismen. Mot bakgrund av detta handlar detta projekt om tre svenska partiers - moderaterna, vänster – och folkpartiets - ståndpunkter kring åtgärder inom terrorbekämpning.

There are two parallel developments in European and, particularly important for this study, Swedish policy. The trend is that the individual's self-determination of his gender identity, rather than psychological investigations, medical assessments and legal sections, should be legitimate in recognizing gender identity. Furthermore, there are intensive political debates on positive discrimination of women as a tool for achieving gender equality in response to that men and masculinity are still claiming and maintaining a leading role in society. This study takes root in these two political developments and investigates how two Swedish parliamentary parties, Vänsterpartiet and Socialdemokraterna, take position to transgender womens’ right to determine their gender identity and, at the same time, determine which women should be able to be gender quoted. The result showed that the parties, in political material regarding transgender, assume a trans-inclusionary attitude towards trans women in relation to women as a group, whereas the political material on gender equality of women has a trans-exclusionary approach. The conclusion is that there is a need for a political strategy for managing flexible identities in formal systems.

Den här uppsatsen handlar om utbildningspolitik och syftar till att undersöka hur svenska politiska partier talar om skolan i ett antal debattartiklar och repliker, samt om de är överens i några aspekter och vilka dessa i sådant fall är. Utgångspunkten är att det sker en avpolitisering av politik, där kampen mellan ideologier inte längre existerar på samma sätt som tidigare. Genom diskursanalys har ett antal texter analyserats med ett resultat som visar att det mycket väl verkar stämma att partierna inte längre kämpar ideologier emellan, utan att man är övergripande överens och först och främst förvaltar ett redan existerande system. Den politiska kampen, eller spänningen, är inte särskilt stark då samtliga partier är eniga på flera punkter. Däremot existerar en diskursiv spänning kvar i aspekten av att man ständigt försöker underminera varandras kapacitet att vara i regeringsställning. Alla är överens, och alla vill ha makten.
This essay is about education policy and its purpose is to analyze how Swedish political parties talk about school in a number of debate articles and replies, to see whether they agree in some aspects and if so – what these aspects are. We learn of a depoliticization of politics, where the struggle between ideologies no longer exists the way it used to. Through discourse analysis, a number of texts have been analyzed showing that it seems to be true that parties no longer struggle between ideologies, but that they instead agree widely and that they first and foremost administrate an already existing system. While the political struggle, or tension, is weak – since all parties analyzed are unanimous in several areas – but nonetheless a discursive tension still exists in the aspect of trying to undermine each other’s capacity of governing the state. Everybody agrees, and everybody wants to be in power.

Abstract

C-level in Political Science by Christoffer Odén, vt-08

“Traditionalism versus Modernism. The Ideology Debate in Left-Socialist Party Today”

Instructor: Mats Lindberg

The purpose with this essay is to describe the ideology debate in Left-Socialist Party between traditionalists and modernists. This essay have the following questions: 1 ) What are the differences between traditional and modern politics in the Left-Socialist Party? 2 ) What is similar between traditional and modern politics in the Left-Socialist Party? My method is to analyse the Left-Socialist Party programme from 2004 and analyse a programme from the modernist organisation Vagval Vanster. Then I shall compare the political views between those programmes. My results show that there are many differences but also similarity. For example the traditionalism wants to keep their political views and wait on the citizens to realise that a better world is possible. The modernists seek to renew their political views beacause they believe that no party has a self-value. The big similarity between the two groups are that they think the present society is unjust and not democratic enough. I think this essay has been very stimulating and I was suprised of some of the differences between the two groups.

The purpose of the study is to account for and analyse comparisons between the Swedish political parties' programs to show change within and between the parties over time, regarding Swedishness and integration. The goal is to discover in which way the parties have changed or not changed their political programs over a twenty-year period – 1998 and 2018. The text in the political programs is the focus of the study's analysis. A history-didactic perspective is also presented, as an extension of the study's possible use. The comparison reveals both a change within each party and a common change towards a more obligate-based ground to become a Swedish citizen.  What I have found is that there is a significant change over a period of twenty years. The climate has hardened and except from Miljöpartiet, an implementation of Swedish language-tests, social-studies tests and economic consequences, unless these demands are fulfilled, is demanded. Sverigedemokraterna is the only party that has reduced the use of demanding vocabulary, even though they still have the highest use of the demands.