Academic literature on the topic 'Svenska folkpartiet (Finland)'

I artikeln gör vi en kultursemiotisk analys av Svenska folkpartiets i Finland (SFP) logotyp nyckelpigan. Sommaren 2012 fick partiet en ny logo där nyckelpigan återigen intar en central position efter att den under några år inte varit lika framträdande. Vi frågar oss varför nyckelpigan verkar uppfattas som positiv och vad det är som gör att den kan fungera som symbol för ett politiskt parti. Med hjälp av ett kultursemiotiskt grepp studerar vi tecknet nyckelpiga som en del av ett teckensystem i syfte att synliggöra hur betydelse skapas och hur partiet, och därmed – i vid bemärkelse – det svenska i Finland representeras. Med hjälp av ett semiotiskt närmelsesätt synliggör vi nyckelpigans kulturella associationer, mönster som vi tror är mer eller mindre omedvetna och som därmed också påverkar oss. Vi tror att sättet som tecknet nyckelpiga används på har följder för hur svenskt i Finland framställs, levs och uppfattas. Nyckelpigans många positiva konnotationer från folktron ger vid handen att det finns en kod som ger en förbindelse mellan dessa folkliga föreställningar från bondesamhället och de många användningsområden nyckelpigan har i dag. Vi diskuterar analysresultaten med hjälp av Sherry Ortners begrepp nyckelsymbol inför en fördjupning av analysen om eventuella följder av användningen av nyckelpigan som symbol för det svenska i Finland. Nyckelpigan har kommit att bli kulturellt viktig i en finlandssvensk kontext i dag, dels genom dess förekomst i folkliga föreställningar som ett gott – till och med heligt – djur, dels, och i synnerhet, genom SFP:s användning av nyckelpigan som partisymbol. På grund av den starka kopplingen mellan partiet SFP och de svenskspråkiga i Finland har nyckelpigan även kommit att konnotera det svenska i Finland. Nyckelpigan blir en extremt komprimerad bild, en metafor för den version av Svenskfinland som SFP verkar vilja värna.

The Swedish People’s Party have for over one hundred years functioned as a political tool for the liberals and center-right of the Swedish-speaking minority of Finland. As a party the SPP stands out in comparison to most other European minority parties as not working for regional self-governance or independence, but instead wanting to uphold constitutional language and service rights. The SPP was a part of every coalition government in Finland from 1979 to 2015 and has held multiple ministerial posts despite only having approximately 5% of the votes. The aim of this essay has been to examine the variance in the value based political issues in the SPP to see if there is a divergence on a liberal/conservative divide within the party. With a theoretical framework based on the GAL-TAN political scale, a socially based dimension of measuring party positions, I have operationalized a liberal and conservative stance to Weberian ideal types, and by first e-mail interviewing party representatives to build a frame of issues to investigate, I have then performed an idea based content analysis by examining motions from 2009 to 2017. The results show that, even though there are a divergence between some of the proposals themselves, and in some cases, between the official party line as described in the party program, the differences are too insignificant to draw conclusions from. The conflict between the motions speaking for and against nuclear power stands out as being very even, while the motions concerning Finland joining NATO stands out as being fully for.