To see the other types of publications on this topic, follow the link: Svenska Kyrkan/Diakoni.
Dissertations / Theses on the topic 'Svenska Kyrkan/Diakoni'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 23 dissertations / theses for your research on the topic 'Svenska Kyrkan/Diakoni.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Gynning, Ida. "Diakoni - Svenska kyrkan som välfärdsaktör." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25858.
Full textAbstract:
Socialt arbete förknippas ofta med myndighetsutövning eller behandling, trots att socialt arbete förekommer i andra verksamheter varav Svenska kyrkan har en lång tradition av socialt arbete. Syftet med denna uppsats var att studera hur det sociala arbetet ser ut som diakonin bedriver i Svenska kyrkan idag samt vad Svenska kyrkans roll som välfärdsaktör betyder för det svenska samhället. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod där texter analyserats. Resultatet av dessa texter har gett en inblick i de verksamheter som diakonin bedriver i Svenska kyrkan. De teman som funnits i resultatet är verksamheter, förhållningssätt, diakonens roll som röstbärare samt utmaningar för det diakonala arbetet utifrån ett organisatoriskt perspektiv. Resultatet har analyserats utifrån dokumentet ”Vägledning för diakoni” som är framtaget av Svenska kyrkan. Resultatet har även analyserats utifrån vad Erik Blennberger (2016) skriver om välfärd, samt kapitlet i Svensson m.fl (2008) om roller och yrkesroller. Slutsatsen blev att diakonin bedriver många olika verksamheter varav några har samarbete med offentlig sektor och några är helt i församlingens egen regi. En annan slutsats är att diakonerna tar på sig många olika roller som socialarbetare i Svenska kyrkan, varav en är röstbärare för de medmänniskor som behöver det. Den tredje och sista slutsatsen blev att det finns en utmaning i de organisatoriska ramarna för diakonin, då diakoner kan känna sig bundna och icke hörda. Detta påverkar diakonernas arbete och det finns en uppmaning om att höja rösterna för en förändring och förbättring för både diakoner som kollegor och för alla medmänniskor.<br>Social work is often associated through the exercise of public agency/authority or through treatment work, even though social work is also present in many other occupations. One of those occupations being the church of Sweden, which has a long tradition of social work. The purpose of this essay is to study what the social work is that is operated by the deacons of the church of Sweden, and also what the role is for the church of Sweden as a factor in the Swedish welfare society. The study has been made with a qualitative method, where several texts have been analysed. The results of these texts have presented an insight to the activities managed by the deacons of the church of Sweden. The findings of this study have developed into themes, which are the activities, the approach, the deacons role as ”a voice for those who can not speak for themselves”, and also challenges in the work by deacons in the perspective of structure and organisation. The results have been analysed by using a document about guidance for diaconal work produced by the Church of Sweden. The results have also been analysed by what Erik Blennberger (2016) writes about welfare, and the chapter in Svensson m. fl (2008) about roles and profession. The conclusion is that the deacons of the church of Sweden operate many activities wherein some are through the cooperation with the public sector, and some are completely within the management of the parish. Another conclusion is that the deacons take on multiple roles as social workers in the church of Sweden, where one is providing agency as “a voice for those who can not speak for themselves”. The third and last conclusion is that there are many challenges that come within the structure and organisation for the deacons, where they might feel bound and unheard. This affects the deacons and there is an exhortation to raise the voices to change and improve the work for not only the deacons as colleagues, but also for all people.
2
Hellberg, Patrik. "Svenska kyrkan och samhällsdebatten - En studie av Svenska kyrkans politiska röst åren 1945-2000." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-75136.
Full textAbstract:
[E]n opolitisk "Svenska kyrkan” som mest sysslar med ”religiösa aktiviteter” har vi nästan aldrig haft i Sverige. Det vi haft av sådant har uppträtt de senaste decennierna. Detta skriver Anders Wejryd i förordet till Nya möjligheter: Svenska kyrkans sociala roll i 2000-talets Sverige. I efterkrigstidens Sverige med tilltagande fattigdom och en ökning av asylsökanden har deninomkyrkliga debatten kring Svenska kyrkans samhällsengagemang kommit att få allt störreproportioner. I detta samhällsengagemang har två delar blivit tydliga, den ena delen består idet arbete som sker där en barmhärtigt hjälpande och omsorgsfull hand räcks till fattiga ochflyktingar. Den andra som enligt många är gravt eftersatt består av Svenska kyrkans politiskaröst i samhällsdebatten. I en tillbakablick under 1900- och 2000-talet höjer sig flerainomkyrkliga röster som pekar på att Svenska kyrkan alltid bidragit med en röst ute isamhällsdebatten till förmån för alla de människor som glömts bort i samhällets utkanter.Samtidigt vittnar många om att denna kritiska röst åsidosatts och tystnat när inomkyrkligafrågor blivit än viktigare för en folkets kyrka. Behovet av denna samhällskritiska röst tycks havarit stort under det oroliga och otrygga 1900-talet. Detta är också en tid då många pekar påatt Svenska kyrkan förlorar både trovärdighet och alltmer förlorar sin identitet som kyrka.Kanske är det möjligt att återfinna en del av denna identitet i Svenska kyrkanssamhällskritiska röst. Kristendomens samhällskritiska röst finner stöd i Bibeln och i sin långatradition av rättvisearbete. De samhällskritiska inslagen går som en röd tråd genom denkristna kyrkans historia och frågan uppstår då om denna tråd även står att finna inom Svenskakyrkan under åren 1945-2000?
3
Nordstedt, Emma, and Evelina Olsson. "Diakonalt arbete : Svenska kyrkans sociala arbete." Thesis, Växjö University, School of Health Sciences and Social Work, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-5761.
Full textAbstract:
<p>Social work in Sweden has historically been mostly done by the public sector andthe work has been regulated by law. In the last two decades, private and voluntaryactors have played an important role as providers of welfare state; one of theseplayers is the Swedish Church. The aim of this thesis has been to describe thework the deacons perform in the Swedish Church in a medium-sized municipalityin Sweden. To find out how much freedom of action the deacons themselves feelthat they have and if they feel that their work is influenced by the social work thatother performers are doing. In order to reach the goal, a qualitative approach wasused where seven deacons were interviewed. The result is presented according tothemes, which is then analyzed on the basis of The new intuitionalism and systemtheory. The conclusion is that there are similarities in the deacons’ work sinceeveryone has internal duties, offer remedial conversations and help by donatingclothes, money and food. The differences that exist in their work and what theychoose to put their resources on depends on what the parish looks like, theeducation of the deacon, their personality as well as their personal interests.Examples of such work are support groups for people in different stages of life orrelaxing spa days. All the deacons find that they have a lot of freedom in how toperform their work. The work is largely affected by what other performers do,partly because they don’t want to compete with other performers but also becausetheir work is affected by changes in the society, changes that will increase ordecrease their workload. The deacons see their work as a complement to the socialwork offered by the public sector.</p>
4
Wijaya, Wiking Nurdiana. "Socialt arbete och diakoni i Svenska kyrkan : En diskursanalys av församlingsinstruktioner." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-46456.
Full textAbstract:
Social work is a wide term but often presented as the form of activities done by public welfare organisations. This study aims to present an analys of social work done by the Church of Sweden congregations. The study uses a discourseanalys perspectiv to study local congregations’ instructional documents that describe their diaconia. The result shows that social work in diaconia is characterized by different hegemonies and conflicts of understanding and practices. The study shows how church of Sweden formulation can be influenced by history and political and ideological issues as well as economical issues for the church. The author means that we need more studies of how social work is understood by other welfare actors in Sweden in order to develop a deeper understanding of social work.
5
Bengtsson, Pernilla. "Hur fungerar diakonin? : En studie om Svenska kyrkans diakonala arbete." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-120774.
Full textAbstract:
Svenska kyrkans diakonala arbete grundar sig på Bibelns evangelietexter om Jesu eget liv och hans förhållningssätt gentemot sina medmänniskor. Diakoni handlar om att omsätta evangeliet i handling och i ord. För diakonerna som yrkesgrupp finns inte några direkta riktlinjer, utöver diakonlöftena, att följa som det finns inom många andra yrkesområden. Inte heller har det kyrkliga diakonala arbetet i sin helhet några direkta fasta riktlinjer, utan mycket återstår att tolka och bedömas av de enskilda församlingarna. Detta är intressant med tanke på att diakonerna i Svenska kyrkan vigs till ett ämbete likt präster och biskopar och att dessa båda har ett tydligt ramverk, samt att de var och en också har sina egna förbehållna uppgifter som inte delas med andra. Diakonens arbete är främst förknippat med det karitativa området, men allt som ligger i diakonens ämbetsuppgifter kan och får delas med lekmännen till skillnad från Svenska kyrkans två andra ämbeten. Utifrån ett emiskt perspektiv och genom kvalitativ forskningsintervju, med huvudsakligen diakoner försöker studien belysa hur det diakonala arbetet fungerar och lyfta fram de faktorer som sätter prägel på diakonin. Samtliga intervjupersoner är verksamma i ett och samma stift som ligger i södra delen av Sverige. Intervjupersonerna är valda utefter stads- och landsbygdsmiljö för att om möjligt få en större bredd på verksamheten.
6
Mattisson, Elisabeth. "Alla har en plats : FMT i Svenska Kyrkan." Thesis, Karlstads universitet, Musikhögskolan Ingesund, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-12473.
Full textAbstract:
I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden och visar på dess möjlighet att bidra till en ökad livskvalité. Jag beskriver mitt arbete med två barn med hjärnskada och deras utveckling med FMT som stöd. Frågan jag ställde mig var om FMT stämmer med Svenska Kyrkans uppdrag. Min slutsats är att FMT har en plats i Svenska Kyrkans verksamhet och stämmer helt med Svenska Kyrkans uppdrag/Diakoni.
7
Sjöberg, Lena. "Profet eller samverkanspart? : Diakonala strategier i Svenska kyrkans nya storpastorat." Thesis, Uppsala universitet, Kyrko- och missionsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-392440.
Full textAbstract:
En studie av förståelser av diakoni och diakonat i tre nya storpastorat i Svenska kyrkan genom analys av styrdokument för diakoni. Tre diakoniförståelser lever samtidigt i de tre undersökta pastoraten, diakoni som omsorg, röstbärare och välfärdsaktör. Stora pastorat innebär möjligheter för diakonalt nytänkande genom att organisera diakoni på nya sätt, med specialiserade roller som ges ansvar för att driva utvecklingsarbete. De tre undersökta pastoraten vill i första hand utveckla en samarbetsroll gentemot välfärdssamhället. Pastoraten vill utveckla diakoni som professionell praktik genom gemensamma riktlinjer, metodutveckling och kvalitetssäkring av det diakonala arbetet. En tendens i materialet är att det gemenskapande diakonala arbetet i framtiden i högre grad kommer bäras av ideella medarbetare. Den liturgiska gestaltningen av diakoni har inte i något av pastoraten behandlats som en del av strategin för diakoni vilket innebär att möjligheter till en djupare förankring av diakoni som teologisk praktik inte tas tillvara. Avgränsningar och prioriteringar av pastoratens diakonala verksamhetsfält har inte lyfts till den strategiska nivån trots att omfattande arbete föreslås läggas till. Innebörden av detta är att pastoratsgemensamma mål kan bli svåra att realisera eller att de i förlängningen riskerar att utmatta en redan ansträngd diakoni.
8
Scherer, Benjamin. "Att vara vigd åt socialt arbete : En kvalitativ intervjustudie om vigningens betydelse med diakoner i Svenska kyrkan." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-8408.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie var att undersöka vilken betydelse det kan ha för diakoner i Svenska kyrkan att vara vigd åt sitt uppdrag. Inom ramen för studien genomfördes nio kvalitativa forskningsintervjuer med diakoner från fem olika församlingar i Stockholms stift. Materialet bearbetades i hermeneutisk tradition och analyserades utifrån teorin om rollövergångar. Studien pekar på att vigningen innebär en identitet som medför en känsla av mening, kontroll och tillhörighet. Denna identitet genomsyrar inte bara diakonens sociala arbete utan diakonens hela liv. Vigningen kräver att diakonen lever ett integrerat liv, vilket innebär samstämmighet mellan vem man är på arbetet och vem man utanför arbetet, och för med sig förväntningar från olika håll som diakonen måste förhålla sig till. Studien pekar också på en ambivalens hos intervjupersonerna; samtidigt som diakonrollen genomsyrar diakonens hela liv måste diakonen sätta upp gränser av olika slag för att kunna kliva ur sitt arbete.<br>The aim of this study was to examine what significance it may have for deacons within the Church of Sweden to be consecrated to their mission. Within the framework of the study, nine qualitative research interviews were conducted with deacons from five different parishes in the Stockholm diocese. The material was processed in hermeneutical tradition and analysed based on the theory of role transitions. The study indicates that the ordination implies an identity that brings a sense of meaning, control and belonging. This identity permeates not only the deacon's social work but the deacon's entire life. The ordination requires that the deacon lives an integrated life, which means coherence between who one is at work and who one is off work, and brings with it expectations from different directions that the deacon must relate to. The study also indicates an ambivalence among the interviewees; while the role of the deacon permeates the deacon's entire life, the deacon must set boundaries of various kinds in order to be able to step out of her or his work.
9
Haag, Hrabovsky Therese. "Härskarteknik och ledarskap inom ett stift i Svenska kyrkan : Påverkan på anställda och det diakonala arbetet." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-4974.
Full textAbstract:
Dagens kristna församling är inte bara en kristen gemenskap utan också oftast en organisation med lönebetalda anställda, vilket inkluderar flertalet professioner. Studier som är gjorda inom Svenska kyrkan visar på kommunikationssvårigheter och otydligt ledarskap. Anställda sjukskrivs och slutar sina anställningar. I denna studie belyses en problematik som det inte talas om så mycket i församlingarna. Människor i den kristna församlingen som använder makt för att härska över sina medmänniskor. Kan det verkligen finnas anställda i församlingar i samfundet Svenska kyrkan som använder makt och härskartekniker för att påverka sina arbetskamrater? Syftet med denna studie var att undersöka om och isåfall i vilken utsträckning härskartekniker förekom mellan anställda inom Svenska kyrkan. Syftet var också att undersöka om det var vid någon speciell form av auktoritet härskartekniker förekommer oftare än vid andra auktoriteter och att förstå dem utifrån det weberianska maktperspektivet. Data samlades in genom strukturerade enkäter, vilka distribuerades digitalt till anställda inom ett stift i Svenska kyrkan. Majoriteten av respondenterna angav att de fem respektive härskarteknikerna aldrig eller sällan förekom mellan anställda på deras arbetsplats. Härskartekniker är dock något som 9,7 - 25,3 % av respondenterna ofta erfar på sin arbetsplats och 1 – 3,1 % av respondenterna har dagligen erfarenhet av härskartekniker. Slutsatsen av studien är att det kan konstateras att det förekommer härskartekniker mellan anställda inom Svenska kyrkan. Studien tyder dock också på att härskartekniker inte har blivit en legitim del av sättet att kommunicera och att det finns en möjlighet till förändring och en minskande användning av härskarteknik mellan de anställda.
10
Aspberg, Simon, and Sandra Janoff. "Relationen mellan det sakrala och profana : en kvalitativ intervjustudie om upplevelsen av att vara både diakon och socionom i Svenska kyrkan." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-8963.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att ge kunskap om hur diakoner i Svenska kyrkan upplever att deras yrkesidentitet påverkas av spänningen mellan att vara yrkesutbildad socionom och att vara kallad till diakon av Gud och kyrkan. Studien baserades på åtta kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med diakoner från åtta olika församlingar i Stockholms stift. Empirin har bearbetats genom tematisk analys och hermeneutisk meningstolkning och analyserats utifrån begrepp från två rollteorier. Studien visar att diakonerna kan förhålla sig till det sakrala och profana i sina yrkesidentiteter på tre olika sätt. För vissa diakoner är det sakrala och profana i yrkesidentiteten välintegrerat, dessa diakoner upplever inte några motstridigheter mellan det sekulära i att vara socionom och det religiösa i att vara kallad av Gud. För andra diakoner tar antingen det sakrala eller det profana över, exempelvis om de upplever att de inte har tillräckligt med kunskap i teologi och därför främst arbetar med socialt arbete och det profana. Det tredje förhållningssättet är att det kontinuerligt sker en förhandling mellan det sakrala och profana, detta tar sig till exempel uttryck i att diakonerna ibland får stöd och vägledning genom sitt kall, men ibland genom sin kunskap från socionomutbildningen. Gemensamt för diakonerna är att relationen mellan det sakrala och profana i diakonernas yrkesidentitet påverkas av kontextuella faktorer, som organisationen och det sekulära samhället.<br>The purpose of this study is to provide knowledge about how deacons in the Church of Sweden experience that their professional identity is affected by the tension between being a professional social worker and being called to be a deacon by God and the church. The study is based on eight qualitative, semi-structured interviews with deacons from eight different parishes in the diocese of Stockholm. The material was processed through thematic analysis and hermeneutic interpretation of meaning. It was later analyzed based on concepts from two role theories. The study shows that deacons can relate to the sacred and profane in their professional identities in three different ways. For some deacons, the sacred and profane in their professional identity is well integrated, these deacons do not experience any contradictions between the secular in being a social worker and the religious in being called by God. For other deacons, either the sacred or the profane take over, for example if they feel that they do not have enough knowledge in theology and therefore mainly work with social work and the profane. The third approach is that there is continuous negotiation between the sacred and the profane. An example of this is that deacons sometimes find support and guidance through their calling, and sometimes through their education in social work. The deacons have in common that the relationship between the sacred and the profane in their professional identity is influenced by contextual factors, such as the organization and the secular society.
11
Leijman, Maria. "Diakon utbildad för framtidens utmaningar : En jämförande studie mellan Svenska kyrkan och Den norske kirke." Thesis, Uppsala universitet, Kyrko- och missionsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-439247.
Full textAbstract:
Uppsatsens syfte är att belysa formandet av diakoners yrkesidentitet. Fokus har legat på uppsatsens forskningsfråga; Hur förbereder utbildningen de studerande till uppdraget som diakon i Svenska kyrkan (SvK) respektive i Den norske kirke (DNK)? Jag har jämfört diakonens utbildning och uppdrag mellan Svenska kyrkan och Den norske kirke. Materialet har bestått av styrdokument såsom Kyrkoordning i SvK och Kirkelov i DNK, vigningsordningar och protokoll från styrande organ samt utbildningsplaner för diakonutbildningen. För att fördjupa begreppet diakoni har jag studerat Biskopsbrev om diakoni i SvK och Plan for diakoni i DNK, med hjälp av nyckelorden förhållningssätt och handling. I min fördjupning av diakonens yrkesidentitet har jag diskuterat begreppen kall och profession. Diakonens yrkesidentitet är påverkad av tre delar. Dels utbildningen och relationen mellan välfärdsprofessionen och kallet. Dels uppdraget och relationen mellan uppdraget som det beskrivs i officiella dokument, vigningslöfte och möjligheten att praktisera sitt uppdrag. Och till sist diakonens vigningstjänst och relationen till liturgin
12
Karltun, Stina. "Utrymme för handling : Svenska kyrkan och medmänsklighet kring 1968." Thesis, Uppsala universitet, Kyrko- och missionsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-433413.
Full textAbstract:
The years around 1968 societal change was on the agenda of many political, cultural and other movements. This paper is about the role of Church of Sweden in relation to the demands of contemporary society. How did Church of Sweden approach the challenges that the time around 1968 presented in terms of vulnerability and human distress? In particular, what was the ability of the church and its members to be an active force in reducing the remaining pockets of poverty, to enhance equality? Did the church offer a possibility for the committed to participate through the church in improving human conditions in the world, something generally expected by a Christian church? By the reading of the church weekly magazine, Vår Kyrka, and applying a theory on “space of action”, the paper concludes that it was hard to develop meaningful social work in the parishes, partly due to the Parish Governance Act, Församlingsstyrelselagen. It was the international work that offered a “space of action” for the active parish members. Lutherhjälpen (Church of Sweden Aid) and Svenska kyrkans mission (Church of Sweden Mission) grew in importance and affected parishwork and the witness of the church at the time.
13
Kettil, Vikberg Cecilia. ""Utan deras deltagande så blir det ingen soppa" : En kvalitativ studie om socialpedagogik i Svenska Kyrkans regi." Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-12392.
Full textAbstract:
Socialpedagogik inom Svenska Kyrkans diakonala verksamheter är ett nästintill outforskat fält. Denna studies utgångspunkt är att undersöka hur socialpedagogiskt arbete beskrivs och utförs i Svenska Kyrkans diakonala arbete i form av en soppköksverksamhet där deltagarna till största delen utgörs av asylsökande och papperslösa men också svenskar med eller utan olika social problematik. Det empiriska materialet består i denna studie av deltagande observationer och halvstrukturerade intervjuer. Metoden är kvalitativ med en abduktiv ansats. Den teoretiska ramen i studien bygger på socialpedagogisk teori med fokus på begreppen inkludering, delaktighet och empowerment samt på maktteori med fokus på pastoralmakt. Materialet har analyserats med hjälp av tematisk analysmetod där de övergripande temana blev delaktighet, maktförhållanden i soppköksverksamhete samt handlingsutrymme. Resultatet visar att socialpedagogik bedrivs och utförs i Svenska Kyrkans diakonala arbete i stor utsträckning men att det inte alltid sätts ord på handlingarna.
14
Baumann, Juana. "Diakonipastoralens betydelse : En komparativ studie med fokus på dess utformning." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-186952.
Full textAbstract:
Genom en komparativ metod har likheter och skillnader i det diakonala arbetet i förhållandetill varandra påvisats utifrån läsning av diakonipastoraler vilka ingår i församlingens/pastoratets styrdokument. Intresset för diakonipastoraler har sitt ursprung i en vilja att se likheter och olikheter i detdiakonala arbetet på ett övergripande plan i Svenska kyrkan eftersom det diakonala arbetetkan se olika ut beroende på miljö, medarbetare och inte minst församlingens/pastoratetskontext. I undersökningen ingår sex diakonipastoraler vilka efter noggrann läsning har systematiseratsoch delats in i olika kategorier. Resultatet från undersökningen av diakonipastoralerna harställts mot adekvat litteratur, inte minst Ett biskopsbrev om diakoni: Biskopsmötet 2015. Undersökningen visar att diakoni motiveras som en kärlekens gärning och är helaförsamlingens/ pastoratets ansvar där tro gestaltas i ord och handling.Flertalet pastoraler poängterar att människan, som ses som en Guds avbild, ska respekterasoch ha makt att vara med och påverka sin egen situation och sitt liv även om hen söker endiakonal hjälpinsats.
15
Carlshamre, Amanda. "Diakonatets paradox - att orka hjälpa och stödja dem i kroppslig och själslig nöd utan att själv brinna ut : En studie om Kenneth Pargaments copingteori på utmattningsproblematiken bland diakoner i Svenska kyrkan." Thesis, Uppsala universitet, Teologiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-443838.
Full textAbstract:
This study uses the coping theory and search for significance by Kenneth Pargament (1997) applied to the issue of occupational burnout among parish deacons in the Church of Sweden. The Social Insurance Report of 2020:8 presents deacons and priests as a profession at high risk of falling ill in stress related mental illness and sick leaves. The aim with this essay is to try to find whether there are aspects of Pargament’s coping theory that can be applied on this problem. Two main questions were answered:- What does the Church of Sweden’s governing documents state regarding the deaconry related to structure and role clarity? - How can we use Pargament’s coping theory on search for significance to understand the burnout issue among deacons as it is presented in the Social Insurance Report of 2020:8? Through a thematic analysis, three themes were distinguished: Clarity of Mission, Religions as Motivation and Structure and Management. These themes set the foundation for the result presented in this report. The chapter of Analysis deepens the connection to the coping theory and three specific assumptions of Pargament. The conclusion is that the governing documents are quite vague in presenting the deaconry related to structure and role clarity. There is also a lack of understanding, regarding deaconry and diakonia of the church, amongst parish leaderships which in turn leads to challenges and frictions for the local parish deacons. Many of them also wish for more liturgical elements and time for religious praxis within their working hours which results in a discussion of conserving or transforming the individuals’ significance.
16
Sjöberg, Lena. "Nordisk diakoniforskning 2015 - 2019 : Kunskapsläge och forskningssammanhang." Thesis, Uppsala universitet, Teologiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-413368.
Full textAbstract:
Diaconia research in the Nordic countries 2015-2019 This master thesis is a systematic literature review of the field of diaconal research in the Nordic countries during the period 2015 - 2019. I have conducted a Mixed Methods Research Synthesis on 134 selected titles, corresponding to the search protocol. Diaconia is sometimes defined as the social work or social care performed by the Christian church, but as my report shows, the concept of Diaconia can be defined in several ways, from narrow to wide delimitations. As a research field, Diaconia research is not clearly defined. One of the findings of my study is that Diaconia research draws from and contributes to ecclesiology, sociology and psychology of religion, systematic theology, church history and patristic studies. The main Nordic research site for diaconal studies is VID Specialized University in Norway. Other major contributors to the field are Uppsala University (CRS), Ersta Sköndal Bräcke University, University of Eastern Finland and MF Norwegian School of Theology, Religion and Society. My report shows recent developments in the theology of Diaconia, and makes visible differences and similarities in the understanding of the Deacon’s office in the Nordic majority churches. Deacons in Finland, Norway and Sweden struggle with similar challenges of mandate and responsibilities, which is shown by comparison between several referenced studies. These challenges appear to be connected to gender, a low over all appreciation of social care in society and church alike, and not the least, outdated theological interpretations of the Deacon’s office as humble or lowly service. Contributions from an international research project at University of Eastern Finland are aiming to correct some of these misunderstandings by retranslating texts from the patristic era. All in all, the referenced studies show, that diaconal works in the Nordic countries are making important contributions to society, expanding beyond the concept of care, engaging in theological development, social innovation, social mobilisation and interreligious cooperation. My study makes a theoretical contribution by adapting the concentric model for Diakonia developed by Erik Blennberger (1946 – 2018), based on this empirical finding.
17
Engel, Charlotte. "Svenska kyrkans sociala arbete - för vem och varför? : en religionssociologisk studie av ett diakonalt dilemma /." Sköndal : Ersta Sköndal högskola, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-7061.
Full text
18
Maksimov, Minna. "Hur står det till med tron? : En kvalitativ undersökning om gudsbilder hos anställda i Svenska kyrkan." Thesis, Uppsala universitet, Teologiska institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-215739.
Full textAbstract:
Jag har i denna uppsats undersökt hur anställda inom Svenska kyrkans gudsbilder står i förhållande till de gudsbilder som går att utläsa i Svenska kyrkans bekännelseskrifter samt i Kyrkoordningen för Svenska kyrkan. Detta har jag gjort genom kvalitativa intervjuer med en intervjumetod baserad på och inspirerad av Jan Trost. För att studien skulle falla inom ramarna för uppsatsens omfång gjorde jag ett urval ur Svenska kyrkans bekännelseskrifter som jag baserade på vilken relevans skriften har för anställda och medlemmar inom organisationen. Jag ville att det skulle vara skrifter som dels har hög igenkänningsfaktor och dels har ett historiskt arv som väger tungt. I mitt val av informanter satte jag kriteriet att det skulle vara anställda som ansvarar för undervisning, förkunnelse och mission i församlingarna och därmed är de som i huvudsak möter medlemmarna i samtal om Gud. Som stöd i min tolkning av vilka gudsbilder som bekännelseskrifterna samt kyrkoordningen ger uttryck för använde jag mig av ett antal skrifter ur en skriftserie om Svenska kyrkans bekännelsefråga som på olika sätt beskriver, tolkar och resonerar kring de texter som jag själv valt att studera. I min analys av Svenska kyrkans gudsbilder utifrån valda bekännelsedokument har jag kommit fram till att dokumenten sällan använder sig av samma beskrivande ord. De dokument som gör detta mest frekvent är den apostoliska och den nicenska trosbekännelsen. Det har dock inte varit ett hinder i min analys att dokumenten i stort saknar gemensamma nämnare. Då beskrivningarna inte motsätter sig varandra har det snarare givit de uttolkade gudsbilderna så väl djup som bredd. Jag fann i min analys att Svenska kyrkan tror på en Gud som är treenig. Jag konstaterade också att den treenige guden är skapare, försonare och livgivare, något jag valt att kalla för ”grundläggande föreställningar”, d.v.s. de föreställningar som i någon mån går igen i flera av dokumenten som jag analyserat. Vidare har jag konstaterat att Svenska kyrkan också representerar en mängd sekundära föreställningar som jag menar fungerar som komplement till grundföreställningarna. I analysen av mina informanters svar konstaterade jag att de delar Svenska kyrkans grundföreställningar om Guds treenighet och treenighetens egenskaper. Gällande <img src="file:///page37image22176" /> informanternas sekundära föreställningar så skiljde de sig i språkbruk från Svenska kyrkans gudsbilder, men jag såg ändå att det fanns många gemensamma nämnare, även om det också fanns viss diskrepans. I denna del av analysen återkopplade jag till språkets begränsningar och utmaningar. Dels uppstår problematik när jag tolkar informanternas svar eftersom vi har olika referensramar i förhållande till de begrepp vi använder, d.v.s. när jag talar om Gud så föreställer jag mig de egenskaper jag kopplar till Gud, medan informanten kan föreställa sig andra egenskaper än jag. Dels uppstår problematik att med begränsade medel, så som språket, försöka förklara och beskriva en Gud som de flesta informanterna upplever som obegränsad. Som jag redogjorde för i kapitel 1.6 har jag genomgående i min studie tvingats förhålla mig till just språkets begränsningar i förhållande till föreställningarna om Gud och konstaterade inledningsvis att så väl informanter som andra forskare på många olika sätt sätter ord på och förklarar denna problematik att tala om någon/ något som man uppfattar som obegränsat när språket och man själv är begränsad. Jag konstaterade också att informanternas gudsbilder står i viss diskrepans med Svenska kyrkans gudsbilder, men att denna framför allt ligger på individuell nivå. Den enda gemensamma diskrepans som jag fann i min analys var att informanterna inte ger uttryck för att dela Svenska kyrkans uppfattning att Gud är så väl ett offer som en domare. Min inledande hypotes och föreställning, att det skulle finnas diskrepans mellan personliga gudsbilder och de gudsbilder som organisationen i ovan nämnda skrifter representerar visade sig vara delvis riktig, men inte i den utsträckning som jag hade förväntat mig. Det jag ändå konstaterat är att det i denna studie är pedagogernas gudsbilder som i största utsträckning skiljer sig från Svenska kyrkans gudsbilder men att det finns vissa skillnader även i prästernas och diakonernas gudsbilder. Det jag också har kommit fram till är att skillnaderna framför allt ligger i med vilka ord man beskriver Guds olika egenskaper och i att vissa egenskaper utelämnas.
19
Erensjö, Elin, and Mokkila Jenny Granlund. "Mellan himmel och jord : En kvalitativ intervjustuie av sex diakoners upplevelser av sitt handlingsutrymme och sin yrkesidentitet inom Svenska kyrkan." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-169988.
Full textAbstract:
The aim of this study is to examine how deacons that work in the Swedish Church in Stockholm experience their work. Six deacons were interviewed, by using a semi structured method the empirical material was analyzed using qualitative content analysis. The deacons in this study comes from a background of social work. The study concerns theories such as discretion and professional identity to substantiate the experience of their work. Deacons are the ones that carry out the church social work but are unknown as a welfare actor in the Swedish society. The interviewed deacons describe the profession as worthwhile and varying, but they also experience disadvantages such as inadequate guidance and management within the Swedish church as an organization. Most of the deacons sees themselves as social workers due to their previous education even after a change to faith-based work. This can be the result of an inadequate education to become a deacon, but also due to that the profession seems as obscure by the people that meets the deacons, by managers and also by the deacons themselves.
20
Kullberg, Julia. "”Det behövs fler som ser” : En kvalitativ studie om fem diakoners syn på Svenska kyrkans sociala arbete med våld i nära relationer." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-4234.
Full text
21
Klintberger, Helena. "Det diakonala arbetet i en senmodern tid." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24872.
Full textAbstract:
Syftet med studien var att undersöka det diakonala arbetets utformning och roll i dagens samhälle i förhållande till samhällsförändringar uppkomna genom modernitetens framväxt. Det har belysts att kyrkan har andra logiker än de som råder i vår senmoderna tid och därmed en annan tröghet och stabilitet än övriga samhällsinstitutioner. Genom att inte ingå i det moderna samhällets logiker är kyrkan inte en del av modernitetens expertsystem, vilket också skiljer det diakonala arbetet från omsorgsarbetet inom den övriga välfärdsstaten. En följd av att inte ingå i expertsystemen är att diakonens roll gentemot människor som kommer till verksamheten i viss grad kan vara den av en medmänniska snarare än expert och att idealism kan ges ett annat utrymme i arbetet. I viss mån är dock också det diakonala arbetet en del av expertsystemen. Det diakonala arbetet har olika roller i förhållande till den offentliga välfärden. Resultatet visar att arbetet till största delen är alternativt och komplementärt, vilket innebär att kyrkan tar vid där välfärdsstaten slutar, eller utför samma arbete, fast med en annan karaktär. Men i delar har arbetet en ersättande roll och motsvarar det som välfärdsstaten utför. Det diakonala arbetet har också en påtryckande, opinionsbildande roll när de uppmärksammar brister inom den offentliga sektorn. Slutligen är diakonernas roll i förhållande till välfärdsstaten att vara en brygga, där diakonen bistår med hjälp i människors kontakt med välfärdsstaten. Förändringar i det omgivande samhället påverkar vilka grupper av människor som kyrkans sociala verksamhet arbetar med och hur arbetet utformas. En ökad ekonomisk och psykisk utsatthet och ökade flyktingströmmar har påverkat det sociala arbetet.<br>The purpose of this study has been to investigate the design and role of the diaconal work in todays society in relation to social changes caused by the emergence of modernity. It has been illustrated that the logic of the church is different to that prevalent in late modernity and thereby possess a different inertia and stability than other societal institutions. By not being a part of the logic of modern society, the church is not a part of the expert systems of modernity, which also differentiates the diaconal work from the care work within the rest of the welfare state. A consequence of not being a part of these expert systems, is that the role of the deacon in relation to the people who come to the agency can, to a certain extent, be that of a fellow human being rather than expert, and that a idealism may play a larger part in the work. To a certain extent, the diaconal work is however part of the expert system. The diaconal work can be said to have different roles in relation to public welfare. The study shows that the work to a large extent may be seen as alternative and complimentary, meaning that the work takes place outside the area of the welfare state, or that the same work is done, but with a different character. In parts the role of the work is that of replacing i.e. corresponding to that of the welfare state. The diaconal work also has an urgent, opinion-forming role, when it addresses public sector deficiencies. Finally, the role of the deacon in relation to the welfare state is that of a bridge, helping people in their contacts with the welfare state. Changes in the surrounding society affect what groups of people that the Church social work is directed towards and how the work is being done. Increased economic and psychological vulnerability and the increased flow of refugees has affected the social work.
22
Klefbeck, Markus. "Rätt ordning på liv och lära? : En undersökning av stiftens tillsynsansvar inom Svenska kyrkan utifrån domkapitlens disciplinåtgärder mot präster och diakoner år 2006-2009." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-156771.
Full text
23
Isberg, Jonas. ""Väcker jag hopp om nåt som inte finns?" : En studie om diakoners arbete med papperslösa." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-1773.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att öka kunskapen om diakoners arbete med papperslösa. I Sverige finns det 10 000-tals papperslösa som befinner sig här efter att undanhållit sig utvisningsbeslut, smugglats in som traffickingoffer eller strävar efter att arbeta ihop inkomster att skicka till hemlandet. Med en kvalitativ ansats har jag intervjuat sex stycken diakoner som arbetar i Svenska kyrkan i Stockholm, och som alla möter och erbjuder socialt stöd till papperslösa. Resultatet har jag analyserat utifrån teori om ekologiskt perspektiv på socialt arbete med flyktingar och migranter, samt teorier om värdegrunder i socialt arbete. Resultatet visar att diakonerna fokuserar på det sociala arbetet på mikronivå, men att viss samverkan på mesonivå förekommer. Dock förekommer inte särskilt mycket samverkan med andra diakoner som möter papperslösa. De diakoner som samverkar minst uttrycker en ensamhet rörande sitt arbete. Diakonerna ställs inför etiska överväganden rörande resursfördelning och då prioriteras papperslösa overstayers framför de som befinner sig i Sverige för att arbeta. Resultatet visar även att diakonerna upplever en maktlöshet rörande sitt arbete och gör etiska överväganden huruvida det är värt att bistå människor som lever papperslösa, trots att det i vissa fall verkar bättre att återvända. Denna maktlöshet kan kopplas till de juridiska kunskaper diakonerna besitter eller saknar, då den diakon som har störst juridisk kunskap även är den som uttrycker mest hopp. Med ökad samverkan mellan diakoner som arbetar med gruppen, och med ökande juridiska kunskaper gällande lagstiftningen verkar både känslan av ensamhet och maktlöshet att minska. Nyckelord: Papperslösa, diakon, Svenska kyrkan, trosbaserat socialt arbete, flyktingar, migration Keywords: Undocumented Migrants, Irregular Migrants, Deacon, Church of Sweden, Faith-based Social Work, Refugees, Migration