Relevant bibliographies by topics / Svenska Akademien

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books
  4. Book chapters
  5. Conference papers
  6. Reports

Academic literature on the topic 'Svenska Akademien'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 29 July 2024

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Svenska Akademien.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Svenska Akademien"

1

Zetterholm, Elisabeth, Gustaf Skar, Henrik Rosenkvist, Linnéa Bäckström, and Lena Rogström. "Recensioner." Språk och stil 33 (March 15, 2024): 231–49. http://dx.doi.org/10.61965/sos.33.2023.18964.

Full text
Abstract:
Recensioner av: Kautonen, Maria & Kuronen, Mikko: Uttalsinlärning med fokus på svenska (2021). Kraft, Susanna: Tala fram texten: När barn med läs- och skrivsvårigheter skriver med tal-till-text (2023). Lind Palicki, Lena & Svensson, Anders: Viktig svenska. Alla dom där språkfrågorna (2023). Nilsson, Pär: Lexikal betydelseutveckling i teori och praktik: En analys av fem definitionsformler i Svenska Akademiens ordbok och de semantiska förändringsmekanismer som de beskriver (2023).
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Österlund-Pötzsch, Susanne. "Carl Wilhelm von Sydow." Budkavlen 86 (June 6, 2023): 85–86. http://dx.doi.org/10.37447/bk.130264.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Sonesson, Anders, Maja Elmgren, Mona Fjellström, Lars Geschwind, and Maria Larsson. "Högre utbildning drar tillbaka artikeln ”Är marknadsanpassad forskningsanknytning möjlig? Professionsutbildningar möter akademins nya krav”." Högre utbildning 4, no. 2 (April 15, 2014): 161. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v4.785.

Full text
Abstract:
Redaktionen för Högre utbildning har beslutat att dra tillbaka artikeln ”Är marknadsanpassad forskningsanknytning möjlig? Professionsutbildningar möter akademins nya krav” författad av Malin Ideland, Claes Malmberg, Anne-Charlotte Ek & Sandra Jönsson och publicerad i Högre utbildning nr 2, 2012, på grund av dubbelpublicering. Artikeln är en svensk version av artikeln ”The tension between marketisation and academisation in higher education” författad av Anne-Charlotte Ek, Malin Ideland, Sandra Jönsson & Claes Malmberg och publicerad online i Studies in Higher Education den 2011-10-24. Artikeln inkom till Högre utbildning den 2011-11-07 utan hänvisning från författarna till den tidigare publiceringen eller tillstånd från Studies in Higher Education för återpublicering. Högre utbildning har därför granskat och slutligen publicerat artikeln i god tro.Dubbelpublicering utan hänvisning till tidigare publicering är forskningsetiskt olämpligt och i det aktuella fallet bryter det även mot upphovsrätten. Författarna har bett redaktionen att framföra en ursäkt för det inträffade. Avsikten har varit att i ett svenskt sammanhang diskutera en för svensk högre utbildning relevant fråga. Författarna anger dålig kunskap om dubbelpublicering på olika språk och slarv med att läsa Högre utbildnings publiceringsregler som orsak till det inträffade. Redaktionen och författarna är överens om att dra tillbaka artikeln. Författarna har informerat berörda parter vid det egna lärosätet och tagit bort artikeln från den lokala databasen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Ideland, Malin, Claes Malmberg, Anne-Charlotte Ek, and Sandra Jönsson. "Är marknadsanpassad forskningsanknytning möjlig? Professionsutbildningar möter akademins nya krav." Högre utbildning 2, no. 2 (August 14, 2012): 79–92. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v2.843.

Full text
Abstract:
Högre utbildning drar tillbaka artikeln ”Är marknadsanpassad forskningsanknytning möjlig? Professionsutbildningar möter akademins nya krav”Redaktionen för Högre utbildning har beslutat att dra tillbaka artikeln ”Är marknadsanpassad forskningsanknytning möjlig? Professionsutbildningar möter akademins nya krav” författad av Malin Ideland, Claes Malmberg, Anne-Charlotte Ek & Sandra Jönsson och publicerad i Högre utbildning nr 2, 2012, på grund av dubbelpublicering. Artikeln är en svensk version av artikeln ”The tension between marketisation and academisation in higher education” författad av Anne-Charlotte Ek, Malin Ideland, Sandra Jönsson & Claes Malmberg och publicerad online i Studies in Higher Education den 2011-10-24. Artikeln inkom till Högre utbildning den 2011-11-07 utan hänvisning från författarna till den tidigare publiceringen eller tillstånd från Studies in Higher Education för återpublicering. Högre utbildning har därför granskat och slutligen publicerat artikeln i god tro.Dubbelpublicering utan hänvisning till tidigare publicering är forskningsetiskt olämpligt och i det aktuella fallet bryter det även mot upphovsrätten. Författarna har bett redaktionen att framföra en ursäkt för det inträffade. Avsikten har varit att i ett svenskt sammanhang diskutera en för svensk högre utbildning relevant fråga. Författarna anger dålig kunskap om dubbelpublicering på olika språk och slarv med att läsa Högre utbildnings publiceringsregler som orsak till det inträffade. Redaktionen och författarna är överens om att dra tillbaka artikeln. Författarna har informerat berörda parter vid det egna lärosätet och tagit bort artikeln från den lokala databasen.Redaktionen för Högre utbildning: Anders Sonesson, Maja Elmgren, Mona Fjellström, Lars Geschwind, Maria LarssonAbstractAktuella förändringar av högre utbildning i Sverige kan karaktäriseras av två diskurser: marknadifiering och akademisering. Krav att möta marknadskrafter, likväl som att göra utbildningen mer vetenskaplig, har skapat en spänning mellan och inom institutionskulturer. Genom intervjuer med 16 prefekter undersöker författarna hur spänningen mellan marknadifiering och akademisering hanterades av prefekter på disciplin- respektive professionsorienterade institutioner.För prefekter på disciplinorienterade institutionerna var marknadifieringen ett hot mot universitetets varumärke, eftersom den utmanade den akademiska autonomin. På professionsorienterade institutioner uppfattades, å andra sidan, akademiseringen som en komplex fråga att hantera, då fokus ändras från praktiska färdigheter till akademisk meritokrati. Studiens resultat understryker att det är svårt att diskutera en högskola i förändring utan att överväga att betingelserna skiljer sig väsentligt mellan institutioner. För att möta förändring av högskolan behövs kulturellt inkännande strategier, snarare än lösningar som innebär att ”one size fits all”.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Andreasson, A. M. "Svenska Akademiens Ordbok and Oxford English Dictionary: a comparison of their microstructure." International Journal of Lexicography 9, no. 2 (June 1, 1996): 83–101. http://dx.doi.org/10.1093/ijl/9.2.83.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Davage, David. "Lovsång som tonsatt bön." Scandinavian Journal for Leadership and Theology 11 (February 29, 2024): 17–35. http://dx.doi.org/10.53311/sjlt.v11.118.

Full text
Abstract:
Denna artikel svarar på frågan "Hur skulle en definition av lovsång kunna se ut som skapar förutsättningar för interdisciplinär dialog genom att ta på allvar sin utgångspunkt i hymnologins mångfacetterade studieobjekt utan att därmed begränsas till att representera endast ett specifikt kulturellt, liturgiskt eller teologiskt uttryck?". Frågan besvaras genom att först ge en översikt över betoningar i det Lester Ruth och Lim Swee Hong kallar "Contemporary Praise & Worship" och överlappningar med den svenska hymnologiska forskningens definitioner av begreppet "psalm". Dessa ställs sedan i dialog med ett bibliskt "rotsystem". Tillsammans utgör dessa en grund för att definiera "lovsång" som "tonsatt bön", med vidare betoning på att den som sådan kan ses som en respons på Guds närvaro och frånvaro. Definitionen ligger så till grund för en taxonomi där olika aspekter av denna tonsatta bön specificerade i dialog med teoretiska ramverk som utvecklats inom hymnologin och musikvetenskapen. Avslutningsvis resonerar artikeln kring tre områden där taxonomin kan fungera klargörande både inom och utanför akademin.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Hard, Mikael. "Vetenskap och karriar: Svenska fysiker som lektorer, akademiker och industriforskare under 1900-talets forsta halft." Technology and Culture 40, no. 1 (1999): 197–99. http://dx.doi.org/10.1353/tech.1999.0020.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Andersson Cederholm, Erika, Ingela Furenbäck, and Cornelia Wulff Hamrin. "”Samverkan är ju hela tiden, överallt” – samverkan som gränsobjekt i akademin." Högre utbildning 14, no. 1 (April 2, 2024): 29–43. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v14.5366.

Full text
Abstract:
Hur och i vilken omfattning högre lärosäten (universitet och högskolor) i Sverige samverkar med samhället har debatterats i media såväl som i forskningen. Denna artikel belyser den formaliseringsprocess som skett i kölvattnet av nya regleringar och politiska krav på samverkan. I studien analyseras officiella dokument och intervjuer med universitetsanställda vid två svenska lärosäten. Analysen fokuserar på begreppet samverkan som ett gränsobjekt och belyser den mångtydighet som kännetecknar den rådande formaliseringen. Strävan efter definitioner och operationaliseringar av samverkan ger upphov till många specifika och lokala tolkningar; av begreppet som sådant, hur samverkanskompetens ska definieras och hur samverkans genomslag ska mätas. I artikeln diskuteras nackdelarna med formaliseringsprocesser som drivs för långt och som kan bidra till att samverkan förvandlas till ett självändamål. ENGLISH ABSTRACT “We collaborate all the time, everywhere” – collaboration as a boundary object in academia How and to what extent higher education institutions in Sweden are collaborating with society has been debated in public media and in research. This article highlights the formalisation of the Swedish collaboration policy following a reinforced regulation and political pressures. In the study, official university documents and interviews with university employees at two Swedish universities are analysed. The analysis focuses on the concept of collaboration as a boundary object, shedding light on the ambiguity characterising the formalisation process. The striving for definitions and operationalisation of the concept creates a multitude of specific and local interpretations; of the concept as such, how collaboration competencies should be defined, and how the result of collaboration can be measured. The article draws to a close by a discussion of the potential drawbacks when collaboration practices become too formalistic, and collaboration turns into an end in itself.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Svanberg, Ingvar, Inger Lövkrona, Arne Bugge Amundsen, Anders Gustavsson, Christina Sandberg, Catarina Harjunen, Susanne Österlund-Pötzsch, et al. "Book Reviews." Arv 79 (December 1, 2023): 161–95. http://dx.doi.org/10.61897/arv.v79i.23107.

Full text
Abstract:
Reviews of: Ravens and Humans in Iceland Sigurður Ægisson: Hrafninn: þjóðin, sagan, þjóðtrúin. Bókaútgáfan Hólar, Reykjavík 2022. 424 pp. Ill. Belief in an Animated World Folktro. En besjälad värld. Kurt Almqvist & Lotta Gröning (eds.). Bokförlaget Stolpe. Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse för allmännyttiga ändamål, Stockholm 2021. 230 pp. Ill. Heritage and Religion in Christiansfeld Crossroads of Heritage and Religion. Legacy and Sustainability of World Heritage Site Moravian Christiansfeld. Tine Damsholt, Marie Riegels Melchior, Christina Petterson & Tine Reeh (eds.). Berghahn, New York & Oxford 2022. 237 pp. Ill. Stories about Crises and Catastrophes, Past, Present and Future Katastrophen, Fluten, Weltenbrände. Erzählungen von Krisen und Chancen vom Mittelalter bis heute. Susanne Dinkl, Michaela Fenske, Joachim Hamm & Felix Linzner (eds.). Königshausen & Neumann, Würzburg 2023. 284 pp. Ill. The History of Death as an Idea Dödens idéhistoria. Karin Dirke, Andreas Hellerstedt & Martin Wiklund (eds.). Appell Förlag, Stockholm 2022. 334 pp. Ill. Magic Users in Ostrobothnia Karolina Kouvola: Cunning Folk As Other. Vernacular Beliefs about Magic Users in Premodern Swedish-speaking Ostrobothnian Rural Community. University of Helsinki, Helsinki 2023. 102 pp. Ill. Diss. Landscapes of Pilgrimage in Norway Hannah Kristine Bjørke Lunde: Pilgrimage Matters. Administrative and Semiotic Landscapes of Contemporary Pilgrimage Realisations in Norway. Uni- versity of Oslo 2022. 380 pp. Ill. Diss. Female Legend Tellers Júlíana Þóra Magnúsdottir: In Their Own Voices. A Reconstruction of the Legend Traditions of Icelandic Women in the Late Nineteenth and Early Twentieth Centuries. School of Sociology, Anthropology and Folkloristics, University of Iceland, Reykjavik 2023. 301 pp. Ill. Diss. Saint Brigit as a Celtic Goddess Séamas Ó Catháin: The Festival of Brigit. Celtic Goddess and Holy Woman. Phaeton Publishing, Dublin 2023. 274 pp. Ill. A New Edition of the Poetic Edda Edward Pettit: The Poetic Edda. A Dual- Language Edition. Open Book Publishers, Cambridge 2023. xvi + 878 pp. Recordings of Folk Music in Sweden Märta Ramsten: Framför mikrofonen och bakom. En personlig återblick på Svenskt visarkivs verksamhet med inspelningar av folkliga musiktraditioner. Skrifter utgivna av Svenskt visarkiv 52. Gidlunds förlag, Möklinta 2022. Ill. 238 pp. A New Edition of Tirén’s Sámi Music Karl Tirén: Den samiska folkmusiken. Utgiven av Gunnar Ternhag. Kungl. Gustav Adolfs Akademien, Kungl. Skytteanska Samfundet, Svenskt Visarkiv/ Musikverket 2023. 336 pp. Ill. Challenged Authorities Vernacular Knowledge. Contesting Authority, Expressing Beliefs. Ülo Valk & Marion Bowman (eds.). Equinox, Sheffield & Bristol 2022. 423 pp. Ice from Different Angles Is – på olika vis. Nils Erik Villstrand & Kasper Westerlund (eds.). Meddelanden från Sjöhistoriska institutet vid Åbo Akademi 37. Forum navales skriftserie 84. Åbo 2022. 172 pp. Ill. Swedish Belief Tradition in a Nutshell Tora Wall: Folktrons väsen. Encyklopedi. Bokförlaget Stolpe, Stockholm 2021. 255 pp. Ill.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Quak, Arend. "Thorsten Andersson, och . Svensk slåtter- och arealterminologi (Acta Academiae regiae Gustavi Adolphi CX). – Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur, Uppsala 2010. 163 S. (ISBN 978-91-85352-84-5." Amsterdamer Beiträge zur älteren Germanistik 70, no. 1 (2013): 282–83. http://dx.doi.org/10.1163/9789401209205_032.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Svenska Akademien"

1

Fensby, Christina, and Thomas Hansson. "Svenska Akademiens Nobelbibliotek : En användarundersökning." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 1996. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-16937.

Full text
Abstract:
The purpose of this study was to discover patterns and variations of service requirementsamong various groups of users at the Swedish Academy's Nobel Library. Twenty-nine personswere interviewed and divided into different groups with regard to their purpose of usingthe Nobel Library. The groups of users were members of the Swedish Academy and thepublic. The public were subdivided into the following three groups of users: persons whopursue formalised studies, persons who read as a hobby, persons who work with literature asa profession.The data reveals that the members of the Swedish Academy were very satisfied with theservice at their library and positive to a limited increase of users. Persons who pursue formalisedstudies and persons who work with literature as a profession emphasized that the NobelLibrary is outstanding within its subject field. These two groups also spent much time atother information centres since they often need material dealing with other fields of knowledge.Persons who read as a hobby found almost all the material they need at the Nobel Library.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Meyerson, Stina, and Wiklund Alba Volo. "Krisen i Svenska Akademien : En katt och råtta-lek med media." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för informatik och media, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-433846.

Full text
Abstract:
The research aims to examine Svenska Akademien’s external crisis communication 2017–2018, in the crisis induced by an exposition of sexual assaults and harassments by the so called "Kulturprofilen" during #metoo. Since the case is a historical event in Sweden and organizational crises of confidence, the study intends to contribute to the research field by adding knowledge about an uncharted area and case. The study examines the press releases issued from the organization, as well as the specific members' statements in the news media channel Dagens Nyheter. The question formulations include which approaches of crisis management Svenska Akademien practiced, how their communication was structured linguistically and rhetorically and which hierarchies and power structures became visible. The methodological approach to the case study is based on both a qualitative text analysis and a critical discourse analysis, with an image analysis as a complement to deepen the analysis. The theoretical approach applied includes a rhetorical framework, the Image Repair Theory and Media Logic. The result showed that the organizational communication could not affect the restoration of Svenska Akademien’s reputation because of the organization’s individual members’ medial communication, which appeared fragmentized in a big conflict. Two central characters in the conflict, Sara Danius and Horace Engdahl, created very different kinds of derived ethos by their different communication strategies, which also was affected by media logic. Because of the conflict, the crisis escalated and changed focus from the original problem to the current crisis management.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Harrysson, Helena. "Svenska Akademiens Nobelbibliotek : en uppsats om Nobelbibliotekets inköpspolicy och förändringar inom inköpta språkområden sedan 1904." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 1996. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17794.

Full text
Abstract:
The essay is about the Nobel Library's investments in fiction, the change of certain linguisticareas since 1904 and the purchase policy of the Library. The paper contains an introductoryhistorical chapter, where I describe the history of the Swedish Academy, the life and willof Alfred Nobel and in conclusion a description of the Nobel library of the Swedish Academy.When writing this essay I have used a combined qualitative and quantitative method, meaningthat I have interviewed the librarians of the Nobel Library, studied the purchase catalogues,and kept statistics over the books.in different linguistic areas purchased since 1904 onwardwith an emphasize on years ending with "4". The outcome of this survey is that the purchaseof books within the different speech areas doesn't vary as much as first expected, and thatthere rises and falls within all the linguistic areas which could be further explored.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Nilsson, Emelie. "18 : ”De lärdas elit” – En retorisk studie av Svenska Akademiens ledamotspresentationer." Thesis, Uppsala universitet, Avdelningen för retorik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-275519.

Full text
Abstract:
Svenska Akademien är en ledande aktör inom det svenska språket och litteraturen och kan därför sägas vara ett slags måttstock för ”den svenska lärda”. I och med att det i denna uppsats studeras vilka egenskaper hos en akademiledamot Akademien själv framställer som viktiga meriter kan det säga oss något om det intellektuella klimatet i det nutida Sverige. För att få en förståelse för vilka dessa idealegenskaper är måste Akademiens egna offentliga kanal betraktas – Akademiens hemsida. Genom att induktivt betrakta vilka persontopiker som förekommer i presentationerna är det en metod för att få en förståelse om hur Akademien framställer sig själv och hur pass väl det lever upp till idealet av en ’lärd’. De kriterier som legat till grund för att konstruera persontopikerna är att det är ett argument för personens lämplighet i Akademien: ledamotens individuella egenskaper och tidigare erfarenheter. Resultatet av lärdhetens alla persontopiker i ledamotspresentationer är: framstående yrkesverksamhet, ärebetygelser, utbildning, den mångfasetterade lärda, ovanlighet, relationer och kön. I uppsatsen följer hur dessa är fördelade utifrån kön och yrkesgrupp och i vilken frekvens de förekommer. Resultatet av huruvida Akademien förhåller sig till lärdhetsidealet speglar hur Akademien vill se sig själv som någonting mer än en ’lärd’ och förgäves strävar efter att vara ’intellektuell’. En distinktion mellan ’lärd’ och ’intellektuell’ går det att läsa om i uppsatsen och hur det faktum att ledamöterna är en del av ett instiutionellt samfund gör dem till ”de lärdas elit”.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Ekström, Sara. "Odling och förädling av seder och tänkesätt : Svenska Akademien som ett nationellt identitetspolitiskt projekt 1786–1812." Thesis, Uppsala universitet, Historiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-262384.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Reijers, Clara, and Natalie Chehadé. "Akademiskandalen- Danius och Engdahl ur en journalists gestaltning : En kvantitativ innehållsanalys av svenska mediers gestaltning av Sara Danius och Horace Engdahl i skandalen kring den Svenska Akademien." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-76315.

Full text
Abstract:
Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning gestaltningen av olika kön skiljer sig åt i svenska mediers rapportering kring kulturella skandaler, beroende på journalistens egna kön. Studiens fokus ligger i att undersöka Sara Danius och Horace Engdahl i krisen kring den Svenska Akademien, för att kunna jämföra svenska mediers rapportering av en kulturskandal, där både en kvinna och en man är inblandad. Det material som undersökts i studien är nyhetsartiklar från de sex största morgon- och kvällstidningarna i Sverige – Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Göteborgs-Posten, Svenska Dagbladet och Sydsvenskan – vilka analyserats genom en kvantitativ innehållsanalys. Det teoretiska ramverk studien utgår från och som kan ge en förståelse för hur media gestaltar en skandal är; gestaltningsteori, medielogik, tonalitet och teorier om genus. Förutom dessa teorier har vi använt oss av relevant tidigare forskning inom skandaljournalistik och genus som indikerar att kvinnor och män gestaltas olika i media, inom politiska skandaler. Det blir därav intressant att undersöka om det även gäller en kulturell skandal samt om journalistens kön kan ha en betydelse för gestaltningen. Journalisters roll i rapporteringen och gestaltningen av skandalen är viktig, eftersom de har ett ansvar att vara objektiva samt att framställa de båda könen på ett likvärdigt sätt. Ur ett samhällsperspektiv blir studien intressant då mottagarna av en skandal påverkas av medias bild av hela händelseförloppet. Det resultat studien kommit fram till är att gestaltningen skiljer sig åt i hur kvinnliga och manliga journalister gestaltar de båda huvudpersonerna i skandalen kring den Svenska Akademien. Kvinnliga journalister fokuserar mer på huvudpersonens personliga egenskaper, utseende och yrkesroll, samt använder sig i större utsträckning av medielogikens berättarteknik personifiering. Kvinnliga journalister använder även i större utsträckning både mer positiv och negativ tonalitet i sina texter om Danius och Engdahl, medan manliga journalister överlag är mer neutrala i sin tonalitet. Resultatet visar även att det generellt läggs ett större fokus på både Danius yrkesroll och utseende än hos Engdahl, samt att journalisten syns mer i texten i de artiklar som främst handlar om Engdahl. Medielogikens berättarteknik personifiering syns även i större utsträckning när Engdahl gestaltas än Danius. När artikeln främst handlar om Danius är tonaliteten mot henne överlag mer positiv, medan när artikeln främst handlar om Engdahl är tonaliteten mot honom överlag mer negativ. Den som artikeln inte främst handlar om framställs med neutral tonalitet. I de fall bilder finns med i artikeln framkommer det att dessa i större utsträckning är gynnsamma för Danius, när artikeln främst handlar om henne. När artikeln främst handlar om Engdahl är eventuella bilder i större utsträckning mer neutrala eller missgynnsamma. Slutsatsen är att kvinnor och män gestaltas olika i skandalen kring den Svenska Akademien och att gestaltningen skiljer sig åt beroende på om journalisten är en kvinna eller man. Däremot är det svårtatt uttala sig om att alla kulturella skandaler skulle få samma utfall, då båda Sara Danius och Horace Engdahl är två särpräglade och unika individer med starka karaktärsdrag.
The purpose of the study is to examine to what extent the framing of different genders differs in Swedish media reporting on cultural scandals, depending on the journalists own gender. The study emphasizes on Sara Danius and Horace Engdahl in the crisis regarding the Swedish Academy, in order to be able to compare Swedish media reporting of a cultural scandal involving both a woman and a man. The empirical data that was examined in the study was news articles from six of the largest morning- and evening newspapers in Sweden – Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Göteborgs-Posten, Svenska Dagbladet and Sydsvenskan – which has been analyzed through a quantitative content analysis. The theoretical framework is based on framing, media logic, tonality and theories of gender, which can give an understanding of how the media portrays a scandal. In addition to these mentioned theories, we have used relevant previous research in scandal journalism and gender which indicates that women and men are portrayed differently in the media, within political scandals. It was therefore interesting to investigate whether this also could be applied on a cultural scandal and if the gender of the journalist could have a bearing on the framing. The journalists role in reporting and depictions of a scandal are significant, they have a responsibility to be objective and to depict the two sexes in an equal manner. From a society perspective, the study becomes interesting as the recipients of a scandal are affected by the media's portrayal of the entire course of events. The study concluded that the framing differs in how female and male journalists portray the two main characters in the scandal regarding the Swedish Academy. Female journalists are more prone to emphasize personal characteristics, appearance and professional role, and make greater use of media logic's personification. Female journalists also used both more positively and negative tonality in their context regarding Danius and Engdahl, while male journalists generally are more neutral in their tonality. The results also show that there is generally a greater focus on Danius professional role and appearance than with Engdahl, and that the journalists are more visible in the context of the articles that are primarily about Engdahl. Media logic's personification is also seen to a greater extent when Engdahl is portrayed than Danius. When the article is mainly about Danius, the tonality towards her is generally more positive, while when the article is mainly about Engdahl, the tonality towards him is generally more negative. Whoever the article is not primarily about is portrayed with a neutral tonality. In cases where images are included in the article, it show that these are favorable to Danius, when the article is mainly about her. When the article is mainly about Engdahl, the images are either neutral or unfavorable. To summarizse, women and men are portrayed differently in the scandal regarding the Swedish Academy and that the framing differs depending on whether the journalist is a woman or a man. However, it is difficult to say that all cultural scandals would have the same outcome, as both Sara Danius and Horace Engdahl are two unique individuals with strong traits.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Larsson, Sofia. "Historiker som ledamöter : En studie om historikerna inom Svenska Akademien under perioden 1886-1936 och hur deras arbetsliv förändrades efter inträdet." Thesis, Södertörn University College, School of Gender, Culture and History, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-679.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Brandin, Hannah. "Hur ska man tolka "det utmärktaste i idealisk riktning"? : En uppsats om framstående och föränderlig tematik i Svenska Akademiens prismotiveringar för Nobelpriset i litteratur." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-39801.

Full text
Abstract:
Denna uppsats undersöker hur Alfred Nobels vilja att tilldela Nobelpriset i litteratur till ”den, som inom litteraturen producerat det utmärktaste i idealisk riktning” har tolkats av Svenska Akademien genom åren. Vidare undersöker uppsatsen om och isåfall hur prismotiveringarna har förändrats genom åren. Därutöver diskuteras varför uppvisat resultat kan vara intressant att belysa inom svenskämnet på gymnasiet. För att erhålla ett resultat har en brukstextanalys genomförts av samtliga 114 prismotiveringar, vilka formulerats av Svenska Akademien mellan åren 1901-2017. Genom brukstextanalys har motiveringarnas ideationella struktur undersökts för att identifiera framstående teman i prismotiveringarna. Resultatet visar en stor variation av framstående teman i Svenska Akademiens prismotiveringar genom åren där de mest framstående är: ”Originalitet”, ”Känslosamhet och förmåga att beröra”, ”Ett författarskap uppburet av Idealitet”, ”Referens till hembygd, landområde och specifika kulturområden”, ”Människan och människovärdet i fokus” och ”Mänskligt lidande och utanförskap”. Vidare visar resultatet att tematiken i prismotiveringarna i stor utsträckning har förändrats under de år då Nobelpriset i litteratur delats ut, samtidigt som en del framstående teman varit återkommande under majoriteten av de årtionden då priset delats ut. Detta innebär att Svenska Akademiens tolkning av Nobels ord har uppnått en hög grad av både stabilitet och variation.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Blomberg, Alvin. "Låttexten i fält : Åsikter om låttexten som litteratur i debatten om Bob Dylans nobelpris i svenska dagstidningar." Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-375263.

Full text
Abstract:
När Svenska Akademien år 2016 tilldelade Bob Dylan nobelpriset i litteratur väcktes en enorm debatt i svenska tidningar rörande frågan ifall priset kan tilldelas en musiker och ifall låttexten går att betrakta som litteratur. I denna uppsats undersöks vilka argumenten i debatten var för och emot låttexten som litteratur. Utöver detta analyseras även vilka litteraturideal debattörerna baserade sina argument på. Materialet för studien är artiklar ur svenska tidningar publicerade år 2016-2018 och debatten analyseras med hjälp av den franske sociologen Pierre Bourdieus fältteori för att påvisa hur det litterära fältets aktörer reagerade på Akademiens val av Dylan och en textform utanför det konventionella litteraturbegreppet. Studiens resultat visar att det i debatten förekom åtta argument för eller emot att Bob Dylans låttexter är litteratur. De till priset negativt inställda kritikerna menade att hindren för låttexten att vara litteratur är dess beroende av sin ljudande form, dess stora popularitet och publikframgång, den separata marknaden och de säregna marknadsförutsättningarna för låttexter gentemot den konventionella litteraturen. De positiva kritikerna menade istället att låttexten är litteratur på grund av likheten med antikens och romantikens lyrik och poesi, intertextualiteten och likheten med modernismen, dess estetiska kvalitéer och rim, samt dess emancipatoriska innehåll. Utöver detta påvisar undersökningen att Svenska Akademiens val av Bob Dylan tolkades av tidningarnas kulturskribenter som att institutionen försökte bredda litteraturbegreppet till att även innefatta låttexter.  För att försvara det litterära fältets autonomi användes strategier av de positiva kritikerna som att försöka förknippa Dylan med litterärt kapital och låttexterna med konsekrerade verk ur den västerländska kanon. De negativa kritikerna anklagade Svenska Akademiens val för att vara för kommersiellt samt hänvisade till värnandet om det skrivna ordet och den smala kulturen. Avslutningsvis ges låttexter och det litteratursamhälle som omgärdar dem som förslag på forskningsobjekt för framtida litteratursociologisk forskning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Eklund, Lisa, and Stefanie Kirsch. "Akademi och Näringsliv i Samverkan : Akademisk frihet och arbetsmarknadsanknytning i svenska, franska och tyska högskoleutbildningar - en jämförelse." Thesis, Södertörn University College, School of Business Studies, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-427.

Full text
Abstract:

På sistone har debatten om högskoleutbildningars koppling till näringslivet - i samband med främst Bolognaprocessen och Lissabonstrategin - intensifierats i europeiska länder. Medan arbetslösheten bland nyutexaminerade akademiker tilltar uttrycker exempelvis företagare behovet av mer näringslivsrelevanta utbildningar där studenterna ges bättre förutsättningar att komma ut på arbetsmarknaden.

Föreliggande uppsats behandlar därför universitet / högskolors samverkan med näringslivet utifrån Bolognaprocessen och Lissabonstrategins mål om att skapa ett europeiskt, konkurrenskraftigt kunskapsområde. Hur anpassas högre utbildningar till arbetsmarknaden i länder som Sverige, Frankrike och Tyskland? Syftet består av tre dimensioner: att undersöka arbetsgivarorganisationers krav och förväntningar gällande upplägg och genomförande av utbildningar, jämföra utbildningars struktur där samverkan mellan näringsliv och akademi fokuseras samt analysera om och i så fall varför det brister i kopplingen mellan näringsliv och akademi i Sverige, Frankrike och Tyskland.

Data i uppsatsen baseras på sekundära källor, enkätsvar från och i viss mån telefonintervjuer med respektive lands centrala näringslivsorganisationer och sammanlagt nio lärosäten (tre universitet / högskolor i Sverige, Frankrike och Tyskland). Ingenjörsutbildningen ’bioteknik’ valdes för djupare analys och undersöks utifrån bland annat upplägg och syfte samt näringslivsanknytning. Även arbetsgivarrepresentanters ståndpunkter kring högre utbildning inbegrips.

Högskolevärlden i Sverige och Europa tenderar att frångå Humboldts bildningsideal och konceptet om ”akademisk frihet” för att istället utöka kontakten med verkligheten i näringsliv och samhälle. Kraven från bland andra regering, arbetsgivare och studenter på att inbegripa omvärlden i utbildningar ger dock samtidigt upphov till intressekonflikter mellan akademi och näringsliv. Trots att de undersökta utbildningarna visar sig knytas till arbetsmarknaden på skilda sätt och i olika utsträckning förekommer brister i samverkan - dels beroende på kultur- och normskillnader mellan parterna. En för nära relation mellan universitet och näringsliv befaras leda till kortsiktighet samt till att den vetenskapliga utvecklingen fördröjs eller drivs in i alltför kommersiella utvecklingsfåror.

I undersökningen dras dessutom slutsatsen att utbildningspolitiken i respektive land hänger ihop med i vilken mån kopplingar till arbetsmarknaden byggs upp. Även lärosätenas traditionella ställning i samhället avgör hur och i vilken grad utbildningars förankring i näringslivet tillåts.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Svenska Akademien"

1

Bengt, Loman, and Allén Sture 1928-, eds. Svenska akademien och svenska språket: Tre studier. Stockholm: Norstedts, 1986.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Paulin-Strömberg, Helena. Akademien sammanträder!: Ett år med de aderton. Stockholm]: Atlantis, 2012.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Burius, Anders. Hundra år i litteraturprisets tjänst: Svenska Akademiens Nobelbibliotek 1901-2001. Stockholm: Svenska Akademien, 2002.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

akademien, Svenska, ed. Sten Rudholm: Inträdestal i Svenska akademien. Stockholm: Svenska Akademien, 2009.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

akademien, Svenska, ed. Lars Gyllensten: Inträdestal i Svenska akademien. Stockholm: Norstedts akademiska förlag, 2006.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

akademien, Svenska, ed. Östen Sjöstrand: Inträdestal i Svenska akademien. Stockholm: Norstedts akademiska förlag, 2006.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Svensén, Bo. De aderton: Svenska akademiens ledamöter under 200 år : en biografisk översikt. Stockholm: Norstedt, 1992.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Svensén, Bo. The Swedish Academy and the Nobel Prize in literature. Stockholm: Swedish Academy, 2000.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

vetenskapsakademien, Kungl Svenska, ed. Börshuset: Från rådhus till hemvist för Svenska Akademien. Lidingö: Bokförlaget Langenskiöld, 2021.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Nobelbiblioteket, Svenska akademien, ed. Det sköna med skönlitteraturen: Introduktioner till den samtida litteraturen på Nobelbiblioteket. Stockholm: Svenska Akademien, 2009.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Book chapters on the topic "Svenska Akademien"

1

Rentenaar, Rob. "Eva Nyman: Nordiska ortnamn på -und (Studier till en svensk ortnamnsatlas utgivna av Thorsten Andersson 16. Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi LXX). - Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur, Uppsala 2000. 631 S. (ISBN 91-85352-36-5)." In Amsterdamer Beiträge zur älteren Germanistik, Band 56 (2002), 267–69. BRILL, 2002. http://dx.doi.org/10.1163/9789004486805_033.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Conference papers on the topic "Svenska Akademien"

1

Holmer, Louise, Ann Lillieström, Emma Sköldberg, and Jonatan Uppström. "SAOL och svensk språkvetenskaplig infrastruktur – nu och i framtiden." In Huminfra Conference (HiC 2024). Linköping University Electronic Press, 2024. http://dx.doi.org/10.3384/ecp205010.

Full text
Abstract:
Svenska Akademiens ordlista (SAOL 14, 2015 [1]) spelar en viktig roll inom svensk språkvetenskaplig infrastruktur, något som framkommer i denna artikel. Vidare presenteras preliminära resultat av en undersökning av hur frekventa uppslagsorden i SAOL egentligen är i olika delkorpusar med modern allmänspråklig svenska. För att ordlistan även fortsättningsvis ska kunna användas inom svensk ordforskning, vid språkstudier m.m., men också bli mer central inom språkteknologiska sammanhang, är det avgörande att SAOL:s uppslagsord vilar på vetenskaplig grund, moderna språkteknologiska metoder och uppdaterade korpusmaterial. Fokus i artikeln ligger på de uppslagsord som inte finns belagda i korpusmaterialet, och som därmed kan tänkas mönstras ut inför den kommande femtonde upplagan.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Reports on the topic "Svenska Akademien"

1

Andersson Granberg, Tobias, Krisjanis Steins, and Martin Waldemarsson. Kvantitativa modeller för ett robust och resilient transportsystem. Linköping University Electronic Press, April 2023. http://dx.doi.org/10.3384/9789180751711.

Full text
Abstract:
Både mindre störningar och större händelser som katastrofer och kriser har en påverkan på transportsystemet. Dels kan de ge upphov till förändrade möjligheter att tillgodose efterfrågan, till exempel om infrastruktur blir skadad, dels kan det ge förändringar i efterfrågan, vilket t.ex. var tydligt under Covid-19 pandemin, eller ge upphov till nya behov, t.ex. av nödtransporter. Hanteringen av dessa störningar, ur ett transportsystemperspektiv, kan ske via förebyggande och förberedande åtgärder, vilka bidrar till en ökad robusthet och resiliens. Det kan vara att stärka och skydda infrastruktur eller att ha resurser i beredskap, som operativt kan verka avhjälpande och återställande. Åtgärderna kräver ofta komplexa beslut kring prioritering och resurshantering - områden där kvantitativa modeller har goda möjligheter att användas som grund för beslutsstöd. Syftet med denna studie var att undersöka möjligheten att använda kvantitativa modeller för att öka robustheten och resiliensen hos det svenska transportsystemet vid större störningar. Via en litteraturstudie och intervjuer med systemexperter från räddningsområdet, transportsektorn samt akademin, identifierades fem olika områden där kvantitativa modeller bedöms kunna ge värdefulla bidrag. Dessa är 1. Efterfrågemodellering, 2. Risk- och sårbarhetsanalys, 3. Evakueringsplanering, 4. Resurslokalisering och 5. Prioritering och resurshantering. Inom samtliga finns utrymme för att via forskning och utveckling ta fram beslutsstödsverktyg som kan bidra vid planering, förebyggande arbete, och operativ resursstyrning. Även inom andra områden, till exempel kommunikation, samverkan och organisering, finns det behov av forskning, då gärna med inslag av andra discipliner såsom human factors och digitalisering.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Svenska Akademien' for particular source types:
Journal articles Dissertations / Theses Books
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography