Relevant bibliographies by topics / Svensk upphovsrätt / Dissertations / Theses
To see the other types of publications on this topic, follow the link: Svensk upphovsrätt.

Dissertations / Theses on the topic 'Svensk upphovsrätt'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 1 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the top 21 dissertations / theses for your research on the topic 'Svensk upphovsrätt.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.

1

Magnusson, Emma. "Upphovsrättens sanktionssystem : En komparativ studie av svensk och amerikansk upphovsrätt." Thesis, Internationella Handelshögskolan, Högskolan i Jönköping, IHH, Rättsvetenskap, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-14331.

Full text
Abstract:
Immaterialrätten består av olika moment, bland annat upphovsrätt, patent samt varumärkesrätt, den här uppsatsen utgör en komparation mellan svensk och amerikansk upphovsrätt. På upphovsrättens område finns en rad olika internationella konventioner, bland annat, Bernkonventionen, TRIPS-avtalet samt WCT. I och med att länder ansluter sig till konventionerna och ratificerar dem i deras lagstiftning blir de också bundna av att följa dem och tillhandahålla de rättsmedel som föreskrivs för att kunna upprätthålla en fungerande upphovsrättslagstiftning. På upphovsrättens område har även EU kommit upp med direktiv, bland annat infosoc-direktivet samt IPRED-direktivet, dessa bygger i huvudsak på de internationella konventionerna. Konventionerna är gjorda av minimibestämmelser vilket innebär att länderna kan ha en hårdare tillämpning än vad som föreskrivs i konventionerna. Minimiskydden är till för att de utvecklingsländer som inte har någon fungerande lagstiftning så att upphovsmannens rätt kan tillvaratas där. Författaren har i en omfattande analys kommit fram till slutsatsen att svensk och amerikansk upphovsrätt är förenliga med de internationella konventioner som de är bundna av, främst TRIPS-avtalet vad gäller tillhandahållande av rättsmedel för att säkerställa att upphovsrätten följs. Av slutsatsen följer även att de svenska och amerikanska lagarna är väldigt snarlika vad gäller de rättsmedel som finns att tillgå. Den amerikanska upphovsrätten är dock mera tillfredsställande för det allmännas intresse.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Bahrke, Lukas. "Det EU-harmoniserade originalitetskravet och dess inverkan på svensk upphovsrätt." Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-302964.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Palm, Torgny. "Upphovsrätt till artificiell konst - En komparation och utilitaristisk utvärdering av svensk och engelsk upphovsrätt till konst skapad av AI." Thesis, Umeå universitet, Juridiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-160760.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

De, Geer Edward. "Fair Use Doctrine i svensk musikjuridik : En hypotetisk implementering av Fair Use Doctrine i svensk upphovsrätt." Thesis, Linköpings universitet, Affärsrätt, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-90927.

Full text
Abstract:
Uppsatsen studerar den svenska musikbranschens behov av ett allmänt upphovsrättsligt undantag, hur väl den amerikanska principen Fair Use Doctrine lämpar sig som utgångspunkt för ett sådant undantag och vilka anpassningar principen och de svenska upphovsrättsliga undantagen skulle behöva vid en implementering. Förändringar i tekniska förutsättningar har resulterat i större risk för upphovsrättsliga intrång och ett behov av en mer flexibel upphovsrätt. Samtidigt har lagstiftarens åtgärder resulterat i en svåröverskådlig lagstiftning. Uppsatsen bedömer att det finns ett behov av ett allmänt upphovsrättsligt undantag likt Fair Use Doctrine i svensk upphovsrätt och att principen är lämplig såsom utgångspunkt för utformandet av undantaget. Som ett resultat skulle ett allmänt upphovsrättsligt undantag bistå med den flexibilitet som behövs, men även om många upphovsrättsliga principer som utformats i svensk praxis kan lämnas orörda behöver både principen och den svenska undantagskatalogen anpassas innan ett allmänt upphovsrättsligt undantag likt Fair Use Doctrine implementeras i svensk upphovsrätt. Det svenska rättssystemet uppvisar tendenser till både acceptans av öppna normer och en ovilja att skapa praxis gällande de upphovsrättsliga undantagen, men bör kunna utforma och tillämpa ett allmänt upphovsrättsligt undantag. Uppsatsen konstaterar att det allmänna undantaget bör införas som en generalklausul i 2 kap. URL och att regeringen bör studera denna möjlighet i ett framtida utredningsbetänkande.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Sauvy, Lorraine. "Databasskydd enligt svensk och europeisk rätt." Thesis, Linköping University, Department of Management and Economics, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-3708.

Full text
Abstract:

Databaser är något som i dagens företagarsamhälle har kommit att bli väldigt viktigt då det läggs ner stora resurser i form av både tid och pengar på att arbeta fram en databas som blir en företagsprodukt. Därav krävs att dessa databaser kan skyddas på ett för databasproducenten tillfredställande sätt, samtidigt som samhällets intresse av att får ta del av dessa verk skall tillgodoses. För att harmonisera lagstiftningen i Europa antogs det så kallade databasdirektivet 1996 enligt vilket en databas kan skyddas på olika sätt. Med hjälp av ett fiktivt fall analyseras de olika skyddens objekt och innehåll.


Databases has become very important assets for today’s companies and a lot of time and money is spent on producing databases. Therefore a producer of a databases needs an appropriate protection, at the same time as the society’s right to take part of these works must be satisfied. To harmonize the legislation in Europe the so called database directive was adopted in 1996, according to which databases can be protected in different ways. By means of a fictitious case the object and scope of the different protections are analysed.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Karlsson, Jonathan. "Upphovsrättsinskränkningar och modern teknik : En analys av gällande rätt i svensk upphovsrättslagstiftning." Thesis, Jönköping University, JIBS, Commercial Law, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-12222.

Full text
Abstract:

Denna uppsats söker utröna gällande svensk rätt avseende möjligheten att nyttja upphovsrättsskyddat material utan upphovsmannens samtycke, så kallade upphovsrättsinskränkningar. Denna typ av bestämmelser har sin grund i artikel 9(2) Bernkonventionen och har sedermera utvecklats genom diverse andra internationella överenskommelser. Mest intressant är hur dessa upphovsrättsinskränkningar förhåller sig till modern teknik, främst gällande upphovsrättsskyddat material på Internet.

I svensk rätt har ett antal upphovsrättsinskränkningar vållat problem för upphovsmän, däribland undantaget om privat bruk som medger att bruk av upphovsrättsskyddade verk i privatlivet inte alltid utgör ett intrång i upphovsrätten. Denna inskränkning i upphovsrätten har förelegat särskilt olämplig att upprätthålla då uppkomsten av Internet har inneburit en allt för långtgående möjlighet att framställa exemplar av upphovsrättsskyddade verk för privat bruk. Med implementeringen av diverse internationella överenskommelser i svensk rätt har undantaget om privat bruk utvecklats för att bättre bevara upphovmännens intressen.

Uppsatsen visar vilka förutsättningar som måste vara uppfyllda för att undantaget om privat bruk skulle kunna hävdas. Vidare visas att bestämmelsen om kopiering för privat bruk numera kräver en laglig förlaga för att kunna komma i fråga, något som gör nedladdning av olovligt material från Internet olagligt.

Datorprogram, som inte omfattas av undantaget om privat bruk, kan dock under vissa förutsättningar ändå kopieras för privat bruk då lagen undantar en sådan handling från straffsanktion.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Sander, Hällström Jonathan. "Rätten till det rättsligt roliga : En undersökning av parodiundantaget i svensk upphovsrätt i ljuset av EU-rätten." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-89548.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Jonsson, Ing-Marie, and Anne Thyrfing. "Skurken i informationssamhället. En diskursanalys av upphovsrättsdebatten i svensk och amerikansk dagspress 2001-2006." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-18756.

Full text
Abstract:
This Master’s thesis is an analysis of metaphors in relation to actors, and of discourses used in the copyright-debate in two major Swedish daily newspapers and one American: Göteborgs-Posten, Svenska Dagbladet and New York Times during the years 2001-2006. We aim to answer the following questions: Which metaphors were being used in the copyright-debate to create the archetypal villain, hero, winner and loser in editorials, debate and letters to the editor in the three newspapers? Which discourses did those metaphors relate or conform to? Which similarities or differences could be found when comparing the two countries’ newspapers regarding representations and constructions of villains, heroes, winners and losers in the copyright-debate? Firstly we distinguished who the actors in the debate were, following parts of Theo van Leeuwen’s actors’ analysis. Secondly we distinguished which metaphors were being used to describe the actors as either villains, heroes, winners or losers. The metaphors were then connected to theories of copyright in the information society in a critical discourse-analysis following Norman Fairclough. The discourses found were: the Market discourse, the Democracy discourse, the Information technology-discourse, the Generation discourse and the Creativity discourse. Frequently used metaphors in our material were those of war and violence. Another finding in our thesis was the fact that in the Swedish material politicians and the industry were described as major villains whereas in New York Times, the industry was the biggest villain. Villains were not primarily constructed in relation to heroes; villains were primarily constructed in relation to losers.
Uppsatsnivå: D
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Nikolaisen, Louisa, and Matvey Kondratenko. "Den grafiska interaktionen : en jämförelse mellan svensk och amerikansk upphovsrätt i syfte att utröna hur det grafiska användargränssnittet skyddas idag, samt hur ett framtida skydd kan utformas." Thesis, Linköpings universitet, Affärsrätt, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-178873.

Full text
Abstract:
Gamingindustrin utgör idag en stor, globaliserad marknad, där spelutvecklingsprocessen kan medföra utgifter som uppgår till flera miljarder svenska kronor. En viktig del av moderna spel är det grafiska användargränssnittet, s.k. GUI, som är den interaktiva, grafiska yta med vilken en spelare interagerar. GUI utgör slutprodukten av spelets sammantagna delar och avgör hur spelupplevelsen uppfattas av användaren. GUI:s immaterialrättsliga skydd är villkorligt och fragmenterat, vilket är oproportionerligt till GUI:s betydelse för gamingindustrin.  Det huvudsakliga syftet med uppsatsen är att belysa vilka immaterialrättsliga lagar som skyddar en GUI idag, samt att föreslå på vilket sätt skyddet kan förbättras. I uppsatsen undersöks även de amerikanska immaterialrättsliga lagarna som berör det grafiska användargränssnittet. Undersökningen utförs med avsikt att studera vilka rättsnormer som möjligtvis kan komplettera den svenska lagstiftningen, och därmed förbättra GUI:s skydd i en svensk kontext.  Framställningens disposition har till ändamål att besvara uppsatsens frågeställningar på ett systematiskt och ordnat sätt. Först har den svenska upphovsrättslagen och andra immaterialrättsliga lagar som är av intresse undersökts. Vidare har relevanta europeiska rättsakter tagits upp och redogjorts för. Slutligen har den amerikanska immaterialrättsliga lagstiftningen, samt viktiga prejudikat studerats. Undersökningen har uppvisat ett behov av att tydliggöra GUI:s ställning inom den svenska upphovsrätten, eftersom det nuvarande skyddet präglas av vissa brister. Exempelvis har domstolar inom både EU och Sverige inte definierat vilka element som kan ingå i ett användargränssnitt, vilket gör att frågan om GUI:s skydd lämnats ofullständigt. Kontentan av vad som presenterats är att GUI behöver ett bättre skydd, vilket kan åstadkommas på två olika sätt. Tillförandet av en ny verkskategori i upphovsrättslagen kan ge GUI den ställning som motsvarar dess roll i gamingindustrin. Alternativt kan GUI erhålla ett s.k. sui generis-skydd, som kan likna det EU-rättsliga skyddet för databaser. Åtgärderna lyfter ömsesidigt GUI:s roll som något unikt och essentiellt för framtida teknikutveckling.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Björk, Moa-Lisa. "Fel eller rätt med upphovsrätt : En kritisk diskursanalys av den svenska debatten om upphovsrätten." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för ABM, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-352852.

Full text
Abstract:
The aim of this paper is to investigate how the view on copyright emerges in the media debate, and the overall research question is what possible explanations there might be for the view being different depending on whom the writer is and whom s/he represents. The theoretical framework is Fairclough's critical discourse analysis and the method used is the analytic model in three stages that he presents in his book Language and Power (2001). The empirical material was selected through an initial search in Media Retriever, followed by a manual se-lection process, which resulted in a final selection of eight articles, all published in Swedish daily newspapers between the years 2006 and 2014. In the analysis, two main discourses were identified – the producer discourse and the consumer discourse – in which all the texts could be placed. The producer discourse puts the interests of the author first, and holds the view that copyright law must be strong to protect the authors' rights. The consumer discourse on the other hand puts the interest of the consumer first, and their view is that the public has the right to access the world's collect-ed knowledge and culture. This paper also examines the members' resources that authors bring to the texts in the form of common sense, and also in the form of a motive for entering in the debate. Furthermore, this paper also looks at the fact that power relations between the participants in the texts are complicated as they form a com-plex web of formal and informal power relations. The conclusion is that the main explanation for the different ways of viewing copyright is the two afore-mentioned discourses, and that the members' resources the authors bring to the texts are very ideological. The ideological arguments and the complex power relations result in very rigid positions in the debate. This is a two years master's thesis in Archive, Library and Museum studies.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
11

Holmedal, Samuel. "Förslag till reform av den upphovsrättsliga skyddstiden : En argumentsorienterad studie över skyddstidens längd." Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-248067.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
12

Kapla, Jonas. "Från idé till IPRED : Svenska Filminstitutets argument kring fildelning, upphovsrätt och Internet." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19509.

Full text
Abstract:
The aim of this thesis is to examine how the Swedish Film Institute’s arguments regarding file sharing, copyright and the Internet relates to the changes made in the Swedish copyright law during 2003 and 2007, using the current debate about surveillance versus liberty on the Internet as a backdrop. The theory used is based on Lawrence Lessig’s ideas about how a network such as the Internet can be controlled, and what regulating forces a government can use to constrain a certain behavior such as illegal file sharing. By examining referral statements made by the Swedish Film Institute to five different communications from the Swedish government regarding copyright and film politics an idea analysis is being used as a method to answer the following sub-questions: 1.) How has the Swedish copyright law evolved during the latest years? 2.) What arguments are being used by the Swedish Film Institute in issues regarding file sharing, copyright and the Internet? 3.) Are the arguments being used by the Swedish Film Institute regarding these issues changing during the examined period? The findings of the study show that the Swedish Film Institute has been eager to support a more powerful expansion of the copyright laws, often suggesting more powerful solutions than the Swedish government itself. The Swedish Film Institute thereby supports a stronger regulation of the technical architecture surrounding the Internet which means that copyright holders and their spokesmen easier can demand of suppliers of Internet connections to reveal the identity of their customers if copyright infringements have been made.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
13

Ekstrand, Johan, and Jennifer Landström. "Den inre digitala marknadens framtid : Medlemsstaternas dilemma med implementeringen av upphovsrättsdirektivet: fokus på svensk respektive fransk rätt." Thesis, Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-169309.

Full text
Abstract:
Upphovsrättsdirektivet, Digital Single Market-direktivet, befinner sig idag i en implementeringsprocess i EU-länderna. Implementeringen syftar till att harmonisera upphovsrätten mellan medlemsstaterna och att upprätthålla en väl fungerande inre marknad. Direktivet medför ett antal dilemman vid harmoniseringen av medlemsländernas lagstiftningar. Somliga länder är positiva till direktivet, medan andra anmärker en ordalydelse som är otydlig, abstrakt och svår att konkretisera. Frankrike var första land inom unionen att lägga fram ett lagförslag baserat på direktivet. Samtliga medlemsländer, däribland Sverige, har fortfarande tid på sig att införliva direktivet i sin lagstiftning. Syftet med uppsatsen är att utreda DSM-direktivets artikel 17 och dess implementering i fransk rätt med utgångspunkt i Frankrikes framställda lagförslag. Vidare är ändamålet att göra en konkret jämförelse mellan förevarande upphovsrättsliga normer i Sverige respektive Frankrike, för att således kunna analysera det franska lagförslagets lämplighet i svensk rättsordning. Lämpligheten ska försöka bedömas utifrån kulturella värderingar bakom nationell lagstiftning och upphovsrättspolitik. För att besvara frågeställningen huruvida det franska lagförslaget på implementering av DSM-direktivets artikel 17 kan vara en förebild för den svenska lagstiftaren, har framställningen disponerats enligt följande: vi har (1) utrett svensk upphovsrätt, (2) redogjort för DSM-direktivet och härrörande kritik, (3) uppgivit Regeringskansliets resonemang och frågeställningar gällande direktivets genomförande i svensk rätt, (4) utrett fransk upphovsrätt samt (5) översatt och tolkat förevarande lagförslag med tillhörande kritik. Utöver rättskällor, har framställningen till övervägande del grund i debattartiklar, tidskrifter samt inlägg online för att klargöra den aktuella problematiken rörande DSM-direktivet. Slutsatsen är att svensk respektive fransk upphovsrätt visserligen framstår som snarlika i stort sett. Däremot kan det franska lagförslaget på implementering av direktivet enbart framstå som en förebild i viss mån. Av artikel 17:s tre huvudområden kan vägledning av det franska lagförslaget endast ges gällande införandet av en klagomåls- och avhjälpningsmekanism.

Det här är den slutgiltiga examensuppsatsen, en nedskuren version av en mer omfattande och djupgående version. För intressenter finns den första versionen tillgänglig via kontakt med författarna. 

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
14

Björkman, Fredrik. "Pressen och piraterna : En studie i representationen av fildelning och upphovsrätt i svenska storstadspress." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för mediestudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-104348.

Full text
Abstract:
I denna studie undersöks svensk storstadspress representation av fenomenen fildelning och upphovsrätt. Fenomenen är en del av en pågående debatt kring Internets utveckling och reglering, inte sällan ingår begreppen då man talar om integritet och informationsfrihet. Politiska beslut tas som har juridiska påföljder, dessa påverkar människors vardag. Syftet med denna studie är att se hur diskurser, sätt att tala om, förstå och konstituera fenomen, ser ut och formar representationen av fenomenen i pressen. Press och media har stora maktpositioner i samhället, som granskare av makten och som frambringare av information till allmänheten. Utifrån objektivitets- och neutralitetsideal arbetar journalister med dagliga arbetsrutiner. Studien synar dessa utifrån fenomenens inverkan på pressen som en aktör på den kommersiella marknaden. Det teoretiska ramverket för studien är Kovach & Rosenstiels (2007) framställningar av journalistikens praktiska arbete, hur objektivitetsbegreppet kan impliceras till en arbetsmetod. Mot detta ställs McChesneys (2008) kritik av bakomliggande strukturer som påverkar journalistikens arbete, däribland efterlevnaden av objektivitetsidealet och pressens position på den kommersiella marknaden. Studiens metodtillämpning tilldelas Norman Faircloughs (1995) kritiska diskursanalys. Men hjälp av denna analyseras texterna och deras samband med sociala strukturer. Studien tillämpar Faircloughs tredimensionella modell för analys av kommunikativa händelser. Studien visar hur ett fåtal, tätt sammansatta och tillsammans välkoordinerade, diskurser konstituerar fenomenens representation i pressen. Främst juridisk diskurs och marknadsdiskurser återfinns i texterna. Texterna och diskurserna arbetar på ett sätt som gör att fenomenen ordnas på ett sätt som kan uppfattas som naturligt, självklart och ofrånkomligt. Individer och institutioner ordnas in i roller av diskurserna. Inga alternativ presenteras till den verklighet som diskurserna presenterar, diskurserna är ”sunt förnuft”.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
15

Andersson, Mattias, and Daniel Odén. "Från MP3 till Spotify : En diskursanalys av fildelningsdebatten i fyra svenska tidningar." Thesis, Linköping University, Culture, Society, Media Production, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-57519.

Full text
Abstract:

Syftet med undersökningen är att, genom en analys av en mängd tidningsartiklar inom ämnet fildelning och piratkopiering, försöka se om och i så fall hur den debatten utvecklats i den svenska pressen.

Det vi kommer fram till är att det sedan 1999 och fram till 2010 skett en avsevärd förskjutning av hur man beskriver och skriver om fildelning i svensk press. Utvecklingen har gått från att handla om ett tekniskt fenomen till en ideologisk och politisk diskussion.


The purpose of the study is that, by analyzing a variety of newspaper articles in the subject of file sharing and piracy, try to see whether and if so, how the debate developed in the Swedish press.

Our conclusion is that, between 1999 and 2010 there was a significant change in how file sharing was depicted in the Swedish press. The development has gone from a technological phenomenon to an ideological and political debate.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
16

Freire, Zetterström Maximilian. "Gränsöverskridande licensiering av utgångna verk : Ett jobb för den svenska avtalslicensmodellen?" Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-312848.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
17

Boström, Markus. "Förelägganden mot internetleverantörer vid upphovsrättsintrång : En analys av det svenska regelverkets förenlighet med EU-rätten." Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-299205.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
18

Bengtsson, Linda. "Upphovsrätt : – Är den svenska upphovsrättslagen med sina förändringar genom IPRED proportionerlig, eller riskerar den att inkräkta på det allmännas intresse?" Thesis, Internationella Handelshögskolan, Högskolan i Jönköping, IHH, Rättsvetenskap, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-13942.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
19

Matson, Frost Anna. "Tvådimensionella återgivningar av tvådimensionella varor som varumärken : En tolkning av art. 7.1 e) iii) VMF:s omfattning och syfte mot bakgrund av Svenskt Tenn-målet." Thesis, Linköpings universitet, Affärsrätt, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-157325.

Full text
Abstract:
För att kunna registrera ett EU-varumärke krävs att det inte föreligger några absoluta eller relativa registreringshinder. Ett av de absoluta registreringshindren, art. 7.1 e) iii) VMF, stadgar ett förbud om att registrera kännetecken som endast består av ”[...] en varas form eller en annan egenskap som ger varan ett betydande värde”. Bestämmelsen har varit föremål för omfattande diskussion eftersom regeln medför väsentliga tolkningssvårigheter. I uppsatsen utreds hur omfattningen av art. 7.1 e) iii) VMF ska tolkas. Ett mål som belyser svårigheterna med nyss nämnda bestämmelse är Svenskt Tenn-målet, där frågan är om MANHATTAN ska anses omfattas av art. 7.1 e) iii) ÄVMF eftersom det är ett tvådimensionellt varumärke som är en tvådimensionell återgivning av en tvådimensionell vara. Vidare undersöks även det överlappande skydd som kan uppstå mellan upphovsrätt och varumärkesrätt, som art. 7.1 e) iii) VMF syftar att förhindra. Av uppsatsen framgår att begreppen i art. 7.1 e) iii) VMF måste tolkas var för sig. Utformningen av bestämmelsen medför således att ”en varas form” ska tolkas som fristående från en ”annan egenskap”, vilket gör att endast tredimensionella varor ska omfattas av begreppet ”form”. Lokutionen ”annan egenskap” syftar istället till att fånga upp sådana kännetecken som inte omfattas av form. Det som blir avgörande i bestämmelsen är emellertid begreppet ”betydande värde”, vilket kan utgöra olika faktorer såsom pris, renommé och omsättningskretsens uppfattning av varan. Vid en sammanvägd bedömning bör MANHATTAN omfattas av art. 7.1 e) iii) VMF mot bakgrund av bestämmelsens ordalydelse och syfte. I uppsatsen framgår även att det överlappande skyddet mellan upphovsrätt och varumärkesrätt inte torde vara önskvärt. Upphovsrätt och varumärkesrätt har skilda skyddsintressen och inne- håller olika bestämmelser, varför en överlappning medför ett för vittomfattande skydd som inte kan ha varit önskvärt av lagstiftaren. Visserligen borde en överlappning vara önskvärd från rättsinnehavarens perspektiv. Den sammanvägda bedömningen mellan lagstiftarens, rätts- innehavarens och allmänintressets intressen medför dock att överlappningen inte kan anses vara önskvärd.
In order to be able to register an EU trade mark, there must be no absolute or relative grounds for refusal. One of the absolute grounds for refusal, art. 7.1 e) iii) of the European union trade mark regulation, prohibits registration of signs which consist exclusively of “[...] the shape, or another characteristic, which gives substantial value to the goods”. The provision has been subject of extensive discussion because the rule brings significant interpretation difficulties. Therefore, the essay investigates how the scope of art. 7.1 e) iii) of the European union trade mark regulation shall be interpreted. A case that highlights the difficulties with the aforemen- tioned provision is Svenskt Tenn-målet. The question in this case is whether MANHATTAN should be covered by art. 7.1 e) iii) of the Community trade mark regulation since it is a two-dimensional trademark which is a reproduction of a two-dimensional product. Furthermore, the overlapping protection that may arise between copyright and trademark law, as art. 7.1 e) iii) of the European union trade mark regulation aims to prevent, is also being investigated. It appears from the essay that the concepts in art. 7.1 e) iii) of the European union trade mark regulation must be interpreted separately. The formulation of the regulation also means that “the shape” must be interpreted as being separate from “another characteristic”, which means that only three-dimensional goods shall be covered by the term “form”. Instead, the “another characteristic” aims to capture such signs that are not covered by “form”. However, what is decisive in the regulation is the term “substantial value”, which may include different factors, such as price, reputation and the consumer’s perception of the product. The judgement is that MANHATTAN should be covered by art. 7.1 e) iii) of the European union trade mark regulation in the light of the wording and purpose of the regulation. The essay also states that the overlapping protection between copyright and trademark law is not desirable. The copyright and trademark law have differing protection interests and contains various provisions. Therefore, an overlapping protection entails a too extensive protection, which may not have been desirable by the legislator. Certainly, an overlap is to be desirable from the right holder’s perspective. However, the judgement between the legislator, the right holder’s and the public interest’s perspective means that the overlap cannot be consid- ered desirable.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
20

Fredriksson, Martin. "Skapandets rätt : ett kulturvetenskapligt perspektiv på den svenska upphovsrättens historia." Doctoral thesis, Linköpings universitet, Tema Kultur och samhälle, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-53272.

Full text
Abstract:
The Rights of Creativity is a study of Swedish copyright history from the birth of Sweden’s first copyright legislation in the early 19th century to the passing of the current law in 1960. As the title suggests, the law is regarded as part of a wider cultural context and the dissertation moves beyond the borders of legal history and analyses the law in relation to the history of literature, film, television and other media that partly reflect and partly intersect with the legislative process. The main object of the study is to see how the author is constructed in legal and cultural discourses during the 19th and 20th century. The dissertation focuses on three Swedish copyright laws from 1877, 1919 and 1960, but these laws and their preambles are also related to a few contemporary cultural intertexts, namely: August Strindberg’s novel Röda rummet [The Red Room] from 1879; the director Mauritz Stiller’s films Gunnar Hedes Saga [The Blizzard] and Gösta Berlings saga [The Saga of Gösta Berling] from 1923 and 1924, and finally the television shows Hylands hörna and Skäggen from 1962 and 1963. Apart from this it also pays some attention to the Freedom of the Press Act from 1810 that came to include Sweden’s first copyright statement, as well as to the development after 1960. Eventually it aims to show how the historical legacy has affected the copyright legislation and debates of today.
Skapandets rätt handlar om hur den juridiska synen på upphovsmannen rätt och skapandets villkor har förändrats i förhållande till den kulturella utvecklingen i Sverige under 1800 och 1900-talet. Avhandlingen består av en kronologisk studie av de upphovsrättslagar som antogs 1877, 1919 och 1960, men den behandlar också 1810 års tryckfrihetsförordning och de senaste årens rättsutveckling i korthet. Denna upphovsrättshistoriska exposé placeras in i ett litteratur- och mediehistoriskt sammanhang och lagtexterna underkastas en intertextuell analys där deras relation till några olika kulturella intertexter analyseras. Inledningsvis diskuteras hur 1810 års Tryckfrihetsförordning kom att innefatta Sveriges första upphovsrättsbestämmelse. Därefter kontrasteras Sveriges första separata upphovsrättslag från 1877 mot August Strindbergs genombrottsroman Röda rummet, allt i ljuset av Jürgen Habermas teori om den borgerliga offentligheten. 1919 års lagstiftning relateras sedan till Mauritz Stiller filmatiseringar av Selma Lagerlöfs romaner En herrgårdssägen och Gösta Berlings saga. Instiftandet av dagens upphovsrättslag från 1960 analyseras slutligen mot bakgrund av den nya tidens TV-medium som här exemplifieras av Hylands hörna och Skäggen. Avslutningsvis knyts allt samman i en kapitel där historiens lärdomar appliceras på dagens debatt. Här diskuteras hur tre föreställda oppositioner mellan konstnär-publik, privat-offentligt och original-kopia har format upphovsrättens historia och hur de fortfarande färgar samtidens upphovsrättsdiskussioner.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
21

Juth, Pontus. ""En strukturerad soptunna" : samordning av digitala kataloger och system på svenska bibliotek." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för ABM, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-306437.

Full text
Abstract:
Sedan digitala bibliotekskataloger först introducerades i slutet av 60-talet och början av 70-talet har det funnits två skilda källor för metadata för bibliotek i Sverige. Å ena sidan Libris, utvecklad och använd av framför allt KB och forskningsbiblioteken, och å andra sidan Burk för folkbiblioteken. Nästan lika länge har det gjorts försök att skapa en gemensam, nationell katalog för alla svenska bibliotek, men trots alla ansträngningar, innefattande ett flertal direkt från regeringen, råder fortfarande det tvådelade systemet. Denna intervjustudie har till syfte att undersöka attityder hos anställda från olika delar av bibliotekssektorn i denna fråga. Även frågor om bibliotekssystem diskuteras. Det förefaller finnas stor enighet bland informanterna om att den bristande samordningen av katalogdata faktiskt är ett problem, men det råder delade meningar om vad som borde göras åt saken, och vem som borde göra det. Studien analyseras och sätts i ett sammanhang utifrån debatten om digital upphovsrätt i allmänhet och Tarleton Gillespies teorier i synnerhet. Slutsatser som dras är att samordning skulle underlättas om biblioteken använde sig av öppna data och öppen källkod, vilket skulle peka på Libris som källa för metadata och open source-bibliotekssystem som Koha. De bibliotek som har samordningsuppdrag, regionbiblioteken och KB, skulle behöva ta ett större ansvar för att samordning ska kunna komma till stånd. Om dessa förslag blev verklighet skulle leverantörerna behöva anpassa sina affärsmodeller för att kunna erbjuda data under öppna licenser.
Ever since digital library catalogues were first introduced in the late sixties and early seventies, there have been two separate metadata repositories for libraries in Sweden. On the one hand there is the Libris catalogue, developed and used mainly by the national library and the university libraries, and on the other hand there is the Burk catalogue for the local public libraries. For almost as long, attempts have been made to create a single, national catalogue for all Swedish libraries, but despite all efforts, including several government bills explicitly stating that this need to happen, the dual catalogue system prevails to this day. This interview study aims to find the opinions of people from different sectors of the library field on this matter. Views on integrated library systems are also debated. There seems to be great consensus among the interviewees that there is, in fact, a problem with lack of coordination of catalogues, but there is less agreement as to what should be done about it, and by whom. The study is analyzed and contextualized utilizing the debate on digital copyright in general and the theories of Tarleton Gillespie in particular. It is concluded that cooperation would be facilitated if libraries made use of open data and open source, which would suggest Libris as metadata repository and open source library systems such as Koha for ILS. Libraries assigned with interlibrary coordination, i.e. the regional and the national libraries, would have to take on a greater responsibility than the local libraries to implement these cooperations. Vendors serving libraries would have to adjust their business models if these proposals were to become reality to offer data under open licenses.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography