Dissertations / Theses: 'Svenska Dialekter'

1

Nilsson, Jonas, and Daniel Larsson. "Dialekter och röstigenkänning : Ett röstigenkännings-API:s förmåga att uppfatta svenska dialekters kännetecken och röstkombinationer." Thesis, Högskolan Dalarna, Informatik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-18701.

Full text

Abstract:

Allt eftersom utvecklingen går framåt inom applikationer och system så förändras också sättet på vilket vi interagerar med systemet på. Hittills har navigering och användning av applikationer och system mestadels skett med händerna och då genom mus och tangentbord. På senare tid så har navigering via touch-skärmar och rösten blivit allt mer vanligt. Då man ska styra en applikation med hjälp av rösten är det viktigt att vem som helst kan styra applikationen, oavsett vilken dialekt man har. För att kunna se hur korrekt ett röstigenkännings-API (Application Programming Interface) uppfattar svenska dialekter så initierades denna studie med dokumentstudier om dialekters kännetecken och ljudkombinationer. Dessa kännetecken och ljudkombinationer låg till grund för de ord vi valt ut till att testa API:et med. Varje dialekt fick alltså ett ord uppbyggt för att vara extra svårt för API:et att uppfatta när det uttalades av just den aktuella dialekten. Därefter utvecklades en prototyp, närmare bestämt en android-applikation som fungerade som ett verktyg i datainsamlingen. Då arbetet innehåller en prototyp och en undersökning så valdes Design and Creation Research som forskningsstrategi med datainsamlingsmetoderna dokumentstudier och observationer för att få önskat resultat. Data samlades in via observationer med prototypen som hjälpmedel och med hjälp av dokumentstudier. Det empiriska data som registrerats via observationerna och med hjälp av applikationen påvisade att vissa dialekter var lättare för API:et att uppfatta korrekt. I vissa fall var resultaten väntade då vissa ord uppbyggda av ljudkombinationer i enlighet med teorin skulle uttalas väldigt speciellt av en viss dialekt. Ibland blev det väldigt låga resultat på just dessa ord men i andra fall förvånansvärt höga. Slutsatsen vi drog av detta var att de ord vi valt ut med en baktanke om att de skulle få låga resultat för den speciella dialekten endast visade sig stämma vid två tillfällen. Det var istället det ord innehållande sje- och tje-ljud som enligt teorin var gemensamma kännetecken för alla dialekter som fick lägst resultat överlag.
As the development of applications and systems progress so does the ways in which we interact with the application or system. So far, the navigation and usage of applications and systems have been made by hand, through keyboard and a mouse. Recently navigation through touch-screens and voice has been more common. When you are going to navigate the application with your voice, it´s crucial that anyone can navigate the application despite their dialect. To be able to see how a voice recognition API (Application Programming Interface) understands Swedish dialects a study on the characteristics on Swedish dialects were made. These characteristics and combinations of sound were the foundation to the words used for testing the API. Each dialect got a specific word that were supposed to be difficult for the API to understand when the word was pronounced by the actual dialect. A prototype of an android application was developed as a tool for data generation. This thesis contains a prototype and a research and therefore the strategy used for this thesis is Design & Creation Research, with document studies and observation as data generation methods to achieve the desired result. The data were collected through observations with the prototype as a tool and also through studies of documents. Our empirical data that has been registered through the observations and with the help of the application proved that some dialects were easier to understand correctly by the API. In some cases the results were expected because some words were made of combinations of sounds according to the theory that were going to be pronounced in a special way from a certain dialect. Some of the results were low on these certain words but in some other cases the results were surprisingly high. The conclusion we drew from this was that the words we chose with the intention of making it hard for the API to understand only proved to be working on two separate occasions. It was the word containing the combination of the sounds "sje" and "tje" that had common characteristics to all dialects, according to the theory, that got the lowest result.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Karlsson, Vera-Linn. "He e huskut artut mä dialektan : En studie om underliggande attityder mot svenska dialekter i uppläst reklam." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-384813.

Full text

Abstract:

Dialekter och identitet är två begrepp som sällan kan skiljas åt. Dialekter och reklam däremot kan ses som en ny företeelse som tycks verka i symbios för att förmedla budskap och skapa ett personligt tilltal mot konsumenter. Syftet med studien är att med stöd av en språkattitydmetod kartlägga studenters attityder till svenska dialekter som används i reklam. Metoden som använts för att utröna attityderna är en variant av ett matched guise-test, där tolv inspelningar spelades upp för 50 stycken studenter. Studenterna skulle sedan gradera inspelningarna utifrån elva semantiska differentialskalor. Resultatet visade att det fanns tydliga mönster av att vissa dialekter var mer önskvärda än andra. Det framkom även förändringar i förhållande till tidigare forskning gällande attityder och värderingar av svenska dialekter. Slutsatserna blir att det finns vägar för företag att nischa sig utifrån tilltalet av olika dialekter och skapa förtroende med hjälp av desamma.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Eaker, Birgit. "Adjektivet [grann] i svenska dialekter : en semantisk och dialektgeografisk undersökning /." Uppsala : Dialekt- och folkminnesarkivet, 1993. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb35610088j.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Brodin, Lennart. "Ord som vandrat : en studie över lågtyska lånord i svenska dialekter /." Göteborg : Göteborg Universitet, 1999. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb37714489d.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Skirgard, Hedvig. "Finns det dubbelnegation i svenska dialekter? : -inte...e i två Hälsingemål." Thesis, Stockholms universitet, Avdelningen för allmän språkvetenskap, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-43367.

Full text

Abstract:

I den här uppsatsen beskrivs den syntaktiska distributionen av en andra negator, e i två svenska dialekter. Det finns tidigare belägg för att e förekommer i slutet av negerade satser i icke-standarddialekter. Uppsatsen redogör också för tidigare forskning om ett relaterat rikssvenskt fenomen (inte... inte), dialektforskning om e samt språktypologisk forskning som relaterar till negation och i synnerhet dubbelnegation. Uppsatsen baseras på en parallell\-korpusundersökning med material från två svenska dialekter, Forsamål och Jarssemål. I undersökningen studeras syntaktiska mönster som är relevanta för distributionen av en andra negator, såsom satstyp, underordning, upprepning av subjekt med mera. Huvudresultatet är att e är mycket frekvent, särskilt efter huvudsatser. E är mycket ovanligt i bisatser, men annars finns det få tendenser till andra syntaktiska mönster i materialet. Olika teorier om vad denna andra negator skulle kunna ha eller ha haft för funktion presenteras. Vidare forskning om den syntaktiska distributionen av e i fler dialekter såväl som dess funktion i desamma behövs.
This bachelor thesis is a description of the syntactic distribution of a second negator, e, in two Swedish dialects. Previous research establishes the occurence of this e in clase-final position in non-standard dialects of Swedish, but does rarely provide in-depth analysis of e as a second negator. A background of previous research on a related phenomena in standard Swedish (inte... inte), research in swedish dialects and the linguistic field of negation and double negation is presented and used in the understanding of e. The data used is from a parallel corpus of Swedish dialects called ''Mormors katt'', the two dialects are Jarrsemål and Forsamål. This data is analyzed for syntactic patterns in the distribution on e, such as subordination, clause type, repeated subject etc. The most important finding is that e is very frequent in the data and that it is especially frequent in main clauses. Different theories on why this is and what function e has are put forward. Futher research on the distribution of e in even more dialects is required.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Persson, Elin. "Andraspråkslärares förhållningssätt gentemot dialekter i uttalsundervisning : En kvantitativ undersökning utifrån två aspekter: kursplan och lärarattityd." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-41738.

Full text

Abstract:

Uppsatsens syfte är att belysa kursplaners och lärarattityders påverkan på andraspråkslärares förhållningssätt gentemot dialekter i uttalsundervisningen. Frågeställningarna är uppdelade i utifrån syftets två aspekter och är formulerade på följande sätt: Hur påverkar kursplaner lärares förhållningssätt gentemot dialekter i uttalsundervisningen? samt Hur påverkar lärarattityder lärares förhållningssätt gentemot dialekter i uttalsundervisningen? Undersökningen består av en surveyundersökning och materialet samlades in genom en webb-baserad enkät. Totalt besvarades enkäten av 58 svenska som andraspråkslärare varav 15 har utbildning för arbete mot grundskolan, 16 för högstadiet, 14 för gymnasiet och 13 för SFI (svenska för invandrare). Materialet redovisas i enlighet med statistiska konventioner och analys i form av ANOVA (Analysis of Variance) och Pearsonkorrelationer. Resultatet gällande kursplaners influens visar att det inte finns någon påvisbar skillnad mellan lärargrupperna: grundskol-, högstadie-, gymnasie- och SFI-lärarna gällande deras medvetna påverkan på elevers dialektanvändning och undervisning om dialekter i klassrummet. Resultatet för lärarattityders influens visar att det finns ett statistiskt samband mellan lärarnas positiva inställning till elevers dialektanvändning och lärarnas medvetna påverkan på elevers dialektanvändning. Slutsatserna utifrån undersökningen är att kursplaner inte påverkar lärares förhållningssätt gentemot dialekter i uttalsundervisningen samt att lärare som är positivt inställda till dialekter medvetet försöker påverka elevers dialektanvändning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Karlholm, Annika. "Folkligt bildspråk en studie över djurbenämningar i metaforisk användning i svenska dialekter /." Uppsala : Kungl. Gustav Adolphs Akademien för svensk folkkultur, 2000. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb38876616s.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Westerberg, Anna. "Utvecklingen av gammalt kort a framför ld och nd i svenska dialekter /." Uppsala : Dialekt- och folkminnesarkivet, 1991. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb35496609t.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Renholm, Anna. "Koa at Stina : Omskrivning av genitiv med prepositionen åt i svenska dialekter." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-313893.

Full text

Abstract:

Uppsatsen beskriver dialektala genitivuttryck omskrivna med prepositionen åt i nio svenska landskap. Syftet är att analysera sådana konstruktioner och se hur den geografiska distributionen ser ut. Materialet består främst av samlingarna till Ordbok över Sveriges dialekter. Excerperade belägg har analyserats och ur resultatet av analysen kunde två mönster urskiljas. Det ena bestod enbart av släktskaps- och vänskapsgenitiv. I det andra, däremot, hittades belagda former med såväl släktskaps-och vänskapsgenitiv som possessionsgenitiv. I angränsande delar av Norge har belägg påträffats med sådana konstruktioner, vilket kan förklara det sistnämnda mönstret. Det framkom att de vanligaste kombinationerna för dessa genitivuttryck utgjordes av personbetecknande appellativ som kärnled och egennamn som rektion i attributet. I Värmland återfanns en konstruktion med ett egennamn i både kärnled och attribut. Denna konstruktion har inte kunnat påträffas i de övriga landskapen. Rektionen bestod främst av ett- och tvåordsuttryck. Prepositionen åt uttrycker främst relationer; om en dialekt har possessionsgenitiv har den även släktskaps- och vänskapsgenitiv.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Eklund, Gerd. "Vrist - brist - rist : utvecklingen av gammalt uddljudande "wr" i nordiska, särskilt svenska, dialekter /." Uppsala : Dialekt- och folkminnesarkivet, 1991. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb35542109m.

Full text

Abstract:

Akademisk avhandling--Humanistiskt-samhällsvetenskapligt centrum--Uppsala, 1991.
Mention parallèle de titre ou de responsabilité : Vrist - brist - rist : development of old initial "wr" in Scandinavian, particularly Swedish, dialects. Résumé en anglais.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Öhlund, Lovisa. "Att tala ”på bätter” : En uppsats om studenters syn på dialekter." Thesis, Uppsala University, Department of Scandinavian Languages, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-7795.

Full text

Abstract:

Denna uppsats handlar om dialekter; hur de förändras, om det är mer

accepterat att tala dialekt på nationerna än i samhället, om det finns något Uppsalaspråk och så tar den upp hur informanterna vill tala om tio år. Den här uppsatsen är baserad på enkätsvar från 52 studenter vid Uppsala universitet. Majoriteten av informanterna uppger att deras dialekt har förändrats. De från Götaland har störst andel som uppger en förändring. Majoriteten av informanterna svarar även att det inte är mer accepterat att tala dialekt på nationerna än i samhället, att det inte finns något Uppsalaspråk och att de är

nöjda om de talar ungefär som nu om tio år.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Stålenbring, Sara. "När det mekaniska blir tradition : Om svenska dialekters förekomst i nyhetsprogrammet Rapport på SVT1." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kommunikation, medier och it, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-5633.

Full text

Abstract:

Denna undersökning tar reda på hur reportrarnas tal låter i de svenska nyhetssändningarna och i hur stor mängd regionala varianter av standardspråket förekommer. Den reder även ut vad för policys och praxis som finns hos Sveriges television när det gäller hur en reporter ska tala. Studien fokuseras kring SVT1. Är det mångfaldens Sverige som speglas i reportrarnas språkbruk? Får alla sorts dialekter plats i svensk public service? Undersökningen lutar sig mot den svenska språkpolitiken samt huvuddragen inom sociolingvistik. Vidare kategoriseras de svenska dialekterna i större huvudgrupper där förekomsten mäts utifrån en veckas nyhetssändningar, både från rikstäckande samt från två regionala redaktioner. Analysen mäts utifrån fonologiska och prosodiska variabler som utmärker varje dialektgrupp, samt hur konsonant - och vokalanvändningen ser ut och vilken språkmelodi som kan höras. Undersökningen visar på en stor utbredning av sveamålen, där undergruppen stockholmska är i majoritet. Detta gäller såväl i rikstäckande sändningar som i Nord- och Sydsverige. Den visar även på en stor förekomst av en noterad teveröst, som bäst kan beskrivas som mekanisk och opersonlig. Slutligen kan konstateras att de regionala sändningarna innehåller till en tredjedel tal av sin regionala variant.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Gomér, Gabriel. "Två passiver och en deponens : Om nutida och historiskt passivum och deponensverb i svenska, danska och dialekter." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-302096.

Full text

Abstract:

Här presenterar jag min undersökning av de ganska uppenbara skillnader som finns mellan svenska och danska språkets användning av de två olika passivumformerna perifrastisk och morfologisk, och därtill deponensverb. Jag har analyserat det flera forskare anser om passivumformernas (i synnerhet den morfologiska) och deponensverbens uppkomst och utveckling, i (riks-)språk och dialekter. Resultaten tydde på att denna skillnad språken emellan delvis är gammal, dock är det svårt att tala om någon definitiv brytpunkt, då man svårligen kan tala om riksspråk förrän tidigast långt in på 1800-talet. Jag kom också fram till att de moderna skillnaderna kan bottna i flera historiska anledningar, såsom begränsad användning av passivum pga. homonymitet med andra språkformer, eller negativ inställning till denna. Utöver det insåg jag att ingen allenarådande konsensus råder kring deponensverbens klassificering, och att olika försök att dela in dessa i undergrupper resulterar i att definitionerna ibland är vaga eller överlappar varandra.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Wahlund, Emma. ""He gå som bra" : En undersökning av fyra markerade drag i norrländska dialekter." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-178049.

Full text

Abstract:

Undersökningens syfte är att studera dialektutjämning och regionalisering i övre Norrland genom att undersöka fyra markerade dialektala drag – norrländsk förmjukning, oböjd predikativ i pluralis, norrländskt som och he/hä ’det’ – utifrån de utomspråkliga variablerna geografi, ålder och kön. Undersökningen har genomförts genom att lyssna på intervjuer av fyra informanter per ort från följande fem orter: Piteå i Norrbotten, Burträsk i Västerbotten, Sorsele i Lappland, Aspås i Jämtland och Anundsjö i Ångermanland. Materialet är inspelat för projektet SweDia 2000. Studien visar att norrländsk förmjukning finns på alla orter men används i huvudsak av äldre. I inlandet (Aspås och Sorsele) har man kategoriskt dialektvarianten medan man vid kusten växlar i sitt bruk. Oböjd predikativ i pluralis är vanligt på alla orter och står starkt emot eventuell utjämning. Norrländskt som används på alla orter och i högre grad av yngre än äldre, de yngre har även mer frekvent bruk. He/hä ’det’ finns hos nästan alla informanter på de nordligare orterna, däremot inte alls i Aspås och Anundsjö. Draget är starkt men används mer frekvent av de äldre. Dialektutjämning och regionalisering av dialekter sker i övre Norrland och olika drag klarar sig olika bra; norrländsk förmjukning ligger i riskzonen för att försvinna medan de övriga dragen står starka.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Wiklund, Staffan. "Våtmarksord i lulemålen : en ordgrupp sedd ur informant- och intervjuarperspektiv." Doctoral thesis, Umeå universitet, Litteraturvetenskap och nordiska språk, 1992. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-67929.

Full text

Abstract:

The grass of wetlands in northern Sweden has been utilized for mowing and pasture even in our time. There are a large number of words and expressions, expecially in the dialects, to denote and describe the various types of wetlands.The chief aim of the thesis is to investigate some 40 wetland terms in a limited area - the old parish of Luleå, Norrbotten, in northern Sweden - in order to establish their distribution, meanings and use. The aim of the study is also to illustrate different semantic aspects, such as semantic features, semantic fields, the relationship between common nouns and place-names, as well as explanations based on the appearance of the wetlands. The material consists of words that derive from archives, the literature on the subject and interviews with 43 informants, and has been supplemented with studies of the wetlands themselves.Three semantically similar words, drävj, dröla and dovei, are scrutinized and compared with reference to their frequency and distribution, position, humidity, vegetation, form and depth of the ground. To illustrate the relationship between words and referents the author investigates what words are used about (small) muddy pools in a swamp (mire) and about the dry parts of a swamp (in technical language called flarkar and strängar, respectively). The words drävj and dröla are compared with five other words for 'depression/hollow' etc. and 'small pool' etc. Similarities and differences are illustrated in three figures on the basis of criteria like depression/hollow, humidity and size. The words are often explained with reference to special places in the area or to adjacent places, the names of which contain the word in question. With two pairs of words as examples, grande and skärpa, and drävj and dröla, respectively, the author investigates the meanings of the words and their referents and the explanatory strategies of the informants.The author stresses the dependence of word explanations and the learning of words on their contexts and functional situations. This aspect is illustrated in a chapter which summerizes how the author's semantic views of dövel, dröla and drävj have been formed. This is done with reference to the so-called prototype theory.
digitalisering@umu

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Eliasson, Andreas. "Språklig variation i svenskundervisning : En studie om hur språklig variation, dialekter och sociolekter behandlas i Svenska 1 av utvalda lärare och läroböcker." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-99511.

Full text

Abstract:

The aim of this study is to look at the way four teachers in, and five workbooks for, the course Svenska 1/A+B in upper-secondary schools include language varieties in their content. The research is based on qualitative and quantitative analyzes of the workbooks, where words and content are examined, and also interviews with the teachers who presents how they work with language varieties in their education. The results show that language varieties are accepted in school-education at the same time as they are, and have been, alienated in a way. The results also show that language varieties are less prioritized than other areas of education in the same subject.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Beckman, Elsa, and Erica Domeij. "Dialektal medvetenhet hos barn : En jämförande studie mellan åldrarna 5, 8 och 11 år." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-107006.

Full text

Abstract:

Dialektal medvetenhet är en förmåga som grundas i en metaspråklig förmåga, det vill säga att kunna resonera kring språk och hantera språkliga enheter. Exempel på detta är att med hjälp av prosodi kunna utläsa information i tal såsom känslor och dialekter. Det finns relativt lite forskning angående barns dialektala medvetenhet. Däremot finns mer forskning inom metaspråklig utveckling. En god metaspråklig förmåga hör samman med god generell språkutveckling och en metaspråklig kompetens innebär ett senare stadium av språkutveckling. Resultat från tidigare studier har visat att metaspråklig förmåga börjar utvecklas vid en ålder av cirka fem år vad gäller bland annat intonation och dialektrelaterat tal. I föreliggande studie konstruerades ett testbatteri för att kartlägga dialektal medvetenhet i åldrarna fem till tolv år. I studien deltog tre åldersgrupper, 5-, 8- och 11-åringar, med tio barn i respektive åldersgrupp. Testet är uppbyggt i tre delar som undersöker olika aspekter av dialektal medvetenhet. Studien är genomförd i Östergötland med barn som förväntas identifiera sig med östgötsk dialekt. Resultatet i föreliggande studie bekräftar att viss metaspråklig kunskap finns etablerad hos de femåriga barnen och att det sker en gradvis ökning i utvecklingen mellan åldrarna vad gäller att kunna avgöra om två personer låter som att de kommer från samma region. En liknande ökning av metaspråklig utveckling finns mellan respektive åldersgrupp och visas i barnens sätt att resonera kring olika sätt att tala. Föreliggande studies resultat visar även att barnen vid åtta år uppnått en god förmåga att urskilja sitt eget sätt att tala bland andra regionsdialekter, dock påvisas ingen ytterligare ökning av denna förmåga vid elva års ålder.
Awareness of accents is an ability derived from metalinguistic skills, which includes being able to reason about language and being able to handle small language units. An example of this may be to be able to use prosodic features in order to understand expressions of feelings and regional accents. There is not much research regarding regional accent awareness in Swedish children. There is, on the other hand, more research available about metalinguistic ability in children. Metalinguistic ability is associated with a more advanced language development in general, which means that metalinguistic capacity belongs to a latter phase of language development. Results from recent research have shown that metalinguistic ability starts to develop by the age of five regarding intonation and regional accents. The present study has produced a test battery to survey accent awareness in the ages five to twelve years. In the study participated three age groups of 5, 8 and 11 years with ten children from each age group. The test comprises three parts that investigate different aspects of awareness of Swedish regional accents. The study is carried out in Östergötland in Sweden, with children expected to identify themself with the Swedish regional accent Östgötska. The results of the present study confirm that certain metalinguistic knowledge is established by the age of five and that there is a gradual development between the age groups regarding the ability to decide if two persons sound like they are coming from the same region. A similar gradual development of metalinguistic awareness in respective ages is shown in the children’s way to reason about different ways to talk. The results of the present study also indicate that children by an age of eight have achieved the ability to distinguish their own way of talking among other regional accents. No further development of this ability by the age of eleven is demonstrated.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Magdalena, Munther. "Inte vet jag vad jag håller på med e. : En beskrivning av partikel-e i dellboskan i två delar. Distribution och funktion." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för humaniora, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-8812.

Full text

Abstract:

Denna uppsats syfte och mål har varit att undersöka distribution och funktion för den i dellboska partikeln e. Undersökningen utgår från material transkriberat dels från egna inspelningar, dels inspelningar från Swedia2000projektet. Analysen uppdelas sedan på två delar; en första grammatisk undersökning för att fastställa regler för distributionen, somgenomförs utifrån skribentens och informanters språkkänsla samt konkordansundersökningar. Dessa resultat ligger sedan till grund för undersökningen av partikelns funktion i diskursen utifrån definitioner av diskursmarkörer. Slutligen har undersökningen visat att partikelntroligtvis kan införas under begreppet final dubblering av negation, samt också kan definieras som en diskurspartkel med funktionen att signalera övertygelse om att det som sägs är riktigt, och något som inte bör ifrågasättas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Karlsson, Lovisa. ""Är det här ens svenska?" : En undersökning av förekomsten av dialektord i Kalmar och Mönsterås." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-243612.

Full text

Abstract:

Denna uppsats handlar om huruvida dialektord fortfarande finns kvar i dagens gymnasieungdomars språk i Mönsterås och Kalmar. Syftet är att undersöka förekomsten av dialektord i ungdomarnas språk samt att se vilka av de undersökta orden som är mest och minst frekventa i deras ordförråd. För att ta reda på om ungdomarna använder dialektord genomförde jag en enkätundersökning i sammanlagt åtta gymnasieklasser i orterna. Enkäten innehöll 40 ord och varje ord följdes av tre frågor: de fick svara på om de hade hört ordet, själva skulle kunna använda det och om de vet vad ordet betyder. Resultaten mellan flickor och pojkar, gymnasieklasser och ursprung jämfördes. Flickor har fler dialektord i sitt ordförråd än pojkar. Om man läser på ett teoretiskt eller praktiskt program har inte så stor betydelse för hur många dialektord som finns i ens ordförråd. Den största skillnaden finns mellan de som kommer från landsbygden och mindre orter jämfört med de som är uppvuxna i städer. Stadsborna har betydligt färre dialektord i sitt ordförråd. De vars föräldrar är uppvuxna i Småland kan fler ord än de som har föräldrar från annan ort. Slutligen kom jag fram till att gymnasieungdomarna kan färre dialektala ord än de äldre informanterna. Orden har delats upp i fyra grupper efter hur många elever som har sagt att de använder dem, har hört dem och kan deras betydelse. Många av de vanliga orden är sådana som har kommit att användas i större geografiskt område eller sådana som inte har någon exakt motsvarighet i standardsvenskan. Sett till annan tidigare forskning är mina resultat inte förvånande. De som bor på landsbygden är mer dialektala än de som bor i städer och äldre är mer dialektala än yngre. Däremot anses män vara mer dialektala än kvinnor. I denna undersökning är dock de kvinnliga informanterna mer dialektala än de manliga, vilket också vissa andra undersökningar har kommit fram till. Detta tror jag dels har att göra med engagemanget vid genomförandet av enkätundersökningen men framför allt att kvinnor har ett större ordförråd än män, inte bara vad gäller det dialektala ordförrådet utan också sett till standardspråkets ordförråd.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Sjödin, Elaine. "Ett samtal på genuin svensk dialekt." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för humaniora, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-28629.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Öhlund, Lovisa. "Några enstaka raubär på ladingen : En uppsats om attityder till den gotländska dialekten." Thesis, Uppsala University, Department of Scandinavian Languages, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-8113.

Full text

Abstract:

Denna uppsats handlar om bruket av och attityden till dialekten gotländska. De 58 informanterna är elever som går i första ring på Richard Steffengymnasiet i Visby och de har deltagit i undersökningen genom att de har svarat på en enkät. Uppsatsen utgår främst från FUMS-rapporten ”Vi har inte lust att prata nån jäkla rikssvenska!” från 1981. I jämförelse med den visar resultatet att dagens gotländska ungdomar på det hela taget inte har samma kunskap om och är lika stolta över sin dialekt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Eklind, Annika. ""Du taLar så illavåLet vart ä' du vårpen?" : En didaktisk idé om kontrastiv undervisning." Thesis, Karlstad University, Faculty of Arts and Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-3644.

Full text

Abstract:

Uppsatsen utreder hur språk och dialekt, relaterar till identitet och i vilken riktning språkförändringar i en lokal dialekt, Torsömålet, har skett mellan 1950 och 2000. Vidare diskuteras även hur språkundervisning kan stödja språk- och identitetsutveckling. Resultaten visar att språket är nära förbundet med identiteten genom socialisationsprocessen och att de därför inte kan separeras. I dialektundersökningen visar resultaten att den lokala dialekten har genomgått förändringar i alla undersökta variablerna såsom, förändring relaterat till tid, språk och kön, samt språk och ålder. Som ett resultat av dessa slutsatser föreslås språkundervisning belysa alla språkets varieteter för att undervisningen ska stödja utvecklingen av både språklig kompetens och identitet, så kallad kontrastiv undervisning. En sådan språkundervisning ger dessutom eleverna möjlighet att lära mer om den lokala kulturen och historien. Forskning, läroplanen och kursplaner stödjer kontrastiv språkundervisning.

The essay examines how language and dialect, relates to identity, and the direction of language change within a local dialect, Torsömålet, from 1950 to 2000. In addition, the essay discusses how language teaching can promote language proficiency, and identity. Results show that language is closely related to one´s identity through the socialization process, and therefore these cannot be separated. Furthermore, results show that the local dialect has gone through changes in all observed variables, which are language change related to time, language and sex, and language and age. As a result from these conclusions language teaching is suggested to illuminate all varieties of a language to support the development of language proficiency as well as identity. This language teaching, called contrastive teaching, is a methodology that has potential to promote both language proficiency, and the identity process. Furthermore contrastive language teaching also gives students the opportunity to learn more about local culture and history. Research, the national curriculum, and the syllabus support contrastive language teaching.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Strandberg, Mathias. "De sammansatta ordens accentuering i Skånemålen." Doctoral thesis, Uppsala universitet, Seminariet för nordisk namnforskning, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-218582.

Full text

Abstract:

Swedish has a contrast between two so-called tonal word accents: accent 1 and accent 2. In central standard Swedish, for example, compound words generally have accent 2 and primary stress on the first element. In contrast, traditional Scanian dialects exhibit both a high occurrence of accent 1 in compounds and dialect geographic variation between accent 2 and second element stress. This dissertation argues in favour of four diachronically oriented hypotheses pertaining to the word accent distribution in compounds with monosyllabic first elements in these dialects: (1) compounds emanating from syntactic juxtapositions have accent 1; (2) compounds formed by way of compounding proper (stem compounds and comparable formations) have accent 2 or second-element stress; (3) compounds of either of these two types do, however, have accent 1 if the first element was originally disyllabic and has lost its posttonic syllable through syncope; (4) West Germanic loanwords have accent 1. This permits the generalisation that postlexical accent 2, which applies generally in compounds in central standard Swedish, for example, only applies in (non-syncopated) compounds proper in Scanian dialects, while in the other categories the word accent follows from the first element. The larger dialect geographical picture in Sweden is discussed, and it is concluded that the system found in Scanian and many other dialects represents the original state of affairs in Scandinavia as a whole, while the central standard Swedish system with general accent 2 in compounds is an innovation. The dissertation also gives a dialect geographical account of second-element stress, which, in agreement with previous research, is found to be primarily a south Scanian but to some degree also a north-west Scanian phenomenon. It is further proposed that Scanian second-element stress originated in an accent-2 curve with the floating prominence tone H (entailing the curve’s F0 maximum) timed with the posttonic syllable, by way of association of the prominence tone to the posttonic syllable. This curve is documented in south-east Scania and is hypothesised to have earlier been spread throughout southern and western Scania.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Bertils, Klara. "Vårdat, coolt eller bonnigt? : En studie över Umeåbors uppfattningar om stadsspråket i Umeå." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-73413.

Full text

Abstract:

I denna uppsats studeras stadsspråket i Umeå utifrån ett antal infödda och inflyttade Umeåbors subjektiva beskrivningar. Syftet är att beskriva Umeåbors uppfattning om talspråket i Umeå. En övergripande fråga är om det finns en uppfattning om en särskild Umeåsvenska, och hur denna varietet i så fall beskrivs och bedöms av Umeåborna. Vidare undersöks Umeåbornas uppfattning om dialektens betydelse för konstruktion av social identitet samt hur inflyttade Umeåbor resonerar om språklig anpassning till inflyttningsorten. Uppsatsen har en explorativ ansats och syftar till att utifrån en bred frågeställning utforska området för att ge uppslag till fördjupande forskning. Metoden för undersökningen är kvalitativa livsvärldsintervjuer med nio Umeåbor i åldrarna 19–80 år. Resultatet visar att stadsspråket i Umeå utifrån Umeåbornas beskrivningar kan betraktas som en norrländsk regional standardsvenska, och att Umeåsvenskan har betydelse för att konstruera och upprätthålla såväl en norrländsk identitet som en identitet som "stadsbo". Bland de inflyttade syns såväl ett uttalat motstånd mot att anpassa sitt språk som en strävan efter att förstärka en identitet som Umeåbo genom att närma sig Umeåsvenskan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Gustavsson, Erik, and André Lovensjö. "Reproduktionens frigörelse : En analys av det svenska utbildningssystemets sociala och politiska reproduktion." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-13709.

Full text

Abstract:

Syftet med föreliggande studie är att analysera Bourdieus teori om den sociala och politiska reproduktionen i relation till det senmoderna svenska utbildningssystemet. Uppsatsens tes är att denna reproduktion begränsades och reglerades under den svenska välfärdsstaten, där skolan sågs som ett centralt verktyg för att motverka samhällets klasshierarki, men att den idag frigjorts genom modernitetens radikaliserade processer. Med utgångspunkt i den dialektiska metoden, samt i teorier om rationalisering, marknadsstyrning, individualisering och avpolitisering, utreds giltigheten i Bourdieus teori samt den senmoderna reproduktionens förändrade uttryck. Ett urval av de senaste decenniernas utbildningspolitiska reformer och läroplaner utgör det primära empiriska materialet, men uppsatsen diskuterar och kompletteras även av tidigare studier i ämnet. Analysen av den senmoderna utbildningskonceptionen visar på en ökad rationalisering vad gäller styrning och kunskapssyn, samt en normalisering av och anpassning till marknadsprinciper i utbildningssystemet. Detta får sociala och politiska konsekvenser i form av en tydlig ansvarsförskjutning från stat till individ, samt en övergripande avpolitisering gällande utbildningens syfte och funktion. Vi drar slutsatsen att utbildningssystemets sociala reproduktion har stärkts och att förändringarna i samhällets strukturella ordning medfört en reproduktion som visar sig i form av ökad individualisering och avpolitisering.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Öhlund, Lovisa. "De e gotländske de ska va! : En uppsats om gotländska ungdomars dialekt." Thesis, Uppsala University, Department of Scandinavian Languages, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-129484.

Full text

Abstract:

Denna uppsats handlar om gotländska ungdomars bruk och attityd till dialekt. För att undersöka detta har sexton informanter medverkat i en studie där de har intervjuats och fått samtala två och två. Informanterna har delats upp beroende på kön, gymnasieprogram och skolort för att se hur deras språk korrelerar med dessa faktorer. Andra faktorer som är med i undersökningen är framtidsplaner, informanternas uppväxtort, deras föräldrars uppväxtort och situation (samtal vs intervju).

De drag som undersöks är uttalet av den gamla ai-diftongen (säger man mair, meir eller mer?), uttalet av infinitiver och imperativer som i standardsvenskan slutar på -a (säger man sluta, slute eller slut?) och uttalet av objektspronomenen mig, dig och sig (säger man mej –dej–sej, mi–di–si eller me–de–se?). Resultatet visar att de gotländska ungdomarna talar dialekt i både intervjun och samtalet. Informanterna använder i hög utsträckning dialektala varianter när det gäller verbformerna och objektspronomenen. Däremot har det ursprungliga uttalet av ai-diftongen helt försvunnit. Oftast har det ersatts av den standardsvenska monoftongen, men en del informanter uppvisar här ett ei-uttal i vissa ord, i stället för traditionellt ai.

De bakgrundsfaktorer som tycks korrelera starkast med uttalet är uppväxtorten och skolorten. Informanter som är uppväxta i Visby har generellt färre dialektala former än de som vuxit upp på landsbygden. De informanter som går i skola i Visby har färre dialektala former när det gäller verben och objektspronomenen, medan de informanter som går i skola i Klintehamn däremot har färre dialektala varianter av ai-diftongen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Önder, Kristina. "”Blattesvenska är ett ungdomsspråk, inte en dialekt” : En studie av högstadieelevers attityder till tre svenska varieteter." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för språk och litteratur, SOL, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-23838.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka attityder hos högstadieelever till varieteterna skånska, norrländska och svenska på mångspråkig grund. Ett annat syfte är att ta reda på om dessa ungdomar anser svenska på mångspråkig grund vara en dialekt, och om svaren varierar utifrån kön och första- och andraspråkstalare. Ett annat perspektiv som jag även kommer att presentera är den didaktiska aspekten på språklig varietet och vilka pedagogiska faktorer som kan påverka elevernas attityd till dialekt.En enkätundersökning utfördes på två könshomogena grupper, där eleverna fick lyssna på inspelningar av de tre olika språkliga varieteterna. Resultaten av informanternas definitioner av dialekt är följande: geografiskt, tids- och platsbundet och språkligt släktskap. Ungdomarnas definition av dialekt stämmer överens med forskarnas, det vill säga tal som är typiskt för ett geografiskt område, även om ungdomarna använder andra ord. Enligt undersökningen varierade ungdomarnas attityd till språkliga varieteter mellan kön och till en viss del mellan första- och andraspråkstalare. Flickorna valde fler positiva uttryck än pojkarna till varje dialekt, förutom till svenska på mångspråkig grund som talades av mannen, det som pojkarna var mest positiva till. Andraspråkstalarna var något mer positiva till svenska på mångspråkig grund än förstaspråkstalarna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Nordling, Susanne. ""Lite konstig ordföljd ibland men det funkar i stilnivå" : En undersökning om studenters kunskaper, uppfattningar och attityder till multietnisk socio-dialekt." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-256906.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Johansson, Joel. "Läromedels definition av språklig variation i svenska 1 : – en tematisk analys av språklig variation i läromedel." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-66961.

Full text

Abstract:

Uppsatsen analyserar tre läromedels definition av läroplanens begrepp språklig variation utifrån en tematisk analys. Syftet med uppsatsen är undersöka hur läromedlen tematiserar språklig variation och vilka skillnader och likheter det finns mellan dem. Uppsatsen utgår från Hellspong & Ledins (1997) analysmodell om innehållets ideationella textstruktur. Analysen visar att de tre läromedlen definierar språklig variation likvärdigt med enstaka skiljaktigheter. De tre läromedlen definierar även språklig variation utifrån svenskämnets mål och syfte från läroplanen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Svensson, Tony. "Varför gör vi inte som vi säger? : Realitet, retorik och dialektik i svensk stadsutveckling med fokus på energi och fysiska strukturer." Doctoral thesis, KTH, Urbana och regionala studier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-165622.

Full text

Abstract:

In this doctoral thesis, case-studies on comprehensive planning and urban development in two Swedish municipalities reveals explanations and answers to how urban form that affects energy use and climate has changed between 1990-2010, how visions and goals are expressed in planning documents and what might cause the gap between the rhetoric of planning and the reality of urban development concerning energy and climate issues. Several methods are used under the canopy of case study methodology and an abductive research approach; time-series analysis with GIS-indicators to measure changes in urban structure; discourse analysis with a focus on rhetoric and interviews with responsible planning officials using a range of dialectics-based concepts as a framework to reveal hidden structures and mechanisms behind the gap. Findings indicate that the dynamics of planning and urban development in the last decades displays traits similar to dynamics of complex adaptive systems such as non-linearity, path-dependency, increasing diversity, emergent self-organized order and the influence of ‘internal models’. These traits are considered to be one part of the explanation to the gap, but the case-studies also show the importance of the dialectical interplay between structure and agency in terms of organisation, coalitions, institutional capacity and the local repertoire of manipulative strategies in the exercise of power. Parallel trajectories of development such as both densification and sprawl, hidden behind a rhetorical cloak of sustainability and attractiveness, indicates the existence of multiple worlds of conception in the perspectives of different actors. Actors´ cognitive limitations and the structuration of powerful figures of thought further points to a conclusion that planning is, to a large extent, entrapped within the deeply established figures of neo-liberal economic thought, preventing a synthesis of energy- and climate issues with urban development and pushing the systems perspective on energy in planning into ‘otherness’.

QC 20150506

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Asplund, Laila. "Men hur skriver jag? : Analys av novellen ”När hedningen kom till byn”." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för film och litteratur (IFL), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-30851.

Full text

Abstract:

Syftet med min uppsats har varit att undersöka mitt författarskap, dess litterära språk och plats i den samtida litteraturen, genom att analysera min novell ”När hedningen kom till byn”. Undersökningen består av översikter över de genrer jag tycker min text passar inom: magisk realism, norrländsk litteratur och skräcklitteratur; undersökning av författares verk som har influerat mig och varit representativa för den genre de skriver inom; mina kurskamraters och handledares reaktioner och konstruktiva kritik på novellen. Resultaten av genreundersökningarna visar hur jag använt eller inte använt mig av respektive genres olika särdrag och markörer samt hur min text förhåller sig till dess samtida författare. I undersökningen av skrivprocessen framgick textens styrkor och svagheter. Mina slutsatser är att genrebestämningen av novellen är beroende av med vilken blick man väljer att läsa texten. Jag upptäckte också att jag delvis följer de traditionella skrivmönstren inom respektive genre samtidigt som jag har min egen särprägel och ton samt sätt att framställa en text.
The aim of my thesis is to examine my authorship by making an analysis of my short story ”När hedningen kom till byn”. The literary language and its placement in contemporary literature is what I focused on while examinating. My analysis consists of overviews of the genres in which I think my short story fits: magical realism, Swedish northern literature and horror literature. Analyses of other authors’ essays in these genres have been done, as they influence the story in different ways. Constructive criticisms from my fellow students and supervisors have improved the examination. The result of the investigation of the genres shows whether I have used their different characteristics and markers or not. It also presents where the text remains in relation to other contemporary authors. The analysis of the writing process reveals the strengths and weaknesses of the text. I reached the conclusion that the genre of my short story varies, depending on the perspective with which it is read. Another conclusion is that, although I have followed some of the traditional writing patterns in each genre I have my own distinctiveness when it comes to creating, writing and designing a text.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Pappinen, Anna. "Ringmursprat och tunnelbanesnack : om gymnasieungdomars bruk av och attityder till dialekt på Gotland och i Stockholm." Thesis, Växjö universitet, Institutionen för humaniora, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-5264.

Full text

Abstract:

Denna uppsats redogör för en studie med syftet att undersöka dialektbruk, dialektattityder samt vilken betydelse dialekten har för identiteten hos gymnasieelever. Undersökning baseras på två informantgrupper från Gotland och Stockholm som dels genomfört en enkätundersökning, dels deltagit i gruppintervjuer. Resultatet visar att en majoritet av eleverna anser att de talar dialekt och är positiva till dialekternas existens och det är fler flickor som anser sig tala dialekt än pojkar. Det egna sättet att tala har en stark koppling till identiteten framför allt för ungdomarna på Gotland. Dock visar studien att standardspråkets prestige är betydande för båda informantgrupperna. Ur ett didaktiskt perspektiv är studien intressant eftersom eleverna från det mer utpräglade dialektområdet Gotland är mer medvetna om sitt sätt att tala, vilket går att koppla till det faktum att de har haft mer undervisning i skolan om de svenska dialekterna i allmänhet samt den egna dialekten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Bertilsson, Britt, and Frost Erica Levenius. ""Min dialekt är så yeee yeee wow" : En undersökning av gymnasieungdomars attityd till dialekter." Thesis, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-6031.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Eklund, Gerd. "Vrist - brist - rist : Utvecklingen av gammalt uddljudande wr i nordiska, särskilt svenska, dialekter." Doctoral thesis, 1991. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sprakochfolkminnen:diva-328.

Full text

Abstract:

The Germanic initial sound combination wr (e.g. in *wrītan 'write') has not been preserved in any standard language. In the Scandinavian languages the development of this sound combination has resulted in five different initial sounds or sound combinations, namely rw, r, w, br and vr. The aim of this study is to describe the occurrence of these sound combinations, and to explain their age and origin. A limited number of words, mainly from Swedish dialects, has been investigated. The Swedish material has been assembled in a collection that has largely also been mapped, and so has a collection of Norwegian dialect material. The result shows that br is frequent in the Swedish dialects and that it also occurs in Trøndelagen and Østlandet in Norway, and on Jutland. R is widespread in Norway and occurs in Sweden in some words in Norrland, Dalarna, Värmland, Dalsland, Uppland and on the island of Gotland. Rw has been documented in Upper Dalarna, and w in the same area, as well as in the Kalix dialect in northernmost Sweden. The author demonstrates that the Norwegian loss of w might have started already in the 6th century in western Norway. The loss on Gotland is independent and can be demonstrated in Old Gutnish. The metathesis rw is found in Swedish and Norwegian 13-14th century sources from Uppland, Västmanland, Östergötland and southeastern Norway. The developments wr > r and wr > rw probably have their roots in a difference between the west Norwegian wr and the east Norwegian and Swedish war which is documented from PrimScand times. W is a secondary development of rw. The change wr > br can be dated by place-name material to the early 15th century. The change wr > vr appears to have taken place at approximately the same time. The author demonstrates that the result, wr > br or wr > yr, is apparently governed by certain phonetic factors. The failure of the Germanic wr to survive depends on the combination being phonetically complex. The risk that w would be lost was therefore considerable. However, differentiating forces worked for its retention. All developments emanating from wr, apparently disparate, can be seen as features of a larger process where a general linguistic tendency towards a weakening of sounds is confronted by conservative forces, with the above results as a consequence.

Doktorsavhandling vid Uppsala universitet 1991

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Svenska Dialekter'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles